View tracker

I torsdags morse skjutsade min mamma mig till Capio CFTK där jag skulle göra operationen. När vi kom dit så fick jag en massa information om vad som skulle hända och sedan fick jag vänta i en stund i väntrummet innan jag fick gå och byta om. Sedan var det dags att träffa kirurgen, jag blev opererad av en kirurg från KS som heter Pehr Sommar. Han gick återigen genom ingreppet och riskerna som fanns med operationen och besvarade min mammas frågor. Sedan fick mamma åka hem och det var dags för Pehr att ta bilder och rita på mig. När han var klar fick jag gå och sätta mig i väntrummet igen på att det skulle bli min tur. Jag skulle behöva vänta i ca tre timmar. 

Medans jag väntade kom narkos läkaren och började förklara hur allt skulle gå till och om jag hade några frågor vilket jag inte hade, sedan satte han en nål i min arm och lät mig sedan vänta lite längre. Senare kom en sköterska och gav mig en bunt med piller som skulle göra en massa olika saker och gav mig drop och nån annan flytande grej som droppade och rann rakt in i mitt blod. Efter flera timmars väntan så kom äntligen en annan sköterska och sa att det äntligen var min tur.

Jag gick in med sjuksköterskan till operations salen och sa hej till en anna sköterska och vände in och ut på mina sjukhus kläder och fick lägga mig på operations bordet, jag fick en värme filt som var varm och skön och sedan fick jag lugnande  och tuppade av. Vaknade sedan upp runt 6 på kvällen och visste inte riktigt vad som hade hänt. 

det kom en sköterska och tog bort ett plast rör som jag hade i munnen och visade en annan sköterska vad jag hade opererat eller nåt för hon höll på vid mina ärr och det gjorde ont. Sedan kom kirurgen och pratade med mig men jag hängde inte riktigt med för jag var så trött. Sedan ringde min kompis Mellie och kollade läget vilket gjorde allt lite bättre för då hade jag i alla fall något att göra. Min mamma kom lite senare på kvällen och gjorde mig sällskap mesans jag fick vänta för att se om jag kunde åka hem eller om jag behövde stanna.

klockan nio var jag tvungen att gå upp och gå för att se om mina dreanage fylldes med blod och det kom lite så vi bestämde att jag skulle få stanna kvar över natten. Så mamma åkte hem och jag fick ett eget rum och somnade typ direkt för jag var så trött. Vaknade sedan på morgonen och fick ta bort dreangen och åka hem. 

Allt ser bra ut men jag blöder lite från den högra bröst vårtan och allt är ju självklart svullet, ska tillbaka dit på onsdag och se hur allt läker och får då veta om mina bröst vårtor fastnat eller inte då det finns risk att dom inte gör det, men i så fall så fixar man det enkelt med hud från en annan del på kroppen och lite medicinskt tatuerande. Jag mår i alla fall bra.

❤Robin

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

I dag hade jag mitt sista besök på Astrid Lindgrens Barnsjukhus och det hände egentligen inte så mycket nytt, vi gick mer igenom lite om vad som kommer hända nu samt att dom förklarade hur jag skulle fylla i ansökan om juridiskt byte av kön. Nu när jag är 18 så blir jag överskriven till ett annat ställe i Solna som gör precis samma saker som dom på KS. Jag får själv välja om jag vill träffa en psykolog och prata, men just nu känner inte jag att det behövs men det är bra att veta att alternativet alltid finns där. På det stället finns det tydligen en endokrinolog och det är därifrån jag kommer få mitt testosteron utskrivet för resten av livet.

Vi pratade även om hur jag mådde och hur det gick i skolan och kommande operationer. Dom ville veta om jag var nervös inför mastektomin och om jag var intresserad av underlivs operationer och sånt. 

Så nu ska läkaren skriva ett intyg till rättsliga rådet som skickas tillsamman med ansöknings pappren om tillstånd för olika operationen och liknande samt min utredning så jag juridiskt kan bli man .

