Har nu tränat två pass REDAN denna vecka!
I tisdags blev det är fruktansvärt tråkigt pass. Hade ingen lust och bara ingen ork. Så det är efter förkylning och latheter.
Det blev ett oväntat träningspass igår med då jag och Emil fått möjligheten att vara med i kost- och träningsprogram under 1månad på Worldclass. Dock var det inte riktigt som jag hade tänkt mig. När jag kom dit för första träningspasset i grupp så var det jag och 4 andra äldre.. ganska mycket ändra damer.
Jag gick dit ombytt för att det stod i de mejl vi fått. Jag var där tidigare för att ta ett midjemått och vikt men som inte blev av, av någon anledning. Sen var det genomgång av träningsprogrammet som skulle genomföras strax därefter.

Första tanken var då "det här är pinsamt!".
Efter passet så var jag fortfarande tveksam samtidigt som jag upplevde att det var skönt att gå ner och riva av ett pass som någon annan gjort samtidigt som vi var några stycken som inte satte krav på någon.
Vet inte om det kan varit en känsla av att kanske känna sig "bäst". Det kändes lite löjligt att någon stod och gav mig beröm för mitt korrekta genomförande i maskinerna som ingick i cirkelpasset så var tvungen att berätta om min erfarenhet i träningen både som idrottare och personlig tränare.
Sådär kom jag hem tränad och klar andra dagen i rad!

Detta gjorde att jag sitter skönt på röven i soffan och funderar på att köra lite cardio i eftermiddag!! (?) vad händer?
Jag var dessutom iväg och handla mat igår, som resultera i att det blir mycket sallad, ja precis som det var tänkt!
Så nu känner jag mig på gång !

Tanken är nu att köra en vecka med sallad som ersätter de mesta av kolhydraterna vid huvudmåltiderna, lunch och middag.

"You don't make Friends with salad"

Frukost kommer bestå av havregrynsgröt och ägg.
Vikten just nu står stilla på 81kg, men ska fortfarande inte glömma bort att det är knappt 1,5månad sedan jag förlöste mitt andra barn.
Ja, jag lovar jag tar det sakta och säkert fram!

Det är inte många dagar kvar på denna veckan och spinningpass ska ju hinnas med.
Har redan fått pik av sambon, som jag sa att jag skulle få! Får skylla mig själv lite grann faktiskt men jag vet också att han vill hjälpa mig med denna resa. Han är säkert medveten om att få mycket skit på vägen. I Love him!!



Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Här kommer den lovade och kanske den mest oönskade bild på den, i mina ögon, hemska kropp. Vad kan man vänta sig efter två års graviditet? Inte speciellt mycket!
VARNING FÖR KÄNSLIGA TITTARE

En del som ser denna bild, framförallt mina nära och kära, vill nu säga till mig att jag har absolut inget att skämmas över eller "det där kommer du träna bort fort det är ingenting!"
Men det ända jag tänker är "hur kan Emil älska det här?!", "hur har jag kunnat göra detta mot min kropp".
Min syn på min kropp är jag väl medveten om det är mycket psykiskt ohälsosamt! Jag måste ju ändå få vara ärlig och säga som det är, det är så här jag känner och tycker just nu!


