Allmänt, Tankar, ÄSUNS

Vikt; 64.5kg

Jag går ner mer och mer i vikt, vilket känns skitbra.

Jag läste något om tippvikt/vikttrappan. Wikipedia; "Det är önskvärt att stoppa förloppet före den så kallade tippvikten, eftersom möjligheterna för familj och vänner att hjälpa då är mycket större. Sjunker vikten under tippvikten, krävs experthjälp. I sådana fall är sluten vård ofta nödvändig för ett gott behandlingsresultat. Gränsen för tippvikten är individuell, men kan ske redan efter sju kilograms viktnedgång."

Och jag kan ju bara säga att jag hoppas att jag når tippvikten snart. Det är inget som jag har berättat för något, men jag hoppas att jag snart når den ändå. Jag förstår inte riktigt varför jag ska bli frisk. Eller, alltså, jag förstår det ju rent faktamässigt, men jag förstår det inte för min egen skull. Jag vet att det kan vara dödligt, men jag bryr mig inte. Det är mycket som är dödligt; alkohol, rökning, ridning, motorcross och mycket mer - men ändå håller folk på med det och ingen säger något om det. Varför kan inte jag få göra såhär då? Det är ju ändå mitt egna "val" och det är inte någon annans business. Jag tänker lite att det kan väl inte göra så mycket, särskilt inte om jag blir smal och vacker på köpet. Och jo, för min del är det viktigt att vara smal för att vara attraktiv. Jag skiter i hur andra ser ut, alla är vackra. Men för mig krävs det att vara smal för att vara attraktiv. Det kan ju inte vara så jävla svårt att fatta, eller? Jag tror inte att någon kommer gnälla när jag har nått min målvikt och ser perfekt ut. Jag längtar så till den dagen.

Att gå på ABC är det sämsta valet jag någonsin har gjort. De som jobbar där är nonchalanta, oförstående och de verkar tro att allt löser sig genom lite struktur och planering. När ska de förstå att det inte är så enkelt? Och när ska de förstå att jag är sjukare än de tror? De som går där har kommit så mycket längre än vad jag har i sin tillfriskning. Jag är inte ens i närheten av att kunna lösa det på detta lilla vis. Jag vill inte vara där och äta. För mig är mat så jävla äckligt, men samtidigt så jävla gott. "I love food, but I hate my body."

Hur svårt ska det vara för alla att jag inte vill bli frisk, att jag inte behöver bli frisk, att jag inte kan bli frisk? Just nu vill jag bara gråta för att jag känner mig så oförstådd. Jag klandrar ingen, de kan inte förstå eftersom de aldrig har varit i det. Men jag vill bara ha respekt och förståelse för att jag inte vill bli frisk. Jag vill vara smal.

Jag kan inte bli frisk. Jag får inte bli frisk. Jag är ju fet. Då kan man ju inte bli frisk. Jag får inte bli frisk. Jag får inte bli frisk. Hur svårt ska det vara att förstå att jag inte vill bli frisk? Jag får ju inte bli frisk!!!!!!! Jag kan inte!!!!! Jag får inte för Ana och Mia. De kommer bli så arga. De kommer bli så besvikna. Och de är ju mina bästa vänner.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Allmänt, Tankar, Vikt, Ångest, ÄSUNS

