Header

Haha! Så jag glömde att blogga. Men jag hade ändå inte startat utmaningen så jag gör det från och med idag istället.

Så första dagen är att skriva om sitt nuvarande förhållande. Så jag tänkte att jag tänkte berätta om hur jag och A träffades och hur länge vi varit ihop nu.


Jag såg A's profil på tinder och swipeade höger eftersom jag tyckte han såg både snygg och trevlig ut. Jag gillade även hans profil. Uppenbarligen var jag inte ensam för han tyckte även om min. Av någon anledning matchade vi inte i alla fall (tinder what's your problem?) men det gjorde ingenting för han hade hittat min instagram och skrev till mig där. Detta var i augusti förra året (2016). Vi skrev i ungefär en månad tills A bjöd ut mig. Vi hade länge pratat om en film som heter Don't Breathe och att vi båda ville se den. Hur som helst så var jag tvungen att avboka då jag var tvungen att umgås med en familjemedlem som mådde dåligt. Sedan skulle vi träffas en eller två veckor efter men då drabbades jag av blindtarmsinflammation och blev inlagd på sjukhus. Vi fortsatte prata i några veckor men så framåt mitten av oktober så bestämde vi oss för att träffas och nu blev det äntligen av. Vi gick till någon italiensk restaurang på Drottninggatan. Roligt nog glömde A bort vilken tid film började så vi blev en halvtimme försenade. När vi kom in i biosalongen så hade ett par snott våra platser. De ville först inte flytta på sig men vi kallade på personal och fick våra platser till slut. Jag tyckte att det var lite charmigt att A glömt bort tiden och jagade upp sig för filmen. För mig gjorde det verkligen ingenting och filmen var inte speciellt bra ändå. Från första dejten gick det ganska fort. Vi gick på lunchdejt bara några dagar efter och kort efter den åkte jag hem till honom i Västerås och spenderade en hel helg med honom. Vi sov t.o.m. i samma säng så tidigt. På morgonen efter jag åkt dit hade vi också vår första kyss vilket var perfekt. Perfekt stämning med romantisk musik och spänningen hade verkligen byggts upp. En annan gullig sak han gjorde första gången jag var hemma hos honom var att han gjorde en piña colada (min favoritdrink) åt mig.

Hur som helst vi dejtade i ungefär en månad till och 25 november 2016 sa vi "jag älskar dig" till varandra och blev ett officiellt par. Nu har vi varit ihop i snart 8 månader då. Han är verkligen the love of my life. Tänk att jag skulle träffa honom på nätet också men jag tror det hjälpte att vi kunde prata mycket innan vi träffades. Jag är hur som helst så lyckligt lottad. Finns ingen som hade passat bättre. Jag kan prata hur länge som helst om det här men det blir lite långdraget så det här är den korta versionen.


Imorgon kommer jag skriva om mina planer för de kommande 10 åren. See ya!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Hejhopp hörni!

Har inte bloggat på jättelänge och anledningen till det är för att jag haft ett humör som svängt helt vilt och har dessutom varit upptagen fram till midsommar ganska intensivt. Vet inte om jag nämnt att jag är behovsanställd på heltid som säljare. Men jag har just nu långledigt från midsommar då fram till 4 September. Det har hänt en del när jag varit borta. Mitt humör växlar helt sjukt mycket på grund av mina mellanpiller (som p-piller fast endast med gestagen). Det växlar mer när jag är ensam och då blir jag nästintill deprimerad. Jag har bara varit ensam sedan i tisdags men höll ändå på att få ett sammanbrott när grannarna hade hyrt en sprängningsfirma utan att meddela grannarna.