Var tvungen att gå och införskaffa ny bh som inte är amningsbh utan något jag kan använda när jag inte ska agera mjölkko.
Jag visste att jag skulle behöva gå upp någon storlek än det jag är van vid, alltså D men vissa bh jag provade var liksom storlek D lite litet !!! KOM IGEN!
Nu blir väl vissa lite sådär "var glad för de" men jag tycker det är ganska tråkigt med dessa bowlingklot.. inte bara att det inte för att man inte får plats i några kläder utan att det är för smått över brösten men perfekt över mage eller förstod över mage och perfekt över brösten. Utan det är fruktansvärt tungt för nacke och rygg, inte allra minst nu med två mjölkstationer.
När vi ändå är inne på det. Vilka jäkla priser det är på en bra, snygg bh!?!?! Likaså gäller det även gravid/amningskläder. Eller är det bara jag som är en fattig förälder Hahah
Sjukt tråkigt att man ska behöva se ut som "hej kom och hjälp mig" när man skaffat barn. Inte bara för att man är trött som småbarnsförälder och ständiga looken som 7 svåra år. Det är ju även att snygga amningskläder har en prislapp som till och med är dyr att tänka på. Då menar jag den tiden man är gravid/ammar speglar inte den prislapp jag vill lägga på kläder just för den lilla stund man använder det. Däremot vill jag inte bara kunna gå i mjukiskläder och känna mig allmänt ofräsch konstant helatiden.

För att återgå till kroppen.. det är idag 5veckor sedan Melker tittade ut och här är jag missnöjd och klagar jämt på min spegelbild.

Vilket tråkigt och nedstämt inlägg detta blev. Sanningen är väl så ibland, förjävlig!

Likes

Comments

Det är så typiskt att när man väl kommit igång med träningen så stoppas man av förkylning.
Stora killen blev otroligt snorig och hängig i början på veckan. Det delade han så snällt med sig av med resterande familjemedlemmar.
De är så otroligt jobbigt och svårt med småbarn som blir sjuka och inte riktigt kan säga hur de känner eller mår.
Som tur är har det vänt nu och vi alla är på bättringsvägen!
De värsta med sjukdomar är att det drar ner en i sockerkoma igen och man känner att man aldrig vill därifrån.
Men nånstans känner jag att känner mig mer och mer redo att säga NEJ till godis och fika ett tag. Så fort jag känner att jag får lite mer sömn än 1-2h/natt så kan jag dra igång lite mer träning och tyngre.
Sömn är ju trotsallt en stor byggsten i det hela till att lyckas!

Nu handlar det bara om att ta sig igenom detta förkylningsträsk och försöka att inte tappa mig själv helt i sockerskålen. Låter som jag äter godis jämt, så är det verkligen inte! Men tävlingsmänniskan i mig anser att en chokladkaka är extremt mycket vilket gör att ser det som ett misslyckade. I samma stund som de passerar läpparna så känner jag "det här är sist gången" men ändå så fortsätter man.
Så fort förkylningen släppt så hoppar vi på tåget igen. Kommer då börja med att dra ner på kolhydrater och sedan är målet att börja köra spinning en gång i veckan. Nästan jobbigt att skriva det då min älskad sambo kommer se detta och jag kommer få höra det här hemma konstant haha!
Kanske är det bra? En spark i röven (som inte existerar just nu haha) så att säga!
Vill uppmärksamma er som läser att jag ska bara dra ner på kolhydrater och ersätta det mesta med grönt. Ska alltså inte börja med någon strikt diet pga amning! Så länge jag ammar kommer jag behöva den energi och påfyllning från maten.
Återstår att se hur vi kommer göra med amning. Påtal om amning, Melker blev 1månad nu i veckan och jag lovar att bild på en otroligt trött och sliten kropp ska komma upp inom kort !


Likes

Comments

I söndags genomförde jag mitt andra gympass och idag mitt tredje💪🏼
Passen är fortfarande ostrukturerade och det gör mig lite frustrerad.
Samtidigt är det skönt att gå ner och riva av ett pass utan krav, utan bara köra det jag känner för.
Sen är jag så pass rutinerad i gymmet att jag har ett upplägg i bakhuvudet.
Överlag är det helkroppspass och bara fokus på att komma igång igen, väcka kroppen helt enkelt🙂

Det är ett under att de går att genomföra då sömnen lyser med sin frånvaro!
Igår var min första dag som ensam med två småttingar, tro mig det satte verkligen mitt tålamod på prov.
Den här dagen ska jag villigt erkänna att jag haft ångest för! Med tanke på att Melker som blir 1månad imorgon äter nästa varje timme och ska helatiden ha närhet. Jättemysigt MEN OCH OM Jag bara hade haft honom och inte en till litet busfrö.
Med pricken över i:et, grädden på moset så går ju Nils och blir förkyld och hängig! Att vara småbarnsförälder är dessa dagar inte alls så roligt.

