Header

Uppstigning 04.30 imorse efter endast 4 timmars sömn. Det tog emot att kliva upp men hade inte så mycket till val så det var bara att dra på leendet och göra sig i ordning för att avfärd mot Karlstad 05.30. Jag, Emma och pappa var det som åkte, sen plockade vi upp två andra i Borlänge på vägen som också skulle med.

Vi har planerat sedan några månader tillbaka att vi ska göra den här resan och jag har längtat så himla mycket på att få åka till Göteborg igen och känna den där ”hemmakänslan” jag alltid får av den staden. Väl framme i Karlstad hoppade vi på en buss med ett helt gäng människor som var lika taggade på att få se Frölunda på hemmaplan som vi var. Därifrån reste vi vidare till Göteborg med några stopp på vägen för att äta samt hämta upp mer folk.

Vi landade runt kvart i tre och matchen mellan Frölunda-Örebro blåstes igång 15.15. Till en början var det inte jättemycket folk men fylldes på allt eftersom, vi stod i klacken och idag var det förvånansvärt bra tryck mot vad det brukar vara. Jag tror alla som var där hade känslan ”nu jävlar måste vi hjälpa till att vända den här negativa spiralen som Frölundas hamnat i” och tog i lite extra.

Matchen var riktigt bra och fruktansvärt rolig att titta på. Den slutade 3-1 till Frölunda men det var liksom aldrig avgjort eftersom det var såpass jämnt hela tiden. Efter matchen gick vi till fans corner för att snick snacka lite med matchens profil och matchens lirare Johan Gustafsson - målvakten, som ÄNTLIGEN fick kliva fram och göra en riktigt bra match. Så trevliga grabbar verkligen!

När vi var klara i Scandinavium köpte vi med oss mat och promenerade genom stan tillbaka till bussen. Sedan gjorde vi samma resa tillbaka till Karlstad och var framme vid 23.00. Därifrån skulle jag köra oss alla den långa vägen hem till Dalarna igen. Herregud vilken dramatisk resa det blev! Vi fick bevittna en rattfylla rakt framför ögonen på oss och påkalla polis. Så var det världens snöoväder och riktigt halt på vägarna, dessutom var jag så himla trött att ögonen knappt kunde hållas öppna utan ansträngning.

Vi var inte hemma förrän runt 03.00 så det blev ett rejält dygn för oss men så himla värt det verkligen, om man frågar mig. Fått träffa gamla vänner, släkt och massor av nya trevliga personer. Har bara pumpats med massor av glädje och positiv energi och jag är otroligt tacksam för det. Längtar redan till nästa resa!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Åkte tåget hem till Dalarna igår efter jag varit på en föreläsning i skolan. Så himla välförtjänt och behövligt efter en strulig och mycket påfrestande vecka. Dags att tanka ny energi! Idag har jag myst med mina små hjärtan hela förmiddagen. Vi tog en paus från deras skärmar ett tag och gick ut på en promenad, efter det har vi bara lekt massor inne.

Nu ska jag in till högskolans bibliotek och fixa några saker, sen blir det raka vägen hem för att se Riverdale med mamma och pappa! Har lyckats hålla mig sedan jag var hemma sist för att vi dealade om att se det tillsammans, har rikligt med abstinens vill jag lova!

Äntligen...

Likes

Comments

Nöj dig aldrig med det. Slösa inte bort din tid i livet på att vara med någon som inte lyfter dig till skyarna och hyllar dig - varje dag. Du förtjänar bättre än att bli behandlad som ”en av alla”, du borde bli behandlad som om du vore det dyrbaraste man kan se, höra och känna på. Men viktigast av allt, det får inte vara ansträngt. Det ska komma spontant. Du ska aldrig någonsin behöva be om att få det du förtjänar, du ska heller aldrig bli anklagad för att ”begära” det.

Likes

Comments

Tänkte bara kika in och berätta att jag har en ny twitter, men med samma namn! Så om ni vet med er att ni följt mig tidigare eller om ni känner mig och vill följa så är det bara att söka upp @LennartssonElin på twitter. Jag delar med mig av tankar som är helt ocensurerade, spännande va?

