View tracker

Hösten har jag alltid gillat! Fina färger, mysiga kläder, halloween, filmer, soffmys med något varmt att dricka.
Mysigast av allt är nog skogspromenaderna med min sambo och hund. Tyvärr har vi inte så mycket skog att gå i runt här där vi bor..

Som alla säkert har förstått är jag hund galen. Jag älskar hundar och det är hundar jag ultimat vill jobba med, därför planerar jag att i framtiden öppna eget hunddagis/pensionat.
Detta företaget vill jag ha hemma på egen plan yta och det betyder att jag behöver en rätt stor tomt.
Har hittat det perfekta huset/gården för detta och det ligger precis utanför Älmhult vilket är perfekt!
Dock har vi inte råd att köpa ett hus för 1,8 miljoner och Fredrik är väl inte jätte sugen på att flytta ännu men han har gått med på att följa med och titta på det.
Husägaren har sagt att om dom inte hittar någon som vill köpa det kan dom tänka sig att låta oss hyrköpa det. Alltså att vi betalar en hyra fram tills det att summan är betalad.

Fattar ju att det är högst osannolikt att detta kommer hända då det hade varit för bra för att vara sant men man kan ju få drömma och hoppas lite. Och sen är det ju så att ibland får man faktiskt chansa när man jagar sina drömmar.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Nu är det ett tag sen jag la in något men det är för att jag helt enkelt inte haft tid eller ens har haft energin till att skriva.
Man skulle ju kunna tro att efter min olycka så va det nog med sjukhus för ett tag men uppenbarligen inte. Denna gången va det dock min sambo som fick åka in. Fyra gånger....
Tänker inte gå in på detaljer men han har fått typ som epilepsi anfall trots han inte har epilepsi och nu håller han på att utredas vilket är anledning till att vi fått va på sjukhus så mycket.
Han mår bra nu och nu har det varit lugnt ett tag men vi väntar fortfarande efter provsvar så vi får reda på vad det skulle kunna va.

Annars är allt som vanligt här hemma. Jag jobbar, Fredrik är för tillfället arbetssökande och hunden växer så det knakar.
Vi har umgåtts mycket med våra grannar då jag har två kollegor som bor bara några meter ifrån vår trappa på var håll så här känns det som att det aldrig är nån lugn stund!
Känns nästan som att man är tillbaka på internatskolan, haha.

Valpkursen är nu avslutad och vi har redan anmält oss till grundkursen eller fortsättningskursen som det också kallas. Så har vi att göra här hela tiden särskilt med tanke på att både jag och hunden tycker det är väldigt roligt!

Hösten har jag välkomnat med öppna armar och att det blåser och regnar gör inte mig sådär mycket. Ganska mysigt kan jag tycka faktiskt.
Jag är även redo för Halloween! Skurit pumpor har jag gjort och ska köpa godis till när grannungarna ska gå bus eller godis.
Skräckfilmer står (såklart) på listan nästan varje kväll!

