Nu har jag fått min nya plan, och den inkluderar fler blodprover både innan och medan jag är i Ryssland, för att hålla koll på vissa symptom. Jag blir också ordinerad akupunktur för ökad cirkulation och minskad stress. Otroligt vad många som fått hjälp med akupunktur. Det är helt fantastiskt. Har haft tur och funnit en akupunktör nu precis i Köpenhamn, då det är lite kort varsel och många gått på semester. Ska gärna börja så fort som möjligt. 

Jag ska också börja ta en ny medicin som låter lite läskig, men som motverkar det eventuellt autoimmuna lite. Används egentligen mot hjärntumörer. 

Ja, vad man inte lär sig på denna resa :) En sak är säkert, det har inte varit en tråkig stund!

Så idag känner jag mig redan mer hoppfull och redo :) Igår var dystert. Men sen kom min nya roomie och min syster och kvällen slutade i gott sällskap och god sommardrink.

Ja, jag åker alltså 2:e augusti och blir borta länge denna gång, i tryggt förvar hos mina kära ryssar. 

Nu ska jag boka flyg :)

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Det är otroligt vad mycket jag börjar få klarhet i med min kropp. I början valde jag de enkla svaren, som: "Jag har bara haft otur och gått i klimakteriet tidigt." Det var den version läkarna använde mycket också. Och den kändes okej, enkel. Men ju mer tiden går och ju större erfarenhet jag skaffar mig, ju mer förstår jag att det ligger mer bakom. Idag är jag nästan säker på att det är något autoimmunt som har brytit ner mina reserver. Det är svårt att kunna påvisa, men utgör en vanlig bakgrund i många fall som mitt. Man blir inte infertil redan vid 30 bara så där. Inte om det inte finns i generna. Och den mest uppenbara förklaringen är immunsjukdomar.

Igår såg jag videor som fertilitetsexperter skapat, och de talade mycket om immunsystemet som förstör äggreserven och som attackerar embryot så att det inte kan fästa sig. Då mina blodprover inte indikerar på att jag har haft "tjockt blod" (som kunde vara anledning till misslyckat IVF) talar mycket för att implantationen antingen gick helt fel till eller att jag är autoimmun. Jag vet att det är dumt att bli övertygad utan klara bevis...

Ska se vad Ryssland säger, om de har några goda vanor och protokoll. Annars vet jag inte vad jag ska göra.

Man kan bli gravid med autoimmuna celler i kroppen, men det är väldigt svårt. En läkare beskrev det som att i normala fall vill kvinnans immunförsvar förstöra embryot då det innehåller mannens dna, men att det sker en kommunikation mellan embryot och immunförsvaret, som taggar ner och tillåter implantationen. Men när immunsystemet inte fungerar skickas "Natural killer cells" (som alla har vilandes) ut, och de förstör embryot.

När jag tänker på detta blir jag så himla ledsen. För jag ser framför mig ett perfekt och livsdugligt embryo, som gör allt för att implantera, bara för att min egen kropp ska komma och ha ihjäl det. I en annan kvinnas kropp skulle antagligen embryot ha överlevt och få chans till att födas och leva. Det är så obehagligt att tänka på, att något så oskyldigt och fint ska möta detta öde. Och vem är jag att fortsätta pröva, och kanske fortsätta att indirekt alla dessa embryon. Kanske jag ska skänka bort dem till friska kvinnor? Jag vet inte längre.

Jag vet, det är dystert nu. Men jag klarar det. Ryssarna är otroliga. De kommer göra vad de kan. Nästa steg vore surrogat, men det vågar jag inte tänka på än.

Allt ordnar sig till sist, jag lovar.

Likes

Comments

Just nu är det lite svårt. Svårt att vara "okej" och hålla humöret uppe. Svårt att bara köra framåt och planera allt på nytt, från start. Svårt att inte veta, om det är något fel i kroppen. Jag är så trött och yr hela tiden. Lite uppgiven. Jag måste fram. Men är trött på allt. På att gå igenom detta ensam. Trött på att inte ha det stöd jag skulle behöva.

Har börjat för första att känna att jag inte vet om jag orkar.

En dag åt gången. Jag vet.

Likes

Comments

Min kära kontaktperson ordnar snart med visum och ny hormonplan för omgång två. Jag stannar ca två månader. Hinner hyra ut lägenheten och sen sticka till ett hostel som jag gillar väldigt mycket i St Petersburg.

Denna gång vet jag vad som gäller.. men måste fundera på en eller två embryon. Det är svårt att välja denna gång.

Något jag får börja med nu är nya blodprov och att försöka komma i form. Jag kan inte resa i denna form. Så imorgon är det gymkort som gäller. Förbättra puls och cirkulation. Kondition. Ja nu får jag se till att bli lite sund.

Likes

Comments

Den nya kliniken trodde definitivt det rörde sig om POF. Det behöver absolut inte vara genetiskt. Det kan skapas av att ens immunförsvar attackerar äggstockarna, på grund av t. ex ett virus, tills de inte fungerar mer, vilket kastar en ut i ett plötsligt klimakterie med ökad risk för sjukdomar som demens, diabetes, benskörhet, hjärtproblem med mera.

