Tips & Länkar



http://forskoleutvecklingen.se/blog/gästbloggare-6-gyllene-regler-i-valet-av-barnlitteratur-för-förskolan

https://www.facebook.com/groups/forskolan/permalink/10154547036502899/

https://www.facebook.com/meninchildcare/posts/1278648728836215

https://www.facebook.com/108299425857242/photos/a.126484687372049.15078.108299425857242/1229240847096422/?type=3

https://www.facebook.com/URSkola/videos/1174767712588139/

https://www.facebook.com/FatherlyHQ/videos/1023709827682159/

http://papunet.net/spel/berättelser-och-fakta

http://blogg.skonahem.com/hemmafix/2016/09/19/barnrum-inspiration-15-hallbara-giftfria-och-ekologiska-leksaker-i-tra/

https://m.youtube.com/watch?v=YdNk4fCsfnQ

Likes

Comments

Didaktiskt material

I skolan hade vi en mini-mässa där alla fick redovisa sitt material och få ideér av varandra. Vi började dagen med att dela in oss i tre olika grupper och sen fick var och en berätta om sitt material. Efter det fick vi gå in och kolla på vad de andra grupperna gjorde för något. Här är ett utplock av bilder som jag tog kort på.

Likes

Comments

Drama

Medierat lärande och pedagogisk mångfald

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2016) redogör för:

”Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans för att sträva att främja barns utveckling och lärande. Läroplanen för förskolan”

Mediera betyder att man framför kunskap genom ett medium. Amhag, Kupferberg och Leijon (2013, s.16) beskriver att musik, bild och drama är några exempel på olika medium. Hur man framför kunskap är viktigt för att veta för att kunna få kvalité på det man lär ut och för att det ska skapa mening. Jag som pedagog behöver hela tiden reflektera över varför jag lär ut detta och vara medveten hur jag strukturerar upp min tid på förskolan. Det jag lär ut till barnen ska skapa mening, det kallas meningserbjudande. En annan viktig aspekt är vad barnen ska lära sig. Vad innebär det att barnen lär sig just det som jag vill att de ska lära sig. Alla barn lär sig olika och det viktigaste är att lära ut så barnen kan lära sig. Att fånga upp alla och göra det intressant och roligt att lära sig.

Barns bilder kan betyda mycket för deras lärande. Amhag, Kupferberg & Leijon (2013, s. 196) anger ett exempel där ett barn beskriver hur de trivs i skolan genom text och bild. Barn kan berätta om erfarenheter och upplevelser genom bild. Barn blir inspirerade av varandra när de målar bilder. Om ett barn målar en bild på ett träd kan andra barn måla av detta. För att barn ska kunna måla av något behöver de veta hur det de avbildar ser ut. För att kunna avbilda något krävs det också att de har grafisk kunnighet och erfarenhet om hur bilden ska målas. Detta är ett exempel från boken om på vad krävs för att för att kunna avbilda något. Under min egen praktik har jag mött de barn som uttrycker känslor genom bild. Detta tycker jag är ett bra sätt att uttrycka sig på. Andra sätt att uttrycka sig på kan vara genom drama där man kan få en annan roll och pröva sig i värderingar och andra. Barn kan gestalta olika personer och sätta sig in i hur det känns att vara en annan. I (Lpfö 98 rev. 2016 s.6 ) står det att barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter.

Litteratur:

Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Likes

Comments

Didaktiskt material

Denna gång önskade jag att få vara i en förskoleklass och kom därför till ett ställe som jag inte varit på förut. Jag använde mina fältdagar till att lära känna barnen pedagogerna och vilket sätt de arbetade på. Jag fick reda på att de skulle arbeta med udda och jämna tal i matematiken. Jag tänkte lite och tillsammans med min handledare kom på att jag kunde göra en 100 matta. Eftersom vi arbetat en del med textil och textiltryck i skolan tänkte jag att jag kunde göra den med hjälp av det.