Men till lite roligare saker då. Jag fyllde 20 år midsommarhelgen så jag och min pojkvän drog till Göteborg på midsommarafton till måndagen efter min födelsedag (26 juni). Mitt humör växlade ganska mycket här också och vi blev dessutom blåsta på vårt boende som vi hade fixat 3 månader innan via airbnb. Efter ca 3 timmar på centralstationen i Göteborg på midsommafton, bokade jag ett hotell vid Avenyn för natten. Detta hotell kan jag varmt rekommendera. Det hette Belora och hade sjukt mysiga rum (vi blev dessutom uppgraderade till business). De har även en restaurang och bar. Vi åt aldrig middag där men frukosten ingick i priset och den var bland det bästa jag sett på länge. Härlig start på dagen då vi skulle till Liseberg den dagen. På midsommaraftonen drog vi till en persisk restaurang i närheten av hotellet. Jag tog lax och min pojkvän tog lite allt möjligt. Vi delade på Dolma (arabisk/turkiskt maträtt). Efter maten tog vi en varsin specialgjord daiquri med passionsfrukt i. Efter lite bråk med airbnb lyckades vi få dem att betala för vårt boende alla tre nätter då de inte lyckades hitta annat boende. Det enda som var nära ögat var min födelsedag då Coldplay var i stan (ja, vi hade biljetter) men vårt hotell andra natten fick upp en bokning så kunde stanna kvar i samma rum.

Vi hade som sagt biljetter till Coldplay-konserten den 25 juni på Ullevi. Vi hade dessutom ståplatser så vi stod sjukt nära scenen. Det var bland det mest magiska jag varit med om. Vilken show! Coldplay vet verkligen hur man håller i en konsert. Det var alltså fyrverkerier och konfetti genom hela konserten och de blandade verkligen bland deras äldsta låtar till nyaste albumet. Det coolaste var när de spelade en av deras äldre låtar och min favorit - Violet Hill. Jag hade hoppats så mycket att de skulle spela den och så gjorde de det. Det var rysningar på det. Helt fantastisk slut på den dagen som började dåligt med spöregn och hemskt humör.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Så för att bli lite mer on topic och knyta inlägget till rubriken så tänkte jag köra en 30 days blog challenge som jag hittat för att få igång bloggen igen,

Så första dagen som är imorgon kommer handla om mitt förhållande som ni kan se. Jag kan prata jättelänge om min pojkvän men jag ska försöka att inte bli allt för långdragen. See you tomorrow!

Likes

Comments

Hejhopp hörni!
Ja, jag lever. Har bara inte orkat skriva. Är hela tiden slut efter jobbet men nu måste jag ta upp något som jag tagit upp många gånger förut men jag känner att det behöver upprepas.

Mitt instagramflöde befläckas just nu av radikalfeminism - en slags "feminism'" som jag inte vill förknippas med.
Vad är då radikalfeminism? Är det manshat? Nej, det är det inte. Men jag förstår absolut varför folk uppfattar det som det. Radikalfeminism är som det låter, en radikal variant av feminism..en mer extrem variant helt enkelt. Visst låter det mycket finare när man säger radikal istället för extrem? Men det är precis så det är.

Radikalfeministerna skyller allt på patriarkatet. Det kan låta generaliserande men om man skrapar lite på ytan så är det precis det de gör. Betyder det att de mer liberala feministerna förnekar patriarkatet? Nej, verkligen inte. Det är snarare så att vi kanske ser att det finns ett mer komplext problem än så än att bara skylla på patriarkatet även om det är en stor bov.

Så varför stör jag mig så mycket på radikalfeminism? Jo, den frågan är egentligen ganska enkel. Jag stör mig på allt som är radikalt. Det blir nästan lite farligt och rätt ut sagt trångsynt att vara radikal. För vad händer oftast när man är radikal/fundamentalistisk? Jo, man har oftast svårare att ta till sig andra slags åsikter som inte stämmer överens med ens egna. Jag säger inte att man behöver hålla med om precis allt. Det jag säger är att man ska kunna ta till sig andras åsikter och kunna vara kritisk till det, inte fälla andras åsikter som dumma eller korkade. För let's face it. Vi är alla olika. Nej, jag tycker inte om radikalfeminism men samtidigt har jag accepterat att det finns en hel del som gör det.

Vad tycker ni?
Ha en bra kväll.

Likes

Comments

Ärligt talat...jag kan inte säga att jag varit dålig på att vara singel eller att jag varit olycklig då men det är en helt annan lycka jag känner nu när jag är i ett förhållande. Jag är faktiskt lyckligare.

