View tracker

Släpptes: 3 juni 2016
Director: Thea Sharrock
Writer: Jojo Moyes
Skådespelare: Sam Claflin (Will Traynor), Emilia Clarke (Lou Clark), Matthew Lewis (Patrick), Stephen Peacocke (Nathan), Charles Dance (Stephen Traynor), Vanessa Kirby (Alicia)
Genre: Drama, Romantik
Handling: Detta är helt enkelt en film om känna glädje och leva. Will Traynor har varit med om en motorcykel olycka och sitter nu i en rullstol. Han har nu förlorat allt hopp på livet men när Lou dyker upp söker jobb som hans assistent förändrar hon hans liv och han förändrar hennes. 

Omdöme: Jag har en fördom om att filmer baserade på böcker är bra. Detta därför att karaktärerna är ofta genomtänkta och handlingen detaljerad. Sen så kanske inte filmen lever upp till bokens nivå och blir en besvikelse ibland. Men ändå så brukar bok till film adaptioner vara relativit bra. Sen att jag gillar Emilia Clarke och Sam Claflin i tidigare verk gjorde att mina förväntningar var höga. 
Storyn kändes äkta, den var inte framtvingad och alla händelser kändes genomtänkta. ​Dock tycker jag starten på filmen känns lite abrupt då man kastas in i filmen direkt med Wills olycka. Nästa scen man får är när Lou får sparken. Jag skulle gärna velat att man byggt upp karaktärerna lite mer innan detta händer. Men jag förstår då det är det som startar hela händelseförloppet i berättelsen. Jag känner dock att storyn hade mer potential än vad den fick ut.
Lou och Will är underbara och funkar perfekt i historien, men sen finns det biroller så som Patrick som känns enformiga och inte det minsta djupa (lite som en karikatyr). Men Lou är charmig med ett ständigt leende på läpparna, glad och färgglad med en passion för mode (och udda kläder). Will är lite dryg och skämtar mycket och till en början gör han livet surt för Lou. Men allt eftersom får man se en annan sida av honom.
Filmen har vissa tillfällen då den känns lite långsam (men det får man förvänta sig lite av en drama film som berör livet och döden). Jag kände mig aldrig uttråkad dock, så långsam var filmen inte. 
Sceniskt va filmen vacker men på ett simpelt sätt. Allt känns verkligt och relaterbart. I början a filmen känns miljöerna lite mörka, mest på grund av att förstärka den mörka tonen i stämningen. Sean blir den ljusare och gladare hela tiden. Sen hjälper det att Lou har sina vackra färglada kläder som lyser upp genom hela filmen. 
Musiken var perfekt vid tillfällen och vid andra kommer jag inte ens ihåg musiken. Men aldrig upplevde jag någon form av irritiations moment från musiken. Den var i överlag väldigt bra.
Jag skulle sammanfatta detta som en bra film. Lite glad och ledsen vid olika tillfällen. Det är definitivt en känslofull film med bra skådespeleri och vackra scener. Jag har dock ej läst boken och kan därför inte jämföra. Men jag rekommenderar filmen ändå till alla som gillar drama och romantik. 
Betyg: 7/10

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Hej alla som älskar serier!
Ja det gör jag iallafall. Har länge velat ha reviews på serier här på min blogg men vet inte hur jag ska lägga upp det.
Jag funderar på att skriva en review för varje säsong av en serie, men eftersom det är så mycket som händer i en serie känns det inte som att jag kan göra serierna rättvisa på detta sätt. Men att skriva en review för varje episod kanske är för mycket?

Därför funderar jag på att göra vloggar om serier, på engelska så alla som vill se kan förstå. Men ska man ha en video för varje episod eller för två intaget är frågan.
Ni får gärna rösta här nedan! :)

Likes

Comments

View tracker

Släpptes: 4 april 2003
Director: Dennie Gordon
Writer: William Douglas-Home, Jenny Bicks, Elizabeth Chandler
Skådespelare: Amanda Bynes (Daphne Reynolds), Colin Firth (Henry Dashwood), Kelly Preston (Libby Reynolds)
Genre: Familj, Romantik, Drama, Komedi
Handling: Daphne har under sina 17 år alltid vetat om att hennes far är en engelsk lord som inte ens vet om hennes existens. Som uppdrag att hitta sig själv åker hon till England för att träffa sin far. När hon dyker upp blir det problem för Henry med hans politiska karriär då hon påminner honom hans opålitliga, vilda sida. Daphne inser detta och försöker lära sig reglerna som kommer med hennes pappas liv.

