Sedan tre veckor tillbaka är planen sjösatt och det är riktigt spännande att följa. En lite annorlunda fördelning än ursprungsplanen blev det, efter att ha tweakat den för att bättre passa vår totalekonomi. Så här kommer slutfördelningen att se ut (vi har placerat ca 60 procent redan):

Investeringar
Vardagsbanken 500 000 kr:
-200 000 kr i Spiltan räntefond på en fonddepå (funkar som en krock-kudde vid nedgång och kan omplaceras till aktier om köpläge uppstår. Ligger utanför ISK på grund av låg avkastning)
-300 000 kr i en global indexfond (med 0,2 % i avgift) inom ett ISK

I Avanza placerar vi 1 Mkr i ett ISK:
200 000 i en indexnära Europafond (med 0.21 i avgift)
100 000 i Avanza Zero (utan avgift, följer Sverigeindex)
400 000 i en indexnära globalfond ( med 0.2% i avgift)
300 000 i en annan indexnära globalfond

I Nordnet placerar vi 500 000 i ett ISK:
30 000 kr i Nordnet Superfonden Sverige (utan avgift, följer Sverigeindex)
200 000 kr i en Asien indexfond (med 0,22 % i avgift)
270 000 kr i svenska aktier:
Investor
Climeon
Swedbank
Axfood
Skanska
och kanske några till: SCA, NIBE, Kinnevik?

Har ni några bra tips på trygga, köpvärda aktier?


Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Investeringsplanen i förra inlägget var som sagt konstruerad mer utifrån mitt (förhoppningsvis) sunda förnuft än några djupare insikter om placeringar. Det fanns framför allt tre grundstenar som kändes viktiga för mig​ i planeringen.

Förutsättningar

1) Riskspridning - det innebär en risk i sig att investera med lånade pengar, så det var viktigt för mig att tänka i termer av högsta möjliga avkastning till minsta möjliga risk. Jag försökte därför sprida riskerna genom att fördela investeringarna på olika institut, olika marknader, olika branscher och även i viss mån olika tillgångsslag och tidpunkter.

2) Mätbarhet - pengarna ska investeras till största delen i aktier och aktiefonder, och eftersom börsen är ett oförutsägbart universum var det viktigt att få koll på de parametrar som ändå går att ha koll på. Genom att binda räntan på tre år får vi fördelen av att ha koll på precis vilka kostnader vi får på lånet under den tiden. Jag kollade också upp vilka skatteregler som gäller för ISK (det skal som pengarna kommer att placeras inom), vad courtagekostnaderna blir för aktieköp, vilka aktier som ger vilken direktavkastning, förvaltningsavgifterna på de tilltänkta fonderna osv. De lånade pengarna kommer att finnas på enskilda konton som inte blandas med familjens övriga ekonomi, och räntan dras från samma konton. Jag är en glad amatör och har säkert glömt en rad parametrar, men jag gör så gott jag kan. Berätta gärna för mig vad jag inte tänkt på!

3) Långsiktighet - Under de tre år som låneräntan är bunden på tänker jag mig att vi ska göra X kronor i vinst. Det är den ena tidsparametern i experimentet. Efter den tiden kan vi fatta beslut om vi tror att vi även framgent kan överträffa den ränta som gäller då, 2020. Om inte betalar vi tillbaka de två miljonerna och låter vinsten fortsätta jobba i investeringarna. Om vi tror att vi klarar det så förnyar vi lånet och fortsätter experimentet. Det tredje alternativet är förstås att vi gått med förlust (hamnat mitt i en börsnedgång) och då gör vi en avvägning om vi vill sitta still i båten eller realisera förlusten och bli sittandes med en del av lånet kvar. Det vore onekligen dystert, men vi skulle inte behöva äta kattmat för den sakens skull, så det är en risk vi är beredda att ta. Den andra tidsparametern är när vi behöver pengarna, vilket är om ca 10 år då barnen blivit redo att flytta hemifrån. Tack vare den relativt långa perioden finns förhoppningsvis både utrymme för att låta räntapåränta-effekten jobba åt oss, och att kunna ha lite is i magen vid tillfälliga nedgångar.

Likes

Comments

Privatekonomi kan nog för många kännas rätt tråkigt, och kanske lite svårt om man inte är så insatt. Så var det i alla fall för mig. Men efter min insikt om att familjen behöver spara ihop en ansenlig summa pengar började jag läsa på, tänka och sätta mig in i saker som rör sparande och investeringar. Jag insåg snabbt att det var inte så komplicerat eller ens själsdödande tråkigt. Det handlar mycket om sunt förnuft, att ägna lite tid åt att sätta sig in i vad som gäller tex kring regler för ISK, beskattning, investeringsstrategier och så vidare.