Likes

Comments

När jag visade mitt lilla flak med nocco som jag fick utskickat för ett tag sedan så lovade jag att visa barebells nyheter jag fick med också... Eller ja, nötkrämen är inte precis en nyhet förutom för mig, då jag aldrig smakat den innan. Men fick också 2st av de nya proteinbarsen - salty peanut.

Jag kan säga att jag, i ärlighetens namn, har två stora nya favoriter här. Blivit helt besatt av nötkrämen som faktiskt är så sjukt mycket godare än nutella och proteinbaren är ett bra alternativ till snickers om man gillar det. Tror den blev en favorit för att dem andra smakerna blivit så pass uttjatade för mig...

/ Ej betald marknadsföring.

Likes

Comments

Det var en förmiddag sent i maj, i år. Jag satt i min fina bil på väg in till arenan i Zürich för att träna när allting brast. Jag fick en panikångestattack, vilket inte alls var något konstigt för mig vid den här tiden, men den här dagen var den så stark att den tog över hela mig och mitt liv. Jag tappade fokus och förlorade kontrollen över bilen helt, men lyckades samla mig en aning för att kunna stanna bilen. Dock stannade jag inte bilen för att undvika att köra av vägen eller krocka, utan för att jag ville ringa till mina föräldrar och ta farväl. Jag hade verkligen bestämt mig, jag skulle ta mitt liv, där och då. Efter att ha planerat i detalj i flera månader hur det skulle ske var det ’äntligen’ dags, tyckte jag då. För första gången någonsin hade jag bestämt mig för att ge upp. Jag, Elin Lennartsson, skulle ge upp! Jag började med att försöka ringa mamma - inget svar. Fick mer och mer panik, försökte fler gånger men samtalet fortsatte kopplas till telefonsvararen.

Jag fortsatte med att försöka ringa pappa som svarade direkt, men istället för att säga hejdå så började jag förklara hur dåligt jag mådde, att jag hade tappt bort mig själv helt. För när jag hörde hans trygga röst hände något i mig. Jag insåg direkt att jag inte kunde avsluta mitt liv. Du räddade mig och mitt liv den dagen, pappa! Det är först nu, några månader senare som jag verkligen insett det. Och det är anledningen till att jag skriver det här. För att jag vill ta tillfället i akt idag på Fars dag att tacka dig för det. För hade du inte svarat i telefon den dagen så hade jag inte funnits idag. Istället fick du mig inse vem jag är och att jag kan klara allt, med ditt stöd. Jag älskar dig så jävla mycket för det

Likes

Comments

Idag gjorde jag mitt sista pass som fotbollscoach på Sweden sport academy. Terminen är slut och jag har valt att inte fortsätta min tjänst till våren, av den anledning att jag inte riktigt vet var jag själv kommer befinna mig på jordklotet samt att jag behöver fokusera 110% på min egen fotboll efter operationen. Det har varit en fantastisk möjlighet att ens få chansen men nu tackar jag för mig!

Efter dem träningarna kramade jag min medtränare Ebba hejdå och begav mig till gymmet för ett ryggpass. Blev inte det bästa passet eftersom jag varit låg hela helgen efter knä-beskedet, sen hade jag knappt någon energi heller då jag inte hade ätit sedan frukosten imorse. Bättre än inget åtminstone!

Nu är det bara att samla krafterna inför en ny vecka, imorgon har jag min sista VFU-dag och det ska bli både skönt och sorgligt. På tisdag är det back to school som gäller, längtar otroligt mycket! Känner att jag börjar komma in i det mer och mer nu... har hittat en del nya schyssta kompisar och blivit godkänd i alla Examinationer hittills. Det motiverar mig ännu mer!

Likes

Comments

Måste bara kika in och tipsa om en app jag använder mig av för att spåra min menscykel. Jag har gått från att ha på minuten regelbunden mens till att det kan dröja 3 veckor eller 3 månader emellan, vilket är väldigt frustrerande för mig som planerar allt hela tiden och gärna vill ta hänsyn till PMS och mens. Appen kan såklart inte påverka dess regelbundenhet men kan däremot hjälpa mig få en bättre förståelse för VARFÖR den är oregelbunden.