Omdöme: Jag hade absolut inga förväntningar på denna film då det bara var en film som jag råkade hitta. Jag gillar dock Amanda Byrnes, hon har skådespelat i flera tonårsfilmer jag tyckt om. Med tanke på detta så levde filmen upp till mina förväntningar.
Storyn känns som en typisk tonårsfilm, vilket det också är. Handlar om att hitta sig själv och att ibland så vet man inte vad man är ute efter här i livet. Blanda in lite kärlek och rivalitet med en ny familj (till exempel en styvsyster) så har du receptet på majoriteten av alla tonårsfilmer. Med detta vill jag säga att allting var väldigt förutsägbart och klyschigt.
Karaktärerna känns ganska överdrivna. Den onda styvsystern säger aldrig något smart utan ständigt försöker sabotera för Daphne. Killarna som vill ha henne är också överdrivna - ena sådan självcentrerad, sliskig person som går och den andra respekterande, väluppfostrad och gullig person. Detta funkar just för att filmen är i den genren som den är.
Men Daphne och Henry känns som karaktärer som är ganska välutvecklade som gör både rätt och fel. Varför jag tycker om de tror jag är för att de förändras under historiens gång.
Filmen är en äkta feel good movie, så även om den inte är så djup så kommer du bli glad av att kolla på den. Filmen håller ett lagom tempo rakt igenom och jag kände mig aldrig direkt uttråkad.
Miljön var vacker och kläderna fungerade. De skulle kunna gjort mer med kläderna anser jag, men det var inget som störde en under filmens gång - utan allting passade in.
Musiken var underbar. Dels för att en hel del rock och blues klassiker fanns med, men även nya låtar jag aldrig hört förut.
Allt som allt en riktigt mysig film att sätta på när du vill se en feel-good movie, men inte är ute efter något djupt och avancerat.
Betyg: 6/10

Likes

Comments

Släpptes: 22 januari 2016
Director: J Blakeson
Writer: Susannah Grant, Akiva Goldsman & Jeff Pinkner
Skådespelare: Chloë Grace Moretz (Cassie Sullivan), Nick Robinson (Ben Parish), Alex Roe (Evan Walker), Zackary Arthur (Sam Sullivan)
Genre: Action, Äventyr, Sci-fi, Thriller
Handling: Jorden har invaderats av utomjordingar som kallas för "the others". De har i olika steg - olika vågor - planerat att utradera människorna från jordens yta. Steg ett slå ut all elektricitet, steg två jordbävningar och tsunamis, steg tre sjukdomen och steg fyra infiltrera jorden för att få människor att inte kunna lita på varandra. Nu är femte vågen påväg och Cassies lillebror Sam har blivit tagen av militären. Hon ska nu på ett räddningsuppdrag för att få honom tillbaka. 

Omdöme: Detta är en av mina favoritböcker någonsin. På grund utav hela historien känns så välgenomtänkt och verklig. Dessutom älskar jag Chloë, så jag kunde undvika att ha höga förväntningar på denna film. Men samtidigt har jag inte hört något om filmen, så verkar inte som den lyckats så väl.
Jorden har blivit attackerad av utomjordingar och steg efter steg utplånar de mänskligheten rent fysiskt från jorden, men även raderar mänskligheten rent psykiskt hos de kvarlevande människorna. Genom att skapa en arme av barn ska jordens öde avgöras. Storyn faller tyvärr lite platt i filmen då allting känns så förutsägbart - till skillnad från boken. 
Cassie, Evan och Ben får den skärmtiden som behövs för att jag ska kunna känna en koppling till dem - som att jag faktiskt förstår mig på deras karaktärer. Men tyvärr så fick man ingen förståelse alls för sidokarakatärer - så som Ringer - men som ändå är riktigt viktiga. Men det är förstås svårt att få med allt från en bok. Det var utmärkt skådespeleri från alla med större roller i filmen.
Filmen kändes aldrig långsam eller tråkig, men ingen direkt höjdpunkt kom i filmen heller. Det kändes mest som film som är till för att vara prolog. Actionscener så som beskjutningar, slagsmål och sprängande av bilar förekommer som gör att man inte blir uttråkad. Men man känner aldrig riktigt av faran eller rädslan från att ständigt jagas av "the others". 
Kläder, smink och miljö passade in perfekt i de olika scenerna men var inget som slog mig rent visuellt. Samma sak med musiken. Den fanns där för att lyfta upp de olika scenerna men inget jag la fokus på för att det var så vackert. 
Jag vill avsluta med att säga att jag rekommenderar alla som gillar lite drama/action filmer att se denna film. Även om the 5th wave inte slog mig med häpnad över hur vacker och häftig den var så var den värd att se. En bra story, med riktigt bra skådespeleri. Varför inte?
Betyg: ​7
/10

