Jag blev helt såld på Bondi Beach. Vilken strand. Sjukaste vågorna jag sett, vilket lockade till sig en hel befolkning av surfare. Här snackar vi proffs. Såg till och med en och annan surfare som försökte sig på en barrel roll, eller vad det heter. Det var precis som att kliva rakt in i en scen från Blue Water High (jag kan inte vara den enda som var besatt av det där programmet). Atmosfären var helt underbar iallafall. Påväg ner mot stranden mötte vi en och annan australiensare med en bräda under armen, påväg hem efter några varv på morgonvågorna. Och klockan fyra, när alla slutat skolan och jobbet. Herregud, då såg vi inget annat än våtdräkter och minivans på parkeringen. Vad man önskar att man kunde få leva det livet, den livstilen. Det är nog min största dröm. Iallafall att få lära mig surfa.
Men det ska vi (jag) minsann ta och testa snart. Nog om surfing, det skulle jag kunna prata om i evigheter. (Stackars Ida som har fått stå ut med mig idag... "ser du vågen där borta", "shit vad han vurpade", "wow hon där borta är ju fan proffs").

Vi hann med att klättra lite klippor idag också. Och käka snabbnudlar, idag igen.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Tjocktröjan har fått hålla mig varm idag. Det har varit arton grader och svinkallt i skuggan. Ryggsäckarna packades ju inte för vår i Australien...men som tur var slängde vi båda med ett par långbyxor. Idag gick vi till en annan park. Fin utsikt över hamnen var det, passade perfekt som bakgrund till lite bilder tyckte vi. Sen var det dags att planera vilka stopp vi ska göra längs med östkusten här i Australien. Det har vi ju inte riktigt hunnit att kika på förens idag. Efter några timmar styrde vi faktiskt stegen mot ett resebolag där vi fick prata med en avdankad backpacker som rest längs med östkusten själv. Han gav oss massor med tips som vi inte kunnat läsa oss till själva, tummen upp för det. Vi passade även på att fixa busspass med Greyhound så att vi kan åka buss mellan destinationerna. Smidigt. Eller ja, verkar vara det smidigaste sättet att resa på här iallafall.

Likes

Comments

Jahopp, då var vi i Sydney. Det var ingen självklarhet när vi kom till flygplatsen igår, ska ni veta. Visade sig att vi lyckats boka våra biljetter på fel datum...ja...hur man nu lyckas med det. (Nu är jag i och för sig brunett) men jag har aldrig känt mig så dum och blond innan. Och då har jag ändå kläckt ur mig en del korkade saker i mitt tjugoåriga liv. Vi kom med planet iallafall, utan några som helst krångel. Var lite oroliga att det skulle vara något fel på våra visum, eftersom det hela blev väldigt spontant bestämt och vi i princip ordnade med visum dagen innan. Men det var inga som helst krångel där heller. Hoppas resan fortsätta lika smärtfritt framöver.
Här är det vår. Det första jag sa när vi klev av tåget från flygplatsen var något i stil med "men fyfan vad kallt det var här då". Svor gjorde jag iallafall. Det är egentligen inte så värst kallt, snittar tjugotvå grader kanske. Fuktigt är det iallafall inte. Underbart.
Idag gjorde vi som alla andra dagar, snörade på promenadskorna och gav oss ut på gatorna. Hamnade vid operahuset. Där somnade vi nästan på en bänk i solskenet. Sen hamnade vi i en park med lite (betoning på lite) picknick. Jag åt bröd, bröd i massor. Som jag har saknat en ordentlig jädra baguett, det har inte funnits att köpa i Asien. Inte någonstans. Så nu ska jag käka baguetter resten av vår vistelse här. Det fick bli sushi för Idas del. Och Fanta med smak av ananas (viktigt). Jag känner ingen som älskar ananas så mycket som Ida. Ser man henne äta eller dricka något, är det ett era en ananas, eller valfritt livsmedel med smak av ananas. Nöjd var hon iallafall. (Ida tycker att bloggen handlar lite för lite om henne. So, here you go darling).
Ja, det är ju inte billigt att leva i Australien direkt. Nu blir det minsann inga mer restaurangbesök på ett tag. Men snabbnudlar funkar det också. Och bröd.