Man kan inte helt se om man har dessa auto-immunceller. Det är dock vanligare än man tror att POF är ett resultat av dessa.

Några menar att upp emot 30-50% av alla med POF har fått det pga att deras äggstockar har blivit förstörda av deras eget immunförsvar.

Det första läkaren idag började tala om och ville ta prover på var FSH och AMH. Det var de proverna min gynokolog väntade med att ta i hela två år när jag trodde hon hade utrett mig med alla väsentliga medel.

Så det var lärorikt att se att det ÄR normalt att ta dessa test vid en utredning där det finns en misstanke om POF. Alla signaler fanns. Jag bönade och bad. Varför gjordes inget? Jag känner mig så arg. Varför ska man som patient ofta få känna sig så liten?

Det är inte bara det här med att inte kunna få egna barn. Det är allt omkring, med en kropp som beter sig som en gamling, blodtrycksproblem och jätteviktökning, minnesförlust och allt möjligt annat.

Ja, jag är faktiskt lite bitter. När det tar fem minuter att få fram fler svar än på två år hos en specialist.

Ge mig kraft att fokusera framåt. Ge mig den där naiva glädjen för stunden tillbaka, när jag var ung i kroppen och allt var möjligt.

Likes

Comments

Den här bloggen har blivit lite av en pladdra-på-blogg. Men det behövs lanske mellan allt det allvarsamma. Det är också det enda ställe där jag tycker om att dela med mig av saker, stora och små.

Nu väntar jag på att göra nytt pass. Det andra är lite gammalt och går ut i 2018. Ryssarna vill gärna att det har en halvårs-giltighet kvar, så det är på gränsen. Ett utslag av något slag mellan ögonen var ju passande just till idag...

Sedan blir det litet besök på en fertilitetsklinik i Limhamn. Privat, för en second opinion och utredning vid sidan om, och som en väg in i det svenska systemet nu när jag flyttat tillbaka. Hoppas de kan ge lite svar eller förklaringar på allt som pågår med kroppen.

Likes

Comments

Haft väldigt givande samtal med den läkare som skräddarsydde min behandling inför det misslyckade första försöket. Hon var bra att prata med. Svarade på alla funderingar och frågor.

Hon hade lite samma tankar som jag, omkring varför embryot inte ens lyckades sätta sig fast. Det sa hon, att de är säkra på, att det inte implanterade sig.

Jag fick ju en märklig migrän precis dagarna efter transfern och fick öka det blodförtunnande till dubbel dos därefter. Jag har tänkt att något hände där.
Även om det är svårt att säga trodde hon också det. Hon menar att en relativt vanlig orsak är att blodet tjocknar vid höga doser hormoner. Huvudvärken var sannolikt ett tecken på detta. Embryot kan inte sätta sig fast lika lätt om blodet är tjockt. Även om jag höjde det blodförtunnande kort därefter, har det varit för sent, då embryot antagligen redan misslyckats och chansen förbi.

Det kan också ha varit kromosomfel i embryot, eller en autoimmun sjukdom hos mig, vilket är sällan fallet. Hon sa dock att autoimmun sj. kan vara något som leder till Premature ovarian failure, som jag kanske har. Så det är inte helt långsökt och bör undersökas.

Men enligt henne såg allt normalt och fint ut när jag var där. Till nästa gång ska man kolla löpande så att blodet inte tjocknar. Det är ju också farligt för mig då det ger blodproppar.

Har beslutat att jag ska bo i Ryssland i minst två månader, så att de kan ha koll på mig och ge mig mina sprutor varje dag.

Mycket ska fixas, men jag tänker i början eller mitten av augusti :)

Likes

Comments

Ja det händer inte så mycket nytt. Man är fortfarande singel, infertil och arbetslös!

Men imorgon ringer mina kära ryssar och genomgår nästa plan med mig :)

Har varit på sjukhus för att lämna blodprover ang. min övergångsålder. Ska följas upp en del nu. Undersökas för benskörhet, checka så jag inte har autoimmuna sjukdommar och annat smått och gott. Viktökningen beror på klimakteriet tror de. Kan alltså inte äta som förr. Och jag som alltid varit den spinkige med apptit. Tänk vad fort kroppen och livet bara ändras :) Men.. så länge jag är frisk är jag glad.. Får hoppas.

Likes

Comments

Klart man blir lite besviken och ledsen, men jag har det okey. Jag känner mig så trygg med min klinik och att nästa gång kanske går bättre. Vi får se.

Nu kan jag släppa allt för ett tag och reflektera lite. Så många saker jag haft på paus, som jag nu kan ordna upp med medan jag väntar på nästa chans. Ska skriva in mig på arbetsförmedlingen, hitta roomies, ordna med facket och folkbokföring, nytt pass, träna och hämta hem soffa.. Allt sådant som jag förbisett ett tag.

Och så ska jag dricka ett glas vin, jogga lite och vem vet, kanske ut på en dans eller två 😌

Så än är jag inte besegrad!

Likes

Comments

Denna gång verkar det vara negativt svar. Vet inte helt vad det kan bero på. Men väntar på info från min klinik, och besked om en ny dag som jag kan påbörja nästa försök. Så ser fortfarande positivt på detta, och hoppfull om att kunna justera lite till nästa gång och pröva mig fram :)

Likes

Comments