Igår va en sån där dag som är sådär underbar att man nästan ficke nypa sig i armen, ja nästan dra i faunan man har där för att verkligen förstå att det är verkligt.

Jag spenderade hela dagen hos min mamma, ja inte för att jag inte tycker väldigt mycket om henne men det va inte hon som fick mig att känna mig starkast på jorden.

Mina två äldsta barn va där och vi bakade lite julgodis, kramades, umgicks, käkade lite och bara njöt av varandras existens ungefär.

I alla fall så gjorde jag det, det som är så innerligt härligt med dessa två ungar är att så fort vi ser varann så är det som om vi aldrig varit separerade, vi skrattar, skojar, pratar och är så naturligt man bara kan vara egentligen barn och mamma emellan.

Är väldigt glad för det, med Liam känns det delvis så naturligt det bara kan samtidigt som det kan bli lite udda känslor, känslor jag inte riktigt kan sätta ord på, även om jag kunde det så hade ni nog inte riktigt kunnat förstå då jag antar de flesta av er har era barn nära och säkert ryser av tanken att ens försöka känna det jag beskriver.

Och ibland blir jag så ledsen när jag verkligen tänker efter och inser att jag inte känner min son på riktigt och fullt ut, min egen son, som jag burit 9 månader och fött. Det är en tanke jag inte riktigt vet hur jag ska hantera och helst föser åt sidan. Ändå så känner jag inte minsta tillstymmelse av skillnad i min kärlek till honom eller de andra tre. Det gör jag inte med något av mina barn.

Varje dag drömmar jag om när jag (säger 'när' för jag vill inte tro nått annat än att det kommer bli så en dag) får ha mina barn hemma hos mig, de kanske aldrig kommer bo hos mig igen. Jag hoppas givetvis det men som jag skrivit någoner gång tidigare så får jag ta ett steg tillbaka och respektera att de bott flera år i sina familjehem och har etablerat sig väl där, skaffat ett liv med fritidsaktiviteter, kompisar, skola och mycket annat.

De vet att de är välkomna hem om de skulle vilja och omständigheterna tillåter, men de vet också att jag inte blir arg eller besviken (ledsen såklart men de behöver inte dom veta,inte ledsen att de väljer o 'bort' mig utan ledsen för att inte ha dom här varje dag) på dom för att de väljer att stanna jag är själv en människa som inte är förtjust i förändringar och dom i synnerhet Neo har väldigt svårt för det.

Men jag drömmar om när de kan komma en helg och bara mysa, laga mat tillsammans, gå på bio, promenera, gå på stan eller ta en fika.

Eller bara komma en dag, en kväll eller titta in en stund på en fika.

Vi har alltid så roligt ihop och rätt som det är har hela dagen gått och man ska skiljas åt.

I vanliga fall är det lite distans mellan Liams umgänge och det jag har med Neo och Tess men denna gång blev det en dag emellan. Så jag brukar hinna återhämta mig och ta ny luft, denna gång kom jag med ett hjärta i bitar och åkte hem med ett pulveriserat.

Så hela kvällen igår va ett rent helvete kände mig så djävla ledsen.

Det är då man verkligen hatar sig själv innerligt för det man orsakat mot både dom och sig själv (även om dom idag har det mest fantastiska familjehemmet jag vet och skulle inte önska att de var någon annanstans förutom hos mig)

Det ända som slår en varje gång man träffas även fast vi ses oftare än jag och Liam är hur mycket de växer, i synnerhet Neo.

Han är bara några cm kortare än mig och Daniel, lite udda att ens son är i jämnhöjd med en själv.

Men han är också i puberteten, då händer det nått på en vecka.

Finna, 'moppefjun' ... Aa det öronen mäkta skumt alltså.

Bor man med sina barn händer det ju frsmör ens ögon och man täner inte på det. Men ses man ungefär 1gång/månaden så klart det syns och märks.

Det är också slående vad 'vuxna' de blivit. Visst Tess är väl mittemellan hon hon är inte vuxen men Heller inget barn.

Man kan prata med dom på ett helt annat sätt, och de förstår mer och man kan också förvänta sig mer.

A de är 2 fantastiskta människor är så stolt över dom även om inte jag fostrat dom de senaste åren så har jag ändå lagt nån sorts grund och gett dom lite värderingar och tankesätt.

