Header
View tracker

Idag är en såndär ångestfylld dag. Jag vill vara krypa ur mitt skinn och försvinna. Gömma mig i ett rum långt från mänskligheten och bara knarka ihjäl mig så jag slipper allt. Jag mår inge bra. Att komma tillbaka till sverige va både skönt och ångestfyllt. Inga vänner kvar heller vad jag fått märka av. Förstår ingenting. Ingen som verkar vilja ha del av mig i sina liv så varför ska man då exictera? Ingen vill varken prata med mig eller träffa mig. Jag hade förstått om jag gjort någonting mot människorna i fråga men såvitt jag vet har jag inte det. Och inga svar på frågorna får man heller, kan det vara för att dom gått vidare från att vara min vän till att inte längre känna mig? Vad vet jag?

Jag vill inte längre.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Tjääänare! Nu är det ett bra tag sen, o jag har väl hunnit med en hel del. Nu har jag snart vart o sverige i en hel månad efter att ha bott i malaga, spanien, i fyra månader. Meningen var att jag, tjugan, kevin & robban skulle åka dit och lära oss spanska på en skola där. Men det gick inte riktigt som det skulle. Vi vart lovade både det ena och det andra men ingenting var som det var sagt. Inte många som kunde engelska i malaga överhuvudtaget och på skolan var det förbud att prata annat språk än spanska, så det var ju inte lätt! Jag och tjugan klarade inte riktigt av att bo på skolan som det var bestämt, dock var det väl mer jag som fick panik över att bo med personer jag aldrig träffat (vi vart lovade att vi alla skulle få bo tillsammans men det fick vi ju inte) så vi fick hjälp till att skaffa en lägenhet och väl där tillbringade vi mestadels tiden av den resan. Inte nog med det så var vi ju sjuka om vart annat hela tiden så lusten till att hitta på någonting var inte direkt stor. Menmen, det vart en livsupplevelse iallafall!
Nog om spanien, nu är vi tillbaka i kalla sverige, underbart att vara tillbaka! Lite tråkigt med alla såkallade "vänner" som sagt att dom saknat mig och vill umgås med mig och de ena efter de tredje, sen när man väl är hemma så är det ingen som hör av sig eller knappt ens svarar när man hör av sig. Riktigt tråkigt. Haft två vänner som engagerat sig i att träffa mig, konstigt men på sett och vis skönt att man väl fått inse vem som verkligen finns där och som verkligen är en vän. Hellre få vänner än flera falska!

Sen måste jag ju bara berätta att jag har fått en ängel i mitt liv, eller jag har ju känt honom nästan hela livet men han har aldrig varit min. Nu är han bara min!
2015-09-05, dagen då vi blev ett. Aldrig i hela mitt liv har jag trott att jag skulle bli tillsammans med honom. Han får mina dagar att bli ljusare, mina läppar att le och mitt hjärta varmt. Aldrig har jag träffat någon som har sån empati och medkänsla, som finns där på ett sett ingen annan har gjort förr. Som kan visa sin kärlek på det sättet. Han behöver inte ens säga någonting för att få mig på bra humör, räcker med hans närhet eller att han tittar på mig. Aldrig har jag sett någon titta på mig med sådan kärlek i blicken som han gör. Han får mig att må bra, vilja tänka framåt med honom inkluderat. Kärleken växer för varje dag, lite mer hela tiden. Han försöker med allt för att jag ska ha det så bra som möjligt. Fryser jag så värmer han mig, är jag ledsen så torkar han mina tårar och håller om mig sådär extra hårt, är jag glad så är han glad med mig. Aldrig har jag kunnat tro att han skulle vara så underbart kärleksfull som han är. Det känns så bra så man skulle kunna tro att det är en dröm. Han vet hur jag fungerar, och jag vet hur han fungerar. Tillsammans är vi oslagbara. Jag älskar honom, obeskrivligt!<3

Likes

Comments

View tracker

nytt år med nya möjligheter sägs det.. 