Dessa mål ville jag att barnen skulle lära sig:

I läroplanen för förskolan (2010 rev. 2016) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn:

  • utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
  • tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
  • utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

v.45

Första veckan tog jag tid till att lära känna barnen och de andra pedagogerna. Det var helt nytt för mig att vara i en förskoleklass men jag trivdes verkligen jättebra. Det är verkligen kul att komma ut på praktiken och kunna sätta all den teorin och kunskap jag lärt mig i verk. Jag var med och hjälpte min handledare med alla de saker hon gjorde. Ett av mina personliga mål var att tänka mig själv som en pedagog och inte en student. Detta gjorde att jag kände att jag fick bra kontakt i hela arbetslaget och på lektionerna så frågade barnen mig lika mycket som läraren.

v.46

Denna veckan hade jag en dag där jag gick igenom allt som min handledare brukar göra. Började med att ha samling och gick igenom vad de skulle arbeta med den dagen.

Jag hade en samling i helklass där jag gick igenom hur mönster ser ut med hjälp av kottar och blad. Genom att använda dessa får jag in naturvetenskap i matematiken. Jag ska till exempel lägga upp två kottar, ett blad, två kottar, ett blad, på mattan när barnen sitter runt om. Jag ska berätta för dem att detta är ett slags mönster. Ett mönster är något som upprepar sig själv. Jag ska fråga barnen om de ser att det är ett mönster och sen ska jag lägga ett nytt mönster med hjälp av kottarna och bladen och se om de kan fortsätta på det mönstret. Barnen får olika arbetsblad med mönster som de fick fylla i och sedan får de göra egna mönster.

V.47

När barnen var säkra på mönster hade jag en till samling där jag la ut mitt tyg med siffror upp till femtio. Jag klippte ut röda och blå lappar som skulle läggas på de jämna eller udda talen. Jag började med att låta förskolebarnen lägga ut små fyrkantiga klossar till den siffra som den motsvarar. Till exempel en kloss på siffran ett, två klossar till siffran 2 osv. När alla klossarna var utlagda fick de barn som går i ettan få dela upp varje tal i två lika stora delar. När de delade upp varje tal fick de säga om det går att dela upp den i två lika stora delar eller om det inte gick. Gick det att dela upp den fick de en blå lapp att lägga på siffran och gick det inte fick de en röd lapp. När de har la lappar på siffrorna frågade jag dem om de såg något mönster. De såg att varannan lapp är röd och varannan blå. Jag benämnde de tal som har en röd lapp på sig kallas udda tal och de som har en blå lapp på sig kallas jämna tal. Jag frågade vad de talen som har en röd lapp på har gemensamt och vad de blå talen har för gemensamt. Vi gick igenom alla de udda talen och sen gick vi igenom alla de blå talen. Jag berättade att alla talen som slutar på en udda siffra inte går att dela hur stort talet än är. Jag berättade att alla talen som har en jämn siffra i slutet på talet går att dela i två lika stora delar.

Barnen fick papper som de ska måla alla udda och jämna tal på. De fick göra tre olika arbetspapper.

Vi kollar på Livet i mattelandet. Det är en serie som handlar om matematik och går att hämta på URskola.se. De vi filmer vi såg på handlade om udda och jämna tal. Detta för att återkoppla till det vi hade gjort med jämna och udda tal. Barnen har sett serien innan och jag tänkte att det skulle passa bra för att avsluta och knyta ihop säcken. Efter min VFU hade jag två fältdagar där jag skulle utvärdera och se hur det hade gått. Jag gick igenom och la ut siffror på mattan och de fick lägga ut runda träknappar under varje siffra.