❤Robin

Likes

Comments

View tracker

För några dagar sedan kom jag hem från London där jag var i en vecka, jäklar vilken skön och rolig stad. I söndags när jag åkte så blev planet försenat pga. ett sladd fel, men efter typ en och en halv timma lyfte vi. Flyg resan gick bra och allt var bra, men sedan när vi kom till flygplatsen så fick vi åka buss och eftersom att vi var så sena så var det mycket trafik så vi fick sitta i en varm buss i typ 2 timmar. Men sedan var vi framme där vi skulle bo. Jag och mina rums kompisar gick och åt på närmaste ställe vilket va KFC och sedan gick vi till puben för att fira min kompis som fyllde 18.

På Måndag-Fredag gick vi i skolan men det var bara mellan 9:15-12:30, De flesta efter middagarna användes för att se så mycket av London som möjligt men även till shopping då tjejerna gärna ville shoppa. På torsdagen gick alla på Jack the Ripper tour vilket var super roligt, guiden var as bra och intressant. Vi gick till pubben varannan dag och de sista dagarna blev mina rums kompisar fulla så jag och några andra killar fick se till så dom kom hem för dom klarade inte riktigt av det själva. Men allt som allt så har resan varit toppen och jag kommer definitivt åka dit igen.

❤Robin


​Detta är några av bilderna från London :)

Likes

Comments

Hela min resa började egentligen när jag var runt 3 år och jag verbalt kunde uttrycka vad jag ville ha för kläder och leksaker, jag lekte aldrig med barbies och liknande "tjej leksaker" jag ville leka med bilar och robotar. Tjej kläder var något jag vägrade ha på mig, kill kläder var det jag ville ha och det jag hade på mig förutom på julafton för då skulle man vara finklädd tills tomten hade kommit, men jag slapp ha klänning, jag kommer ihåg att jag en jul hade på mig en röd glittrig t-shirt liknande grej och glitter byxor. Den julen var jag väldigt avundsjuk på min lillebror som fick ha på sig skjorta och kostym. Efter detta tror jag inte att jag haft tjej kläder förutom på avslutnings middagen när jag gick på dagis då jag hade en kjol som mamma satt på mig, men den tog jag av när hon gått därifrån.

Sedan när jag började i sexårs så frågade alla äldre elever om jag var tjej eller kille även om dom redan visste, detta ledde till att jag blev väldigt utåt agerande och verbalt aggressiv mot mina föräldrar då jag mådde dåligt över det som hände i skolan. Gymnastik var ett ämne som jag gillade men omlärnings rummet var inte något som jag gillade då jag inte kände att jag passade in, men jag sa ju ingenting eftersom jag inte visste vad jag skulle säga för jag kunde inte sätta ord på vad jag kände. När jag bökade i ettan blev allt värre för att jag klippte mitt hår korrt. Jag lärde mig snabbt att om jag presenterade mig med ett killnamn blev jag bara en i mängden vilket jag gjorde under en period om jag träffade nya människor i lekplatser och campingar och liknande.

Allt detta fortsatte tills jag började i femte klass när allt blev värre efterom att jag då började få bröst. I omlärnings rummet duschade jag med kläderna på för att jag var så obekväm. Jah grät ofta i omkörnings rummet för de andra tjejerna gav mig mycket skit för att jag duschade med kläderna på och inte jämförde brösten som de andra. Under denna period så frågade mamma om jag ville vara kille, men jag sa nej eftersom att jag var så mobbad och ville inte bli sedd som ännu mer konstig än vad jag redan var. Mina föräldrar hade nog redan nu förstått hur det låg till med tanke på hur jag betedde mig samt att jag några år innan tjatat på att få byta namn till Kim. Detta fortsatte genom högstadiet tills jag blev hemma sittara och fick hem undervisning, men blev bättre sen när jag började i åttan.

I slutet av åttan insåg jag att jag verkligen var en kille och att det var möjligt att bli det. Efter att ha sett en youtube vilde med en trans kille kunde jag äntligen sätta ord på det jag kände. Men jag tänkte hela tiden att jag skulle vänta tills jag var vuxen och mina föräldrar var döda för att jag inte ville göra dom besvikna. (Detta betyder att jag då planerat att börja min transition när jag var runt 50).

När jag väl började i nian så blev känslan av att leva som kille bli starkare och jag började få väldigt mycket ångest. Jag hade dagar när jag bara satt i korridoren eller trapphuset utan att prata med någon tills jag en dag berättade för min mentor, Min mentor berättade sedan för min mamma och då va bollen igång.