Med tanke på att jag har en 1åring bredvid, låter som ett handbagage, så funkar inte amning varje timme.
Jag vill gärna amma men detta funkar inte i längden och det skulle underlätta om sambon kunde hjälpa till på ett annat sätt.
Låter lite som jag redan har bestämt mig att faktiskt gå över till ersättning. Men jag brottas i huvudet med mig själv där ena säger kämpa på några månader till. Medan en annan del säger runt ut sagt FUCK IT!
Hur hade ni gjort? Några tips och råd till en trött mamma?
Jag är inte helt ny i ersättningsvärlden då vi valde att börja med ersättning efter 4 månader enda upp till 8 månaders ålder. Då handlade om att jag kände mig lite låst och jag då ställde upp som extra målvakt i handbollen vilket gjorde det svårt att amma samtidigt.
Just nu får Melker ersättning till natten för att vara mättare längre men det känns som jag skulle få dåligt samvete för att jag väljer att gå över helt till ersättning vart efter här.

Likes

Comments

Första passet avklarades igår och det var så jäkla kul! Det kommer vara så svårt att motstå de tyngre vikterna helt klart!
Jag var varken snyggast eller starkast MEN nu är jag igång.
Sådan tur att jag har min sambo då han nästan fick sparka iväg mig för att jag skulle komma iväg.

Passet idag bestod av:
10min uppvärmning crosstrainer
3x10 rygglyft på ställning
3x12 axellyft med hantlar sida/fram
Rörlighet och stretch i axel-/ryggparti
3x10 höftlyft på pilatesboll
3x12 sittande rodd
3x12 stående rodd
3x12 goodmorgnings
10min nedvarvning på löpband, snabb gång och testade löpsteget 1min.

Något jag kommer vara extra noggrann med, vid denna tidpunkt i mitt liv, är just uppvärmning och nedvarvning.
Trots utbildad PT och förståelse i hur viktigt det är med dessa två delarna i träning så har man inte gjort de. Man har gått in på gymmet som man alltid gjort och gått upp efter ett svettigt pass.
För att främja min viktnedgång kommer uppvärmning och nedvarvning vara A&O.
Jag hörde och tror jag fortfarande hör till den typen av gymfolk som inte värmer upp något speciellt innan, trots att jag vet hur viktigt det är. Sen kan man värma upp på flera olika sätt 🙂
Uppvärmningen kommer inte bara vara bra för leder och muskler utan även för fettförbränningen ska få ett extra skjut. Jag är ingen löpmänniska, ingen cardiomänniska alls faktiskt. Hoppas dock att jag ska kunna bli en,.. framförallt löpmänniska. Styrka är ändå det som är och kommer vara mitt ess på min resa ner till 70kg!

Är nu nere på 81kg och har härmed 11kg kvar fram till deadline, 8 februari 2018... min 26årsdag.

Likes

Comments

Efter två års graviditet, två förlossningar.. så är det alltså dags för ett break i barntillverkning, den såkallade återhämtningen.
Här sitter man och klagar över att man inte kommer i någonting i sin garderob pga de extra kilona man lagt på sig. De där extra kilona som inte fanns där efter första graviditeten, de där kilona som helt enkelt ska bort.
Det skulle vara så underbart om man kunde knäppa bort de där lilla extra från kroppen som kardborreband på ett par skor, men icke!