Utvärdering

Detta temaarbete inom matematik gick över förväntan bra. När jag gick igenom mönster så kändes det som de flesta hade koll på hur ett mönster såg ut och de tyckte det var roligt att få rita egna mönster. I andra uppgiften med udda och jämna tal kändes det mer spännande och det kändes som vi utforskade det tillsammans. Jag tänka mycket på att verkligen benämna det som udda och jämna tal och inte ojämna och jämna tal. De la ut klossarna fint på mattan och alla barnen var verkligen koncentrerade när de la ut de små klossarna. När jag sa att alla tal som slutar på den siffran går att dela på om den slutar på ett jämt tal så blev dem lite osäkra på om det verkligen stämde. Vi gick igenom några olika tal på mattan och det var en som sa att men siffran 50 är väl inte jämt. Då sa jag att han kunde ta 50 stycken små klossar och dela upp dem i två högar. En kompis hjälpte han att dela upp dem. De fick ta en till sig samtidigt. När de delat upp de 50 stycken små klossarna mellan sig fick de räkna dem och de hade 25 stycken var. Det var alltså jämt. Detta förvånade dem och de tyckte det var ”coolt”. Därefter fick barnen säga varsitt tal och så fick vi tillsammans säga om det var jämt eller udda. Det var många som sa höga tal och var fascinerade över att kunna veta om det var jämt eller udda. Jag fick en fin respons av min handledare och andra lärare ville kopiera mina uppgifter och använda det i sina klasser. När jag skulle ha mina två fältdagar gick jag igenom udda och jämna tal igen men på ett annat sätt denna gång. De hade träplattor med varje siffra på och små träknappar. Dessa tänkte jag att att jag kunde använda mig av för att synliggöra udda och jämna tal yttligare. Barnen fick lägga ut rätt antal träknappar under varje siffra i två led jämte varandra så här:

Det var svårt att lägga ut träknapparna så det skulle bli synligt att ” det blev en över” som jag hade tänkt, men de kom ihåg vilka av talen som var udda och blev en över. Det visade på att de hade förstått vad jag ville att de skulle lära sig.

Referenser:

Livet i mattelandet. 2015. UR Skola, Kunskapskanalen. Tillgänglig på Internet: https://urskola.se/Produkter/192133-Livet-i-Mattelandet-Udda-tal

https://urskola.se/Produkter/190221-Livet-i-Mattelandet-Jamna-tal

Läroplan för förskolan Lpfö 2010. [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk=2442

Likes

Comments

Didaktiskt material

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev.2016, s.6) beskrivs det att leken är viktig för barns utveckling och lärande. Det är lärandet som ska prägla verksamheten och något som förskolan ska främja.

Föreläsningen som vi haft idag har handlat om didaktik och didaktiskt material. Föreläsaren var Marie Lundgren och hon gick igenom vad didaktik innebär och vi hade en workshop där vi delades in i grupper och fick komma på didaktiska material av saker som hon hade med sig.

*Marie Lundgren1 beskriver didaktiska frågor som:

*Vad ska undervisningen innehålla?

*Hur ska detta göras tillgängligt?

*Varför ska man lära?

*Vem är det som ska lära?

*När ska man lära?

*Med vem ska man lära?

*Var ska man lära

*Vem bestämmer lärandet?

Dessa frågor är viktiga att besvara för att materialet ska få ett syfte och bli meningsfullt. I Didaktik – vad, hur och varför ( Skolverket) Skriver att ordet didaktik ursprungligen kommer från grektiskan. Det betyder att lära och undervisa. Vilka olika faktorer påverkar undervisningen? De har kommit fram till tre olika didaktiska grundfrågor är Syfte – Metod – Innehåll. Dessa tre är olika faktorer som forskare har kommit fram till påverkar undervisningen i förskolan. Det viktiga att tänka på när vi förskollärare kommer ut i verksamheten och ska ha undervisning är hur vi förstår och analyserar de olika faktorerna.

Sheridan & Pramling Samuelsson (2010, s.33) beskriver att barns lärande ständigt sker i förskolans vardag. Varje dag lär sig barnen något nytt och det är betydelsefullt att vi pedagoger är där och stöttar barnen och ger dem fler ideér att spåna vidare på. Marie Lundgren2 pratade om barnsyn och vilka regler och ramar som är viktiga. Är det vi pedagpger som ska bestämma om tvååringar klarar av olika aktiviteter eller ska vi låta dem testa och prova på vad som går. Vi pratade i gruppen om att det är viktigt att de får pröva och vi kan vara med och vara utforskande. Vi ska inte se alla de saker runt omkring som at barnen kan bli kladdiga eller de kan stöka till för i lärandeprocessen kanske det är viktigt.

