Header
View tracker

Efter att ha varit i Auckland och sett All Blacks körde vi till Whangamata där familjen har sommarhus. Barnens Farmor och Farfar bodde i ett hus, familjen i ett annat och jag fick min egna lilla stuga. Whangamata är en liten by med jättefin strand och som på sommaren ökar sin befolkning från 4 000 till 30 000. Alla kör runt med surfbrädor på taket och bara lever livet.


Älskar min lilla stuga.

Jag fick även prova på paddle boarding . Det var toppenkul, lite klurigt att få in rätta tekniken men jag kommer att få fler chanser att öva.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

För ett par veckor sedan fick jag följa med familjen till Auckland för att se the All Blacks vs Australia. Rugby är ju helt klart den populäraste sporten här och att få se All Blacks på hemmaplan med fullsatt arena var superhäftigt. För mig som inte kollat på rugby innan så är det verkligen en sjukt konstig sport, ibland hade jag ingen aning om vad som hände men det spelade ingen roll, jag hade lika kul för det. Resultatet blev 37-10 till All Blacks och stämningen var på topp!

Redo i min All Blacks tröja!

All Blacks gör sin traditionella Haka

Återigen fick jag ett eget toppenfint hotellrum!

Utsikten över Auckland från min balkong

Likes

Comments

View tracker

För två veckor sedan fick jag chansen att följa med min värdfamilj på deras semesterresa till Sydney. Kan inte fatta att jag har haft turen att komma till en sådan generös familj. Det var pappans föräldrar som bjöd på resan och jag vill inte ens tänka på hur mycket det kan ha kostat. Jag hade ett eget rum på ett superfint hotell med utsikt över operahuset. Vi shoppade tillsammans, åt fantastiska middagar, hängde vid poolen på taket och på Bondi beach. Bara njöt helt enkelt!


Utsikten vid Hotellet

Utsikten från mitt rum

Takpoolen

Det var jättehäftigt att få se operahuset i verkligheten. Man slutade liksom aldrig att beundra arkitekturen och jag påpekade förstås för alla att plattorna på taket kommer från Höganäs i Sverige.

Jag och Sydney Harbour Bridge

En del av all den goda mat vi åt under resan

Bondi beach

Likes

Comments

Under min tid här har jag lärt känna ett gäng fantastiska tjejer. Vi är alla Au Pairer och vi bor i närheten av varandra. Jag älskar hur man bara "vi är au pairer och bor nära varandra, let's be friends!".

Förra helgen gjorde vi vår första road trip tillsammans. Vi körde till staden Napier som ligger ungefär en fyra timmars bilfärd från Wellington. Napier är känd för sin art déco  stil. Nästan hela staden förstördes av en jordbävning 1931 och efter det byggdes staden upp igen i den då populära art déco  stilen.

Vi bodde på ett trevligt litet hostel mitt i centrum. Rummen var rätt skabbiga men hon som ägde det var jättetrevlig och vi träffade roliga människor som vi hängde med på kvällen.

Det var jättemysigt att bara gå runt i staden och vid stranden, även fast vädret inte var det bästa. Vi besökte även ett akvarium och ett gammalt fängelse. Var positivt överraskad av båda, blir ofta så när man inte har några förväntningar och allt blir liksom roligt med de här tjejerna.


The Dream Team med vår lilla Opel (Om det är mamma eller mormor som läser så menar jag förstås den mycket stora och oerhört säkra bilen).

Älskar landskapet med alla Teletubbies-kullar.

Vägarna här kan verkligen vara helt galna. De är alltid för smala, mitträcken exciterar inte och så här kan en motorväg se ut t.ex.

Gata i Napiers centrum

Bild tagen efter jordbävningen 1931.

Vårt söta lilla hostel

Vi hade hört om ett ställe som var kända för sina donuts. Man fick en spruta så att man själv kunde injicera fyllningen, yummy.

Vi hade även hört om ett ställe där man skulle äta glass, vi hittade inte till just det stället men lika glada för det var vi!

Haj i akvariet

Fängelset som vi besökte stängdes 1993 och det var riktigt obehagligt att gå runt mellan cellerna samtidigt som man hörde berättelser om fängelset och de olika fångarna.

Partners in crime

Likes

Comments

En vanlig dag så lämnar jag barnen på dagis/skola, åker hem, plockar undan och tvättar. Sedan är jag ledig i ett par timmar innan det är dags att hämta dem igen. Under dessa timmarna har jag passat på att utforska de olika vandringslederna i närheten. Jag har gått, och gått och gått. Jag har gått längs stränder, på stigar, upp och ner för tsunamitrappor, hela tiden omringad av fantastisk natur.

Jag älskar verkligen mina vandringsturer, de får vilken dag som helst att bli till en bra dag. Det spelar ingen roll om det är bra eller dåligt väder, blir alltid lika fascinerad av det dramatiska landskapet och alla de nyanser som havet, himlen och bergen kan få.

