Header

Var såklart tvungen att åka på en "Lord of the rings"-tour eftersom vi är i landet där den filmades och till och med i staden där den skapades. Vi fick se flera olika platser runt om Wellington där filmerna spelades in. Var jättekul att se och guiden hade många olika berättelser om hur det gick till under inspelningen så nu ser man filmerna med helt andra ögon.

"I think we should get off the road..."

River Anduin

Rivendell

Isengard

Likes

Comments

Fick följa med familjen igen för en helg i Pukekohe där min värdmammas föräldrar bor. Just denna helgen hade dom ett "V8 supercar race" så denna lilla småstad var full av snabba bilar. Eftersom min värdpappas föräldrar har "car racing" som hobby fick jag chansen att se mitt första race. Inte för att man hann se så mycket innan bilarna var förbi igen och det var väldigt högljutt men häftigt att ha fått uppleva det med.

Hade även tillfälle att åka in till Auckland för träffa Julie och Franzi igen, tjejerna som jag lärde känna under introduktions dagarna. Var jättekul att se dom igen och sådan tur att alla var i Auckland samtidigt!

Vi åkte runt i Auckland och vi åt efterlängtad sushi. Vi hade även tid för lite shopping i ett köpcentrum där jag hittade en affär som hette "Swedish furniture" och impoterade IKEA möbler.

Likes

Comments

Efter att mamma och pappa besökt mig i Wellington följde jag med dem på deras resa till Rotorua. Staden är känd för att vara ett termiskt område, vilket innebär att det ryker och bubblar lite överallt . Det var jättehäftigt att se och kändes lite som att man var på en annan planet. Nackdelen är att hela staden luktar svavel alltså ruttna ägg, men man vande sig vid det med.

Vi åkte till Wai-O-Tapu som är som en termisk park utanför Rotorua.

På kvällen gick vi på en Maorifest. Det var först uppträde med Maori  sång och dans. Vi åt traditionell Hangi där maten tillagas i marken med varma stenar. Efter det fick vi en liten kvällstur i en annan termisk park. En mycket trevlig kväll

Sista dagen i Rotorua tillbringade jag ensam på ett polynesiskt spa eftersom mamma och pappas plan gick tidigare än mitt. Var jättemysigt att sitta i de naturligt uppvärmda poolerna och bara njuta.

Även fast det var jobbigt att säga hejdå till mamma och pappa igen så är jag så glad att de kom till Nya Zeeland och att vi fick uppleva allt det här tillsammans, och det är ju faktiskt inte så lång tid kvar tills vi kommer att ses igen!

Likes

Comments

Kan fortfarande inte fatta att de var här! Hos mig! I Wellington!

Mamma och pappa hade planerat sin resa till Australien och Nya Zeeland redan innan jag bestämde mig för att jag skulle åka hit så nu fick de en extra "de tour" till Wellington och till mig.

Vi hade det supermysigt, de fick se var jag bor och träffa mina värdföräldrar. Vi bodde tillsammans på ett hotell i centrum och jag fick en chans att visa dom lite av Wellington.

Många ställen var fortfarande stängda efter jordbävningen men vi besökte i alla fall Weta Cave workshop där man kan se hur det går till när dom gör filmer så som "Sagan om ringen" och "the Hobbit"

Vi tog linbanevagnen upp till botaniska trädgården som vi gick igenom på vägen ner.

Vi gick genom hela staden och vi åt lunch på ett ställe där man kan provsmaka deras egentillverkade öl.

Var lite kul att se hur svårt jag hade det med svenskan eftersom jag aldrig pratar det längre. Kände mig lite dum när jag blandade ihop det och sa engelska ord ibland när jag inte kunde hitta det svenska. I början kände jag till och med att jag hade föredragit att prata engelska med mamma och pappa också för att det var så krångligt med svenskan men efter ett tag tycker jag att jag kom in i det igen.

Det var fantastiskt skönt att få träffa dom igen men det kändes också väldigt overkligt. Känns lite som om att jag har ett liv här och ett annat liv hemma i Sverige och det känns så himla långt bort.

