Header

Hej på er vänner.

Idag tänkte jag berätta om vem jag är. Vem är Ronja som sitter bakom rutan och skriver?

Jo det skall jag berätta för er.

Jag har bott på kimitoön sen jag var liten.
Men hamnade flytta till en fosterfamilj då jag var 4 år gammal.
Allt detta hände på grund av min mamma då hon inte klarade att ta hand om mig och min bror.

Min pappa skulle söka oss då socialen ringde honom. Han sa att han är i Helsingfors att han är i Kimito om två timmar. Men då han kom fram så hade vi förts till Pargas redan.

Min mamma har gjort dåliga val då vi var små. Jag är delvis glad över det att vi flyttade till en fosterfamilj men mest är jag ledsen då jag mista 6 år med min pappa.

Fick inte träffa pappa och inte ha kontakt med honom.

Då jag var 10 år gammal åkte vi med fosterföräldrarna på hundutställning till Åbo. Vi gick runt och kollade då det plötsligt kom en främmande man och kvinna emot oss.

Jag frågade fosterpappan vem de var och då svarade mannen med en lugn röst:
Jag är din pappa.

Med full fart hoppa jag i pappas famn och kramade om honom hårt medan det föll tårar ner för kinderna. Jag var så lycklig.
Kramade om pappas sambo innan vi bestämde oss för att gå och äta pizza.
Sen var det dags för dem att åka hem. Där stod jag som 10 åring och måste säga hejdå till min egna pappa. Jag grät så mycket den dagen.

Den dagen glömmer jag aldrig.

Efter att vi hade träffats så hade vi ett möte med socialen. Där bestämdes det att jag fick ringas med pappa och träffa honom 1 gång per varannan månad.
Då alla våra träffar gick bra så fick vi börja träffas oftare.

Men då jag fyllde 15 år så började mina alkoholproblem som jag berättade om tidigare.

Då vi hade ett möte med socialen så kom vi fram till att jag inte kan bo i en fosterfamilj mer då jag inte sköter skolan, jag är ute länge på kvällarna.

Så jag fick åka till pappa och Nina till 5 veckor.

Socialen ringde oss en dag och berättade att jag skulle åka med dem och kolla på ett barnhem. Jag skulle bara kolla, det var inte bestämt att jag skulle hamna dit.

Efter att jag hade varit där åkte jag tillbaka till pappa.

2 veckor senare, den 15.2.2012 ringde socialen kl. 9.
Pappa svarade och han blev förbannad och ledsen. Då kunde jag gissa redan vad samtalet handlade om.

Jag skulle flytta till barnhemmet. De skulle söka mig kl. 13.00.

Jag grät, pappas sambo grät och pappa grät.
Det var den värsta dagen i mitt liv.

Bodde i barnhemmet 3 år.

Studerade på kocklinjen, träffade vänner.
Åkte till pappa varannan helg.

Jag hatade barnhemmet redan från första början så det ledde till att jag började rymma.
Istället för att lyda dem så åkte jag inte tillbaka dit efter skolan utan stannade över natten hos mina vänner. Festade och brydde mig inte om nåting annat.

Då jag hade rymt för många gånger hamnade jag in på en avlåst avdelning till 1 månads tid. Jag slapp inte ut, fick inte frisk luft. Jag var fängslad.

Då jag hade skött mig slapp jag tillbaka till barnhemmet.

Men jag fortsatte att inte lyda.

Jag träffade min läkare 1 gång i veckan och då jag berättade för henne att jag mår inte bra av att inte få bo hos min egen familj så sa hon de orden jag hade villa hörat för många år sen.

Jag skall göra allt jag kan för att du skall slippa hem.

Hon pratade med socialen och vi hade ett möte efter en vecka.
Där satt jag, pappa, Nina, mina barnhemsledaren, läkaren och socialen.

Då fick vi äntligen det beslutet vi hade väntat på.

Jag skulle få FLYTTA HEM!

Grät så mycket glädjetårar.

Sen den dagen så har jag bott på Kimitoön.

Då jag fyllde 18 fick jag min första hyreslägenhet.

Där bodde jag i ungefär 1 år.
Sen har jag bott i ett egnahemshus med min kompis i ett år.

Och nu har jag bott tillsammans med min kärlek i vår gemensamma lägenhet snart 2 månader med våra katter.

Även fast jag har mistat nästan allt så är jag lycklig nu.
Jag har haft motgångar i livet men
that's life, eller hur?

Min mamma har jag ingen kontakt med. Klart jag funderar på henne och tänker på varför allt gick som det gick.
Men jag har alltid haft ett motto som jag nån dag kommer att tatuera på mitt skulderblad:

You've been given this life because you are strong enough to handle it.