Likes

Comments

View tracker

För två veckor sen idag va jag med om en *liiiiiiiiten* olycka..
Jag va tvungen att cykla till jobbet på grund av att dagen innan hade min bil gått sönder så jag ringer min kollega jag cyklat med innan, eftersom jag inte riktigt kan vägen ännu, och vi bestämmer att vi möts upp och cyklar tillsammans. Efter halva vägen skiljs vi åt då han ska jobba på andra huset och jag kunde resten av vägen själv.
En minut från där vi skiljts åt finns en cykelväg jag ska ta. Vägen får i en backe ner och har två skarpa kurvor i den där den andra kurvan leder in i en tunnel.
Efter den första kurvan tycker jag att det går lite snabbt så "as normal people do", bromsar jag.
Tydligen fanns där en himla massa lösgrus och det hade även regnat under natten så det va blött på marken vilket gör att min cykel bara viker sig så att jag välter.
Mitt högra knä är det första som slår ner i asfalten och efter det så snurrar både jag och cykeln runt så jag slår i ryggen i en trottoarkant.
Jag ligger nu precis i slutet av kurvan och utom synhåll från dom som kan komma från samma håll jag gjorde.
Det första jag känner är hur ont jag har i ryggen och vågar därför inte röra mig och jag inser att jag behöver hjälp.
Jag går snabbt igenom i huvudet vem som kan hjälpa mig snabbast så jag ringer min chef eftersom jag inte är så långt ifrån jobbet.
Han slänger papperna till uppstarten till en annan kollega och tar sig snabbt ut i bilen för att hjälpa mig.
Jag ringer sedan Fredrik för att berätta situationen men han kan ju tyvärr inte göra så mycket för att hjälpa mig.
Medan jag väntar på hjälp ser jag att det kommer en annan tjej cyklandes från det hållet jag kom från. Jag inser att hon inte ser mig så jag börjar skrika på henne att stanna. Meeeeen självklart hade hon hörlurar i så hon hörde inte mig, ALLS.
I sista sekund ser hon mig och bromsar hårt vilket gör att även hon ramlar. Som tur är slår hon inte sig utan reser sig snabbt och springer fram till mig.
Tillslut kommer min chef och han försöker hjälpa mig upp men när han gör det inser jag att benet är paj så han får sätta ner mig snabbt igen.
Han ringhet 112 och dom skickar en ambulans.
Allt som allt satt/låg jag och väntade i ca 40-45 minuter innan ambulansen kom.
Fantastiska ambulansförare va det och dom stanna även en stund efter jag kommit till ditt rum.
Mamma kommer efter en liten stund till sjukhuset och strax efter det blir jag skickad till röntgen. Aj, säger jag bara..
Efter inte alls lång tid av väntande så kommer dom tillbaka och säger att inget är brutet eller ens sprucket så dom skickar hem mig med lite smärtstillande.
Dom säger att jag får hoppa på kryckor och just då trodde jag att dom skojade för jag kunde inte ens röra på benet ännu mindre böja det det så att jag skulle kunna hoppa.
Fick åtminstone åka i en rullstol ut från sjukhuset.
De kommande två nätterna fick jag sova hos mamma med tanke på att jag behövde hjälp med att bara böja benet.
Va sjukskriven i en vecka och jobbade sen torsdag, fredag, lördag, söndag och nu är jag ledig i två veckor så förhoppningsvis är jag helt återställd när jag ska börja jobba igen.
Idag, två veckor senare har jag fortfarande ont i knät, ryggen och även rumpan men inte i närheten av hur ont jag hade från början. Kryckan har jag nästan släppt helt men får ha hjälp av den då och då.
Vill bara att det ska bli bra nu så att jag kan börja träna med Zatchie igen då han också verkar tycka att det är dags nu.

Likes

Comments

Länge sen jag la in nått nu men när man börjat jobba igen efter semestern finns det inte så mycket, i mitt fall i alla fall, att skriva om.
Livet går på som vanligt och denna helgen är jag och Zatchie hemma själva då Fredrik är i Malmö på festival med kompisar. Otroligt tråkigt tycker jag, ensamt blir det och med tanke på att jag idag inte mår jätte bra kan jag inte åka till min kära kompis och hennes familj som jag hade planerat. Hade väl kunnat men med tanke på att hon har en bebis på inte ens ett halvår så vill jag inte riskera att göra honom sjuk.
Men tycker det är kul att Fredrik umgås med sina kompisar med tanke på att vi oftast bara sitter hemma och träffar varandra.
Passar på att träna stanna och lite inkallning med Z när det bara är vi och han är otroligt snabblärd. Imorgon blir det valpkurs också. Första gången och vi hade sån tur som fick sista platsen när nån hoppade av. Han kommer va äldst i klassen också men tror han kommer fixa det galant som han gör med allt annat, haha.

Förra veckan från Torsdag till Fredag va vi i Ugglarp och hälsade på "mamma" familjen som campade med husvagnen. Även några släktingar från mi. Pappas sida va där med sina husvagnar och det va otroligt kul att träffa dom då jag inte gör det så ofta.
Z gick lös båda dagarna och även då skötte han sig galant. Går ingenstans utan matte och inte heller om han blir tillsagd att inte gå nånstans. Min fantastiska guld gosse❤️

Denna veckan har Fredrik och jag jobbat samma tider så Z har varit hos sin farmor och farfar halva dagarna och det har tydligen gått väldigt bra. Han blev fantastiskt glad bär vi väl kom och hämtade honom och jag har aldrig sett honom sån. Intressant att få se nya sidor av honom hela tiden. 🙂

Liten uppdatering på vad som hänt senaste tiden. Tyvärr har inget jätte spännande hänt men gör det det i någons liv hela tiden?