Jag är så glad att jag fick visa dom var jag Wellington och var jag bor!




Likes

Comments

Den 14:e november gick jag och la mig och tänkte att det skulle bli en vanlig natt och att det var dags för en vanlig måndag igen, men där hade jag fel...

Strax efter midnatt vaknade jag av att det började skaka lite. Oj vad häftigt, tänkte jag, en liten jordbävning . Jag hade känt en liten jordbävning förr då sängen bara skakat till lite och det var bara häftigt.

Men den här gången slutade det inte, det blev bara värre och värre. Saker ramlade ner från mitt nattduksbord och mina garderobsdörrar öppnades och slog fram och tillbaka. Den här gången var det inte lite häftigt utan det här var riktigt läskigt. Jag tog mig ut ur rummet där jag möttes av min kompis som bor här just nu tills hon hittar en ny värdfamilj. Hon såg lika skräckslagen ut som jag kände mig. Pappan i familjen skrek från deras rum och frågade om vi var okej och sa åt oss att sätt oss ner tills det slutat skaka.

Man känner sig fruktansvärt liten när hela världen runt omkring en bara skakar. Jordbävningen varade i 40 sekunder vilket är länge för en jordbävning men det känns ännu längre.

Eftersom den varade så pass länge så visste vi att det kanske skulle kunna finnas risk för tsunami. Efter mycket om och men utfärdade de en tsunamivarning även i Wellington eftersom vattnet hade börjat dra sig tillbaka.

Så det var bara att ta på sig varma kläder, hoppa in i bilen och köra iväg, sex personer och en katt tillsammans med överlevnadsväskor som de alltid har färdigpackade. Vi behöver inte köra särskilt långt för att komma upp på högre höjder. Pappan bara körde utan något särskilt mål men som av en händelse parkerade han ungefär 100 meter från en av mina au pair kompisar, Hennes familj bjöd genast in oss så istället för att spendera natten i bilen kunde vi vara inne i värmen.

Det blev inte mycket sömn den natten men på morgonen kunde vi i alla fall åka tillbaka till huset. Jag tänkte att det är ju skönt att det är över i alla fall. Det jag inte hade räknat med var alla efterskalv. Dagarna efter jordbävningen skakade det lite hela tiden. Det var ett par efterskalv  i minuten, varav man verkligen kunde känna en var femte minut. Det var inte lätt att sova eftersom jag vaknade vid varje liten skakning (både från efterskalv   och vinden) med rädslan att skakningarna skulle eskalera och bli en till stor jordbävning. Det dröjde ungefär två veckor innan jag kunde sova någorlunda normalt igen .

Jordbävningen hade en magnitud på 7,8 och var den största som alla jag pratat med varit med om. Det senaste jag hörde nu, tre veckor efter jordbävningen, var att det varit ca 7000 efterskakningar. Efter en sådan stor jordbävning så är det rätt stor chans att det kommer en till inom en snar framtid, så det är bara att vänta och se!

Likes

Comments

Efter att ha varit i Auckland och sett All Blacks körde vi till Whangamata där familjen har sommarhus. Barnens Farmor och Farfar bodde i ett hus, familjen i ett annat och jag fick min egna lilla stuga. Whangamata är en liten by med jättefin strand och som på sommaren ökar sin befolkning från 4 000 till 30 000. Alla kör runt med surfbrädor på taket och bara lever livet.


Älskar min lilla stuga.

Jag fick även prova på paddle boarding . Det var toppenkul, lite klurigt att få in rätta tekniken men jag kommer att få fler chanser att öva.

Likes

Comments

För ett par veckor sedan fick jag följa med familjen till Auckland för att se the All Blacks vs Australia. Rugby är ju helt klart den populäraste sporten här och att få se All Blacks på hemmaplan med fullsatt arena var superhäftigt. För mig som inte kollat på rugby innan så är det verkligen en sjukt konstig sport, ibland hade jag ingen aning om vad som hände men det spelade ingen roll, jag hade lika kul för det. Resultatet blev 37-10 till All Blacks och stämningen var på topp!