Jag ber om ursäkt ifall inlägget blev lite flummigt men det är inte lätt att dela med sig om sådana här saker.

Och vill klargöra att min pappa aldrig gjort något fel, men ändå togs jag bort av honom.

Är lycklig nu då jag har min familj.
Min pappa, min styvmamma och mina älskade syskon.
Även fast min bror inte bor på samma ort så älskar jag honom och skulle inte ha klarat allt detta utan han.
❤️

Allt är äntligen bra nu.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Halloo babes.

Idag har dagen gått rätt så snabbt. Vi vaknade 10 tiden, lagade oss klara, drack kaffe och körde till jobbet.

Jobbade från 11.00 - 18.00.

Dagen började helt som vanligt och jag mådde helt okej.

Men sen började hjärtklappningarna att smyga fram. Kände mig lite illamående och yr.

Fortsatte att jobba och som tur var lugnade jag ner mig.
Jag hatar då hjärtklappningarna kommer när och var som helst.

Älsklings släktingar från Norge kom också och hälsade på till kiosken. Bjöd dem på glass och pratade lite. Det var första gången jag träffade dem och jag tyckte att de var jätte trevliga.

Efter jobbet åkte vi till pappa. Jagade deras kanin som hade rymt en god stund innan vi fick fast den och säkert in till de andra kaninerna.
Sen åkte vi till sambons mamma en sväng.
Nu har vi varit via butiken innan vi kom tillbaka till pappa.
Våra vänner kom också till pappa över helgen så ikväll blir det pizza.

Jag önskar er alla en riktigt fin helg och ta hand om er!
💕

Kram/Ronja

Likes

Comments

Har sån resefeber just nu. Skulle bara kunna boka en resa och flyga direkt utomlands med min älskling.

Likes

Comments

Tänkte prata om något som är viktigt för mig, självförtroendet.

Nuförtiden är det vanligt att tycka dåligt om sig själv och trycka ner sig själv. Men det är inte så konstigt då man ser reklamer där det oftast finns pinnsmala tjejer på bilderna. Jag tycker att alla är lika fina, oavsett om man är storlek 36 eller 46.

Men att det nu har blivit en stor grej att man måste vara smal för att passa in sig i samhället är FEL!

Jag har haft problem med mitt självförtroende. Jag har tyckt att jag är tjock, jag har tänkt att alla måste tycka att jag inte är fin då jag har storlek 40-42 på kläderna.

Men vet ni vad, jag är mig själv. Jag duger såhär, jag är fin fast jag inte har en platt mage. För det finns ingen annan som är jag.

Jag älskar varenda en korv på min mage jag har då jag sätter mig ner, jag älskar mina lår då de tar emot varann då jag går. Jag är unik.

Ni alla skall veta att ni är fina så som ni är. Ni skall inte ändra på er bara för det att samhället vill det eller för att någon tycker att "
jaa du borde du tänka på din vikt och vad du äter". Bullshit!
Ät vad ni vill, klä er hur ni vill!
Våga vara er själva, för det finns INGEN där ute i världen som är likadan! Ni är unika, ni är fina, ni är vackra så som ni är. Låt ingen ändra på det!

Jag tycker att man borde prata om dethär ämnet oftare.

Jag har inte alltid accepterat mig själv men under det senaste året har jag börjat älska mig själv och min kropp.

Visst, jag har dagar då jag tycker att jag är ful men det går över då jag går ut och gå en promenad eller hänger med min familj eller mina vänner som får mig att känna mig fin och speciell.

Jag äter godis, jag äter skräpmat men jag bryr mig inte. Man lever en gång och då skall man se till att njuta fullt ut!

Kom ihåg: Låt ingen säga till dig att du inte är vacker! För det är du! ❤️

Likes

Comments

Heej på er vänner.

Idag har jag haft ledigt från jobb. Vaknade 10 tiden, drack kaffe i lugn och ro framför några youtube klipp. Sen hjälpte jag pappa att städa garaget och plocka lite på gården.

Vid 1 tiden kom Katja och hennes pappa hit på kaffe då han skulle låna pappas billyft för att fixa en väns bil. Jag och Katja drack kaffe och pratade skit om allt mellan himmel och jord då papporna våra var i garaget.

15 tiden åkte vi till stallet. Blev att rida över bommar med Hertta. Började med att longera henne för att värma upp henne.
Satt även en bom på två ringar så att det blev som ett litet hinder.

Hertta var super och vi hoppade även över det i galopp. Duktiga tjejen!

Enda negativa var att det var så jädrans varmt ute, luften var kvav så man blev helt slut.
Lyckades bränna mig också i solen så nu är jag röd som en kräfta på bröstet och axlarna.
Men tänker inte klaga då det äntligen är sommarväder.