Likes

Comments

Släpptes: 13 mars 2015
Director: Josh Trank
Writer: Jeremy Slater, Simon Kinberg, Josh Trank
Skådespelare: Miles Teller (Reed Richards), Michael B. Jordan (Johnny Storm), Kate Mara (Sue Storm), Jamie Bell (Ben Grimm ), Toby Kebbell (Victor Von Doom)
Genre: Action, Adventure, Sci-Fi
Handling: En tonårings geni vid namnet Reed Richards bygger en teleport i sitt garage tillsammans med hans vän Ben Grimm som de ska visa upp på science mässan på hans skola. En man som håller på med ett projekt om att skicka människor till en annan dimension berättar att hans maskin är lösningen på deras projekt. Han bygger en teleport till den andra dimensionen tillsammans med Victor Von Doom, Susan Storm och Johnny Storm. Men när de väl åker till andra sidan går saker och ting fel och de kommer tillbaka med krafter.

Omdöme: Jag hade inte läst något om den här filmen innan jag kollade på den, så had eniga specifika förväntningar. Och jag har inte läst serieböckerna så kan inte jämföra med dem, tyvärr. Men jag älskade den tidigare versionen som kom ut 2005 och därför förstod jag att den här filmen förmodligen inte skulle leva upp till det måttet. Och jag hade rätt.
Den nya storyn om hur de får sina krafter gillar jag. Den är dock lite långsam, man ser inte riktigt vad hindret är i filmen förrän de sista 20 minuterna av filmen.
Jag tyckte mer om första filmen där de är vuxna, medan i denna så är de tonåringar. Det känns som att karaktärerna inte är desamma längre. Johnny var rolig och charmig - nu är han bara en bråkstake. Ja alla karaktärerna förlorade sin charm och roliga sida. De kändes ytliga och väldigt dystra. Detta är dock förståligt då de har gjort en mörkare tvist på storyn. Men trots detta är skådespeleriet bra.
Inte mycket action scener är med i filmen trots att det ska vara en actionfilm. Jag gillar dock när det inte är för mycket action, men jag tycker gärna att det ska varvas med humor eller en djup story. Det kändes som att man bara satt och väntade på sista fighten genom hela filmen.
Jag gillade dock hur kläder, smink och omgivning gjorts i filmen. Det sceniska var bra, det ar enkelt sagt en vacker film att se på. Visst, vissa utav special fx:en såg lite onaturliga ut - men bara om man la någon större fokus vid det.
Musiken var ganska enformig genom filmen ansåg jag, men den gjorde sitt jobb att sätta stämningen för filmen - så jag kan inte klaga på den.
Jag skulle vilja sammanfatta filmen som en helt okej action film, men det finns bättre som t.ex den första filmen. Men om man inte har något bättre för sig så varför inte sätta på denna?
Betyg: 5/10

Likes

Comments

Släpptes: 8 augusti 2014
Director: Jonathan Liebesman
Writer: Josh Appelbaum, André Nemac, Evan Daugherty
Skådespelare: Megan Fox ( April O'Neil), Will Arnett (Vernon Fenwick), William Fichtner (Eric Sacks)
Genre: Action, Fantasy, Adventure, Comedy, Sci-fi
Handling: Filmen handlar om tonårings mutanter som är sköldpaddor och är ninjor - därav namnet. Eller det är väll vad man skulle kunna tro, men handlingen känns mer som att den kretsar kring April O'Neil och hennes strävan efter ett bättre jobb som nyhetsreporter för seriösa nyheter. April får se Ninja turtles slåss mot den onda gruppen som kallas "the Footclan" som har begått många brott under senaste tiden. Ingen vill dock tro, April och hon hamnar i knipa efter att hon berättar om dem för ett flertal personer. 