Likes

Comments

Igår fick Zatchie, som jag tror vi kommer att kalla honom, verkligen göra av med energi. Inte för att han har överdrivet mycket av det, han är förmodligen den lugnaste valpen jag någonsin träffat. Jag och Fredrik tog i alla fall med honom till min kusin Ida som har en Chihuahua och en fransk bulldog för att tillbringa eftermiddagen med en massa bus och lek.Och jäklar vad lek det blev! Bosse (frallan) är 1år och energi för säkert tio hundar och han lyckades få igång våran Zatchie till att leka.
När leket va slut åkte vi en snabb runda till min far och satt och snackade lite innan det va dags för att åka hem och kolla fotbollen. En utslagen valp hade vi sen som knappt ville ut och kissa för att han va så trött.

Idag kom lillasyster Smilla och för att mysa med stora syster och sova över. Lite chips, någon film och mysrunda med valpen verkar ha gjort henne nöjd och väldigt trött då hon redan höll på att somna halv 8.

Två mysiga dagar har det varit och nu väntar midsommarfirande imorgon med hela Fredriks familj.

↢ ♔ ↣

Likes

Comments

ÄNTLIGEN är han här! Våran alldeles egna lilla Guldgosse och gud va bra det kommer bli med honom.
Väntan va lång och jobbig med absolut värt det, fantastiskt snäll och trevlig hund och jag älskar honom mer och mer för varje sekund som går. Fredrik älskar honom minst lika mycket och jag vet att allt detta kommer bli super bra.

​Välkommen till våran lilla familj Zakuro go Sakura go no sono. 
Dig kommer vi överösa med kärlek.

Likes

Comments

Så nu är jag aningen irriterad och faktiskt rätt ledsen! Som ni vet så är jag och Fredrik på jakt efter en Akita Inu valp och det har gått upp och ner för oss.
Först pratade jag fantastiska Monica i Norge och hon va redo på att ge en valp till oss men då absorberar hennes tik valparna veckan innan dom ska komma och det va bara stoppa planerna med henne. Tyvärr inget någon kunde hjälpa och jag tycker minst lika mycket synd om Monica som jag tyckte om mig själv, men därefter va det bara att börja leta igen.
Hittar Lina utanför Göteborg som jag även varit i kontakt med förut och hon hade då precis varit iväg och parat hennes tik. Så vi väntade i två månader men tyvärr blev hon inte dräktig.
'Jaha', tänkte jag, 'bara att börja om, IGEN.'
Men Lina säger då att jag kan höra av mig till uppfödaren till hanen som parade sig med hennes tik bara för att se om han har något liksom, så det gör jag.
Behöver inte vänta en dag fören jag får svar där han säger att han har en kull på nästan fyra månader som snart får lämna landet.
En valp utifrån (undantag Norge) måste va rabies vaccinerad och den vaccinationen kan dom få när dom är minst 12 veckor sen måste dom vänta 21 dagar innan dom får resa, vilket då gör dom till 4 månader.
Vi börjar skriva fram och tillbaka, skickar valp bilder, stamtavlor, videos, m.m och jag och Fredrik bestämmer oss slutligen för en han valp vid namn Zenji.
Helt förälskad i denna valpen blir jag på studs så nu har vi gått i två veckor och förberett, köpt saker, berättat för folk och själva gjort upp planer för vad vi ska hitta på när vi fått honom.
Så får man det där smset man bara inte vill ha.
'Zenji is sick.'
Okej tänker man först. Som förkyld eller vadå liksom?
Nej, våran lilla Zenji hade blivit biten av en fästing som misstänks har haft en sjukdom som, på engelska i alla fall, heter babesiosis. Och våran Zenji är döende.
Mycket sms fram och tillbaka då uppfödare kör snabbt iväg med honom till veterinären då Zenji nått 43 graders feber och har svårt att andas.
Hemma sitter jag bara och rullar tummarna och kan inte göra nått medan uppfödaren fortsätter att uppdatera mig på situationen hela tiden genom sms. Han säger även till mig att det är upp till mig om dom ska avliva eller se om han klarar sig till morgonen, för längre än så kommer han inte klara sig. Jag säger att dom får avgöra då jag själv inte kan se hur illa det är från där jag sitter där hemma, så dom bestämmer sig för att ge honom den medicinen som eventuellt kunde hjälpa men den hjälpte inte alls.
Inte en timme senare kommer det. 'I'm sorry. He passed away..'
Chocken hade fortfarande inte riktigt kommit för mig vid det här tillfället för att allt hade gått så snabbt. Och sen börjar man tänka att tänk om han bluffar. Den tanken slog mig just för att bara tidigare samma dag hade jag fört över frakten och handpenningen till honom.
Han vägrar även skicka en bild på Zenji's kropp vilket jag ville ha som bevis bara vilket får mig att tvivla ännu mer på honom. Men sedan skickar han en bild där dom öppnat upp Zenji som man kan se hur hans hjärta svällt och det va som en vatten hinna runt det.
För många känns det säkert konstigt att han skickade en sån bild men jag tyckte inte det va så farligt då jag varit med på många operationer på djur tidigare.
Han ska även skicka dödsattesten till mig idag för att lugna mig lite.
Dock tror jag nu att han talar sanning för detta är en man som håller mycket på sitt rykte och verkar vilja att det ska rätt till. Han skrev även ut själv på sin Facebook vad som hänt och det borde han inte gjort om han bluffat.
Han erbjuder alla pengar tillbaka OM vi inte vill ha hans bror, Zakuro, istället. Han hade några som va intresserade om honom i Tyskland men han sa att han går på känslan och han kände att vi skulle va ett bättre hem för honom om vi valde att ta honom.
I nuläget är inget bestämt gällande Zakuro då jag får låta detta sjunka in lite först och först att vi får reda på vad som tog livet av Zenji, om det verkligen va den där fästingen så det inte va något nedärvt.
Uppfödaren ska även imorgon åka med resten av kullsyskonen till veterinär för ultraljud, provtagning och kolla så att alla mår bra för säkerhetsskull, även om ingen annan visat tecken på att vara sjuk.
Nu hoppas vi bara på att dom alla är friska för det sista jag vill är att någon mer liten ska dö..