Likes

Comments

SYDNEY! Japp, så är det. Nu byter vi till och med kontinent. Nopp, det var inte planen från början. Inte planen förra veckan heller. Eller för två dagar sedan. Det var igår som vi sa "fasen, ska vi inte ta och åka till Australien?". Fixade visum och idag bokade vi flygbiljetter. Planet går om 14 timmar. Det kallar jag spontant, hörrni. Och lite galet. (Okej då, det var väl lite av Agust idé att vi kunde dra till Australien. Men bara lite. Pyttelite).
Det här ska bli så grymt kul iallafall. Känns helt rätt.
Oktober verkar vara en osäker månad att resa runt i Sydostasien, vädermässigt då. Massvis med regnoväder och åska. Det hade vi ju räknat med från början. Men när vi bokade resan för nu snart fyra månader sedan, hade vi också räknat med att stanna på Bali längre än vad vi gjorde. Och inte att vi skulle förflytta oss i den här takten. Men nu blev det som det blev. Och det är ju själva charmen med den här resan, att vi kan lämna ett ställe om vi inte trivs, eller stanna om det är kärlek vid första ögonkastet. För den delen.
Fråga oss inte hur länge vi ska stanna i Australien, men vi siktar på att komma tillbaka till Asien när vädret tillåter det. Innan hemfärden till Sverige ska vi iallafall till Filippinerna och hälsa på Vanessa. Det är en sak som är säker. Dagen har därför bestått av en efterlängtat dejt med tvättmaskinen. Nu är alla kläder i ryggsäcken rena igen. Mmm.
På tal om regnoväder fick vi ett besök av åska och världens skyfall på eftermiddagen. Det regnade så mycket att vi inte ens såg ut genom bussfönstret. Dygnsur blev man efter två sekunder ute i regnet. Tur att man inte redan är förkyld eller så. Hehe.

Likes

Comments

Här gäller det att hänga med i svängarna. I torsdags lämnade vi Singapore bakom oss och fortsatte till en annan stad. Och ett annat land till och med. Kuala Lumpur, huvudstaden i Malaysia. Vi saknar redan Singapore. Vilket inte är så konstigt kanske. Det var lätt att ta sig runt. Lätt att göra sig förstådd. Men men, resan fortsätter. Bussen till KL tog 5 timmar, inte lika drygt som man kan tro. Vi fick ju chansen att se lite av Malaysias fina landskap om inte annat. Det är lustigt hur det kan skilja så mycket mellan de olika länderna, det är verkligen helt olika kulturer. Människorna ser annorlunda ut, maten smakar annorlunda, språket låter annorlunda. Man har ju ändå en bild av att alla länder i sydostasien ska se likadana ut.
Människorna här verkar iallafall otroligt hjälpsamma. Nästan så att jag blev misstänksam först. Vi hade nog inte stått på busstationen i mer en kvart innan vi fick frågan var vi var påväg och om vi behövde hjälp att hitta. Några minuter senare fick vi hjälp att köpa rätt tågbiljetter. Av privatpersoner liksom. Vi måste sett riktigt vilsna ut. Lite problem att hitta boendet hade vi allt. Så vi stannade en man och frågade om vägen. Visade sig vara en väldigt trevlig säkerhetsvakt som precis gått av sitt skift och var påväg hem. Så han följande oss hela vägen fram till hotellet. Dålig på engelska var han också, det verkar de flesta vara här. Men jag lyckades urskilja att han var en gammal militär från Nepal. Familjen var fortfarande kvar där. Söt liten man.
Ac:n i Singapore var det inget fel på iallafall och jag har åkt på en jobbig jäkla förkylning. Roligt att jag lämnade mitt nässpray hemma eftersom "jag aldrig blir täppt i näsan". Well, nu kan jag knappt andas. Ja, så det har mest varit sjukstuga i vårt gula rum det senaste dagarna. Fönstershopping i gallerior och en tur till tvillingtornen, Petronas Tower, har väl varit allt jag har orkat med ungefär. Det har egentligen passat perfekt, för nu har vi fått massvis med tid att planera nästa destination. Och det kan bli spännande kan jag lova.

Likes

Comments

Gör er beredda på en bildbomb. I över 30 graders värme och stekande sol har vi idag promenerat mellan de största sevärdheterna här i Singapore. Lagom svettigt.Det vankas F1-race här till helgen så det är redan avstängt för trafik i vissa delar av stan. Vet att jag har en pappa som sitter hemma och är lagom avundsjuk på mig (bild nr 3 togs helt och hållet för hans skull). Det blev iallafall ett besök på 56:e våningen på Marina Bay Sand. Utsikten därifrån var precis lika häftig som man kan tänka sig. Gardens by the Bay och Little India hann vi också se, men ingenting slog området runt marinan. Vid fyratiden var vi helt slut. Då menar jag helt slut. Lite senare mot kvällen bestämde vi oss faktiskt för att testa den svenska restaurangen i närheten. Köttbullar var otroligt lockande. Kändes precis som om man satt i vilket svenskt café som helst, med ljusa möbler och massa krusiduller. Men vet inte om dom så kallade köttbullarna smakade köttbullar direkt...tror jag håller mig till nudlar i framtiden. Som avslut på kvällen var det tänkt att vi skulle leta upp en skybar. Men efter att ha gått i trettio minuter utan någon vidare framgång, nöjde vi oss med en bar på tredje våningen. Givetvis blev det en Singapore sling. Den var ingen höjdare den heller...men nu kan jag iallafall säga att jag druckit en Singapore sling i Singapore. Alltid något.
Tillbaka på boendet lyckades jag springa vilse bland de olika våningarna i sökandet efter min borttappade adapter (klant). Dessutom råkade jag såklart gå in i fel rum och hamnade i männens sovsal (dubbelklant). Adaptern hittades aldrig men tacka vet jag min powerbank. Nu är det nog dags för den här förvirrade bruden att sova.