Neo är en bra kille, rolig och uppmärksam det har han alltid varit han märker allt och förstår mer än många andra i sin ålder. Väldigt intelligent kille♡

Tess kan man egentligen beskriva med ett ord och det är SNÄLL, hon är snällheten själv, rättvis som få, men står ändå upp för sig och andra och ganska naiv (som sin mor) hon har ett hjärta större än någon annan jag känner. Hon visar sin kärlek för de hon tycker om för dom och till andra, hon försvarar dom hon älskar. Fördomsfri. Fina lilla tjej♡

Så sammanfattningsvis är det tungt idag men ska försöka plocka lite här hemma, behöver veckostäda inte hunnit det i veckan, ta en promenad, gå till Willys och köpa mjölk och bara försöka acceptera sorgen det måste man, man behöver sörja för att kunna bli återhämtad.

I fredags rensade jag ur Lo's garderob, oj oj vad kläder ungen har tog nog bort 70 procent. Det som var för litet och det som inte passar henne av andra orsaker (bla för att hon är ganska långsmal i kroppen så 62 börjar bli för litet på längden på många plagg men de är ofta för stora på bredden) så det vart en liten kasse med plagg av sentimentalt värde typ det hon åkte hem från BB i eller de hon fått av typ barnen eller så och en jättekasse till Anna (Daniels syrra) med typ sånt som va vitt, svart och grått (hon gillar dova färger) och så till Ella som har mer min smak och där damp resten ner lite allt möjligt, färgglatt och det som va stickat, ett tetro spjälskyďd som är SÅ snyggt (men vill inte samla på mig man behöver inte ha 6 st spjälskydd 4 retro och två vanliga)hon har en ganska sund inställning när det gäller färger, det jag skrev om för ett tag sen hon bryr sig inte om vilken färg hon klär barnet i pga ett visst kön så jag lade ner både sk 'pojk' & 'flick' plagg och även där blev det en jättekasse, men roligt att kunna hjälpa till, barn sliter ju inte ut plagg på det sättet, okej nu köper jag sällan nytt av flera anledningar (ekonomi, miljö och sen går jag ju gärna på secondhand butiker ändå och kollar inredning så då blir e ofta en kik på barnplaggen med och ser jag nått köper jag har fått mycket också) det mesta va ju redan begagnat innan de kom till mig.

Roligt att det kommer till användning istället för att hamna i en kartong/kasse i förrådet typ, visst vi vill ha fler barn men dett tar vi då, naturen kanske inte vill detsamma den dagen vi bestämmer oss för att försöka oss på den proceduren.

Det är också en fördel med secondhand-plagg att man kan impulsköpa när man ser nått fint , därav mängden. Men kostar ett plagg 5-50kr så har tom jag råd istället för att ge flera hundra för nått de växer ur på några månader.


Bilderna är på en plastburk från tidigt 70tal av finsk design lergubbe (gumma) har en förkärlek för sådana i olika varianter. En skallra som fortfarande håller och underhåller, porslinsburk med lock , kryddburkar och visserligen är inte gubben min nya men inte så retro Heller,  det är påslakanen jag vill visa (sen är bilden rätt charmig också), även dottern har schyssta påslakan från sent 70 tal med matchande spjälskydd (ja, jag har bytt igen haha) och så en orange glas-grej jag och Daniel byget ihop av två ljuslyktor som va likadana som vi limmade ihop ovanpå varandra tyckte det blev riktigt schysst. Men Är nog färgen som gör det ☆

Ska klä min dotter som vaköade nu i ytterkläder så vi kan ta vår dagliga nypa med frisk luft och köpa mjölk så jag kan hem och gå loss med dammsugarn😆

ha en toopen-söndag fina ni!!

☆Peace☆

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Har varit hos min yngsta son idag, så sitter här hemma nersjunken i soffan och känner mig allmänt tung, som att varenda lem väger bly helt plötsligt. Kan inte förmå att ta tag i något idag, det får bara vara så. Måste få sörja.

Givetvis är det underbart att träffa honom-det lilla yrvädret.

Men ändå så bester 80% av umgängestiden av ångest (känns hemskt att känna så, så även det skapar ångest, ångest att jag får ångest av att vara med en av de viktigaste personerna idag mitt liv) ångest över att tiden går så fort att man snart ska åka igen och det då dröjer ytterligare 3 månoder till nästa gång, ångest över att livet bara rusar iväg och att han redan är 6,5år-en liten pojke och ingen bebis som han va när han försvann, ångest över misstag jag gjort som försatt mig och honom i den sits vi befinner oss i (vill bara påpeka att han har det jättebra där hanbor nu) och ångest över att jag aldrig kommer få ha honom här hemma hos mig.