Kom hem vid 18 och har bara tagit det lugnt sen dess. Kollat på youtube, duschat och ätit. Nu blir det att kolla en stund på tv innan sängen kallar. Är helt slut i kroppen.

Något som jag också skulle villa är flytta.
Min dröm är att bo i ett egnahemshus på landet där det finns stall på gården så att jag skulle i framtiden kunna ha getter och hästar.
En egen ridplan skulle inte heller sitta fel.
Och sen då ett garage så att älskling kan fixa bilar eller sen en sjö nära så att vi skulle slippa oftare ut med hans lilla båt och fiska.

Mitt drömjobb skulle nog vara att kunna ha ett eget stall med hästar så att jag skulle kunna hålla ridtimmar.

Men flytta vill jag och om jag bara sku ha hitta ett hus så sku jag flytta NU!
Både jag och T vill bo i ett egnahemshus och vi har hållt ögonen öppna ifall det skulle finnas något trevligt litet egnahemshus att hyra men måste bara fortsätta leta.

Follow your dreams and always do what makes you happy❣️

Kram/ Ronja

Likes

Comments

Hejj babes!

Idag vaknade jag vid 10.30. Gjorde mig snabbt i ordning innan vi åkte till jobbet. Får se om vi får sluta tidigare eller om vi är till 18.00.

Vädret är ju inte direkt det bästa idag, blåser och är mulet. Ingen sommar i Finland i år.

Efter jobbet blir det att åka till Pappa då mina systrar har kommit hem från Helsingfors, har saknat mina små hjärtan.

Sen får vi se om jag åker till stallet.

Ha det så bra så hörs vi senare
💕

Kram/Ronja

Likes

Comments

Så som rubriken säger så tänkte jag skriva om mitt mående och mående överlag. Jag har inte alltid mått bra men jag har mått bättre än vad jag har gjort under de senaste åren. Jag kommer ihåg då jag var liten, från 6-10 år då jag inte hade något att bekrymra mig över. Jag tog dagen som den kom, träffade vänner och hade jäätte mycket energi till att göra saker och ting.

Allt ändrades då jag närmade mig 15 år. Min motivation inför skolan sjönk till bottnet, träffade nya "vänner" som visade sig senare att inte vara äkta vänner, tappade bort mig inne i mitt huvud. Jag visste inte vad jag skulle göra utan det enda jag tänkte på var alkohol. Jag började dricka då jag var 13-14 år gammal vilket man inte skall göra vid den åldern. Och då det enda som fick mig att glömma hur skit mitt liv var, var alkoholen så var det ju lätt att ta tag i flaskan och dricka bort sina problem för en stund framåt. Men dagen efter, då var det som att en bomb skulle ha slagits ner inne i mitt huvud, allt kändes tusen gånger värre. Jag försökte komma ihåg vad som hade hänt under kvällen innan, hade jag skämt ut mig? Hade jag gjort något som man inte får göra? Alla dessa tankar snurrade på. Men då tankarna började bli värre.. Varför får jag inte bo hos min pappa? Vad har jag gjort för att förtjäna detta? Vad är meningen med livet? Varför blir jag retad och mobbad? Skulle allt vara bättre ifall jag skulle vara död? Då dessa tankar snurrade på varje dag 24/7 så börja jag gissa att jag inte mådde bra.

Kommer att skriva ett skillt inlägg om min barndom en annan dag.


Detta pågick under ett halvårstid. Mina närmsta började fråga hur jag mår då de såg på mig att allt inte var bra. Jag började träffa en psykolog men det gjorde saken inte bättre eftersom att jag inte ville öppna mig. När jag hade fått nog av allt så kom de tankarna jag inte ville att skulle komma... självmordstankarna.


Som tur fick jag hjälp och stöd av min fina pappa och familj, mina närmaste vänner och bekanta. Till dessa personer kunde jag berätta öppet för hur jag mådde, varför jag betedde mig på det viset jag gjorde och även om att jag hade blivit fast i alkoholen.

De fick mig att öppna mina ögon, se livet på ett helt annat sätt och så småningom blev jag stabil och lycklig igen.


Nu är jag 20 år, alltså fem år senare. Jag mår inte alltid bra men jag mår mer sällan dåligt än vad jag gjorde förut. Jag har min panikångest, den kommer inte att försvinna men den har blivit lättare att handskas med. Mina panikattacker kommer inte så ofta som de brukade.


Jag är glad att jag mår bra, jag är tacksam för livet jag har och för de personer jag har i mitt liv just nu. Men utan min familj och mina fina vänner skulle jag knappast sitta här denna dag.