förra året var mitt kaos år. jag gjorde saker jag idag ångrar, jag umgicks med fel personer och hamnade i fel relationer. jag tänkte inte. jag körde bara på. här sitter jag idag med ångest och påbörjad adhd utredning. jag måste lämna mitt förflutna och börja om. jag har fått tillbaka kontakten med mamma & pappa. börjat vara ärlig. jag satsar på nytt och liiite högre höjder  än tidigare. jag ska försöka få en lärlingsplats som tatuerare i samband med att jag börjat sköta mig. jag har sagt upp mig från mitt förra jobb då det inte fungerade. jag har lagt personerna jag la ner mest tid på bakom mig och hoppas på nya bättre. jag har börjat småprata med en kille som inte bor här i västerås. han verkar underbar men mer än så vill jag inte tänka, för då blir allt bara fel. dom senaste personerna jag litat på har huggit mig i ryggen så hårt att jag fallit. dom jag trodde var mina bästa vänner visade sig vara raka motsatsen. jag har tröttnat på att vara den snälla tjejen som alltid ställer upp på allt och alla. så here am i , the bitch you didn't know about! 

jag har så himla mycket jag skulle vilja skriva, så jag får det ur mig  men jag vet inte hur jag ska börja eller med vad jag ens ska börja. det är så mycket som bara snurrar i mitt huvud, jag får aldrig nog. mitt huvud är som en torktumlare fylld med tennisbollar som bara snurrar och snurrar, tar aldrig slut, finns ingen på och av knapp. jag önska bara att jag för en endaste  gångsskull skulle få må bra. jag vill så gärna må bra och kunna tänka klart, få sova tryggt & vakna med ett leende, men nej. ångest, tankar, allt annat kommer ifatt. jag vill få leva, utan att bekymra m​ig om att jag kommer ha ångest över det sen. ångesten blir bara värre varje gång. om jag bara kunde förklara men det går inte. jag har så mycket ånger och förrvirring i mitt huvud så jag vet inte vad jag tar mig till snart. 

men det finns en person jag vill tacka, så mamma om du läser dethär så vill jag bara säga tack. tack för att du alltid funnits där för mig, och alla gånger jag ljugit för dig ber jag också om ursäkt för. jag har så mycket kärlek jag vill ge till dig men jag vet inte hur, jag vet inte hur jag ska kunna visa min tacksamhet och kärlek till dig. du är verkligen unik, utan dig så hade jag inte orkat. inte en sekund. så många gånger livet svikit och du stått där med öppna armar men jag bara tryckt bort dig. du är verkligen mitt allt, mitt liv. du har stöttat mig genom allt. hade det inte vart för dig så hade jag inte längre funnits. 

så många gånger jag tänkt tanken att bara ta mitt liv, att slippa lida, att slippa allas blickar och skitsnack, men jag har inte vågat, jag har tänkt att det går över. men det går inte över. det sitter kvar. jag har mått som en överkörd bäver så länge jag kan minnas. jag hatar mig själv, mitt utseende, mitt beteende, exakt allt med mig själv. men det är ingen som förstår. folk trycker ner än som ingenting och sen undrar dom varför man inte vill leva längre? att man försöker få uppmärksamhet? pft! bullshit, jag vill inte ha nån jävla uppmärksamhet, jag vill bara bli älskad och kunna få älska någon tillbaka, att någon ska uppskatta min exictens och inte tvärtom. men ingen förstår. 

nåja, jag orkar inte sitta här och spy galla över alla andra så resten av världens befolkning tror att jag är ute efter uppmärksamhet och medlidande så jag ska torka mina tårar, låsas som ingenting som jag alltid gör och försöka ta mig igenom denna dag med.

Likes

Comments

har du någonsin haft ångest? eller vet du vad det är?
att ha ångest måste nog vara den mäktigaste känslan du någonsin känt. alla dina tankar dansar framför dig och du har ingenting att säga till om, bara sitta där och stirra. du tappar kontrollen om dig själv. du har ingen aning om vad du gör. känslan tar över dig.
jag har inte haft ångest på ett tag nu och sist var det inte det roligaste. önskar det inte exicterade.
jag intalar mig själv att jag mår bra. utesluter allt dåligt. jag vet så mycket väl om det men ändå fortsätter det i samma visa.
jag tror mig vara lycklig, jag känner lyckan. så det finns ju inga problem. jag är lycklig, låt mig vara det- ångesthelvete!