Vill så mycket, vill ha min lilla pojke i knät hos mig i soffan under en filt till bolibompa, vill hålla hans hand hans första skoldag, pussa hans panna när han är sjuk, se glöden i hans ögondol när han öppnar sina julklappar, se hans första kärlek, stå orolig i fönstret när han brummar iväg på sin moppe, sitta uppe om natten när han inte kommer hem på avsatt tid en fredagkväll, få en dörr smällde i ansiktet under ett gräl, försonas med honom efteråt, sitta stolt på första parkett när han gifter sig, vara den första att hålla hans lilla mjuka fjuniga barn...

Så mycket jag vill och jag vet att jag fortfarandekan vara en viktig del i hans liv och givetvis vill jag det men vill vara viktigast.

Nu Har jag gjort så en annan kvinna kommer få allt och får allt det, och det är mitt egna fel. Han förtjänar att ha det så också, ur Liams perspektiv kunde hans liv inte blivit bättre/mer kärleksfullt efter omständigheterna.. Och det är just Liam som är frontfiguren i detta.

Men mitt hjärta blöder,, min själ värker, ångesten äter upp mig. Vill skrika, kan inte. Kan inte andas-får ingen luft. Mitt barn, min son, mitt allt♡

Hoppas att du en dag när du är gammal nog kommer få veta hur obegränsad min kärlek är trots situationen, älskar dig så mycket, min kärlek till dig är så okomplicerad. Och jag kommer finnas här så länge jag finns på jorden, så länge mitt hjärta slår och så länge jag andas, även om det ibland får bli på avstånd och även att jag inte är dittill förstahandsval, min dört kommer alltid vara öppen.

Jag älskar dig så Liam, älskar ditt härliga skratt älskar hela dig vad som än händer och vad du än må göra, ända sen ditötry va i min livmoder har jag avgudat dig, innan jag ens kände dig♡

Blev mycket känslor där pjuuu, nåväl lade upp några bilder på vardagskummet efter ännu lite omplacering av vissa prylar/tavlor samt på några aveckor mina favoritsaker i vardagsrummet även en bild på sovrummet för o visa våra ursnygga påslakan ¤

Ha en dunderbra torsdagskväll💛

Likes

Comments

Jag förstår verkligen inte varför folk stressar så ofantligt i december, likadant varje år.

HörDe något på radion om att föräldrar tar sms-lån och sånt för att kunna köpa finaste julklapparnatt till sina ungar, alltså jag förstår att man vill köpa julklappar till sina barn det är ju givet, men e flesta barn är nöjda för mindre saker än föräldrar tror och man får helt enkelt lära sina barn att man inte kan få allt Heller, och att julklapparna inte är det viktigaste utan tanken bakom.

Tror också att många barn uppskattar att man samlas familjen och släkningar och umgås och har det mysigt.

Men det är så stressigt man känner det i luften när man är ute bland folk de springer på en, i en och nästintill över en och jag blir ju galen när man kommer med barnvagnen och folk går rakt in i den så stressen smittar av sig och man blir på dåligt humör.

Folk är stressade överlag alla dagar på året men december slår rekord.

Att åka buss är en pina ibland inte själva bussreSan för det kan tom vara lite rofyllt ibland utan floket, ungdomar i högstadie/gymnasie åldern när skolan är Slut de gapar och härjar.

Häromdagen när vi bytte buss på cigarren va det en grupp killar som gapade o höll på, de trimmade lite halv-mobbade på en annan kille också och jag kan ju som vanligt inte hålla käften o speciellt inte när min dotter ryckte till flera gånger så jag sa till dom att inte skrika så då fick jag till svar 'jag skriker hur mycket fuling jag vill ' och så tittade så polarna såg hur tuff han va 'N E J' sa jag ilsket 'jo' fortsatte han så Daniel som aldrig höjer rösten knappt (även om han blir arg eller så han är en lågmäld person, inte blyg eller nått sånt men just skrika har jag hört han göra enstaka gång bara) 'NEEEEJ' över hela bussen och tuffingen vartröd som en tomat och blev djävligt tyst.

Det är så irriterande att det ska behöva vara så , så att man blir tvungen att behöva bli arg och höja rösten.