Svenskt sjögräs kan ju slänga sig i väggen i jämförelse med detta.

Ett försök till att visa hur jag bor. Det är som   en udde omringad av berg och hav.

Likes

Comments

Min andra vecka med familjen var bättre än den första, som i och för sig inte var så svår att överträffa. Pojkarna var på bättringsvägen och det var dags för mig att lära mig alla rutiner så som att göra lunchlådor, hämta och lämna på dagis/skolan, göra läxor och köra till simlektioner. Själva körningen var lite klurig i början eftersom att de har vänstertrafik här. Jag hade verkligen ingen koll på min vänstersida av bilen så placeringen var helt fel och det var riktigt nära att jag körde på både trottoarkanter och bilar. Efter en övningskörning tur med pappan i familjen där två bilar tutade på mig och en gav mig fingret bestämde vi att det är nog bäst om jag kör med övningskörningsskylt på bilen och nu är mina kära medtrafikanter mycket mer förstående .

På fredagen fick jag följa med mamman i familjen och hennes kompisar på WoW (World of Wearable art). Hade ingen aning om vad det var för något så hade inga förväntningar och blev därför positivt överraskad. Alltihop var som en stor show med dansare, häftiga effekter och dessa konstiga dräkter som var i fokus. En del av dräkterna var jättevackra medans andra var helt sjuka.

Innan showen var vi på en fin restaurang. Mamman i familjen lär ut yoga på fritiden och har rätt så många följare på instagram, så innan vi började äta sa restaurangägaren att så länge hon tog kort på maten och la ut så skulle vi få den gratis. Inte helt fel!

Likes

Comments

Min första vecka med familjen var kanske inte den bästa. På tisdagen började båda barnen spy och de spydde sedan konstant fram till lördagen. Barnens gamla nanny skulle vara med mig första veckan för att visa hur alla rutiner och så gick till, men nu fick vi istället springa fram och tillbaka med spyhinkar och åka in till doktorn.

En av dagarna kunde jag i alla fall gå en liten runda längs havet. Det tar kanske en minut att gå ner till havet och det är verkligen jättefint med olika spår som man kan gå. Havet har för mig alltid varit hemma och där fick jag en sådan där härlig känsla att här kommer jag trivas.

Likes

Comments

Sista flighten var bara en timme lång men kändes som en evighet. Jag skulle nu få träffa familjen och se vart jag skulle bo de kommande månaderna. Jag insåg hur galet det var att jag bara pratat med dom på Skype ett par gånger och nu skulle jag flytta in hos dom!

På flygplatsen möttes jag av mamman i familjen och de två pojkarna (tre och fem år) som jag ska ta hand om. Det kändes lite overkligt att se dom, nästan som när man ser en kändis i verkligheten, jag hade ju bara sett dom på datorn innan. Jag tror att barnen hade rätt så höga förväntningar på mig också för det första den lilla pojken sa till mig "När kommer Rebecca? Du är inte Rebecca". Vad svarar man på det? Jo det är jag som är Rebecca, det är bara lilla jag som kommer.

Min första vy över Wellington

​Möttes av denna fina skylt!

Likes

Comments

Under introduktionsdagarna fick vi även chansen att åka på en liten guidad tur i Auckland. Vi åkte upp på Mount Eden, där man kunde gå runt den gamla kratern samtidigt som man har utsikt över hela Auckland. Det var svinkallt och jätteblåsigt men fantastiskt fint och helt klart värt det även fast vi höll på att blåsa bort.

Vi åt på en italiensk restaurang, fick se Sky Tower och andra delar av Auckland. Vi fick massor av information av guiden men jag kommer inte riktigt ihåg vad han sa, kan vara så att jag somnade till lite ibland (woops).


Två fantastiska tjejer, Franzi från Italien och Julie

Sky Tower

Likes

Comments

Framme i Auckland! Innan vi fick träffa våra familjer skulle vi först på tre introduktionsdagar i Auckland. Alla Au Pairer som skulle anlända till Nya Zeeland denna veckan bodde på ett fräscht men svinkallt hotell utanför flygplatsen. De dagarna vi var i Auckland var bland de kallaste de haft på hela vintern och jag förstår inte riktigt hur de bygger sina hus här men de verkar ha noll isolering och en-glas-fönster.

Under de här dagarna fick vi en massa information (alldeles för mycket för våra Jetlaggade hjärnor). Det var allt ifrån hur man skulle göra med skatten till hjärt-lungräddning och trafikregler.

Vi var över tjugo Au Pairer från olika ställen i Världen. Majoriteten var tyskar men det fanns även tjejer från Storbritannien, Italien, Frankrike och USA (och så jag och Julie från Sverige och Danmark förstås!). Det var jätteroligt att träffa alla de här tjejerna eftersom vi alla var i samma situation. Alla var lika nervösa, förväntansfulla och Jetlaggade!


Julies mycket fina porträtt av mig

Godkänd frukost!

Bebisar i nöd

Likes

Comments