Det var i början av sommaren 2014 som jag kom ut och i Juli 2014 var jag på UMO och pratade med en kurator som skickade en remiss till Alla skolors ungdoms mottagning. Kuratorn föreslog att vi skulle hitta ett killnamn åt mig, detta gjorde vi kort efter besöket. På alla skolors ungdoms mottagning fick jag träffa en annan kurator som jag träffade två gånger, med henne fick jag förklara lite om hur jag kände och var jag ville komma, hon sa redan efter första besöker att hon skulle skicka en remiss till utrednings teamet på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Jag fick vänta i ca: 6 månader innan jag fick komma på mitt första besök, Det besöker var i början av våren 2015.

6 Juni får jag ett brev från PRV (Person och registrerings verket) där det står att jag har fått min namn ansökan godkänns och heter Robin Nils Sven Anton Dahlstedt istället för mitt gamla namn.

Det första besöket på Astrid Lindgrens Sjukhus träffade jag två psykologer och en läkare, Det började med att jag, mina föräldrar, läkaren och psykologerna pratade lite tillsammans om min bakgrund och vad mina föräldrar tyckte och så. Sedan fick jag gå iväg med de två psykologerna till ett annat rum och prata och fylla i lite papper om vad jag tycker om min kropp och så pratade vi lite om jag ville ha hormoner och om vad jag skulle vilja göra för operationer. Sedan gick vi tillbaka så berättade läkaren lite om vad hon hade pratat med mina föräldrar om och frågade mig om jag hade några frågor och vad jag skulle vilja göra för operationer. Vi avslutade mötet med att bestämma att dom skulle skicka hem papper med datum för att göra lite kognitiva tester.

Några veckor senare åkte jag till baka till Astrid Lindgrens Barnsjukhus för att göra testerna, Jag tror jag hade två olika tider därför att jag inte skulle behöva stressa och ta det i den takt jag behöver. Men jag blev klar på ett besök. De testerna jag fick göra var att återskapa mönster med klossar, hitta synonymer till ord och huvud räkning. Delar av testerna gick väldigt bra, huvud räkningen var jobbigare (men det är nog för att jag måste ha allt visuellt för att kunna lösa talen).

Tror att det var någon vecka senare som jag fick komma tillbaka dit och göra det sista testet vilket var ett rorschar test, vet inte riktigt vad det skulle visa men det gick väl bra antar jag. Allt jag såg var egentligen bläck klumpar som inte riktigt visade någonting. Men det var väl bara att komma på något med samma form som bläck klumpen.

Månaderna gick och sedan var det dags för åter besök med läkaren och psykologerna. Jag tror detta var i april eller maj 2015, Då gav dom mig diagnosen könsdysfori / transexuell med senolik het. Då skickade dom en remiss till endokrinologen Olle Söder.

Till Olle fick jag komma i juni 2015 och då pratade vi om hur hormon behandlingen går till och eventuella biverkningar som kan komma med hormoner. Han gav mig då stopphormoner att ta var fjärde vecka . Han förklarade vad sopphormonerna skulle ha för effekt och att jag sedan skulle ha ett återbesök om ca: 6 månader för att man var tvungen att ta stopphormoner i 6 månader först.

På hosten 2015 var jag på återbesök men då med ändart psykologen mer för att kolla läget och hur jag mår och hur allt går. Liksom kolla så allt var bra med mig.

I Oktober/November var det dags för återbesök med läkaren och psykolog igen och då sattes min diagnos med en högre grad (den höjs med tiden i två eller tre olika steg). Remiss skickades till kirurgen då. Läkaren ville även prata själv med mig denna gången då vi aldrig gjort det förut. Hon frågade om skola, vänner, flickvänner, sexualitet och liknande grejer. Under detta besök fick jag även veta att jag hade en tid hos Olle Söder nära nyår och att läkaren skulle skicka en remiss till en logoped som jobbar med transpersoner. Efter att besöker gick läkaren ner till Olle för att påskynda tiden för att jag är så säker i min resa.

Någon vecka senare fick jag kallelse till både Olle och kirurgen Kalle Lundgren.