De va nästan så jag vill dra till honom och hade detta varit för nått år sen hade jag nog gjort det, lustigt nog hade det nog blivit "barnmisshamdel" eftersom han garanterat inte va myndig (han va väl typ 16) men ändå va han större än mig på både längd har bredd och säkert starkare också.

Nåja så kan det vara, har ganska nyligen precis anlänt hem så ska ta tag i gårdagens disk (lämnar aldrig disk men på tal om stress så va de skönt att slippa igår)

Vi va i barnarp igår hos Daniels lillasyster och tittade på deras nya lya, shit vilken lägenhet-inglasad jätþebalkong,meganska ardenner m skjutdörrar, tvätt+diskmaskin klinkers i kök och badrum öppen planlösning a den va helt dunder iallafall fall. Och så lilla magen med♡ å lilla kusin kom ut nu (bf början på april) !!! Vi hade med oss kläder till bebis, babynest skallra vagnleksak lite schysdta doftljus,ungsformar mm de får verkligen barn i rätt tid så de kan ta över allt i princip efter Lo som barnvagn,hoppgunga och andra saker framåt vi gavar dom en babyvagga i present de fick önska nått de behövde♡ sen har vi olika stilar så allt jag har går nog inte hem hon är stilren gillar modernt,vitt och enkelt medan jag är mer för äldre,retro myrket och starka färger men de blir nog kanon med det med.

Mat va det jag skulle göra ja *haha*

Läger upp bilder på två av favorittavlorna, en schysst lerfigur jag älskar och så dalahästar, de är bara så himla fina ♡

Ha en super-måndag!

Peace☆att föräldrar tar sms-lån och sånt för att kunna köpa finaste julklapparma, alltså förstår att man vill köpa julklappar till sina barn det är ju givet, men e flista barn är nöjda för mindre sakrament också och man får helt enkelt läratt barn att man inte kan få allt Heller och att julklapparna inte är det viktigaste och att tanken bakom är ovärderlig.

Tror också att många barn uppskattar att man samlas familjen och släkningar och umgås och har det mysigt.

Men det är så stressigt man känner det i luften när man är ute bland folk de springer på en, inte i en och nästintill över en och jag blir ju galen när man kommer med barnvagnen och folk går rakt in i den så stressen smittar av sig och man blir på dåligt humör.

Folk är stressade överlag alla dagar på året men december slår rekord.

Att åka buss är en pina ibland inte själva bussreSan för det kan tom vara lite rofyllt ibland utan floket, ungdomar i högstadie/gymnasie åldern när skolan är Slut de gapar och härjar.

Häromdagen när vi bytte buss på cigarren va det en grupp killar som gapade o höll på, de trimmade lite halv-mobbade på en annan kille också och jag kan ju som vanligt inte hålla käften o speciellt inte när min dotter ryckte till flera gånger så jag sa till dom att inte skrika så då fick jag till svar 'jag skriker hur mycket fuling jag vill ' och så tittade så polarna såg hur tuff han va 'N E J' sa jag ilsket 'jo' fortsatte han så Daniel som aldrig höjer rösten knappt (även om han blir arg eller så han är en lågmäld person, inte blyg eller nått sånt men just skrika har jag hört han göra enstaka gång bara) 'NEEEEJ' över hela bussen och tuffingen vartröd som en tomat och blev djävligt tyst.

Det är så irriterande att det ska behöva vara så , så att man blir tvungen att behöva bli arg och höja rösten.

De va nästan så jag vill dra till honom och hade detta varit för nått år sen hade jag nog gjort det, lustigt nog hade det nog blivit "barnmisshamdel" eftersom han garanterat inte va myndig (han va väl typ 16) men ändå va han större än mig på både längd har bredd och säkert starkare också.

Nåja så kan det vara, har ganska nyligen precis anlänt hem så ska ta tag i gårdagens disk (lämnar aldrig disk men på tal om stress så va de skönt att slippa igår)

Vi va i barnarp igår hos Daniels lillasyster och tittade på deras nya lya, shit vilken lägenhet-inglasad jätþebalkong,meganska ardenner m skjutdörrar, tvätt+diskmaskin klinkers i kök och badrum öppen planlösning a den va helt dunder iallafall fall. Och så lilla magen med♡ å lilla kusin kom ut nu (bf början på april) !!! Vi hade med oss kläder till bebis, babynest skallra vagnleksak lite schysdta doftljus,ungsformar mm de får verkligen barn i rätt tid så de kan ta över allt i princip efter Lo som barnvagn,hoppgunga och andra saker framåt vi gavar dom en babyvagga i present de fick önska nått de behövde♡ sen har vi olika stilar så allt jag har går nog inte hem hon är stilren gillar modernt,vitt och enkelt medan jag är mer för äldre,retro myrket och starka färger men de blir nog kanon med det med.