Eftersom jag gillar att utmana mig själv blev det rentav ganska kul att kolla upp saker jag undrade över, lära mig tänka kring olika scenarion och möjliga utfall av vårt experiment. Det var mycket att hålla i huvudet och jag bestämde att ett bra sätt att få lite struktur på de funderingar jag hade var att blogga om dem. Vem vet, kanske finns det fler som håller på med liknande experiment och som det går att utbyta erfarenheter med? Och om inte så får jag åtminstone en plats att samla mina egna tankar, frågor, beräkningar och milstolpar på under resans gång..

Så här kommer då the rookie-investors mastermind-plan! (all feedback på den uppskattas - hiss som diss)

Investeringar
Vi har öppnat konton i tre olika institut; vår vardagsbank, Avanza samt Nordnet och placerar en tredjedel av pengarna i varje. I vardagsbanken placerar vi:
-200 000 kr i Spiltan räntefond på en fonddepå (funkar som en krock-kudde vid nedgång och kan omplaceras till aktier om köpläge uppstår. Ligger utanför ISK på grund av låg avkastning)
-465 000 kr i en global indexfond (med 0,2 % i avgift) inom ett ISK

I Avanza placerar vi allt i ett ISK:
200 000 i en indexnära europafond (med 0.21 i avgift)
100 000 i Avanza Zero (utan avgift, följer Sverigeindex)
365 000 i en annan indexnära globalfond ( med 0.22% i avgift)

I Nordnet placerar vi också allt i ett ISK:
100 000 kr i Nordnet Superfonden Sverige (utan avgift, följer Sverigeindex)
100 000 kr i en Asien indexfond (med 0,22 % i avgift)
100 000 kr i en tillväxtmarknadsfond index (med 0,4 % i avgift)
365 000 kr i svenska aktier (vilka kommer jag att ta upp i ett inlägg längre fram)

Allt ska inte investeras samtidigt utan spridas ut under ett par månader, mellan 2/10 och 2/12 i år. Vi har just nu pengarna på ett räntekonto och kommer börja peta in dem lite i taget efter kvartalsgränsen om ett par veckor. 

​​Som ni ser finns det en hel del överlappning. Det är för att jag delat upp ägandet av tex globalfonder och Sverigefonder i olika institut, för att investeringsskyddet bara uppgår till 250 000 kr per bank. Jag tänker också att även om Sverigefonderna är sinsemellan mycket lika och globalfonderna likaså, så blir det ändå en liten extra riskspridning då de täcker lite olika bolag och följer aningens olika index.

De tre klumparna med pengar i varje institut har jag också medvetet gett olika grad av risk. Om storbankens tredjedel är krock-kudden så är Nordnet-delen tänkt att vara gasen. Mer ingående hur jag har tänkt kring vilka förutsättningar som legat till grund för planen tänkte jag skriva om i nästa inlägg.



























Likes

Comments

Vi har alltså, som ni läste om i förra inlägget, sökt och fått beviljat ett bolån på två miljoner kronor med vårt befintliga hus som säkerhet. Planen är att investera dem till 100% så att de växer mer än den ränta vi betalar på lånet. Vi valde att binda lånet på tre år, med tanke på dagens exceptionellt låga ränteläge.

Inklusive kostnaden för ett pantbrev behöver vi under dessa tre år få en avkastning på sammanlagt 121 200 kr för att gå plus minus noll, och allt utöver det blir således vinst. Det motsvarar i genomsnitt 40 400 kr om året. Då har jag inte räknat med inflation, eftersom jag tänker mig att en eventuell värdeminskning på kapitalet från inflation borde jämnas ut av motsvarande värdeminskning på lånet. Jag vet inte om det är så i praktiken, för jag är egentligen som sagt helt oinsatt i ekonomi, men rent logiskt tycker jag det borde stämma. Lämna gärna en kommentar nedan ifall du tycker jag är ute och cyklar :) Jag har inte heller räknat med ränteavdrag för bolånet eller skatt på kapitalet, eftersom att ränta på bolån å ena sidan och schablonskatt på ISK å andra sidan kommer att ta ut varandra på ett ungefär. Det har jag inte klurat ut själv utan läst mig till här. Men om statslåneräntan skulle höjas så blir det förstås annorlunda.