28 December 2015 träffade jag Olle igen. Det började med att sköterskan mätte mig och vägde mig och sedan träffade jag Olle. Han frågade vad jag ville få ut av dagens besök och jag sa snabbt och enkelt att jag ville få testosteron, han svarade med att det inte skulle vara något problem. Han började då prata om eventuella biverkningar och hur testosteronet skulle ändra min kropp och vilka förändringar som är permanenta och icke permanenta. Han fyllde sedan i en massa papper under resten av besöket. Han skickade in en licens ansökan för att få hämta ut testosteron för det är något som behövs.

13 Januari 2016 var första testosteron sprutan.

21 Januari 2016 var jag på konsultation på rekonstruktiv kirurgi och där träffade jag då kalle. Han förklarade de olika ingreppen som fanns och sedan vilket han rekommenderade för mig. (Se bilden för den metod han rekomenderade)


Han svarade även på alla frågor som min mamma hade och sedan satte han mig på väntelistan för operation. Han skickade även en remiss för att prova ut en penis protes.

11 Februari 2016 träffade jag en logoped på karolinska i Huddinge (tyvärr har jag glömt hennes namn). Hon började med att förklara varför jag var där och fortsatte sedan med att fråga vad jag tycker om min röst och om jag känner en belastning på stämbanden när jag pratar. Jag fick sedan fylla i papper om min röst på en skala 1-3; som vi sedan gick igenom. Efter det fick jag gå till ett annat rum som påminde om en inspelnings studio för att spela in min röst i olika tonlägen. Jag fick först läsa två korta tester och sedan skulle jag läsa en av texterna och samtidigt överbjuda ett brus ljud som jag hörde i hörlurar som jag hade på mig. Sedan fick jag gå tillbaka till logopeden där vi kollade på datorn hur min röst var i förhållande till en manlig röst; hon konstaterade att jag redan hade en ganska mörk röst. Hon frågade också om jag ville höra inspelningen men det ville jag inte och sedan var besöket över.

26 maj 2016 åkte jag till karolinska sjukhuset i Solna där jag träffade Mikael som är protes makare. Han frågade mig om vilken längd jag ville ha, om den skulle vara omskuren eller inte. Jag valde en icke omskuren som var ca: 11 cm och ha en normal omkrets. Sedan kollade han ut en passande hudfärg och gjorde sedan en form av mitt blygd ben. Han förklarade sedan att han skulle göra en vax prototyp och maila bilder på den så jag får den som jag vill ha den.

24 Juni 2016 fick jag hem papper som jag ska fylla i angående byte av juridiskt kön och ansökan för operation i könsorgan.

22 Juli 2016 får jag ett glädjande telefon samtal från en kirurg som heter Per Sommar som ringer från rekonstruktiv plastik kirurgi på KS som erbjuder mig en tid för operation i September.

Idag mår jag super bra och min ångest minskar ständigt, jag har många vänner och en stöttande familj. Jag är snart 7 månader på testosteron och har min mastektomi om några månader. Jag känner verkligen att jag är så sjukt lycklig och har haft sådan tur att hela processen gått så snabbt. Jag tror även att denna blogg hjälpt mig mycket med att hantera alla känslor som jag känt och det är alltid kul när andra läser bloggen och tar del av min historia. 

❤Robin

Likes

Comments

​Tjenare i fredags kväll ringde min telefon och det var ett dolt nummer som ringde, men jag svarade. Det var en man som började presentera sig, Hej jag heter Per Sommar och jag ringer från.. (Jag var påväg att säga nej jag är inte intre seras för jag antog att det var en försäljare) .. rekonstruktiv plastik kirurgi på KS (Jag fryser till i chock) han fortsätter berätta och han förklarar att dom håller på att bocka av kö listorna för operation men att dom då gör det i andra lokaler inne i stan. Han erbjöd mig en tid i slutet av september som jag sa ja till. 

Han läste upp vad Kalle Lundgren hade skrivit för att kolla om jag kände igen den metoden som var skriven och förklarade återigen hur den går till. Han presenterade sin kirurgiska historia och frågade om det var okej om han genomförde operationen istället för Kalle vilket jag sa ja till för jag villl verkligen få detta gjort och han kändes som en vettig person. Han frågade även om jag hade några frågor men det hade jag inte efter som att jag bara kör på och hade fått svar på det måsta från innan. Han frågade även om jag trodde att någon av mina föräldrar har några frågor vilket jag svarade med det skulle jag tänka mig så jag gick ner till mina föräldrar och sa att jag hade en kirurg från KS på telefon som gett mig en tid för operation och dom blev lika förvånade som jag, Men mamma hade en hel del frågor som hon fick svar på.