Mat va det jag skulle göra ja *haha*

Läger upp bilder på två av favorittavlorna, en schysst lerfigur jag älskar och så dalahästar, de är bara så himla fina ♡

Ha en super-måndag!

Peace☆

Likes

Comments

Genus frågan är ett hett och föga känsligt ämne, jag är så delad så det finns inte.

Å ena sidan tycker jag en färg är en färg och vem har bestämt att rosa är för flickor och blått för pojkar?

Där tycker jag ta ett steg tillbaka och låt barnen experimentera och utforska alla leksaker och färger. Jag ska inte sticka under stolen med att jag ibland klär Lo i rosa plutti-nutt, men det är för att jag gillar kläderna har inte haft problem att klä mina söner i rosa. Jag köper det jag tycker är fint/snyggt/ballt till Lo sen skiter jag i om det är blått,rött,rosa,gult eller om det är blommor eller bilar på (okej kanske ingen slip) eftersom hon än så länge är för liten för att uttrycka någon åsikt och så fort hon blivit äldre tänker jag backa och låta hennes vilja sippra ur henne och en vacker dag kommer hennes fina personlighet spegla sig på hennes kläder, hon kommer få alla valmöjligheter i leksaksväg allt från bilar till dockor. Könet sitter inte i kläderna/färgerna.

Visste ni att vi redan från när våra och andras barn redan är bebisar behandlar vi dom olika. Låt säga att en bebis flicka gråter då säger vi oftast något i stil med "men lilla gumman inte ska du vara ledsen...Lilla hjärtat" om samma sak händer med en bebispojk så säger man istället "men vad du kan ta i då, oj oj är du arg?"

Eller om en flicka ramlar så låter det ungefär "neee lilla hjärtat slog du dig, kom vännen" och så kramar,tröstar och blåser du på det onda. Till en pojke säger du typ "men inte ska du väl gråta, du som är så stor, så farligt var det inte kom nu så går vi" och så borstar du av honom.

Vi formar våra små helt omedvetet så tidigt, jag också och jag skäms för det.

Man ska inte fokusera så mycket på viket kön barnet har utan se det som en unik individ och så fort de kan uttryckanvändas sig låta dom sjävla välja det de tycker är fint och roligt.

MEN (givetvis måste det komma ett men) det där med 'hen' fattar jag inte, varför kan man inte säga han eller hon?

Hen säger jag när jag pratar om en person jag inte vet könet på eller om en bebis i magen.

Vad är det för fel med att vara pojke/flicka? Ska man inte vara stolt över detill kön man har och stå upp för det och lika värde?

Och att överdriva i att klä en flicka i enbart pojkkläder/pojke i flickkläder är nog oftast föräldrarna som vill, all cred till de ungar där det är den egna viljan såklart ♡

För om man är sån där nästan militant i genus frågan och helt emot de klassiska normerna varför är det okej att klä sin son som en flicka men inte sin dotter?

Men pojkar och flickor är av biologiska skäl också OFTAST olika, flickor är ofta mjukare & gillar dockor och att 'laga mat' & vara av naturen mer omhändertagande medans pojkar ofta gilla mer stoj & stimm och bilar och annat som låter och går fort och varför kan det inte bara få vara så? Jag är FÖR lika värde,samma behandling & förutsättningar samt valmöjligheter och att barn har rätt att uttrycka sig i det de själva vill men könen är olika så är det bara och det kommer vi inte ifrån så 'hen-grejen' förstår jag mig inte på det är ju egentligen lite som att 'egentligen är det ena könet svagare och för att visa att vi intendent tolererar det säger vi numera hen' 

Sen säger ju inyrntentente det att alla pojkar är "pojkiga" och vice versa och låt då det vara helt okej. 

Alla är fina precis som de är💚💜

Som sagt är det barnets vilja är det bara och enbart ballt☆☆☆

Ne, skulle kunna skriva en hel roman om ämnet om mina åsikter och dra liknelser och slutsatser, mina då- har all respekt för att andra kan tycka olika.

Ska mysa lite med familjen, björnen ska sov närsom och gosa lite med gubben till 'så mycket bättre' & svullna cheese ballz!