Redo i min All Blacks tröja!

All Blacks gör sin traditionella Haka

Återigen fick jag ett eget toppenfint hotellrum!

Utsikten över Auckland från min balkong

Likes

Comments

För två veckor sedan fick jag chansen att följa med min värdfamilj på deras semesterresa till Sydney. Kan inte fatta att jag har haft turen att komma till en sådan generös familj. Det var pappans föräldrar som bjöd på resan och jag vill inte ens tänka på hur mycket det kan ha kostat. Jag hade ett eget rum på ett superfint hotell med utsikt över operahuset. Vi shoppade tillsammans, åt fantastiska middagar, hängde vid poolen på taket och på Bondi beach. Bara njöt helt enkelt!


Utsikten vid Hotellet

Utsikten från mitt rum

Takpoolen

Det var jättehäftigt att få se operahuset i verkligheten. Man slutade liksom aldrig att beundra arkitekturen och jag påpekade förstås för alla att plattorna på taket kommer från Höganäs i Sverige.

Jag och Sydney Harbour Bridge

En del av all den goda mat vi åt under resan

Bondi beach

Likes

Comments

Under min tid här har jag lärt känna ett gäng fantastiska tjejer. Vi är alla Au Pairer och vi bor i närheten av varandra. Jag älskar hur man bara "vi är au pairer och bor nära varandra, let's be friends!".

Förra helgen gjorde vi vår första road trip tillsammans. Vi körde till staden Napier som ligger ungefär en fyra timmars bilfärd från Wellington. Napier är känd för sin art déco  stil. Nästan hela staden förstördes av en jordbävning 1931 och efter det byggdes staden upp igen i den då populära art déco  stilen.

Vi bodde på ett trevligt litet hostel mitt i centrum. Rummen var rätt skabbiga men hon som ägde det var jättetrevlig och vi träffade roliga människor som vi hängde med på kvällen.

Det var jättemysigt att bara gå runt i staden och vid stranden, även fast vädret inte var det bästa. Vi besökte även ett akvarium och ett gammalt fängelse. Var positivt överraskad av båda, blir ofta så när man inte har några förväntningar och allt blir liksom roligt med de här tjejerna.


The Dream Team med vår lilla Opel (Om det är mamma eller mormor som läser så menar jag förstås den mycket stora och oerhört säkra bilen).

Älskar landskapet med alla Teletubbies-kullar.

Vägarna här kan verkligen vara helt galna. De är alltid för smala, mitträcken exciterar inte och så här kan en motorväg se ut t.ex.

Gata i Napiers centrum

Bild tagen efter jordbävningen 1931.

Vårt söta lilla hostel

Vi hade hört om ett ställe som var kända för sina donuts. Man fick en spruta så att man själv kunde injicera fyllningen, yummy.

Vi hade även hört om ett ställe där man skulle äta glass, vi hittade inte till just det stället men lika glada för det var vi!

Haj i akvariet

Fängelset som vi besökte stängdes 1993 och det var riktigt obehagligt att gå runt mellan cellerna samtidigt som man hörde berättelser om fängelset och de olika fångarna.

Partners in crime

Likes

Comments

En vanlig dag så lämnar jag barnen på dagis/skola, åker hem, plockar undan och tvättar. Sedan är jag ledig i ett par timmar innan det är dags att hämta dem igen. Under dessa timmarna har jag passat på att utforska de olika vandringslederna i närheten. Jag har gått, och gått och gått. Jag har gått längs stränder, på stigar, upp och ner för tsunamitrappor, hela tiden omringad av fantastisk natur.

Jag älskar verkligen mina vandringsturer, de får vilken dag som helst att bli till en bra dag. Det spelar ingen roll om det är bra eller dåligt väder, blir alltid lika fascinerad av det dramatiska landskapet och alla de nyanser som havet, himlen och bergen kan få.

Svenskt sjögräs kan ju slänga sig i väggen i jämförelse med detta.

Ett försök till att visa hur jag bor. Det är som   en udde omringad av berg och hav.

Likes

Comments