  • 22 readers

Likes

Comments

nu har jag suttit och stirrat på skärmen länge nog. jag har fucking 80 dagar imorgon och ångesten skär i bröstet på mig som en stilett. jag är ju lycklig, varför kan jag inte visa det? nej för ångesthoran ska komma och förstöra. jag kan inte visa min kärlek som jag vill visa den. jag är istället sur och tvär mot personen jag älskar mest på denna jord. varför ska det behöva vara såhär? jag vill ha knark!! jag hatar att det ska behöva vara såhär. jag vill bara ställa mig och skrika. jag måste söka jobb. jag vill hemifrån. jag vill så mycket. jag undviker mig från mig själv. försöker springa ifrån verkligheten och tankarna. långt ifrån min ensamhet. jag vet inte om jag klarar dethär så mycket längre. självskadebeteenden springer runt i mitt huvud, och knark. varför ska det behöva vara såhär. jag undviker mötena även fast jag borde gå dit. ångesten försvann ju när jag gick där. men jag vill inte. jag orkar inte. vad håller jag på med? vad är det som knullar mitt huvud? jag fattar ingenting. jag är så jävla kär som man bara kan bli. varför tillåter inte huvudet att jag är lycklig? och inte kan jag berätta nått för nån heller. jag klarar det inte. byter istället samtalsämne och säger att det inte är någonting. vad är det för fel på mig?

  • 26 readers

Likes

Comments

positiva nyheter! jag tog äntligen arslet ur vagnen och ringde min sponsor idag! eller rättare sagt så typ tvingade linda mig men det va väl på ett bra sätt. det kändes ändå bra att jag ringde. igår va det ju stegarbetsträff för tjejerna i eskilstuna och det var underbart, det är så anorlunda med bara tjejer. efter mötet igår tog jag och linda en donken dejt tillsammans
med marcus. sen va de hem och sova typ. idag lyckades jag vakna vid strax innan tio men lyckades somna om också, typiskt! nåja när jag väl gick upp så tog jag en promenad till centrum och köpte drickyoughurt tills imorgon sen vidare till steffo och var där ett par timmar. sen skulle jag på möte idag vid sju men jag och linda skolkade och åkte och käka. gratis mat är aldrig fel! hann aldrig trycka in min kod förns hon i kassan gav mig kvitto och inga pengar har dragits så, gratis är gott! väl efter det drog vi hem till marcus och kollade klart på en film som vi började kolla på tillsammans med oscar och johannes, dock var dom inte med idag! efter det drog vi hem och nu ligger jag i sängen och ska kolla på sex and the city sen sova, jobba imorgon! och imorgon när jag kommer hem ska jag även kolla hur tågen till avesta går så jag kan åka till min sponsor någon dag. nej nu börjar programmet, ciiiao!






  • 34 readers

Likes

Comments

jag vet inte riktigt hur jag mår. jag har inte vågat känna efter. jag tror jag mår bra och är glad men frågan är ju om jag verkligen är det? tror det iallafall, det känns ju som det. idag har jag tagit 60dagars drogfrihet och bara det gör mig sinnesförrvirrad.. 60 dagar, det känns som en evighet samtidigt som det känns som igår jag använde. jag har ju skaffat en sponsor som jag skulle ringt för lääänge sen men fortfarande inte ringt.. ångest för jag inte ringt samtidigt som det känns som att någonting säger att jag inte ska ringa, jag vill inte öppna mig, inte än. imorgon ska jag till eskilstuna på stegarbetsträff för tjejer, så min sponsor kommer vara där. ska ta mig i kragen och ringa henne imorgon innan vi åker från västerås och försöka förklara varför jag inte ringt. får se hur det går. något positivt är väl att jag börjat prata mer och mer med dom flesta från gemenskapen, även börjat umgås med dom utöver mötena. positivt! har även bestämt mig att bli lite nyttigare och duktigare! så har börja tänka lite på vad jag äter, bort med chips och in med grönsaker, bort med buss och börja promenera! får se hur det går med det, brukar ju funka max en vecka men det börjar ju bli varmare ute så hoppas på att det håller i sig lite längre! nej nu måste jag försöka sova så jag kanske kan vända på mitt dygn lite! godnatt!:*










