En trött mamma sitter här i soffan nerspydd och härlig medan sambon sover med Nils som är sjuker.

Min minsta på 3månader tog sin första vaccinationsspruta i förra veckan och var väldigt pluttig resternade dag/kväll.
Men för omväxlingsskull var natten till torsdag en kanon natt sömnmässigt hos allihopa.
Melker åt först runt 16:30 sedan fick Emil, som tog sista matningen innan natten, i princip väcka honom vid 22:00. Nils vaknade till strax innan 23:00 då Emil gick in och la sig i Nils rum tillsammans med honom.
Sedan sov ALLA fram till 4:00 då Melker vakna och redo för mat!
Nils vaknade sedan runt 05:30 och hade verkligen bajsat så IN I! Han var väldigt trött men hade svårt att somna om.
Så trots en bra natt så var det grinigt från start och nästsista inskolningsdagen närmade sig.
Och enda från att vi gick hemifrån 08:40 tills jag äntligen fick honom att somna i vagnen på fsk 09:45 så skrek/grät/sura han konstant! Jag gick hem när han sov med förhoppningar på att han skulle vakna någorlunda pigg och glad trots att mamma inte var kvar.
Jag var helt säker på att knappt skulle hunnit hem innan telefonen skulle ringa och personalen skulle be mig komma tillbaka.,, men ACK SÅ FEL!
Det hade gått bra och han åt massvis, vilket jag är van vid att höra när det gäller min son.
Så denna vecka är det tänkt att hoppa på fsk-schema 9-14 tis-Tors. Men även denna vecka blir lite som den blir då Nils haft feber hela helgen. Usch det är så jobbigt att se sina barn må dåligt! Speciellt i denna ålder då inte många ord är speciellt framträdande.

På tal om framträdande.. på 6 veckor har jag gått ner 6kg, typ lika mycket som Melker väger idag.
Och det ENDAST på grund av ändring av kost. Jag har ju som sagt inte tränat speciellt mycket men har heller inte fått träna vissa veckor.
Men förra veckan blev det ett svettigt gympass på tisdagen och ett jobbigt psykiskt och fysiskt löppass på ca 4,5km löpning ... JA DU LÄSTE RÄTT .. ca4,5 jävligt tunga kilometrar !! Fick stanna par gånger på vägen men inte alls många sekundrar eller sträckor.
Med detta sagt så är det väl dags för lite bildbevis.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Nu har det hänt.
Min första "löptur" är gjord för i år! Ja du läste rätt. Jag tror jag inte sprungit sedan jag blev gravid igen med Melker.
Hur kändes det?
Jodå det kändes förvånansvärt bra om jag ska vara ärlig. Kylan hjälpte till ganska mycket i slutet att framkalla blodsmak i munnen i slutet.
Så hur långt blev det? 3km? 5km? 1000m?
För att vara ganska så exakt 900m, 5min 37s.
Jag känner att grundkonditionen finns där trots det långa uppehållet och nu kan det bara bli bättre.
Jag gick ut med målet att klara 5min och det ska jag försöka hålla nu 3ggr i veckan att ligga mellan 5-10min för att komma igång lite lätt. Låter inte mycket för världen jag vet men många bäckar små!
Huvudsyftet är att komma igång men framförallt att det kan kännas bra och att jag ska tycka det är kul nånstans på vägen.

Detta kommer, som tidigare skrivet, vara en push till viktnedgången.
När vi ändå är inne på viktnedgång, dieten har ju rullat på i 5veckor, vilket innebär 5VECKOR UTAN SOCKER!! Det har inte hänt sen jag dansade bal sista året på gymnasiet då jag ville undvika att inte komma i klänningen ;D
Heja mig! Heja min sambo också som hänger i lika bra <3

Nils började inskolning på dagis idag med. Det gick bra men han har ett par tänder till som vill titta ut och som gör honom lite snorig. Men som tur var är han ju inte ensam om detta, snorigheten alltså.
Han har dock börjat hosta.. men hålla ungen hemma för hosta skulle ju innebära, jag citerar en tjej från ett forum "..då skulle jag få vara hemma flera månader under höst/vår".
Hur hade ni gjort?