Jag är inte troende. Inte troende som att jag tror i Gud i alla fall, men när sånt här händer gång på gång så bara måste jag tro att det finns någon som bestämmer för mig hur det ska va och gå.
Låter kanske konstigt men det känns som att allt som hänt liksom guidar oss till olika ställen och olika hundar. Så nånstans finns det eller kommer det finnas en valp för just oss, tråkigt bara att så mycket tråkigheter ska behöva hända innan.
Vem vet, kanske är Zakuro just den valpen vi ska ha och allt kommer kännas helt rätt med honom, men det återstår att se när provsvaren kommer sen.

Vi vill ju bara ha vår alldeles egna valp.❤️

Likes

Comments

Har helt glömt bort att skriva om min och Fredriks resa till våra två uppfödare vi gjorde för ca två veckor sen.
Gud vilken mysig tripp det va! Behövdes att bryta vardagen lite.
Lördag morgon steg vi 'tidigt' och gjorde oss i ordning och klara för den långa bil resan vi skulle göra till Halden, Norge och lille Edet, utanför Göteborg.
Fredrik sov en stor del av resan men när han va vaken fick han tillbringa mycket tid till att curla mig. Mata mig med risifrutti, gott och dricka eftersom jag körde hela vägen. Dock passade han då även på att jävlas lite vilket han är för bra på..
Resten av bilresan bestod av skratt, sång, retande och ätande.
Efter ca 4,5 timmar va vi framme i Halden och hade fått instruktioner av del första uppfödaren Monica att vi skulle ta oss till Fredrikstens fästning för att mötas upp. Otroligt vacker plats måste jag säga, särskilt i den solen och värmen.

Fin utsikt som tusan!

Efter en massa körande över branta backar, letande och en del frustration hittade vi till slut Monica och dogsen. Kärlek vid första ögonkastet! Gud vilka vackra hundar den kvinnan har. Och vilken människa hon är! Helt fantastiskt trevlig och rolig och pratglad. Va som om man känt henne väldigt länge.
Vi åkte sen hem till henne där vi satte oss ute och fikade, pratade och lekte med hundarna.
Fredrik blev helt kär i hennes unghund som han sen tyckte va jobbigt att lämna.

När vi (tyvärr) va tvungna att åka sen eftersom Monica skulle iväg, åkte vi tillbaka 1,5 timme in i Sverige till lilla Edet där vi dagen efter skulle träffa nästa uppfödare Lina som har en (troligtvis) dräktig tik, som vi eventuellt ska ha valp av. Hon hade även en 8 årig tik som va som en valp och otroligt charmig!