Så hur gör man nu då? Hur kommer man igång igen efter foglossningsbesvär, ständigt sömnbrist, drömmar om chokladhoppande kaniner och sockerregn?
Jag vet inte riktigt, har aldrig varit i denna situation innan. Men som utbildad personlig tränare ska jag väl veta svaret. Så här kommer MITT svar,.. bryt mönstret, gör en förändring.
Min första förändring är ju att försöka hålla mig till godsaker endast på lördagar. Det är lättare sagt än gjort! Konstant trött och hjärnan är som en enda stor sockerbit.
En annan förändring jag, även min sambo gjort, är att byta gym. Vi har det så smidigt att vi i princip kan rulla ner till gymmet efter flytten. Därför finns det inte längre några ursäkter till att ta sig till gymmet, vare sig det är 1,5h träning eller enbart basta och har egentid.
En annan förändring som kommer vara så otroligt svårt psykiskt men ack så viktigt! BÖRJA LÅNGSAMT!! Gör om gör rätt helt enkelt.

Jag har sedan innan graviditeterna ryggproblem i form av två diskbråck, problem som jag haft så länge jag kan minnas. Dags att ta tagit i det nu kanske? Nu när man har barn så är det ännu viktigare att man är hel. Dels för att orka och kunna bära barnen, men även att orka leka med dom. Att orka vara mamma med andra ord!

Samtidigt skulle det vara värt för mig själv att fixa till detta så kanske jag slipper krämper när jag blir gammal och grå.


Trots att jag vill ha en funktionell kropp, den ska fungera osv så är jag ute efter DEN kroppen också. Jag nöjer mig inte med att kanske börja träna igen på motionärnivå, det är inte jag helt enkelt. Det värsta är dock att för mig, när det gäller träning, är det allt eller inget.

Det är väl ren tur att jag är så pass trött mitt i alltihop.


För att allt detta ska bli verklighet behöver jag ta tillbaka vissa rutiner från träningstid innan barn.


Första passet börjar närma sig 💪🏼


Likes

Comments

Senaste nätterna har varit fruktansvärda! Emil har varit dålig, Melker skriker och jag dygnat. Nils däremot har haft väldigt bra nätter dock sovit mellan oss, vilket gör att han har vaknat helt slut han med av att lillebror som skriker.
Det här med amning.. eller normen att amma, rekommendationerna...vad sjukvården får säga och inte får säga.
Jag står ju där jag vill amma och kan amma MEN just nu är jag så djävulskt trött och i längden håller det inte att jag dygnar och hoppas att jag kanske får sova mer än en timme på nätterna.
Nils är ju också så pass gammal att vi börjar ta bort ett sovpass med förutsättningarna att han sovit bra på nätterna.
Min och Emils strategi, som vi även hade med Nils, är att han ger Melker flaska till natten så att jag får sova ett par extra timmar innan jag hoppar på mitt "nattpass". Emil som jobbar som bagare börjar kl 05:00 så han måste ju få sin vila innan det är dags att gå upp.

Tänker så många gånger när jag sitter och ammar att jag är tacksam över att jag kan amma, både att jag har mjölk så det räcker och blir över men även att det funkar.. ja eller just nu med Melker så funkar det sådär vissa gånger, som jag nu förstått att jag haft för spänt bröst som gör att han inte fått tag i bröstvårtorna ordentligt som i sin tur gör att han för det mesta snuttar i sig väldigt mycket luft.
Men som sagt, tänker på de som vill amma men kanske inte kan av olika anledningar. De måste ju köra på ersättning. Ni som vet hur mycket det kostar NI VET HUR DYRT DET ÄR! Och ni som har barn vet också att barnbidraget ligger på 1050:-/mån. Denna summa ska gå till allt som har med våra barn att göra, hygien/mat/kläder/vård.
Det är blöjor, tvättlappar/våtservetter, puder, lotion, olja, näsdroppar, ersättning osv osv.
Innan man skaffar barn har man svårt att inse hur mycket jobb och hur mycket allt kostar runt omkring.
Nu tänker säkert en del "men varför har du skaffat barn om du nu ska klaga?!"
Då kan jag säga er att jag är inte ensam förälder i att klaga! Min uppgift är att klaga lite i mitt föräldraskap! Det ingår även att föräldraskapet ska vara jobbigt och kämpigt vissa stunder!