Jag hade väl kanske inte direkt bråttom med att gå in i ett förhållande men självklart har man längtat efter att få det jag har nu - något jag faktiskt aldrig haft. Missförstå mig inte nu. Jag har varit i förhållanden förut men inte så här länge och så här seriöst. INGEN har fått mig att känna mig så vacker, uppskattad, unik och älskad som A får mig att känna. Han är bäst, han är min värld. De få minutrarna jag inte fick tag på honom i kaoset i terrordådet i Stockholm fick mig verkligen inse att han är mannen jag vill spendera resten av mitt liv med. Jag visste det innan men bekräftade verkligen det. Jag skulle vara död om jag förlorade honom.

Jag älskar dig! ❤

Likes

Comments

En dag som denna kan jag inte låta bli. Vem hatar jag? Gärningsmannen/männen som utförde terrordådet på Drottninggatan idag. Jag var där. Mitt i smeten. Tack och lov inte på samma gata men bara meter ifrån. Jag var och åt lunch med min pojkvän. Vi tappade bort varandra och helt plötsligt var jag tvungen att springa för mitt liv. Jag har läst om allt som händer i världen och varit förbannad och ledsen men idag känner hag ett sådant hat mot detta att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Jag mår bra, min pojkvän mår bra. Men väldigt många gör det inte. Det finns en särskild plats i helvetet för dessa personer. Just nu önskar jag att jag kunde sova och vakna upp och få veta att allt bara var en dröm. Ta hand om er. ❤

Likes

Comments

Är ekologisk och vegansk mat verkligen så hållbart som vi vill ge sken för? Ja, om man endast ser på miljöaspekterna och djurens bästa. Men riktigt så lätt är det ändå inte. Om precis alla skulle äta ekologiskt skulle t.ex. resurserna inte räcka. Om alla skulle bli veganer skulle vi också få överflöd av vissa boskapsdjur som i många hundra år har levt under sådana förhållanden och nu kommer vi och slutar med det vi gjort i många hundra år.

Jag förstår resonemangen med att man vill rädda djuren. Jag älskar också djur. Om man istället gör det man kan. Man köper kött från Sverige där man vet att djuren haft ett bra liv. Då är det inte så farligt längre. Sedan finns ju miljöaspekten. Nu ska jag vara ärlig och säga att jag inte vet jättemycket om detta så rätta mig om jag har fel. Min hjärtefråga är ändå mänskliga rättigheter, inte miljön. Men visst är det så att korna släpper ut en massa koldioxid genom deras avföring? Jag minns i att det fanns ett samband där.

Vart vill jag komma med detta? Jo, man kan inte hoppa på varandra bara för att man inte är aktiv i någon fråga. Om man fokuserar på att människor jorden runt ska ha det så bra som möjligt så kommer miljön drabbas. Om man satsar på miljön så kommer människorna drabbas. Om man vill stoppa svält så kommer man inte kunna ta hänsyn till miljön och djuren på det sätt veganerna och miljöaktivisterna gör och vice versa. Det bara är så. Så visst är det bra att vi alla är olika, att det finns både och? Men snälla hoppa inte på varandra om någon inte kämpar för samma saker som du gör.

Likes

Comments

Hejhopp finisar!
Hur är det med er? Mår ni bra? Själv tror jag att jag åkt på en förkylning och jag som tänkt gymma och allt. Nåja...

Men nog om det. Idag vill jag prata om feminism. Nämen oj, är vi förvånade? Deina pratar om feminism. Men ja! Deal with it.

Det jag tänkte ta upp idag är vissa stereotypiska drag som en feminist "förväntas" ha. Jag tänkte att jag tar de i en lista och så kommenterar jag det.

* En av dem är orakade armhålor och ben.
Nej, man är inte feminist bara för att man väljer att inte raka benen eller armhålorna.

* Kort hår eller snaggat.
Återigen nej. En frisyr är bara en frisyr och har ingenting med feminism att göra.

* Feminister hatar män.
Verkligen inte. Feminism är inte hat

*Feminister vill att kvinnor ska ha övertaget i samhället. Med andra ord ett matriarkat.
Nej, absolut inte. Som feminist vill man att kvinnor och män ska samma rättigheter, skyldigheter och att makt ska fördelas jämnt.

* Feminister röstar på FI.
Nja. Vissa gör det, vissa gör det inte. Jag har i och för sig inte fått rösta i något annat än kyrkovalet men jag är en av feministerna som inte gör det.