Jag hoppas iallafall att det inte ska störa hans nattsömn och att han vaknar pigg och redo att utför dag 2 med pappa på förskolan. Håller tummarna!

Likes

Comments

Halllelåååja!

Nu var det ett tag sen. Småbarnsliv tar på krafterna och nästa varje kväll avslutas 20:00.
Nils har varit bökig återigen på nätterna, Melker ska ha mat, samtidigt som Emil är svårväckt. Detta gör att man själv inte får så mycket sömn om nätterna och det vet vi ju alla att det är A och O.
Senaste veckorna har dieten fortsatt som vanligt och här har vi förändring i alla möjliga siffror.
Jag började min första invägning på 81kg och idag 5veckor på diet väger jag 76kg. En liten klapp på axeln till mig själv att jag gått ner hela 5kg på dessa veckor trots minimal träning och minimalt med sömn!!
Flera centimeter runt midja/buk är borta och detta helt enkelt egentligen bara på att ändra intaget.
Så hur kommer det sig att träningen fallit mellan stolarna?
Ja man skulle väl inte ställa den frågan om man visste hur det är med sömnen under småbarnsåren. Snitta 2-3h/natt så har ni ett givet svar på den frågan.

Jag fick dessutom besked för tre veckor sedan att mina lätta cellförändringar, som pågått under par år, inte ger med sig. Så nu när jag är färdig med graviditeter för stunden så gjordes en enklare operation på livmodertappen för två veckor sedan.
Det var ju inte det skönaste jag gjort. Två veckor innan det så satte jag dessutom in en kopparspiral och jävlar då var jag inte kaxig efteråt.
Som följd på detta sömnbristkalas har jag varken orkat eller fått träna men snart så... hoppas jag.

Så fort jag kommer igång med träningen igen så kommer jag säkerligen tapp några kilon till.

Så vad händer nu?

Nils börjar på dagis på måndag och ska gå 15h/v och gissa om jag ska ta igen mig sömnmässigt med Melker på hemmaplan! Samtidigt börjar han bli stor! Om drygt 1vecka är han redan 3månader, helt sjukt.
Annars.. sover vi inte speciellt mycket just nu.

Likes

Comments

Nu blir ni nog besvikna när det inte handlar om vilken deltagare som ligger med vem i paradise Hotel eller vem som fick lämna idol i tårar av hemska besked.
Utan det är bara lille jag som skriver igen efter en veckas strejk mot livet.
Två veckor har nu passerat på kostschemat och denna gångna veckan har varit from hell! Godistarmen skriker och huvudvärk konstant. MEN jag har kämpat på och det har givit resultat.

Vecka 1 började jag på 81kg och ganska snart var jag nere på 79,5kg.
Jag ville inte riktigt tro vågen men enligt alla mått runt midja osv som visar -2cm så ska jag väl inte annat än tro på det.

Vecka 2 gick jag alltså in 79,5kg och avslutade på 77kg!!!! WTF, vad händer?!
Så jäkla kul! Det behövdes efter denna vecka. Nu väntas nästa tuffa vecka. Kommer säkerligen vara minst lika jobbigt.

Vet ni vad? Träning har bara inträffat en gång denna vecka.. men jag blev varken utröstad eller hemskickad med huvudet före för detta.

Denna vecka har som jag skrev varit förjävlig. Jag har brottats med mig själv i tankarna om att bara köpa mig en stor jävla godispåse. Men är så jäkla stolt över mig själv att jag inte gjort varken eller.
Hade jag varit ensamstående icke mamma så hade jag låst in mig.
Men hur hade det sett ut nu med två småttingar som varva varandras skrik med bajsblöjor, matstrejk och allmänt missnöje.
Så denna vecka har denna mamma bara försökt att ta sig igenom den och hoppas att man kommer ut levande.

Likes

Comments

Bloggandet går sådär just nu haha!
Men usch vad mina pojkar har sovit dåligt denna vecka.
Självklart denna vecka då nya matrutiner tillkommit i hemmet. Första veckan på kostschemat är snart avklarat. Hur känns det ?
Jodå det känns faktiskt bra, det enda som varit jobbigt är just att man inte sovit speciellt mycket. Invägning imorgonbitti men jag kan avslöja att det redan börjat röra sig på vågen, yeay!