Omdöme: Jag har haft denna film på min "att se lista" länge men skjutit upp att se filmen pga. flertal dåliga reviews som jag läst. Men nu var det dags. Och trots att jag gick in med låga förväntningar så blev jag besviken.
Handlingen tyckte jag att jag känner igen från TMNT när jag kollade på serien som barn, men det var så länge sedan att ​jag kan haft fel. Jag tyckte dock att handlingen var förutsägbar och ibland väldigt långsam. De försökte sig på misslyckade försök till humor och jag satt bara vid ett flertal gånger och tänkte "vi har förstått nu, kan ni gå vidare i handlingen". Jag gillade dock att de la mer fokus på April än sköldpaddorna, då det kändes som att hon rörde handlingen framåt - även om filmen inte egentligen skulle handlade om henne.
Skådespeleriet från alla skådespelare tyckte jag var bra och kändes ganska äkta, dock så var det inte mycket till skådespel då filmen mer fokuserade på action än karaktärer. Dock så var jag besviken på alla mo-caps. De som spelade sköldpaddorna kändes inte riktigt äkta. Det kändes som om de försökt framställa karaktärerna på ett rätt som jag inte kände var rätt. De försökte få ninja turtles att vara skrämmande och roliga. Det ansåg jag inte var en bra kombination. 
Musiken och omgivningarna i filmen var bra dock, det är bara animation - alla djur såg bara obehagliga ut - som jag har att klaga på när det gäller det sceniska. Dock för mycket onödigt action som bara kändes som en filler. 
Jag älskade dock de första fem minuterna av filmen - där det var en mer tecknad typ av animation som gjorde mig väldigt taggad på se filmen. Tyvärr vart allt efteråt bara en besvikelse. Nej, jag kommer nog inte se uppföljaren som kommer ut nästa år.
Betyg: 3/10

Likes

Comments

SPOILER FÖR FÖRSTA FILMEN

Släpptes: 21 augusti 2015
Director: Ciarán Foy
Writer: Scott Derrickson, C. Robert Cargill,
Skådespelare: James Ransone (Ex-Deputy So & So), Shannyn Sossamon (Courtney Collins), Robert Daniel Sloan (Dylan Collins), Dartanian Sloan (Zach Collins)
Genre: Horror, Thriller
Handling: Efter händelserna i förra filmen åker nu en vän till familjen som blev mördad (man ser honom hjälpa till i första filmen) runt för att bränna ner hus så att fler familjer inte ska dö. Han har hittat sista huset i kedjan och anländer för att bränna ner huset. Men saker och ting blir komplicerat då en familj tydligen redan flyttat in. Hur ska han kunna förhindra att de flyttar och historien upprepar sig igen?

Omdöme: Vi klev in spända i biografen med våra popcorn och redan då började nervositeten bubbla i magen. Tack och lov så älskar jag skräckisar. Jag brukar ofta skryta om att jag inte blir rädd när jag kollar på skräckfilmer - att jag knappt ens rycker till. Jag kan säga att jag åtminstone hoppade till tre gånger under filmens gång. Spelar ingen roll hur kliché alla jumpscares är - man blir ändå rädd. 
Handlingen i denna film var bra - jag tyckte nog nästan den var bättre än första filmen. Handlingen börjar på en gång och filmen känns inte utdragen eller långsam i början - vilket var en förbättring från förra filmen. Det fanns också mer utrymme​ att utveckla historier och personligheter till karaktärerna - vilket också saknades lite i första filmen. Den enda som man riktigt fick följa då var pappan. Men i tvåan så får man följa alla medlemmar i den nya filmen och se hur ondskan i huset påverkar dem alla.
Miljön och stämningen i filmen var on point. Man kunde känna en underliggande obehaglighet filmen rakt igenom - spelade ingen roll om de var på en säker plats eller i det faktiska huset. Älskade även hur de leker med ljus och skuggor för att skrämma men även för att visa att detta kanske är en lite lugnare scen. ​
Musiken byggde verkligen upp spänningen - precis så som musiken ska i en skräckfilm. Och har man sett första filmen så är det lite roligt att de använder samma ljud vid olika tillfällen för att få allting ​att hänga samman med första filmen.
Allt som allt tyckte jag Sinister 2 var en riktigt bra film, men jag har lite svårt för att ge skräckfilmer högt betyg. För att en film ska va ett mästerverk i mina ögon så måste jag känna mig hänförd och förbluffad. Inte kunna förutsäga allt som kommer hända. Men detta är ändå en film värd att se - om man gillar skräckfilmer. ​
Betyg: 7/10

Likes

Comments

Släpptes: 24 november 2010
Director: Nathan Greno, Byron Howard
Writer: Dan Fogelman
Skådespelare: Mandy More (Rapunzel), Zachary Levi (Flynn Rider), Donna Murphy (Mother Gothel)
Genre: Animerat, Familj, Komedi, Fantasy, Romantik, Musikal
Handling: En prinsessa föds med ett magiskt hår som hon fått från en blomma. Gothel vill använda hårets magiska krafter för att vara ung så hon kidnappar Rapunzel och låser in henne i ett torn. Varje år skickar drottningen och kungen iväg "floating lights" (asiatiska ljuslyktor i form av varmluftsballonger) på Rapunzels födelsedag och hon önskar inget mer än att få se dessa ljus. Helt plötsligt uppstår en möjlighet för Rapunzel att få sin dröm att gå i uppfyllelse.