Med detta ville jag bara säga att ingen skillnad hur dåligt du mår, hur nere på bottnet du är. Ta emot hjälp eller sök hjälp. Jag vet att det inte är lätt då man är fast i den onda gropen. MEN jag vet att man kan klättra upp sig därifrån med stödpersoner som man kan prata med. Ännu i denna dag så brukar jag och min pappa sätta oss ner och prata om hur jag mår och hur allt känns.

Man ska ta en dag i taget. Allt löser sig! Man skall inte känna sig dålig eller svag då man söker hjälp. Man skall vara stolt över sig att man vågar göra det. För det är ett enormt stort steg att be om hjälp men det lönar sig att göra det.

You only have one chance to live so make it worth it!

Ha det så bra babes så hörs vi senare!

Kram/Ronja💕

Likes

Comments

Hej på er.

Idag är det Måndag vilket betyder ny vecka, nya tag.
Denna vecka kommer jag att jobba varje dag. Inte ledigt här. Så här kommer denna vecka se ut för mig. (Kan dock ändras).

-
Måndag: Jobb 11.30 - 18.00, efter jobbet åker jag till stallet då Katja kommer hem

- Tisdag: Jobb från 10.30 - 15.00, min vän Terese kommer till mig och hälsa på. Ni kan även följa hennes blogg. Rekommenderar varmt.
@tereseh

-
Onsdag: Jobb 10.30 - 18.00, stallet efter det

- Torsdag: Jobb 10.30 - 18.00, stallet och umgås med katja

- Fredag: Jobb 10.30 - 18.00, planerna öppna inför helgen ännu.

Men som ni kan se så jobbar jag ju den mesta ut av tiden på dagarna och sen blir det stallet.

Vet inte ännu hur jag jobbar i helgen så får se om man hittar på något kul.

Kommer även att sätta in bilder på våran lägenhet. Men det får bli sen då jag har städat efter att katterna har busat runt och vält typ alla saker upp och ner. Haha
😂

Men ha en fin måndag alla ni!

Kram/Ronja
💕

Likes

Comments

Hallooo vänner🌸

Måste säga att livet känns ganska så bra just nu. Har planerna klara inför hösten. Kommer att börja studera till... hästskötare.

Jag vet dock att det inte finns så mycket jobb inom den branschen. Men jag börjar studera till det för att jag vill lära mig mer inom ridsporten så att jag i framtiden kan börja hålla timmar till yngre eller äldre personer.

Vem vet ifall jag börjar studera efter att jag gått ut hästskötarlinjen? Min dröm är ju att ha eget stall eller sen jobba med barn. Får se vad som händer i framtiden.

Dagen började med att vi vaknade kring 9 då pappa kom till oss på kaffe. Gick tillbaka och sovde en halvtimme till då pappa hade åkt. Dagen ville inte riktigt sättas igång då jag var så j*vla trött på morgonen. Men drack några koppar kaffe så fick jag iallafall en liten energiboost.
Fixade oss som vanligt, myste med kissorna innan vi begav oss till pappa på en kopp kaffe innan jobbet.

Jobbar från 13.30 - 18.00 idag. Efter jobbet blir det att åka till sambons mamma för att fixa lite på hennes gård. Gräset skall klippas, veden skall huggas.. jaa you name it.

Sen blir det att fixa lite på bilen, åka till butiken och köpa det som behövs innan vi åker hem och tar det lugnt.
Måste även se om jag hinner åka til stallet idag. Har nu varit alla dagar denhär veckan så skall se ifall Hertta får vara ledig idag.
Mina systrar, pappas sambo Nina och hennes syster var även med till stallet på onsdag och torsdag. Kira och Erin slapp också och rida.
Hade det riktigt mysigt.

Men nu ska jag fortsätta jobba så vi hörs senare vänner
🌷

Likes

Comments

Igår kväll njöt jag av älsklingens hemmalagade baconpasta och sen med grönsaker och dipp framför netflix.

Idag har jag haft en så kul dag. Var med systrarna mina till stallet. Efter att jag ridit Hertta så fick de också rida. De var så lyckliga och tacksamma efteråt att det riktigt förgyllde min dag. Mina fina❣️ nu ska jag kolla på netflix. Började kolla på en ny serie, life unexpected eftersom att min favoritseries Jane the virgin 3:dje säsong först kommer ut i Januri.

Men denna serie är också helt sjukt bra. Det handlar om en tjej som har bott på fosterhem sen hon föddes då hennes föräldrar var så unga att de inte var färdiga att ta hand om henne. Vill inte berätta mer. Men jag rekommenderar den starkt! Då jag kan sätta mig in i hennes situation. Kommer skriva ett inlägg senare om vad jag har gått igenom så att ni förstår varför.

Men nu ska jag mysa med älskling framför tv:n med popcorn och bara ta det lugnt innan det är dags att sova.

Godnatt på er mina fina vänner
❣️

Likes

Comments