Här nere är lite bilder, på en av mina favorittavlor och en schysst lampa,en underbar burk och ännu en sån där mjölbehållare i porslin som sitter på väggen och så lite bilder på björnen, mig och Lo's nya mössa (på tal om genus)

Ha nu en fantastiskt mysig och skön lördagskväll☆☆☆

Likes

Comments

Är skitslut idag efter en lång dag med hit och dit farande och en liten pingla som fått för sig att inte somna runt 19 som hon tidigare gjort, så hon somnade nyss och jag vill bara sjunka ner i soffan med huvudet i knät på min käresta o bara varav ner till nått lätt-tittat tv:program, ni får ursäkta (har även endast 8% batteri också) så låter bilderna på lite schyssta prylar tala istället.

Sov gott, ha en  toppenbra imorgon och va rädda om er och varandra♡

PEACE☆

Likes

Comments

Jag går nästan inte en egen värld hela dagarna, jag är egentligen är oförskämt smärttålig person så innan jag ens klagar hade en 'vanlig' nästan jämnat sig i plågor, och jag är så van att ha värk lite här och där,främst ryggen som alltid plågat mig.

Men nu har det börjat i händer och handleder.

Det började i den högra för ca 1-1,5år sedan dels kan jag inte räta ut alla fingrar och långfingret låser sig i de mest obehagliga ställningar ibland och det värker ut i handlederna mest i området under tummen ner mot knölen man har där handleden börjar så att säg och när det är kallt är det vidrigt så ont det gör.

Va hos arbetsterapeuten för ca 3 månader sedan och hon trodde på inflammation i tummryggen,så fick en slags skena.

Sagt och gjort men det vart inget bättre och för ett tag sedan började värken i vänster handled , handen är inte ens i närheten av höger hand men smärtan i handleden är däremot dubbel.

Alla rörelser blir jobbiga och att bära på Lo nu när hon blivit större och starkare är jätte jobbigt och ändå gör jag ju det, inget ska få förstöra mellan mig och min dotter men vad kan det vara?

Att jag borde ringa en läkare vet jag och ska jag måste bara samla mig innan jag gör det eftersom jag inte alls gillar att gå till farbror doktorn av olika skäl.

Om ni har nått förslag på vad ni tror det kan vara får ni gärna skriva en rad i kommentarer.

Nåja haft familjebehandlaren här idag,kollat lite på den där filmen och pratat kring ämnet, föga spännande faktiskt sen åkte vi lite halvspontant till etikshjälpen i ljungarum och jag hittade en IRA-burk, lyckan är därför total ♡ (se bild nedan)

Passade även på att visa några fina föremål som pryder vårt hem här ovan!

Nu ska jag återgå till min mjuka fina lilla bebis tänkte jag ♡ trevlig kväll fina ni ♡

Likes

Comments

Visst är det charmigt med saker som har 50,60 år eller kanske ännu mer på nacken? !

Allt gjordes med sån precision och även om det tillverkade flera tusen likadana så är ingen den andra lik ändå finns alltid något som skiljer.

Och kvalitén är utmärk, annars hade de inte hållit i flera decennier.

Man gjorde allt med stil, som kryddburkarna på bilden, nu köper du plastbehållade med kryddor i affären som när de är Slut ska slängas.

De jag har är gjorda i porslin och vackert utformade, med tillhörande liten hylla. Och de är inget ovanligt med dom, så såg de ut då.

Eller hur mysig är inte en orange termos med kork i istället för ett lock man idag skruvar upp ,visst där kanske jag hellre föredrar den moderna varianten om jag ska ha med mig fika nånstans så den är mest till för att bara stå och strålande i min hylla (annars använder jag det mesta faktiskt)

Eller alla dessa ljuvligt söta värmeljusbehållare i hur många varianter som helst!!

Och Erik kold burkar som det står 'kaffe','bullar','kakor' & massa annat på jag vill ha varenda en, finns i rött,brunt,orange och gult och ännu fler färger.

Eller IRA plåtburkarna som har sina flummiga nästan hippieöiknande mönster även där vill jag ha nästan varenda en.


Jag måste ha den ballaste vattenkannan i orange med stora blommor på, och lätt den mest egna och finaste askkoppen i genomskinlig plast med bärprytt lock.