Appen heter Clue och är på engelska, men väldigt lätt att förstå sig på, den ger massor av information om vad olika begrepp betyder och hur saker fungerar (mensrelaterat). I appen för man in varje dag hur man mår, om man haft sex, om man använt preventivmedel, om man har tränat, om man varit extra sugen på något ätbart, hur kroppen känts, bl.a. Detta gör man även när man inte har mens, men har man det så tillkommer det även flikar man ska fylla i, t.ex. hur mycket man blöder. Sedan hjälper appen till att se samband och annat utifrån denna information, en toppengrej är också att man kan dela sin profil med andra personer som också laddat ner appen. Om man kanske vill att sin partner ska vara delaktig eller så.

Så efter 4 cykler fick jag alltså en summering av alla dessa i ett mail. Det gjorde mig mycket bättre informerad eftersom jag såg mönstret mycket tydligare. Den berättar t.ex. att jag har ovanligt lång menscykel för min ålder men att min mensperiod varar i "normalt" antal dagar för min ålder. Jag får också olika förslag på vad det kan bero på att perioden är ovanligt lång, så får jag en påminnelse i slutet av mailet när nästa mens beräknas börja. I varje mail får man också två stycken "bra att veta"-punkter.

I detta mail fick jag alltså veta att träning i första delen av cykeln ger mycket bättre förutsättningar till att bygga muskler än om man tränar i den senare delen av cykeln. Den informationen har ju jag jättemycket nytta av eftersom jag tränar hela tiden! Dem nämner också att årliga undersökningar av hälsan är nödvändigt, speciellt för att upptäcka eventuell cancer i tid. Om ni har mens eller kommer ha någon gång i livet så kan jag verkligen rekommendera er att ladda ner appen och testa!

// Ej betald marknadsföring.

Likes

Comments

Hur kan man glömma att fästa ett korsband? Hur kan man glömma en sådan sak när man är utbildad kirurg? Hur kan man ge klartecken att spela fotboll till en korsbandsopererad över telefon? Hur kan man göra det utan att ens ha testat om knät håller? Hur kan det gå över ett år innan allt detta kommer fram?

Ja hörrni, det är så många frågor och funderingar som snurrar runt i mitt huvud just nu. Jag blir bara mer och mer förvirrad, inte ett dugg klokare. Allt det, som absolut inte får hända, har nu hänt mig. Idag besökte jag ortopeden för att titta på bilderna från min magnetröntgen jag gjorde av knät för någon vecka sedan. För första gången på riktigt länge hade jag en bra magkänsla, jag var nervös men ändå ganska säker på att jag skulle få bra besked.

​Jag kan säga som så att jag lurade mig själv - totalt. När jag kom dit fick jag ett värre besked än vad vi båda väntat oss från början. Anledningen till att mitt knä krånglat sedan förra operationen är för att dem som opererade inte genomfört den ordentligt. Dem har GLÖMT att fästa korsbandet i nedre änden, dessutom var kanalen som korsbandet ska löpa i otroligt dåligt gjord. Sen har jag knappt någon inre menisk kvar och yttre är ännu mer skadad, men det är mina minsta problem just nu.

MEN HUR KAN MAN MISSA EN SÅDAN GREJ?! Och hur kan man sedan säga till mig på telefon att mitt knä är helt innan dem ens testat?! Jag blir så frustrerad och ledsen och irriterad och alla sådana känslor man kan känna - på samma gång. För nu är tiden verkligen knapp, nu står min karriär på spel - PÅ RIKTIGT! Och jag kan själv inte påverka det minsta. Det som händer nu är att jag kommer få göra en ny operation, vilket kommer bli en dubbeloperation där man tar material från mitt friska ben eftersom det inte finns något kvar att ta ifrån i det ben som redan är opererat. 

Oavsett om jag ska kunna spela fotboll på samma nivå igen eller ej, så måste jag operera efter som knät inte funkar som det ska i vardagen ens. Det positiva är att jag kommer opereras av hockeylandslagets läkare, det negativa är att det finns en stor risk att jag sumpar mitt 100-procentiga collegestipendium beroende på hur lång den här processen kommer att bli. Det är bara att blicka framåt med full fokus så klarar jag nog även detta galant! Har jag tagit mig dit jag är idag kan jag ta mig ytterligare minst lika långt. 

Likes

Comments