Vi la in på byns värdshus som pappa och styvmor betalade för som en sen födelsedagspresent. Inte det finaste stället och absolut inte det modernaste vi legat på men otroligt fint runt om vid solnedgången eftersom det låg precis jämte en stor å där båtar regelbundet seglade förbi. Men absolut, det säg för en natt och deras frukost va fantastisk!

Dagen efter steg vi upp tidigt igen och åt sen packade vi ihop, slängde in grejerna i bilen och begav oss vidare hem till Lina och hennes mysiga familj.
Träffade hennes två otroligt vackra och trevliga tikar och även deras pigga jakthund.
Väldigt trevliga människor och fantastiskt söta flickor hade dom som va aningen blyga. Hade jag med varit!
Lina visade mig även mycket på datorn vart och vad man kunde söka och kolla upp om rasen, uppfödare, stamtavlor, sjukdomar och mera som jag var aningen förvirrad över innan.

De bästa är att båda dessa människorna är villiga att sälja till mig och går det som vi vill nu så kan vi ha valp redan om 10 veckor!
Men denna gången tänker jag inte börja föreställa mig det som jag gjorde sist för blir det inget denna gången vill jag inte bli så knäckt som sist.

Så nu, åter igen, håller vi tummarna att det slit ska gå som vi vill. ❤️

Tack till både Monica och Lina för att ni tog er tid att träffa oss. Hade fantastiskt trevligt.

Likes

Comments

Nu va det ett litet tag sen jag skrev. Eller det känns som det i alla fall..
För tillfället händer väl inte så mycket, har frivecka nu men eftersom jag jobbade i lördags får jag två extra dagars ledigt så ska se om man kan få upp lite grejer på väggarna här nu i veckan. Men idag har vi slappat mest, lillebror kom en sväng efter jobbet och åt med mig och Fredrik och strax kommer Fredriks syster med familj en stund innan vi ska till ikea en sväng.
Hört rykten om grillning och marängswisch också!

På valp fronten händer det inte så mycket men ändå en del. Nästa helg, 7-8, åker jag och Fredrik till Norge för att träffa uppfödaren vi skulle haft valp ifrån. Super spännande att träffa henne och hundarna om det nu blir från henne i framtiden.
På söndagen sen åker vi vidare för att träffa en uppfödare i Göteborg som förhoppningsvis vill sälja en liten till oss. Men först och främst hoppas vi på att hennes tik är dräktig överhuvudtaget.

Det är flera uppfödare jag varit i kontakt med som kan tänka att sälja till mig, även uppfödare från Danmark, Norge, Finland och till och med Ryssland, men dom uppfödare jag mest har uppe ögonen får är just dessa två jag ska träffa. Fina hundar som verkar har bra temperament och bra anatomi.
Nu är det bara till att vänta och se.❤️

Likes

Comments

Så nu är vi inflyttade i den nya lägenheten och herregud vad skönt det är att ha sitt egna igen. Även om jag hade mitt egna i Lönsboda var jag ju knappt där eftersom jag vill va med Fredrik men nu bor vi äntligen tillsammans i vårt egna hem och det blir bara finare och finare här. Bilder får komma sen när det kommit upp lite grejer på väggarna och det inte står grejer mer eller mindre över allt.
Men i alla fall, i fredags fyllde jag år och min kärlek kom hem med blommor och ett väldigt fint (och dyrt!!) armband som jag är lite rädd för att ha på mig eftersom jag ofta lyckas ha sönder grejer som inte får gå sönder..
På kvällen sen kom Tobbe och Johan och åt med oss, egna friterade pommes och bords grillad fläskfilé med bearnaise sås. Otroligt gott!

Igår kom även Romeu, min mosters hund, och ska stanna här tills idag när matte nyktrat till.
Mamma med familj tyckte även att det va en bra idé att komma hit och äta pizza precis som Fredriks familj så helt plötsligt va vi fjorton personer här igår som åt pizza. Gick förvånansvärt bra trots att det va aningen trångt!
Idag så slappar vi bara, innan det är dags att jobba igen. Moster kommer och hämtar Romeu senare idag så han ligger också och slappar idag.

Valp leta det går väl sådär, pratade med en kvinna i Finland som hade valp till oss med pågrund av lagar skulle valpen va hela 4 månader innan vi skulle kunna ta hem vår lilla så det får bli från Sverige eller Norge så nu hoppas jag bara på att hitta nån som kan tänka sig att ge valp till mig.

Likes

Comments