* Alla feminister är som Lena Dunham och Zara Larsson.

Nej. De båda förknippas med en slags feminism (typ bara när det passar dem) som jag inte riktigt vill förknippas med. Det är nämligen det som smutskastas och nu tror alla som inte är insatta att det är så feminism är.

* Feminister är lesbiska eller bisexuella.

Nej, sexualitet spelar ingen roll. Nu råkar jag vara bisexuell men det spelar ingen roll.

* Det är bara kvinnor som kan vara feminister.

Nej, män kan också vara feminister (liksom ickebinära).

Så hur är man feminist då? Ja, man är inte feminist bara för att man väljer att inte raka armhålor och ben som sagt. Man är inte heller feminist bara för att man gör det. Man är verkligen ingen feminist om man vill ha ett matriarkat. Eller patriarkat...Man är inte en feminist bara för att man visar bröstvårtorna öppet eller går utan BH. Man behöver t.o.m. inte vara feminist bara för att man röstar på FI. Man är feminist om man står upp för kvinnors rättigheter och då menar jag alla kvinnors rättigheter. Så du kan inte komma och stå upp för bara vita kvinnors rättigheter och samtidigt vara rasist. Man är feminist om man vill att kvinnor och män...och ickebinära kön ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

Det hade inte hetat feminism om vi hade haft ett matriarkat istället för ett patriarkat. Men det spelar egentligen ingen roll. Om man är humanist så är man tekniskt sätt automatiskt en feminist också. Om man tror på de mänskliga rättigheterna och gör något (behöver inte alltid vara något stort, räcker med ett beteende gentemot andra) så är man också tekniskt sätt en feminist. Jag liksom många andra säger att feminismen inte är detsamma som det en gång varit. Men jag har ändrat mig. Det är den visst. Det är bara människor som påstår sig vara feminister men gör något, eller säger något som inte är förenligt med feminismen. Dessa människor är de som syns just nu och därför tror alla som inte är tillräckligt insatta att det är feminism. Man kan inte vara feminism bara när det passar. Man kan inte vara en vit feminism och samtidigt bli sur när svarta kvinnor står upp för sina rättigheter. Alltså nej, lägg ner bara. Man kan absolut fokusera på en viss grupp kvinnor men man måste samtidigt vilja att alla kvinnor ska ha samma möjligheter då. Jag har väl lite svårt att stå upp för kvinnor i USA eller Syrien, Afghanistan, Kenya, Egypten, Kina eller något annat land som inte ligger nära till mig själv. Javisst, jag kan skänka pengar eller prata om det på internet men mer än så kam jag inte göra. Jag kan däremot stå upp för kvinnorna i Sverige. Om jag ser en kvinna (eller man också naturligtvis) bli misshandlad, våldtagen eller sexuellt ofredad så kommer jag ingripa. Det kanske är lätt att säga det bara så här och så blir man lamslagen när det väl händer men nej. Jag har själv blivit sexuellt ofredad på stan flera gånger och har tagit saken i egna händer. Jag har aldrig sett någon bli det men jag är rätt säker på att jag skulle ingripa om jag har modet att stå upp för mig själv när ingen annan gjorde det.

Så snälla, du är inte feminist pga ditt utseende, musiksmak. Du är feminist om du aktivt försöker förbättra kvinnors rättigheter så att de har samma möjligheter som männen har i dag.

Tack för mig.

Likes

Comments

Jag går rakt på sak. Ni vet den där känslan av att vakna upp bredvid den ni älskar? Den känslan som jag nu upplever rätt så ofta men inte varit så bortskämd med. Den är sååå wow.

I natt drömde jag en mardröm. Drömde den två gånger under samma natt (vaknade båda gångerna). Min pojkvän hade gått och lagt sig på soffan för att han hade huvudvärk. Jag har inte drömt något så verklighetstroget och läskigt sedan jag var liten. Jag vaknade upp kallsvettig och hade svårt att andas så jag gick och sköljde av mitt ansikte och tog några klunkar vatten. Jag får typ kallsup vilket gör hela upplevelsen värre för jag drömde att jag var på väg att drunkna (en fobi jag har). Snabbare än kvickt kommer min pojkvän och dunkar mig i ryggen eftersom jag höll på att kvävas kändes det som och kramade om mig. Därefter gick han och lade sig med mig igen och kramade om mig och klappade mitt huvud och höll på med mitt hår på det där underbara sättet som bara han kan göra och sedan somnade vi båda två. 