Likes

Comments

Vi kunde ju inte låta bli att besöka Universal Studios idag. Vem blir inte sugen på att käka sockervadd och springa runt bland berg-och dalbanor ibland liksom? Inte för att det blev någon sockervadd. Men men. Vi blev något distraherade av en och annan klädaffär på väg till äventyrsparken (förstår ni vilken tortyr det är att gå genom en galleria som backpacker). På något sätt lyckades jag övertala mig själv att det var väldigt nödvändigt att ha en bandana i min redan trånga ryggsäck. Så, så fick det bli. Med en scarf på huvudet smälte jag plötsligt helt och hållet in i 50-talets Hollywood, som var ett av alla teman på parken. Jag blev ju så gott som tvungen att knäppa en bild bredvid amerikanaren.
Och vi lyckades att hålla kvar maten i våra magar också, även efter de allra värsta attraktionerna. Det får ändå räknas som en lyckad dag.
Singapore verkar vara en riktigt pangstad, än så länge. Runt hörnet har vi till och med ett svenskt café och restaurang vid namn "Fika" (vad annars) som serverar köttbullar.

Likes

Comments

Hej hopp!
Nu har man inte lite ont i rumpan. Idag har vi bara rest. Och väntat. Och väntat lite till. Taxi från boende till båt. Båt till Bali. Taxi till flygplats. Flyg till Singapore. Taxi till boende. Ja, ni fattar grejen. Ni kan aldrig gissa hur många timmar vi satt på flygplatsen i Bali och väntade på vårt flyg. Åtta timmar. Japp du läste rätt, åtta himla timmar. Det gick förvånansvärt fort dock. Med bra uppkoppling såg jag chansen att plöja igenom en säsong av Wahlgrens Värld (vilket tidsfördriv som helst hade funkat i den stunden). När våra rumpor nästan hade domnat bort fick vi äntligen checka in vårt bagage och stiga på planet. Jag hade precis suttit och tänkt på hur najs det hade varit att ligga hemma i soffan och kolla en bra film, när jag slår mig ner i min flygstol och inser att det finns en tv. Lyckan. Och det blir bättre. Tror ni inte att jag hittade mina favoritfilmer när jag scrollade igenom listan (Pirates of the Caribbean, såklart) Dom hade till och med den nya. Dom futtiga två timmarna gick fort kan jag lova. När vi väl stått vid rullbandet med bultande hjärtan och bett för att våra ryggsäckar inte skulle vandra vilse (det gjorde dom inte) skulle vi ta tåget in till stan och vårt hostel. Självklart hade tågen (och bussar) slutat att gå för dagen, så det fick bli en dyr taxiresa istället. Vi lyckades iallafall att ta oss till land nummer två på den här resan. Hur coolt. Jag har (typ) alltid velat åka till Singapore. Iallafall sedan Agge och Jossan var här för några år sedan. Nu ska jag somna till ljudet av den snarkande kinesiska tjejen i våningsängen under mig. Tjoho.

Likes

Comments

Dom gillar visst hundar här. Men den här gången bor vi faktiskt med en liten kissekatt istället för alla dessa hundar. Wiiie. Jag har döpt den till Kent. Visst är han söt.
Sista dagen här och gissa vad, vi har spenderat den på stranden. Ida badade till och med TRE gånger idag. Herregud, nu lär jag väl aldrig få stopp på henne. Nu är det dags att byta stranden mot staden, flyget går mot Singapore imorgon. Det känns rätt skönt att lämna Bali faktiskt (Ida nickar och håller med). Tio dagar har varit alldeles lagom. Det kanske inte riktigt har framkommit i inläggen, men vi tycker ändå att Bali är rätt överskattat. Missförstå mig inte, det är ett jättefint resmål, men det lever inte riktigt upp till våra förväntningar. Kanske hamnade vi bara på fel ställen helt enkelt. Lembongan (för er som inte hänger med i svängarna är det där vi befinner oss nu) är dock riktigt fint!
Dags för skönhetssömnen, imorgon ska det kånkas runt på ryggsäcken igen.

Likes

Comments

Lördag! Då ska man lyxa till det, det är sedan gammalt. Vi lät våra solbrända kroppar vila lite idag och la oss långt upp på stranden under skuggan av ett palmträd. Vi blev hungriga och käkade fruktsallad till lunch (oroa er inte, jag beställde in en tallrik med pommes två timmar senare). Håll i hattarna, Ida badade för första gången på resan! Maken till badkruka, det är för kallt i vattnet här förstår ni (i själva verket är det pissljummet). Det får ändå räknas som dagens bedrift.
Tror nog att vi har hittat lite av ett favoritställe att hänga på. Blue Corner Bar, ligger precis vid stranden. Det var här vi käkade lunch (om frukt ens räknas som en måltid). Vi bytte alltså ut palmträdet och la oss i varsin saccosäck resten av dagen. Och resten av kvällen. Avnjöt en Smirnoff i solnedgången. Det kallar jag lördagslyx.

Likes

Comments