Och poslinsburken med texten 'valium roche' på, de skulle aldrig tillverkas idag jag tycker dom är så fräckligt och praktiska (även den får bara stå prydnd) as det finns så mycket vackra ting charmigt rsotiga, åldrade med stil,kantstötta eller färgsprakande och stolta över allt de står för i sin fulla prakt här och där, där och då men framförallt här och nu ♡

Förresten visst vart det bra när fönsterlampan i brunt kom upp? Den har legat ett tag i garderoben vill egentligen ha en till men varför ska en sån skönhet bara ligga medan jag väntar på att hitta en likadan till ?! Slöseri! Så nu strålar den i mitt hem istället♡ ↘

Likes

Comments

Tänkte visa upp någon/några favoritsaker i varje inlägg, kan va en kastrull, lampa eller en tallrik egentligen vad som helst denna gång vart det en tilbringare och en porslinsbehållare avsett för mjöl, får se vad det blir nästa gång ingen brist på saker direkt.

Även lite bilder på hur de blev när jag möblerade om i sovrummet och flyttade runt pp alla tavlor i vardagsrummet flrsök bortse från fula sladdar och sånt😂😉

Veckans alla 5 veckodagar består för oss av möten hit och dit det är allt ifrån frivården, beroendemottagningen, Daniels öppenvård, familjebehandlarna osv som är stående varje vecka till allt annat däremellan som ex BVC och sådana saker.

80% av allt står socialtjänsten för eftersom de vill trygga upp för att Lo bor i en drogfri miljö,

Argumentet klingar förvisso logiskt i mina öron och av den anledningen köper jag det och finner mig därmed också i det.

Men samtidigt vill dom att man ska få en så bra och trygg anknytning som möjligt och bara vara med varandra.

Då undrar jag hur det ska gå till??När ska vi hinna 'bara vara' då? Umgås med varann som familj eller med övrig familj och vänner? Eller öppna förskolan som vi tänkte börja gå lite på? Babymassage mm

Visst nu är vi så pass trygga i vår roll som föräldrar,par och team att vi fixar det ändå. Men hade vi inte samarbetat så som vi gör hade man gått isär av all stress.

Socialtjänsten i ett nötskal, å ena sidan vill de något och för att få till den viljan gör de ofta nått som helt går emot det de önskar.

Nåja, familjebehandlarna som kom 3 gr/vechan kände att de inte tillförde något så de tog eget beslut utan att höra sig för först att dra ner det till 2gr/veckan och vid nästa möte vi har med dom och soc.tjänsten ska de föreslå 1 gång/veckan eftersom när man får i uppdrag att komma hem till familjer är det ju något som man behaver hjälp med tex städa eller komma i tid till saker mm men dom har inget de ska eller kan hjälpa oss med så det blir bara dötid så de erbjöd  en slags "föräldrautbildning" bara för att som kallas trygghetscirkeln, de ser inget som oroar men för att besöken ska bli ge någonting och det handlar om just de här med anknytning och jag tycker det är väldigt intressant med anknytningsteorier, varför man blev som man blev och varför vissa gör på ett visst sätt osv

Känner ju verkligen hur jag misslyckats med mina andra 3 barn allratt mest Liam och det går ju tyvärr inte backa tiden även om jag inte önskar något annat O därför vill jag ge Lo en så trygg start i livet som möjligt, en perfekt barndom (vet att ingen är perfekt) så jag tackade ja direkt till de!

Jag tror att ger vi henne obegränsat med kärlek,omsorg och trygghet så minimerar man att hon finner sig i att andra människor behandlar henne illa, lägger en man en hand på henne i framtiden så kommer hon förhoppningsvis bara gå för hon har lärt sig att hennes värde är så mycket högre än så.

Att hon inte dras till trasiga killar och vilsna vänner. För hon värderar sig själv högre än så, hon har sett hur mamma och pappa är mot varandra osv det är ju det som på nått sätt är det "normala" för henne undermedvetet oavsett om hon vet vad som är rätt och fel är så gör anknytningen så mycket med oss redan de första månaderna i livet byggs hur vi hanterar saker i vuxenon ålder. Tycker det är både häftigt och fascinerande. Och det är jag iallafall glad att jag hann o ge Neo & Tess.

Har möblerat om lite i sovrummet så vart några fler kvm att röra sig på, och även flyttatill runt lite tavlor i vardagsrummet, nu blev det mycket bättre va inte helt hundra innan, det va bra men inte BRA liksom. Sen håller vi ju på att byta ut alla vardagsrumsmöbler till teak och än så länge är det lite kvar och det kommer bli så jävla snyggt när de är klart.