Kort och gott så ville jag bara ta tillfället i akt och berätta om hur lyckligt lottad jag är. Jag har denna fantastiska människa i mitt liv och jag hoppas att det aldrig förändras.

Ha en trevlig dag!

Likes

Comments

Hej hörni! Som ni kanske märkt så har jag inte bloggat på ett tag. Idag är det 6:e Februari och i slutet av Januari så sa jag att jag skulle vara med i en bloggtävling. Det värkar inte bli något av det. Förklaringen till det är att jag haft det lite jobbigt med familjen och har därför varit bortrest. Så det blir ingen tävling för min del men jag ska ändå försöka hålla mitt löfte om att blogga varje dag i 30 dagar nu. Vad sägs som det? Men nog om det.

Nyss läste jag en artikel i aftonbladet om att delstaten Arkansas i USA i två månader har röstat om en ny lag. Vad innebär denna lag då? Jo, Act 45 som då lagen kallas, innebär att de flesta aborterna som genomförs under graviditetens första tre månader kommer förbjudas. Men det tar inte stopp där. Kvinnans partner kommer också få rätten att stämma läkare och kliniker som genomför aborten. Kvinnans vårdnadshavare (om hon har en sådan) eller förälder kommer också kunna stämma läkare för att förhindra abort. Det finns inte heller några undantag för våldtäkt eller incest. Dessutom förbjuds även en av de mest säkra formerna av abort. Detta är ett hårt slag för feminismen. Detta är ett långt steg tillbaka i tiden. Det skär i hjärtat när jag hör och ser detta. Jag kommer inte sätta min fot i ett sådant land om dessa lagar finns och det står jag fast för. Vem är då Arkansas guvernör? Jo, en vit, republikansk cis-man såklart (Asa Hutchinson). Vad annars. Hur kommer det sig att män ska sitta och besluta vad kvinnor ska göra med sina kroppar? Tänk om det vore åt andra hållet. Det skulle bli revolution då.

Och om vi ska dra det lite längre. Det finns faktiskt kvinnor som tycker att det är briljant att sitta och tycka om andra kvinnors kroppar också så det är inte bara män. Om man är emot abort så får man vara det men säg för sjutton inte åt andra att de inte får göra abort. Du får göra vad du vill med din egna kropp. Om du känner att det blir för jobbigt med en abort rent psykiskt för det känns som du tar ett liv, ja fine. Du behöver inte göra abort isåfall. Men säg inte åt andra eller döm inte andra kvinnor när de gör abort bara för att du inte kunde gå igenom det själv.

Jag lägger in lite källor för er som kanske vill läsa mer om detta.

http://www.aftonbladet.se/a/1AEdK

http://freethoughtblogs.com/affinity/2017/02/03/arkansas-act-45/

https://www.bustle.com/p/what-is-act-45-the-arkansas-anti-abortion-law-continues-a-scary-trend-35443

Och så avslutar vi med en tweet från Bernie Sanders.

Ha en bra dag!

Likes

Comments

Ja, jag tänkte why not, Och till er som inte fattar så kan ni kolla in denna artikel: http://nouw.com/magazine/boosta-din-blogg-och-vinn-resa-till-lond-4221

Jag har inte bloggat på ett tag, mest för att jag faktiskt tycker att jag är upptagen hela tiden. Men det här kan ju få mig att faktiskt verkligen hålla liv i bloggen. Men jag tänkte att jag inte kan blogga om vad som helst. Att bara blogga om min dag varje dag kommer bli otroligt tråkigt så jag tänker blogga om det jag gör bäst (och det som brukar rendera flest läsare) - nämligen prata och diskutera ett stort ämne. Om jag känner mig själv rätt så lär det bli en hel del feminism men det lär ju inte bli så svårt med tanke på vad som händer i världen. Och som en liten morot så kan man ju vinna en resa till London och jag ÄLSKAR London. Så vad säger ni, ska vi starta upp den här utmaningen då? #nouw30daychallenge here I come!

Likes

Comments