Vår workshop startade med att vi blev indelade i olika grupper vi tog lite olika material och vi analyserade materialet och pratade hur vi kan göra det didaktiskt. Vi hade små gubbar i plast och en matta som bestod av flera pusselbitar som likande en stad med skola, sjukhus och byggnader. Vi hade många idéer på vad vi kunde hitta på med materialet men kom fram till att barnen skulle få bygga en egen stad och bestämma själva vilka som skulle bo i den och hur den skulle se ut. Detta för att barnen skulle få inflytande över deras lärande. Det gick att utveckla mycket. Få in olika känslor, matematik, språk, bild, skapande och textil och möjligheterna är oändliga. Har jag ett syfte som jag kan koppla till läroplanen så blir ett material didaktiskt och när det sedan lärs ut till barnen sker ett didaktiskt lärande

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442

Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2009). Barns lärande: fokus i kvalitetsarbetet. 1. uppl. Stockholm: Liber

Skolverket [Elektronisk resurs]. (2016-02-12). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik

 (1)Marie Lundgren. Didaktiska material. Högskolan i Borås den 2 juni 2016. 

Likes

Comments

Drama


I läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev.2010, s.6) 

utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

Gunilla Fihn1 förklarade såhär: Drama som ett skådespel som är väldigt textbundet. Ett nedskrivet skådespel. När man sätter upp det på scenen är det en föreställning. Rörelserna är En slags mediering också. Det får oss att tro att det är en liten kanin eller jultomte. Kläderna är också en slags mediering. Med drama vill man förmedla och påverka oss. Vi ska skapa möjligheter för att kommunicera. Hur vi arrangerar.

Kunskapsområdet är vidgat för att vi har så många fler kommunikationssätt att yttra oss på. Att mediera är att låta barnen måla, ha drama och uttrycka sig genom musik. Estetiska uttryck är när barnen får uttrycka sig genom bild, drama eller musik. Det har en pedagogiskt syfte och därför är det ett medierat lärande. Estetik det är det som påverkar oss och tilltalar oss. Att lära eller förnimma genom våra sinnen. Synen, hörsel och det vi känner gör att vi kan koppla ihop våra tankar och förståelse och det gör att vi förnimmer. Erfara någonting genom våra sinnen. Påverkar oss. Estetiska Hur vi laddar med upplevelser. Estetiska är hur vi laddar upp med tankar och känslor. Man tar fram ett medium och uttrycker sig genom det. Arrangerat för att vi ska skapa lärande- medierat lärande Pedagogisk mångfald. - måste jobba med förskolepedagogiken som ett nät där allas delar ska bli synliga i en enhet. Gemensam värdegrund Medierat, multimodalt och problembaserat lärande. Ett problembaserat lärande. Koppla det problembaserade med processen. En ständig komminikation med sina barn. Hur jag har laddat miljön. Hur man bygger en process och arrangerar de olika medierna och för den tillsammans. Problembaserat-lära sig genom en förändring. Från novis/ okunnig till kunnig. Går ut på att formulera sig. Hämta exempel från boken och utföra i praktiken. Förändring kopplat till lärande. Multimodalitet- en kombination av semoitiska resurser - uttryck- talat språk, siffror, bilder, gester, grimaser, blickar osv. Tecken- står för tre olika delar- ikoner- index och symboler. Barnperspektiv. Vad får det för mening för barnen. Hur ser dem det. Barnperspektiv eller ett barnsperspektiv. Vi ska sätta Barnet i centrum!