Det är bara plånboken som inte riktigt är på min sida, sen är de ju det här med att få hem möbler om man köper dom också

Visst finns hemkörning men inte jätteskoj att punha fram 300 riksdaler om man köper en hylla för 120 spänn liksom 😕

Idag är det tvätt och storstäder som står på agendan, har hämtat medicin idag på morgonen och sen lagat lite käk och bakat småkakor, alltid smarrigt att ha nått sött & gött till kaffet😉

Nä, nu ska jag passa på att pussa lite på min lilla Björn innan det är dags och brukar allvar och göra alla måsten!

Hoppas ni får en fin dag allihopa ♡

Likes

Comments

Hemma hos mig, eller jag ska säga oss så älskar jag att inreda med min egna stil och sätta en personlig prägel på varje rum.

Jag är djupt förälskad i 50,60 & 70-talet och mitt vardagsrum är som taget ur 70-talet och färgerna är därefter då främst grönt,orange och brun.

Charmen med just 70-talet är att man kan kAsta in alla möjliga mönster,färger och former och ändå matchar det på nått underligt vis.

Varenda liten sak är väl utvald, & bakom många av sakerna ligger det även myrket kärlek och omsorg och jag gillar tanken av hur många minnen som finns bakom dom redan innan de hamnade i min hylla.

De har sett så mycket både hemska,sorgliga och glada saker. Och charmen med att söka efter äldre prylar är att de inte alltid är en massproduktion utan de kan finnas flera tusen ex men ändå har varje sak sina säregenheter.

Det är inte bara utseendet jag älskar med allt gammalt även om det huvudsakligen är därför jag väljer den stilen,utan det är att det ligger just så mycket arbete bakom.

Och mycket av mina ägodelar har jag redan innan jag köpte dom velat ha och haft en bild i huvudet av hur jag vill ha det, då blir det en sorts skattjakt efter den/det, det är nått visst att leta efter vissa prylar och när man efter åtskilliga loppisar finner just den saken blir man helt varm och euforisk (låter nog lite galet om man inte delar samma förkärlek)

I mitt kök är det en blandning av olika tidsepoker (50-80tal) men även lite nytt här och där de flesta färger är välkomna där men huvudtemat är ändå rosa/lila men eftersom jag samlar på plast och plåtburkar mestadels från danska IRA och Erik kold (även andra) och vill ha de jag hittar på diverse loppisar och sidor från nätet så kan jag inte begränsa mig till en eller några enstaka färger.

Sovrummet är under utveckling just nu visst hela hemmet är väl egentligen det hela tiden men där inne är det verkligen det finns egentligen inget särskilt tema visst de mesta är retro och går i en färgskala men det är så mycket saker pga liten yta som ska få plats med säng till mig och Daniel (ändå har vi valt att ha en 140 säng istället för en stor dubelsäng) spjälsäng till lilla björnen, leksaker, hylla, garderober, tve mm

Så vi håller på att skaffa förvaringar och göra mer plats.

Idag tex ska vi möblera om och se om det blir schysstare så annars får vi möblera tillbaka bara.

My soulmate är inne på samma spår och diggar retro som jag visst låter han mig styra inredningen men han säger ändå vad han tycker så gillar inte han nått åker det bort (vill skapa trivsel för båda) hallen är den plats han fått gå loss lite på och helt fått bestämma.

Han älskar trämasker tex så finns ett gäng och en tottenpåle sen har han fått in en slinga över entrédelen som kan skifta i alla färger,men man kan med en knapp också låsa till en färg 😊 faktiskt ganska snyggt.

Vi skapar ett hem med det vi älskar vi skiter i vad som är modernt (vi är tydligen moderna nu eftersom man ska ha lite retroinspirerat just nu, dock är nog den tiden förvi i ett svep) jag har alltid varit förälskad i retro och som mycket yngre va det 80talet jag va tokig i, så just vilken tidsepok kan skifta och lär göra också, även att just 70-talet varit favoriten i inredning länge nu.

Men kommer visa upp massa fina fynd och när jag flyttar om eller bara byter gardiner (sker ofta) jag vill dela det med hela världen när jag funnit nått jag sökt efter eller bara nått som fick hänga med på vägen lite impulsivt ♡

Ha en kanonen söndag allesammast!


Btw checka in denna schyssta julduk jag sprang på igår ⤵

Likes

Comments