Omdöme: Det här måste vara en av mina favorit Disney filmer. Iallafall om man tänker på de "nya" disney filmerna, de som använder CGI. För jag verkligen älskar den här animering stilen. Och måste man nämna att man nästan blir lite förtjust i Flynn Rider? Så charmig och snygg karaktär.
Seriöst nu dock. Animeringen är på topp hela filmen igenom. Alla karaktärer är väl genomtänkta och utvecklas under filmens gång. Sådant tycker jag är väldigt givande till en story, när saker och ting förändras. Jag gillar även hur de har tagit Rapunzel berättelsen och ändrat på den så att det blir en helt ny berättelse.
Trassel är ju som sagt en musikal också, vilket jag tycker de har gjort på ett snyggt sätt. Ibland så är det inte karaktärerna själva som sjunger, utan mer som deras tankar. Det får hela stämningen att anpassas efter vad karaktärerna tänker och känner utan att det blir klyschigt. Dessutom är det riktigt bra låtar, låten i eftertexterna har tex hamnat på en av mina spellistor.
Sammanfattat en riktigt fin Disney film, som jag säkert sett över tjugo gånger. Trassel är en härlig film som man bara kan sätta på när det är dåligt väder och man inte har något att göra.
Betyg: 9/10

Likes

Comments

SPOILER FÖR FÖRSTA FILMEN

Släpptes: 15 mars 2015
Director: Elizabeth Banks
Writer: Kay Cannon, Mickey Rapkin
Skådespelare: Anna Kendrick (Beca), Rebel Wilson (Fat Amy), Hailee Steinfeld (Emily), Brittany Snow (Chloe), Skylar Astin (Jesse), Birgitte Hjort Sørensen (Komissar)
Genre: Komedi, Musik, Musikal
Handling: The Barden Bellas vann USAs international championship i acapella och har försvarat titeln i 3 år. Men efter ett stort fiasko till framträdande blir de klassade som oprofessionella och får ej längre göra sin tour eller tävla i acapella mer. Förutom i VM som står i deras kontrakt. Detta är deras enda chans att få The Barden Bellas att överleva.

Omdöme: Hade riktigt svårt för att bestämma mig för vad jag tyckte om den här filmen, känns som om den var överallt och ingenstans. Om ni har sett den tidigare filmen kan detta faktiskt kännas värt att se på då man kanske känner någon connection till karaktärerna - trots många bra skådespelare. Men storyn kändes inte så komplicerad den här gången. Kändes mest som om de som skrivit filmen bara ville göra en uppföljare, mer genomtänkt än så var det inte. Allt handlade om hur alla skulle gå vidare i livet efter att de gått ut skolan och hur de skulle få killarna de tyckte om. Storyn kändes bara som något de slängt ihop för att fylla ut så att det blev en hel film.
Humorn var inte på plats heller - även fast det är en komedi. Nej, jag rentav ville kräkas på de flesta humoristiska försöken de gjorde med kommentatorerna. En man som är uppenbart sexistisk och bara gör osmakliga skämt. Även om poängen är att det ska vara uppenbar sexism så att man ska skratta åt det så finner jag det inte kul. Men kan ändå erkänna att jag skrattade vid två tillfällen i filmen. Så helt hopplös är den inte.
Miljöerna är realistiska och fina, kläderna lika så. Det märks att de lagt ner engagemang i filmen rent visuellt. Vilket mitt öga uppkattar. Och slutligen ja, musiken är underbar. Så länge man inte tar filmen allt för seriöst så är det en riktigt härlig film att se på. Jag sitter och njuter av all musik och lyssnar på alla stämmor. Jag blir så inspirerad till att bara åka till min studio hos pappa och spela in acapella låtar. Nej, men musiken räddar filmen. För allt annat är inget som sticker ut i mängden.
Betyg: 6/10

Likes

Comments

​Hej allesammans, nu blir det att kolla på Pitch Perfect 2. Jag laddar upp lite mörk choklad och Sprite och så kör vi. Så review på denna film dyker om om ca 2 timmar. See ya then!

​Jag är medveten om att jag ännu inte har skrivit en review om första filmen, men kan lägga upp det någon dag. Jag tänkte att jag sakta man säkert kan jobba mig igenom filmer/böcker/serier jag sett/läst förut. Men om nya grejer dyker upp så hamnar det här på direkten. Så det är så jag jobbar. Sakta men säkert kommer det finnas reviews på allt ni vill hitta. Kom bara me förslag på grejer jag ska göra reviews på.

Likes

Comments