Idag har efterkontroll, såkallade besiktning, hos barnmorskan ägt rum och allt såg fint ut! Knipmusklerna hade jag mycket bra kontroll över, vilket är alltid skönt att få bekräftat. Nu är det bara köra på med träningen i den mängd jag har ork och tid, med försiktighet såklart.
Det som var roligast är nog att vågen där visade en ett annan siffra än den på hemmaplan. Positivt? Haha japp det var som en positiv överraskning. Enligt den har jag endast har drygt 3kg kvar till startvikten vid graviditeten.
Ni som läst bloggen sen innan vet ju då att min startvikt in i graviditeten låg på 76kg och nu snart 8veckor efter förlossningen ligger inte alls långt därifrån, men mer om det imorgon ;)
Så med andra ord verkar denna "deff"(?) funka. Så jag är nöjd.
Men nu går vi in i de tuffa veckorna som min coach, om jag nu får kalla honom de (?), säger. Sockersuget kommer säkerligen göra sig påmind, godisgris som jag är!

Hur går det med träningen då Rosanna?
Jodå det går bra, jag tränar ju i princip varje dag då jag går och bär på en 4-5kg klump i sele om dagarna.
Men i tisdags och igår blev det ett träningspass för hela kroppen. Nu återstår det väl ett spinningpass som var lovat varje vecka.
Jag undrar lite när min sambo ska lova mig någon form av träning som ska utföras varje vecka :) haha.
Än så länge är godislöfte fram till jul framlagt.
Ikväll ska jag avnjuta ett av mina fria måltider, då serveras det hemgjord hamburgare MUMS!

Likes

Comments

En vecka har nu gått av bara ren vila. Läge för det? Nej inte direkt men behövde kom ikapp mig själv med sömn och bara vara i nuet en stund. Vara och ta hand om familjen, äta och synda, allt var det innebär.

I onsdags hade jag haft en veckas salladsätning och minimalt intag av kolhydrater iform av pasta/potatis/ris osv.
Resultat av de... ja mer eller mindre allmänt trött vilket var väntat. Men nu är det testat och nu är vi igång med kostschema på riktigt.
Jag har tagit hjälp till detta och det känns kalas. Nervös är jag för hur jag ska prestera, vill ju inte göra bort mig.
När jag tog hjälp sa jag i princip "ett omöjligt fall" så om denna person lyckas med tiden här så kommer han hyllas till höjder. Men ska jag vara ärlig så är jag inte alls rädd för hans prestation, nu är det upp till mig själv om jag ska klara det. Han har gjort sin del så att säga och nu ska jag utföra resten, verkställa!

Idag står vågen på 81kg och nästa lördag morgon är det invägning igen.
Att börja på kostschema vet många med sig att det är svårt men inte omöjligt. Men ni som är småbarnsföräldrar vet att detta kommer bli så mycket svårare pga den ständiga sömnbristen och ett desperat letande efter energi iform av småätande.

Så imorgon ska jag ta upp träningen igen efter en veckas mentalvila och fysiskt trötthet.
Ska snart intaga kvällsmålet i form av kvarg och en varm kopp te! Sen blir det sänggång kanske alldeles för tidigt? Nej, här hemma lyder vi "tyst-efter-en-viss-tid-hyresgästpolicyn" exemplariskt med ibland timmars marginal.

Likes

Comments

Hör och häpna! Fjärde passet för veckan är nu avklarat och de ska sambon ha ett stort tack för de två senaste passen, ja för att de blivit av.
I fredags bokade nämligen Emil ett spinningpass åt mig så att jag kom iväg. Konditionen var det inget fel på, grunden finns trots allt där! Men benen var ganska trötta under passet. Jag var noggrann med att köra mitt tempo och i vissa fall korta ner vissa intervallsträckor. Det var ju trotsallt 60min pass.

