Just nu är jag hemma hos mina föräldrar på småländska östkusten, bjuds på lite härligare väder här än hemma i Göteborg. Något som fått mina tankar att vandra till sommaren och den där fräscha solbrännan som många har och de som inte har den drömmer om att få. 

Själv är jag blekast i min familj, jag tror mig ha ett hyfsat bra pigment men vet inte om det stämmer (längre). När jag var liten såg jag ut som en pepparkaka och var brun varje sommar, hade inga problem att få färg. Sedan när jag var runt 18 år tog jag bort en leverfläck på ryggen som jag haft hela livet, men som under de senaste månaderna hade förändrats. Det visade sig att det var malignt i leverfläcken och jag blev livrädd för solen. Nu, vid 26 års ålder, har jag efter flera års avstånd från solen (dels på grund av rädsla, dels på grund av sommarjobb och få lediga dagar) svårt att bli brun och det tar ett tag att bygga upp en bränna om jag ens lyckas med det under svenska sommarens korta månader.

Varje gång jag kommer hem under sommaren tänker jag alltid "fasen vad jag är blek, ser ju sjuk ut". Tidigare år har jag känt mig stressad, man vill ändå vara lite fräsch på sommaren. Visst, det ligger något i det, men samtidigt kan jag inte låta bli att bli lite förundrad över hur vi svenskar stressar över att bli bruna år in och år ut. Varifrån kommer den, den där strävan att vinna sommarens tysta tävling om vem som lyckas bli brunast? 

Att vara blek var förr var det ett tecken på välbärgad familj och rikt leverne, det betydde att man inte behövde vara ute på fälten och slita. Idag är "blekgenen", som jag kallar den, något som man helst inte vill ha, man vill kunna bli brun för det är fräscht och somrigt. I tidningar och magasin skrivs det om hur du bäst fixar brännan, underhåller och bibehåller den, oavsett om den skulle vara äkta eller en fejkad sådan. Det bjuds på en och annan topplista på vilken brun-utan-sol-kräm som är absolut bäst, för att just DU ska kunna maxa din sommarlook. Lite twisted kan jag tycka - normen säger här att vi SKA vara bruna på sommaren, även om det inte är riktig färg. 

Jag vet inte om jag är ensam om att känna den där hetsen, men jag tror inte att jag är det. Finns nog en och annan kotte där ute som känner igen sig, och önskar att man hade tagit sig till solariet några gånger innan sommaren startar - man måste ju ändå förbereda sig. Det är en annan sak i det hela, man ska vara brun innan sommaren ens har börjat! Ingen fair chance att få färgen på stranden, nej, den ska man ha fått innan. 

Jag har i år kommit till insikten med att jag faktiskt inte bryr mig så mycket längre, jag har inte lyckligare med färg på kroppen (kanske känner mig en aning fräschare, men min lyckonivå påverkas inte nämnvärt av om jag är brun eller inte). Jag behöver sol för D-vitaminens skull, men i övrigt tänker jag inte låta normen om fräschhetens bränna påverka mig i år. Happy white summer folks!  

Likes

Comments


Idag är det den 9 juli, oj, klockan har faktiskt redan slagit över midnatt. Detta är mitt allra första inlägg i min splitternya blogg. Har försökt innan, men det är flera år sedan och tänkte att nu, nu kanske det är dags igen.

Jag har länge funderat på det här med bloggande, det är ett sådant fenomen i dagens samhälle och det finns ju så många som faktiskt jobbar som bloggare. Man hade skrattat om någon för 20 år sedan hade berättat att bloggande skulle vara ett yrke. Internet fanns ju knappt då! Men idag är det en viktig del i samhället på flera sätt - människor söker inspiration, stöd och råd, underhållning och allt vad man nu kan tänka sig bland de många tusentals bloggar som finns. Bloggare har en enorm påverkan och starkt inflytande, vilket jag tycker är väldigt häftigt. Att en klänning som Kenza Zouiten har på sig kan sälja slut på tio minuter efter det att hon lagt upp ett inlägg med bild på den i sin blogg - det kallar jag power och försäljningsinflytande deluxe.

Anyhow, det var inte det jag skulle prata om egentligen, utan det jag ville säga i det här alldeles första och färska inlägget är ju vad min blogg ska handla om. Min tanke är att den ska innehålla mina reflektioner kring livet i stort, ego och självkänsla, jobb, träning, frustration, glädje, mat, kompisar, kärlek - en himla blandkompott skulle man kunna säga helt enkelt. De flesta av oss lever i en stressig vardag och tid för reflektion och återhämtning glöms bort, i alla fall i min värld. Jag känner att jag vill och behöver stanna upp oftare och bara vara eller kanske fundera en sväng på dagen som varit, och den här bloggen ska bli min stund på dagen att göra det. 15 minuter, där jag skriver av mig lite om det som känns passande för dagen - min egen reflektionskvart.

Så - välkommen in i min snurriga värld av tankar och reflektioner!

Likes

Comments