  • 35 readers

Likes

Comments

så var man här igen. efter hundra år känns det som. gud jag vet inte vart jag ska börja. det har hänt så fruktansvärt mycket sen sist. jag har lärt mig vilka som är äkta och vilka som man trodde var ens närmaste egentligen bara vänt kappan efter vinden! usch för alla idioter som exicterar måste jag säga! inte för att jag vart guds bästa barn men iallafall. jag vet inte riktigt vad jag ska skriva men det kommer väl igång när jag börjar, känner att jag måste skriva av mig! haft ångest i nästan en vecka, det har vart mycket i mitt huvud den senaste tiden. börjat om mitt liv helt, började gå på möten, med tanke på att jag slutat med allt skit, så nu har jag börjat på na, skaffade mig en sponsor som jag fortfarande inte har ringt men jag egentligen borde, köpt stegarbetsböckerna, började arbeta lite i första steget men sen tog allt bara stopp, ja det vart väl för mycket på en och samma gång. jag vet inte. jag tar snart min 60-bricka, känns underbart, att slippa oroa sig över massa onödigt skit!
har även fått tillbaka min kontakt med nina, (vi tappade kontakten i början av året pga massa skit jag inte tänker ta upp här!) så vi har börja umgåtts igen, även lärt känna nya, vettiga människor, rensat min telefon på gamla bilder och nummer vilket kändes väldigt konstigt, att bara trycka på en skärm så är vissa människor borta ur ens liv. men aja, det va lika bra.
nog om allt skit! jag har börjat prata massor med mamma och vi har bättre kontakt nu än någonsin och det är inte mer än bäst! så nu springer jag runt och hoppas på att få ett jobb nångång för att inom snar framtid kanske få börja ett eget liv med en egen lägenhet. men det får man väl drömma vidare om.. haha nejdå men det tar väl sin tid i guess:)!
någonting jag saknar är dock att vara kär! ser folk gå från singel till förhållande heeeela tiden, när är det min tur då? haha nu låter jag desperat också! det va ju inte menat så heller:( men shit the same haha!
jag hoppas att det här året ska vara ett bra år iallafall! jag hoppas på att få ett hyfsat jobb, kanske en lägenhet, och bra människor i min omgivning! sen kanske man hittar någon vettig människa man kanske kan bli kär i, who knows? och för att inte glömma.. jag blir 20 i sommar.. vart har mitt liv tagit vägen?! halvvägs till 40 liksom. herregud!
nej nu måste jag försöka få tag i john blund, för jag måste sova, upp och jobba i gryningen, wish me luck!
godnatt, pusss!










  • 36 readers

Likes

Comments

nu va det ett tag sen och jag känner att jag ville skriva av mig.
äntligen är julen här och snart ett nytt år med nya möjligheter. dehär året har haft sina upp o ner gångar men de hör väl till. det ända jag saknar såhär till jul är någon jag känner mig trygg med o någon att dela allt med. vem ska få min nyårskyss och vem ska jag pussa under misteln? nej ingen så va de ja! jag ska imorgon till mormor först sen till min bästavän nina och fira julafton. ska även fira nyår med nina, och hon får min kyss vid tolvslaget eftersom jag inte har någon annan att dela det med!
känner att jag skulle behöva få lite sömn också men de går ju som det går.. kan verkligen inte sova själv längre. sovit hos nina dom senaste tre veckorna och nu är det nästintill omöjligt att sova själv. åååh vart är personen jag får dela min kärlek och närhet med? aja shitthesame, jag har min bästa vän och det är tur jag har henne!<3>



justja, införskaffat mig dreads också!


bästavän & jag❤️
  • 51 readers

Likes

Comments

ligger i sängen och har en piss dag känner jag. det jag trodde skulle bli en toppen dag visade sig vara nått helt annat! alla planer för dagen gick in i väggen och jag känner att jag bara vill dra täcket över huvudet och stanna där. jag vill ha ett jobb så jag kan få tjärna mina egna pengar och så jag kan flytta hemifrån och starta om mitt liv på nytt. helt själv. kunna göra vad jag vill, när jag vill. utan att ha nån som kommer och säger vad jag ska göra och ingen som klankar ner på mina misstag. jag vill vara den jag är utan att nån ska komma och säga vad som är rätt och fel. jag vill lära mig det själv! låt mig vara och låt mig bilda mina egna uppfattningar om saker och ting och göra dom misstag som behövs! jag orkar inte det här nått mer. jag vill börja om. nånstans där ingen vet vem jag är. där jag kan vara den jag vill vara.

Likes

Comments