Så hur kan vi på ett ansvarsfullt sätt investera pengar som inte är våra och få dem att växa? Här har jag gjort en i mitt tycke ganska så detaljerad plan. Riskspridning är ett nyckelord, att satsa 100 % i exempelvis bitcoin-köp skulle i teorin kunna göra oss snorrika men är givetvis way too risky. Nej här är det gamla beprövade tråkiga val som gäller, typ billiga indexfonder och tråkiga gubbaktier. Glamourvärdet må vara lågt, men vi prioriterar god nattsömn framför spänning och äventyr i det här läget :) Den osexiga investeringsplanen presenteras i sin helhet här på bloggen i morgon (hmm, jag behöver nog jobba en del på mina cliffhangers känner jag).




Likes

Comments

I förra inlägget beskrev jag bakgrunden till det ekonomiska experiment som den här bloggen handlar om. Vad är det då för experiment? Det är något som jag aldrig gjort förut, aldrig skulle råda någon annan att göra, men som jag ändå efter noga övervägande bestämde mig för att pröva. Jag, tillsammans med min partner, beslutade att låna två miljoner kronor för att investera. Som jag nämnde tidigare har jag inget större ekonomiskt kunnande förutom det jag under ett par veckor läst mig till på bloggar och lyssnat mig till på ekonomipoddar. Ändå valde vi att satsa. Det kan tyckas oansvarigt och tvärt emot sunt förnuft. Jag outade lite försiktigt mina idéer i ett ekonomiforum och fick stränga förmaningar till svar om att inte gambla med lånade pengar.

Men det finns omständigheter som gör det mer begripligt och vänder oddsen till vår fördel. Dels visste vi att det fanns mycket gott utrymme att låna, belåningsgraden på huset hamnade med det nya lånet på under 50%. Det innebär att vi inte behövde amortera. Dels så skulle vi kunna få en mycket förmånlig ränta eftersom min partner arbetar på en av de stora bankerna och kvalificerar sig för personal-bolån (han jobbar dock inte med ekonomiska frågor och har inte mer kunskap om privatekonomi än jag).

Bloggen kommer att handla om hur vi får två miljoner lånade kronor att ge bättre avkastning är den ränta vi betalar på lånet. Det är ett experiment så till vida att vi inte har en aning om hur det kommer att gå och det är verkligen något vi aldrig trodde vi skulle ge oss in i. Däremot har vi (eller i ärlighetens namn; mest jag) en klar och detaljerad bild av hur det ska göras. Mer om det i nästa inlägg.

Likes

Comments

Den här bloggen handlar inte om växtodling, utan om ett ekonomiskt experiment. Jag var runt 40 år och fullkomligt ointresserad av privatekonomi, investeringar och aktier och hade inte några planer på att lära mig mer om det heller. Det fanns väl roligare saker att göra i livet än att läsa fondfaktablad eller spekulera i hur börsen går?

Men så en dag vaknade jag upp med en fråga i huvudet som inte funnits där innan. Den handlade om framtiden för våra barn, den dag det är dags att flytta hemifrån. Hur ska de kunna ha råd med ett boende? En kanske lite udda tanke eftersom sagda barn är i mellanstadieåldern och långt ifrån flygfärdiga. Men frågan fanns där ändå, tillsammans med en insikt om hur vansinnigt dyrt och svårt det är att hitta en okej bostad när man är ung och fattig. Och hur skulle det gå för ena barnet som dessutom hade ett funktionshinder och kanske inte skulle klara att lönearbeta heltid? Jag hade hört hemska historier från bekanta om hur det kunde gå till på vissa stödboenden. Det kändes som ett dåligt alternativ. Jag ville att våra barn i framtiden (om de själva ville förstås) skulle kunna bo nära oss, i det område där de vuxit upp. Tänk om vi kunde börja spara nu så att vi kunde köpa ett litet hus eller en lägenhet, som de kunde få hyra av oss för en rimlig summa om sisådär 10 år när det var dags att flytta hemifrån?
Men hur skulle vi få råd med det? Vi hade mer bolån än besparingar och jag var lite av en ekonomisk idiot. Men kanske att jag kunde lära mig att "odla" pengar? Jag började googla och hittade en rad intressanta ekonomibloggar skrivna av folk vars plan var att drastiskt skära ner på utgifterna, spara överskottet och med hjälp av kloka investeringar, uthållighet och ränta-på-ränta-effekten så småningom uppnå ekonomiskt oberoende. Det lät lite för bra för att vara sant, men jag tänkte att jag kanske ändå kunde hitta inspiration där att skapa min egen plan för framtiden. "Som man sår får man skörda" sa en liten snusförnuftig röst inom mig. Kanske kunde jag plantera ett penga-frö vars tillväxt så småningom kunde ge frukt att skörda i framtiden? Där och då föddes det här ekonomiska experimentet som du kommer kunna följa i realtid framöver. Vad experimentet består i berättar jag mer om i morgon.

Likes

Comments