Idag blev det genomkörare av kroppen. Något jag märkt, även om det är kul med träning, är att det är så otroligt tråkigt att behöva börja om från NOLL. Inte bara för man för 1,5månad sedan klämde ut ett andra barn, utan också för att styrkan inte finns där som den tiden man tränade 12ggr i veckan, vilket är förståeligt.

Men "den träning som räknas är ändå den träning som blir av!".
Så här sitter jag välförtjänt i soffan en söndagskväll och inser att jag faktiskt har utfört 4 pass denna vecka!

Dagens pass:
Uppvärmning 5min rodd
Frontsquats 3x10
Bänkpress 3x10
Sittande rodd 3x10
Latsdrag 3x8
Kettlebells side bends 3x10/sida
Crunches med vikt 3x10
Mountain climber 3x40


I fyra dagar har jag dessutom bytt ut mycket kolhydrater till sallad! Klart det känts i huvudet och jag förväntar mig inga stordåd på vågen. Huvudsaken är att jag gjort en skillnad och klarat det fint hittills!
Nu är det bara kämpa på det är fortfarande 11kg kvar till mitt mål men jag har totalt 147dagar till min "deadline".

Två bilder av denna veckas mat

Likes

Comments

Har nu tränat två pass REDAN denna vecka!
I tisdags blev det är fruktansvärt tråkigt pass. Hade ingen lust och bara ingen ork. Så det är efter förkylning och latheter.
Det blev ett oväntat träningspass igår med då jag och Emil fått möjligheten att vara med i kost- och träningsprogram under 1månad på Worldclass. Dock var det inte riktigt som jag hade tänkt mig. När jag kom dit för första träningspasset i grupp så var det jag och 4 andra äldre.. ganska mycket ändra damer.
Jag gick dit ombytt för att det stod i de mejl vi fått. Jag var där tidigare för att ta ett midjemått och vikt men som inte blev av, av någon anledning. Sen var det genomgång av träningsprogrammet som skulle genomföras strax därefter.

Första tanken var då "det här är pinsamt!".
Efter passet så var jag fortfarande tveksam samtidigt som jag upplevde att det var skönt att gå ner och riva av ett pass som någon annan gjort samtidigt som vi var några stycken som inte satte krav på någon.
Vet inte om det kan varit en känsla av att kanske känna sig "bäst". Det kändes lite löjligt att någon stod och gav mig beröm för mitt korrekta genomförande i maskinerna som ingick i cirkelpasset så var tvungen att berätta om min erfarenhet i träningen både som idrottare och personlig tränare.
Sådär kom jag hem tränad och klar andra dagen i rad!

Detta gjorde att jag sitter skönt på röven i soffan och funderar på att köra lite cardio i eftermiddag!! (?) vad händer?
Jag var dessutom iväg och handla mat igår, som resultera i att det blir mycket sallad, ja precis som det var tänkt!
Så nu känner jag mig på gång !

Tanken är nu att köra en vecka med sallad som ersätter de mesta av kolhydraterna vid huvudmåltiderna, lunch och middag.

"You don't make Friends with salad"

Frukost kommer bestå av havregrynsgröt och ägg.
Vikten just nu står stilla på 81kg, men ska fortfarande inte glömma bort att det är knappt 1,5månad sedan jag förlöste mitt andra barn.
Ja, jag lovar jag tar det sakta och säkert fram!

Det är inte många dagar kvar på denna veckan och spinningpass ska ju hinnas med.
Har redan fått pik av sambon, som jag sa att jag skulle få! Får skylla mig själv lite grann faktiskt men jag vet också att han vill hjälpa mig med denna resa. Han är säkert medveten om att få mycket skit på vägen. I Love him!!



Likes

Comments

Här kommer den lovade och kanske den mest oönskade bild på den, i mina ögon, hemska kropp. Vad kan man vänta sig efter två års graviditet? Inte speciellt mycket!
VARNING FÖR KÄNSLIGA TITTARE

En del som ser denna bild, framförallt mina nära och kära, vill nu säga till mig att jag har absolut inget att skämmas över eller "det där kommer du träna bort fort det är ingenting!"
Men det ända jag tänker är "hur kan Emil älska det här?!", "hur har jag kunnat göra detta mot min kropp".
Min syn på min kropp är jag väl medveten om det är mycket psykiskt ohälsosamt! Jag måste ju ändå få vara ärlig och säga som det är, det är så här jag känner och tycker just nu!