Det känns jättebra att det äntligen händer något och att jag äntligen kommer få göra operationen, tyvärr blev det inte innan London men det är okej för det blir iaf gjort och jag kommer att slippa ha en binder hela tiden och förhoppnings vis slipper jag ha ont i ryggen vilket jag får av min binder. Men nu är det bara några veckor kvar tills jag slipper detta.

❤Robin

Likes

Comments

Jag har nu jobbat färdigt för i sommar, jag spenderade två veckor på ett äldre boende på en avdelning där de dementa bodde och det var fantastiskt. Jag har lärt mig mycket och jag har lärt mig att ta var på min upplevelser och vad jag har idag för i framtiden kan allt det vara borta. Jag var livrädd den första dagen för att inte passa in eller att någon skulle ifråga sätta mitt kön. Gamlingarna som bodde där var super roliga och jag blev kallad för en massa konstiga saker men det gav mig altid ett gott skratt. Det känns så tråkigt nu att återgå till sommar lov för som jag tidigare skrivit hatar jag att vara oproduktiv.  Jag har dock mailat chefen på äldre boendet där jag skrev att om dom behövde extra personal någon gång så får dom gärna kontakta mig. Chefen svarade i alla fall med att hon skulle ha mig i åtanke vilket känns bra. Kommer förmodligen söka sommar jobb där nästa sommar men då direkt till äldre boendet istället för via kommunen för då kanske jag kan få det över hela sommaren. 

Ha en fortsatt trevlig sommar ❤ Robin

Likes

Comments

Fick idag ett brev fån KS med en tid på BUP i september då jag ska fylla i papper om att byta kön juridiskt, sterilisering och lite andra grejer med komplicerade och förvirrande ord. Måste även skriva om hur det känns i dags läget vilket är det jobbigaste av alla papper för det är svårt att uttrycka mig i ord. Men allt detta känns as skönt att kunna gå vidare i min transition. Ska tänka lite på vad jag ska fylla i, men det blir nog bra.

❤Robin

Likes

Comments

Nu är det sommar och jag har typ sommar lov nu, Får officiellt sommarlov 10 Juni  men har inga lektioner innan så jag säger att jag har lov. I sommar ska jag träna, åka till London och förhoppnings vis gå på pride,  Jag hoppas även att jag får en tid för mastektiomin för mina binders dödar mig, Vet inte om jag nämnt det innan men jag ska i alla fall jobba på ett äldre boende vilket är najs, det ska bli riktigt roligt. Ska väl kanske åka på någon familje semester också, men det blir förmodligen någonting i Sverige då. Fyller även 18 i sommar så då ska jag ha en liten fest för vänner och familj.  Men vi får se lite vad som händer, det är så svårt att boka saker när man står i kö för operation.

❤Robin

Likes

Comments

Nu är jag äntligen klar med mitt andra år på Estet media linjen och jag är så sjukt glad att det äntligen är över. Det är så skönt att all stress och oro är slut. Skolan slutar officiellt på Fredag nästa vecka men min mentor har sagt att jag inte behöver komma för jag fyller 18, dock har jag typ inte haft några lektioner denna vecka så jag har i princip haft lov denna vecka, nästa vecka är det endast bok inlämning och efter det är det officiellt lov. Nu har jag iallafall sorterat in allt i pärmar och plockat ner allt på skrivbordet så nu är det redo för nästa år.


Likes

Comments

Idag var nästan alla mina lektioner inställda så jag for med mamma och shoppade lite kläder. Jag köper sällan kläder för att jag altid tänker att jag ska köpa kläder efter mastektomin för att jag då kan köpa kläder som inte är fem storlekar förstora. Men typ alla mina byxor hade gått sönder så jag behövde nya helt enkelt, Så jag åkte till lager 157 för döm har riktigt najs och billiga kläder så det slutade med att jag köpte 3 chinos, 3 kalsonger och 1 sweatshirt. E väldigt petig med byxor men dom jag köpte var verkligen as sköna.

❤️Robin

Likes

Comments