Efter gunilla hade föreläst delades vi in i olika grupper och prata om en bok. Vi hade grodan möter en främling. Vi försökte komma på olika drama övningar där vi kunde gestalta gemenskap och sammanhållning. Vi tänkte att vi skulle göra en övning där vi fick vara två och två och stirra på den andra i någon minut sen skulle man ställa sig mitt emot och beskriva hur den andra såg ut. detta gör barnen mer medvetna om hur man kan se ut. alla ser olika ut och ingen är den andra lik. Vi tänkte göra en annan övning för samarbete och då skulle vi ställa oss i en ring allihopa. Vi skulle blunda och stäcka ut händerna och sedan gå in mot mitten och ta tag i nån annans händer. Sen skulle vi öppna ögonen och försöka trassla upp oss. Dessa övningar är bra för barnen och är ett medierat lärande!

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet:http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/forskola

(1)Gunilla Fihn. Drama Workshop 2. Högskolan i Borås den 5 december 2016

Likes

Comments

Bild

Idag ska vi arbeta med dynamiska bilder och abstrakta bilder. Vi har en workshop i bild och på borden finns det hur mycket material som helst. När lektionen startar måste vi sitta ner och lyssna på läraren ett tag men jag vill bara börja med att prova på alla tekniker.    

 Vår lärare Mats Andersson1   

förklarade några olika begrepp såhär:

Abstrakt bild - En bild som kan vara svår att se vad den föreställer.

Konkret bild- En bild där det är enkelt att se vad den föreställer.

Statisk bild - om man delar bilden på mitten ser den ungefär likadan ut på bägge sidor.

Dynamisk bild - En bild som ser ut att vara i rörelse. För att få en större dynamik och energi i bilden lutar man den. Det blir mer intressant när man jobbar med linjer.

Optisk medelpunkt - klyv bilden, om och om igen, antingen på höger sida eller vänster. På tv sitter alltid programledaren i optisk medelpunkt.

(1) Mats Andersson. Estetiska lärprocesser. Högskolan i Borås den 19 maj 2016

Likes

Comments

Museumbesök

Världskulturmuseet Utställning för barn. Vi får gå in och ta av oss skorna. Fantastisk plats för barn. Massa gångar och Vi fick uppleva allt med olika sinnen. Musik, ljud och spel. Känsel och dans. Mörka rum och väldigt bra utformat för barn. Sinnesupplevelser. Andra kulturer och musik instrument från andra länder.upptäcka tillsammans för vissa saker var på olika höjder. Det var också handikappanpassat vilket är fantastiskt för de barn som har nedsatt rörelseförmåga.

Likes

Comments

Museumbesök

Konstmuseét köper in konst och ställer ut flera samtidigt. 

Utställningen hette: Vad är konst? 

Konst är upp till betraktaren och jag tycker att det är bra och roligt att upptäcka det tillsammans med barnen. Jag tror de kan tycka det är kul att komma utanför förskolans värld och åka och titta på konst. Speciellt roligt är det ju om det är barnanpassat så man får röra. Men jag tror konstmuseét skulle passa bra med. Barnen behöver utsättas för ett medierat lärande och få kunskap ifrån olika medium. Konst uttrycker ju ofta en känsla eller något som får en att tänka till.

Första skulpturen visar en kvinna som dansar poledance. Androgyna verk, gjord av gips och frigolit. Kopplar sina verk till antikens skulpturer. Kajsa von zeipel.

Carl den tolftes likresa. Kungen blev dödad i Norge 1718. Gustav zederström. Väldigt känd tavla som tillhör historiemåleri. Han tyckte så mycket om kungen så han målade in sig själv i målningen. Den brukar ofta finnas med i historieböckerna men det finns inga bevis på att denna resan ägt rum på det visets som målats.

Nils Forsberg - akrobatfamilj inför cirkusdirektören. Handlar om barnarbete. Målaren var emot barnarbete men han beställde ett barn för att stå modell.

Alexander roslin - Francesco guardi. han målade kungligheter och var väldigt känd inom de konstnärliga kretsarna. Kungen på portträttet var arkitekt och hans fru avbildades med snäckor. Stilen kallas rokoko. Ofta krusiduller och ljusrosa och ljusblått. Anmärkningsvärt med porträtt från 1700 talet är att männen och kvinnorna är väldigt lika.

Likes

Comments