Var tvungen att gå och införskaffa ny bh som inte är amningsbh utan något jag kan använda när jag inte ska agera mjölkko.
Jag visste att jag skulle behöva gå upp någon storlek än det jag är van vid, alltså D men vissa bh jag provade var liksom storlek D lite litet !!! KOM IGEN!
Nu blir väl vissa lite sådär "var glad för de" men jag tycker det är ganska tråkigt med dessa bowlingklot.. inte bara att det inte för att man inte får plats i några kläder utan att det är för smått över brösten men perfekt över mage eller förstod över mage och perfekt över brösten. Utan det är fruktansvärt tungt för nacke och rygg, inte allra minst nu med två mjölkstationer.
När vi ändå är inne på det. Vilka jäkla priser det är på en bra, snygg bh!?!?! Likaså gäller det även gravid/amningskläder. Eller är det bara jag som är en fattig förälder Hahah
Sjukt tråkigt att man ska behöva se ut som "hej kom och hjälp mig" när man skaffat barn. Inte bara för att man är trött som småbarnsförälder och ständiga looken som 7 svåra år. Det är ju även att snygga amningskläder har en prislapp som till och med är dyr att tänka på. Då menar jag den tiden man är gravid/ammar speglar inte den prislapp jag vill lägga på kläder just för den lilla stund man använder det. Däremot vill jag inte bara kunna gå i mjukiskläder och känna mig allmänt ofräsch konstant helatiden.

För att återgå till kroppen.. det är idag 5veckor sedan Melker tittade ut och här är jag missnöjd och klagar jämt på min spegelbild.

Vilket tråkigt och nedstämt inlägg detta blev. Sanningen är väl så ibland, förjävlig!

Likes

Comments

Det är så typiskt att när man väl kommit igång med träningen så stoppas man av förkylning.
Stora killen blev otroligt snorig och hängig i början på veckan. Det delade han så snällt med sig av med resterande familjemedlemmar.
De är så otroligt jobbigt och svårt med småbarn som blir sjuka och inte riktigt kan säga hur de känner eller mår.
Som tur är har det vänt nu och vi alla är på bättringsvägen!
De värsta med sjukdomar är att det drar ner en i sockerkoma igen och man känner att man aldrig vill därifrån.
Men nånstans känner jag att känner mig mer och mer redo att säga NEJ till godis och fika ett tag. Så fort jag känner att jag får lite mer sömn än 1-2h/natt så kan jag dra igång lite mer träning och tyngre.
Sömn är ju trotsallt en stor byggsten i det hela till att lyckas!

Nu handlar det bara om att ta sig igenom detta förkylningsträsk och försöka att inte tappa mig själv helt i sockerskålen. Låter som jag äter godis jämt, så är det verkligen inte! Men tävlingsmänniskan i mig anser att en chokladkaka är extremt mycket vilket gör att ser det som ett misslyckade. I samma stund som de passerar läpparna så känner jag "det här är sist gången" men ändå så fortsätter man.
Så fort förkylningen släppt så hoppar vi på tåget igen. Kommer då börja med att dra ner på kolhydrater och sedan är målet att börja köra spinning en gång i veckan. Nästan jobbigt att skriva det då min älskad sambo kommer se detta och jag kommer få höra det här hemma konstant haha!
Kanske är det bra? En spark i röven (som inte existerar just nu haha) så att säga!
Vill uppmärksamma er som läser att jag ska bara dra ner på kolhydrater och ersätta det mesta med grönt. Ska alltså inte börja med någon strikt diet pga amning! Så länge jag ammar kommer jag behöva den energi och påfyllning från maten.
Återstår att se hur vi kommer göra med amning. Påtal om amning, Melker blev 1månad nu i veckan och jag lovar att bild på en otroligt trött och sliten kropp ska komma upp inom kort !


Likes

Comments