Dagens vikt; 65.2kg

Efter att jag började på ABC har det bara gått utför. Jag vill inte längre ens försöka bli frisk. Jag vill inte gå på ABC, men samtidigt vill jag på något sätt att de ska förstå hur sjuk jag är. Komplicerat va?
Jag är läskigt omotiverad, och när vi sitter och planerar hur jag ska göra resten av dagen för att få i mig det jag behöver sitter jag bara och ljuger, för jag vet att det inte kommer funka när jag kommer hem. Jag har försökt nu, verkligen. Jag har ätit frukost, jag har ätit lunch... eller i alla fall några tuggor av lunchen, men sen har jag inte ätit mer. Jag kan liksom inte hantera ångesten, jag kan inte tänka bort den längre. Jag vill bara nå min målvikt. Hur svårt ska det vara?
Vad jag än gör förstörs allt. Folk lämnar, tröttnar, kollar på mig konstigt. Jag kan inte ära inför folk, jag kan inte äta själv, jag kan inte sluta kompensera för det jag äter.
Jag är ärlig i matdagboken, men jag är så jävla rädd för att sen visa upp den för min kontaktperson för att jag är rädd för att antingen bli utkastad eller bli inlagd. Jag får inte bli inlagd för då raserar hela mitt liv.
Jag bråkar ständigt med mig själv, jag kan inte fokusera. Det enda jag tänker på är mat, att gå ner i vikt och bli smal. Jag kan inte fokusera på att bli frisk. Jag har slutat bry mig. Jag struntar i om jag dör. Jag vill bara bli smal.
Men samtidigt undrar jag varför jag blev såhär. Varför kan jag inte bara vara normal? Varför är jag så jävla otacksam. Allt jag gör blir fel och alla hatar mig... tror jag i alla fall.
Och de på ABC verkar inte förstå. Det funkar inte. För dem verkar det så enkelt, för de som är där verkar det vara så enkelt. Jag äter det jag ska, för jag håller masken. Jag vägrar att äta en näringsdryck. Men jag känner mig så missanpassad och misslyckad. Helt jävla hopplös. Jag kommer aldrig bli frisk. Jag kommer aldrig bli okej. Jag är värdelös. Helt värdelös.
De på ABC tjatar om att hetsätning kommer pga lågt blodsocker. Och visst är det så. Men jag hetsäter även när jag har ätit normalt. För att jag har ångest och vill lindra det. Men de verkar inte förstå. Och de kommer säkert ge upp, för jag kommer aldrig bli bättre.

Jag sitter och stirrar på mina feta lår och min feta mage. Jag känner hur ångesten stiger. Ingen förstår. Ingen vill heller förstå. De ser mig bara som ett misslyckande, en börda. Någon som egentligen inte är sjuk, utan någon som bara gör det för uppmärksamhet. Någon som inte ens vill försöka. Jag är så rädd. Så orolig. Jag kan inte bli frisk nu, för jag är inte klar. Jag kan inte bli frisk nu för jag är fortfarande tjock. Alla verkar hata mig. Alla verkar tröttna. Jag skulle göra alla en tjänst om jag bara försvann. Ingen vet vad jag gör när jag är hemma, ingen bryr sig heller om att fråga. Ingen vet vilken ångest och förtvivlan jag bär på när jag sitter ensam i min lägenhet och proppar munnen full av mat för att sen trycka fingrarna i halsen. Ingen vill nog veta egentligen. För det är ju ganska äckligt. Och det betyder också att de måste bry sig. Ingen vill veta att jag är en äcklig jävla bulimiker.

Likes

Comments

Allmänt, Tankar, Ångest, ÄSUNS

VIKT: 65.7kg

Jag var ju på ABC i tisdags (frukost, mellanmål, lunch) och onsdags (lunch). Det kändes sådär. Jag blev bara otroligt triggad, och i onsdags hetsåt jag och kräktes. Så jävla korkad. Och jag måste ju fylla matdagboken, och min kontaktperson tycker att det är bra att jag är ärlig.

Efter lunchen i onsdags hade jag möte med kontaktpersonen, och det gick bra. Vi gick igen om alla risker med bulimi och så. Jag försöker att inte tänka så mycket på det. Nästa vecka ska jag dit på onsdag och även ha möte med kontaktpersonen igen. Jag är otroligt nervös, och jag försöka skärpa mig med maten, men det går sådär. Samtidigt som jag inte vill vara där, så är jag otroligt rädd för att de ska se mig som "för frisk" för att vara där.... varför liksom? Så korkad.

Just nu sitter jag på jobbet, och rörde knappt min färdigrätt. Så jag slängde det. Så idag har jag ätit två mackor med leverpastej till frukost, 1 clementin till mellanmål och 1 köttbulle, 2 gafflar potatismos och grönsakerna i rätten. Planerar att inte äta mer idag.

Tänkte att jag ska rida mina hästar sen, och sen ska jag nog gå ut och gå en sväng. Hoppas på att ha gått ner imorgon.

