Allting går verkligen emot mig nu, bilen har krånglat i flera veckor. Slutade med att den stendog på vägen hem från Falköping. Efter ett tag fick jag hjälp att dra den till en Audi verkstad i Falköping, där de konstaterade att tändstiftet och tändkablarna var sönderbrända, bytte tändstift så den gick att starta och fick hem den, sen fick jag hjälp att byta tändkablar. Sen gick den ändå lite hackigt och blev inte bättre efter massa försök, fick lämna in den igen och då konstaterades det att bränslepumpen behövde bytas också (som dom tydligen inte kunde säga första gången) . Den har ju varit lite sisådär sen jag köpte den men eftersom jag tyckte den var så fin så ville jag verkligen ha denna bilen. Nu har jag kostat på den några tusen, och till råga på det glömde jag kvar pengar när jag hade handlat igår, nästan 500 kr.. så det suger ju, min ekonomi går åt helvete.
Jaja, ser fram emot helgen sjukt mkt nu så jag kan få tankarna på annat, har en barnledig helg planerad med min bästa vän Thea, blir lite filmmys och festande.
Min syster och jag har en kill time-out, den som håller på med någon kille först får ett straff genom att den andra får gå in på dennes facebook och skriva något pinsamt till vem som helst och lägga upp en pinsam status.. så jag måste verkligen vinna detta.

Likes

Comments

Okej, eftersom detta är mitt första inlägg så blir det svårt att få med allt så jag får begränsa det lite.
Just nu känns mitt liv bara så fucked up, allting går emot mig och som toppen på i:t så har jag hamnat i värsta depressionen som jag inte vet hur jag ska ta mig ur, det är ett under att jag klarar att gå ur sängen varje morgon.
Till att börja med har det gått åt helvete med killen jag träffat on/off sen i somras, i början var det väl mest en grej för att komma över mitt ex som krossade mig totalt efter att ha gjort en annan tjej på smällen väldigt fort efter att vi bestämde oss för att göra slut. Men sen har jag fått mer & mer känslor för honom, trots att han i mina ögon bara är en "fuckboy", men vi har ändå haft många speciella stunder ihop, så det kommer nog ta ett tag att komma över detta.
Sedan känns det som att jag är den enda som hör av sig och vill hitta på saker med vänner, och de hör aldrig av sig till mig.. och de finns inte där när jag behöver de som mest. Detta har gjort så jag funderar på att flytta närmare familjen för jag vet ju att de alltid finns där iaf.
Hittar jag bara ett jobb snart som jag verkligen trivs med så vet jag att all fokus kommer ligga där, så jag tror det är det jag behöver.

Likes

Comments