MEN trots pengaslöseriet, barnskrik, sömnlösa nätter, frustration och allmänt zombiemood så är jag världens lyckligaste mamma som har så fina pojkar och även en otroligt fin och stöttande sambo❤️

https://www.facebook.com/lajkat/videos/829650443870378/Denna video får sammanfatta veckan

Likes

Comments

Jag är en rutinmänniska och gillar dessutom när saker och ting är välplanerade och strukturerade. Ja allt som barn inte är vill säga HAHAA
men trots de så har jag skaffat två fantastiskt fina pojkar!
Frustrerad eller inte, jag tror jag är en bra mamma nånstans och gör allt jag kan för att hitta den minst skitdåliga idén för alla i familjen.

Planering är som sagt ganska viktigt för mig, inte allra främst när det kommer till träning.
Att komma till gymmet och vet vad man ska göra skapar struktur och intensitet.
Kruxet kan vara att just den stationen man ska ha i ordningen är upptagen. Därför är det viktigt att kunna ta det i olika ordningar osv.

Utmaningen för mig i början är att jag kanske inte kan köra allt jag vill köra för då kommer jag aldrig ifrån gymmet! Jag tränade innan graviditeten 10-12pass/veckan pga min idrott och min förkärlek till gymmet. Detta gjorde ju att jag kunde dela upp mina pass i bröst/triceps/axlar, rygg/biceps.. ja ni förstår.
Nu har jag kanske 2-3 tillfällen i veckan som jag kan ägna åt träning på gymmet.
Jag är inget fan av helkroppsprogram, men det är det som kommer behövas nu, framförallt för att mitt fokus är att gå ner i vikt första tiden.

En stor byggsten i det hela är ju kosten och den är jag mest "orolig" för. Jag älskar mat och tillfällena det bjuds på fika! Men detta ska jag klara. Jag gjorde det för fyra år sedan men då fanns inte barn i bilden och man kunde göra lite vad man ville, när man ville.
Så.. ja detta blir en utmaning!
Tanken är att sakta men säkert komma igång med lite övningar, som är fullt möjliga att göra i hemmet också.
Jag tror det dock är viktigt för mig att komma ifrån hemmet, det såkallade egentid.
Samtidigt är det viktigt att min sambo får känna att han kan och får tid med båda grabbar själv lika viktigt som det är att han får sin egentid.

Nu återgå till planering av träning!

®mennborg

Likes

Comments

Två veckor av "utan socker" är passerade och nu är det lördag som gäller när det ska unnas något, för hela familjen!
Summering... bra förutom de chokladbitar som gjorde besök i magsäcken förra helgen, vilket var värt!
Så i helgen har det "firats" med godis som egentligen bara köptes för att vi fick.
Nu är det nästa lördag som gäller även om, som idag, man hade behövt lite extra energi, dålig energi.
Idag var det tänkt att dra igång lite lättare träning, såsom lättare styrka på hemmaplan... MEN jag hade ingen bra natt inatt, skitnatt på ren svenska så att säga!
Melker som nu är två veckor gammal ska redan jävlas med morsan. I två timmar bökade han med både tutte och napp vart annat och kunde inte komma till ro. Tillslut var jag så illa tvungen att dra knytnäven i ryggen på Emil och be honom ta Melker och bara försvinna en stund. Jag trodde jag skulle bli tokig! Kände mig så fruktansvärt trött och frustrerad så jag kände hur nära jag vara min gräns!
Samma stund om Emil tog med Melker så fick jag lite skuldkänslor över att jag blev så arg på just Melker.