Jag kan inte äta, jag får inte äta. Tänk om de kastar ut mig. Tänk om de tycker att jag är för frisk. Tänk om jag blir frisk. Tänk om jag inte blir frisk. Jag vill samtidigt inte bli frisk. Jag är så rädd. Så så rädd. Jag dör hellre än att jag blir tjock. Jag måste nå min målvikt. Jag måste nå min målvikt. Jag vill bara gråta. Jag vill bara gråta. Jag är så rädd. Så jävla rädd. Jag kan inte gå upp i vikt. Jag får inte gå upp i vikt. Jag kan inte bli tjock. Det går inte. Då kommer mitt liv gå under.

Likes

Comments

Allmänt, Tankar, Vikt, ÄSUNS

Dagens vikt; 66.1kg

Jag är så himla nervös inför imorgon. Imorgon ska jag till ABC på dagverksamhet för första gången. Jag ska alltså sitta och äta inför andra. Morgon, mellanmål och lunch. Man får inte röka, man får inte hålla på med mobilen. Och om man inte äter upp sin mat måste man äta en näringsdryck. Jag är så rädd. Så så rädd. Jag vill inte. Jag har även en matdagbok som jag måste fylla i till varje möte med "handledaren".

Just nu sitter jag på jobbet, och ska snart ner till Ica och hjälpa hen att handla mat. Och jag ska försöka att inte köpa någon mat. Men jag vet att hen kommer försöka tvinga mig att köpa mat. Jag vill inte äta något idag. Jag vill väga under 66kg imorgon. Sen får jag väl sitta där och äta det jag ska men försöka fasta när jag är hemma. Jag tänker inte sluta gå ner i vikt.

Likes

Comments

Allmänt, ÄSUNS

Vikt; 66.7kg

Nu är det ett tag sen jag skrev.
Får bara bli ett snabbt inlägg idag då jag jobbar just nu.
Har inte ätit på 46 timmar. Och det känns bra. Men känner mig ändå värdelös. Som en börda för alla. Varför skulle jag bli såhär?
Måste dessutom fylla i en matdagbok nu för nästa vecka börjar jag på ABCs dagverksamhet. Det suger. Vill inte.


Just det. Jag klarade fucking uppkörningen. Så nu har jag körkort och bil!

Likes

Comments

Allmänt

JAG BLEV GODKÄND PÅ TEORIN!

Jag var så nervös innan, jag hade sån extrem ångest. Jag höll på att krypa ur skinnet och det kändes som att jag skulle kräkas. Och de där sekunderna innan provet blev färdigrättat - de kändes som en evighet. Men jag blev godkänd, jag blev godkänd, jag blev godkänd. NU kan jag äntligen andas.

Nu sitter jag på jobbet igen, och är typ hög av lycka. Det känns som att jag svävar på moln. Mamma sa att vi kunde fika i em, och jag funderar på att göra det, för idag kanske det funkar när jag faktiskt är så glad. Men det återstår att se.

Men just nu kan INGET förstöra min glädje.

Likes

Comments

Allmänt, Tankar, Ångest, ÄSUNS

Jag har ju uppskrivning idag. Och igår vad jag så nervös, så jag åt massa godis, för första gången på länge. Så det, ihop med kaffe men vanlig mjölk i, har gjort att min mage är helt crazy. Så jag känner mig extrem ofräsch, så idag fick det bli jeans och en stor tröja som gömmer mitt fett. Jag sitter just nu på jobbet och jag övat teori. Jag blir bara mer och mer nervös. Mamma kommer och hämtar mig kl12, och jag önskar, med hela mig själv, att jag klarar teorin. Jag vill bara klara den, så att jag kan få gå vidare. För då har jag bara uppkörningen kvar. Sen kan jag göra vad fan jag vill. Sen behöver jag aldrig med känna mig pressad eller stressad för detta. Men nu har jag bara så att jag kan göra ett test till, så jag börjar få lite panik. Jag vet inte vad jag ska göra för test.

