Header

Jag har sovit så hemskt dåligt nu i flera nätter. Fortsätter ha samma dröm, gång på gång. Och när jag vaknar så kan jag inte somna om.
Det känns som ett hål rakt genom mig, jag känner mig bara trött.

Inatt sov jag hos mamma, kände att jag inte ville vara själv. Va dock lika svårt att somna där, men lyckades iaf sova 3 timmar när jag la mig på golvet.

Nu har jag iaf hämtat ut mina nya sömntabletter som jag hoppas ska fungera. Jag klarar mig på 2-3 timmars sömn i början men efter någon vecka blir det inte så bra. Har inte tid att sabba rutiner.

Likes

Comments

Spenderade dagen med den bästa kvinnan som finns, min mamma. Utan henne vet jag inte vad jag skulle ha gjort. Hon är det största stödet och min klippa i livet. Och jag vet att hon aldrig skulle lämna mig.
Jag älskar henne mer än något annat.

Blev en sjukt jobbig kväll igår och hon kom över och hjälpte mig genom det, som hon alltid gjort förr.
Det var extra tufft då jag inte mått så dåligt på väldigt länge.

Sen idag så hämtade hon upp mig och vi har åkt runt hela dagen. Vi fikade hos Inge och sen hälsade vi på hos min mormor. Som jag inte träffat på väldigt länge.

Det är så skönt att köra bil, för jag kan inte tänka på allt som är jobbigt utan koncentrerar mig endast på att köra.
Jag längtar så tills jag är klar med körkortet och kan åka exakt vart jag vill, det kommer att bli underbart.

Nu är jag iallafall hemma och har plockat upp, lekt med Aron. Så nu ska jag ta en dusch och sen lägga mig :)

Likes

Comments

Telefon vibrerad och lyser upp... Äntligen!

Att prata med den där personen igen, och att få må lite bättre en stund. Det behövdes.

Det är som att allt blir lugnare. Alla skämt och alla kaxiga kommentarer, det hjälper verkligen. Och den här personen betyder så mycket för mig.

Du är en så bra människa, bättre än du tror!
Och jag tycker om dig så otroligt mycket.

Likes

Comments

Det har varit en hemsk kväll. Men jag tar mig igenom den och imorgon kommer det bli en bra dag, det måste det bli!

Jag hade en dröm, en riktigt bra dröm faktiskt. När vi var tillbaka utanför sjukhuset och pratade. Att höra din röst igen. Jag var så glad, tills jag insåg att det bara var en dröm. Saknade övergick till en panikattack från helvetet, jag gjorde allt och jag försökte verkligen att lugna ner mig. Jag klarade inte av det.

Smärtan jag känner, det där hålet rakt genom mig. Det är hemskt.

Kommer saknaden av sig någonsin bli mindre?

Likes

Comments

Likes

Comments

Det har varit bra även fast jag varit sjuk ett tag nu. Jag börjar må bättre nu, men rösten vill inte riktigt bli bra. Men det gör inte så mycket, jag har inget emot att vara tyst.
Finns en del tillfällen jag gärna skulle kunna prata, som när bästis verkligen behöver prata, eller när någon ringer. Jag vill inget hellre än att prata men det är ett problem när jag inte kan.

Har fått tillbaka lite ork så jag har pluggat både igår och idag. Klarade äntligen testet ang landsväg. Nu är det bara stadskörningen kvar. Resten är enkelt att lära sig. Ska iväg på kurser med, ser inte fram emot det. Men ser det lite som träning med eftersom att jag är "social".

Jag mår faktiskt bra av att vara ensam, jag önskar att det var annorlunda. Men jag mår inte dåligt.
Tycker om när man kan se det positiva före det negativa.

Försöker komma tillbaka till att tro på kärlek. Men det är något som är lite svårare. Ibland känner jag att det är klart det finns, men i stort sett känns det som en illusion. Det är klart att det är fantastiskt och underbart... tills något går åt helvete.

Väljer man att leva ensam, utan att få känslor för någon. Då slipper man bli sårad. Tycker att det låter bättre.

Likes

Comments

Ligga sjuk är helt okej!

Min älskade lillebror hade äntligen några dagar ledigt. Och vad valde han att göra då?

Jo, spendera dom med sin sjuka syster!

Den människan skulle kunna få vem som helst att skratta, han är så sjukt rolig. Och jag har verkligen behövt lite syskontid!
Och det passade perfekt nu när jag va sjuk. Han satt och spelade medans jag pluggade eller bara låg död 😅

Lillebrors sällskap är det bästa sällskapet! 😄

Likes

Comments

Kärlek.... ett ord men det innehåller så många känslor. Är det bra? Är det dåligt?

Varför ska det vara så komplicerat? Och om man är lycklig, varför ska det gå åt helvete? Varför ska man älska någon som inte älskar en tillbaka?

Jag låter mig sig själv känna så mycket för en person för att till slut bli sårad och må så sjukt dåligt. Och varför fortsätter jag försöka ha kontakt med honom.

Jag mår ju bra, jag har bra saker framför mig. En underbar familj och fantastiska vänner. Det räcker ju.
Men jag kommer alltid tillbaka till den där saknaden av just den personen. Han som jag vill prata med.

Jag vill tillbaka till kvällen med tända ljus. Liggandes i hans famn och bara lyssna på hans hjärta som slår.

Och det går inte, vad gör man då? Jo man fortsätter med att ta en dag i taget.

Likes

Comments