Som ni nu förstår kanske så hade godis, fika.. you name it suttit väldigt fint!

Nu är det alltså tänkt att jag ska börja göra lite lättare övningar här på hemmaplan såsom stretching och styrkeövningar.
Jag har sedan tidigare ryggproblem med två diskbråck i ländryggen och har gjort att jag varit begränsad i vissa övningar och idrott. Så nu gäller det att börja om och göra rätt.
Prio är fortfarande bäckenbotten med knipövningar. Jag är nog inte ensam att glömma detta, men gör detta när man väl kommer ihåg det, mänskligt med andra ord.
Stretch och avslappning är också lite prio för mig i detta nu när jag börjar stelna till och sedan avslappning för att verkligen komma ner i varv efter dessa två humörknuttar till barn.
Om allt känns bra med lättar stryka så tänker jag dra igång löpning om två veckor igen.

Skit tråkig läsning nu i början där det som sagt bara handlar om att landa i detta mysterium med två barn och att hitta gräva efter energi utan godis.

®mennborg

Likes

Comments

När jag väntade Nils så bodde jag och Emil uppe i Stockholm, för mig bara tillfälligt.
Vi bodde på 35kvm på Odenplan och det var redan trångt och jävligt med bara oss två.
När det började närma sig juli månad och semestern var bara ögonblick ifrån så hade vi bestämt oss för att lämna Stockholm och flytta ner till Linköping igen.
Emil hade fått nytt jobb och vi väntade vår nyrenoverad lägenhet mitt i centrala Linköping som vi skulle få i början på augusti. Allt blev kanon!
Vi började semestern med att flytta ner journal och byta MVC mottagning där vi skulle träffa vår nya barnmorska. Jag var då i v34 och hade endast gått upp ynka 10kg med 6veckor kvar. Jag tränade på väldigt bra, 2-4ggr/veckan och människan, som skulle kalla sig "min nya barnmorska" sitter och säger att jag är tjock men med finare ord
-"jag ser att du har en bred benstomme"

Jag skrattade och log medan jag sakta men säkert insåg att hon kallade mig tjock!!
Jag kokade inombords och blev så fruktansvärt ledsen! Här hade man gått och sett sig själv nästan vacker i sin mage och fick nu ångest över de där extra kilona man kanske lagt på sig.
I samma möte tittade hon menande på mig och sa "ni måste göra ett faderskapstest"
Typ som om jag inte visste att Emil var pappan.

Allt detta gjorde att jag nu under andra graviditeten med Melker haft sådan noja över min vikt och dessutom inte kunnat träna på bra.
Innan Nils vägdes jag in på 73kg, var då elitidrottare och kunde träna 10pass i veckan. Jag vägde alltså knappt 83kg när Nils dök upp den 22 juli 2016, mitt i semestern, veckan efter detta hemska möte med barnmorskan v35 (34+2).

Jag gick ner till 76kg innan jag blev gravid igen med Melker och det var min vikt vid inskrivningen på MVC och denna gång med en kalasbra barnmorska, TACK GODE GUD!!
När jag gick innanför dörrarna till förlossningen vägde jag 90kg, vilket jag aldrig någonsin har gjort. Kände då att det skulle bli så otroligt skönt att bli av med kilona som tär på min rygg.
Nu efter snart två veckor postpartum så är vi nere på 82kg, yay!


Min målvikt kommer och är 70kg då jag inte alls har samma muskelmassa som jag hade innan Nils. .. haha
Så med andra ord 12kg ner. Kommer det att gå? Ja absolut med lite hjälp, såsom motivation och pepp.
Sen beror det helt på hur mycket muskelmassa jag lägger på mig under resans gång. För även om jag har en målvikt såhär i början så är det ett kroppsideal jag är ute efter, min kropp för 3år sen!

Ojojoj vad min sambo kommer få höra mitt klagande 😅

®mennborg

Likes

Comments