Eftersom jag är så nervös är jag faktiskt inte hungrig, vilket känns väldigt bra. Jag fick ju upp ett kg efter att jag åt massa godis igår. Så nu är jag överviktig igen. Men jag ska försöka fasta idag. På riktigt eftersom jag failade igår, trots att jag kräktes, och försökte kräkas upp allt. Men jag vaknade inatt och var sugen på godis, så självklart åt jag godis, utan att kräkas, så ja... jag kommer bli fet igen.

Jag känner mig så äcklig nu, så så äcklig. Jag längtar tills jag når min målvikt. Jag längtar tills jag kan gå runt i vilka kläder som helst och ändå känna mig snygg, jag längtar tills jag är attraktiv. Jag längtar tills jag har platt mage, mellanrum mellan låren, smala slanka armar, smal hals, smalt ansikte, liten rumpa, höftben, revben, skulderblad, ryggrad, nyckelben... Jag längtar tills jag väger mina 55kg.

Hur svårt ska det vara? Hur svårt ska det vara att stå emot alla sug. Jag är ett misslyckande, jag är så dålig. Det skriker och bankar i huvudet på mig, det känns som att mitt huvud ska explodera. Jag måste vara Ana och Mia till lags. Jag måste göra dem stolta. Jag måste nå min målvikt. Jag skiter i vad alla andra säger. Jag är inte sjuk, jag är verkligen inte sjuk. Detta visar bara min styrka, det visar att jag inte ger mig vika för alla kalorier.

Likes

Comments

Allmänt, Tankar, Vikt, ÄSUNS

Morgonvikt; 66.1kg

Så, morgonen började okej. Jag vaknade ca 07:15. jag slängde i en maskin tvätt och hoppade in i duschen. Jag blev väldigt glad när jag insåg att jag hade gått ner 300g. Jag åt 2 små mackor med stekt ägg (utan fett) idag igen, drack två stora koppar med kaffe och rökte ett par cigg. Sen gick jag till jobbet vid 11:30. Där väl försökte jag äta mina 2 kokta ägg, vilket inte gick, så jag slängde dem istället. Men istället tryckte jag i mig den lilla biten med gyrospizza som mamma gav till mig innan jag gick till jobbet. Så nu mår jag dåligt över det. Jag tänkte att jag skulle fasta till imorgon nu. Jag ska ändå inte göra något överdrivet. Jag ska bara hjälpa till att ta upp hästarna från betet, kanske rida min andra häst och sen plugga körkort (jag har ju uppskrivning imorgon).

Jag har sån ångest, jag kan inte släppa känslan av att kalorierna från pizzan sugs upp av min kropp och lägger sig som ett stort fettlager över min kropp. Jag kan inte släppa äcklighetskänslan av att allt fett lägger sig som bomull runt mitt hjärta och hur jag blir större och större. Jag måste gå ner i vikt. Jag kan inte se ut såhär. Jag förtjänar faktiskt att vara smal och snygg efter allt jag har gått igenom. Jag ska visa dem att jag också kan. Att jag kan vara flawless. Jag vill visa alla att jag kan vara vacker. Jag förtjänar kanske att må såhär. Jag förtjänar kanske att göra på detta sätt. Det kanske är meningen. Det kanske är min mening med livet. Och jag kan inte riktigt se problemet i det. Jag blev så otroligt lycklig idag när jag ställde mig på vågen. Den lyckan har jag aldrig känt förr. Jag blev så glad. Jag kan inte ens beskriva värmen jag kände i kroppen. Jag hoppas bara att jag kan gå ner mer, eller i alla fall behålla den vikten. För jag vägrar att gå upp i vikt igen. Det är därför jag ska fasta nu, så att jag inte riskerar att gå upp i vikt. Har jag kommit hit kan jag gå en bit till. Jag måste nå min målvikt. Jag måste...... Jag är inte sjuk. Jag är stark.

Likes

Comments

Allmänt, ÄSUNS, Vikt

Morgonvikt; 66.4kg (normalvikt TJOHO)
Just nu sitter jag på trappan och dricker kaffe och tar en cigg. Idag har jag ätit två små mackor med stekt ägg (utan smör) och jag har gjort en smoothie (hallon, blåbär, fil, mjölk och en sked av mammas körsbärssylt) som ska räcka hela dagen. Hoppas på en bra mat-dag idag.

Likes

Comments