View tracker

Hej! Jag skrev ju för några dagar sedan att jag skulle skriva ett inlägg med lite olika tips kring vardagen, men jag har haft praktik på en förskola som jag ska fortsätta ha i 4 veckor till, därför har det inte blivit av.

Nu är det ju svårt för mig att veta vad ni vill veta och ha tips kring, men jag bara skriver vad som.

Nu när det börjar bli mörkare och kyligare ute så är det lätt att man känner sig lite nere, men vad är egentligen skillnaden mellan en depression och vanlig nedstämdhet? Först och främst så borde du kontakta en vårdcentral eller skaffa annan hjälp om du märker av dessa symptom;

- Du har varit ständigt nedstämd under minst 2 veckors tid.

- Du märker av andra symptom på depression såsom minskad aptit, likgiltighet eller sorgsenhet och detta påverkar din vardag.

Du bör besöka en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller akutmottagning om du känner att du inte orkar leva mer eller mår mycket dåligt. Blir det riktigt akut med självmordstankar kan du ringa 112.

Några symptom på depression;

- Nedstämdhet, se allt i svart.

- Inte orka med att ta itu med sina behov, exempelvis att äta, dricka, duscha.

- Känsla av likgiltighet inför allt, även för sina närmaste.

- Känsla av hopplöshet, inte kunna reagera på positiva händelser.

- Sömnsvårigheter, att sova mer eller mindre än vanligt.

En depression kan utlösas av olika saker, som att man blivit av med jobbet, någon har dött eller att man blir mobbad i skolan eller på arbetet. Det är vanligare om man redan drabbats av en depression tidigare att få återkommande depressioner. Det är viktigt att man lär känna sin egen kropp och känner efter hur man mår, det säger jag av egen erfarenhet.

Så en väldigt viktig grej jag vill att ni ska komma ihåg; Lär känna dig själv!

Hur kan man då göra för att klara av en enskild dag av nedstämdhet, då man känner att man inte orkar någonting och när allt är jobbigt? Alla har vi bra och dåliga dagar, det är en del av livet. Även om allt känns tungt vissa dagar ibland så har jag några tips.

- Gör dig extra fin. Det kan kännas som helt meningslöst och allt du vill göra är att krypa ner i dina mjukisbyxor med en burk nutella och en romantisk film, eller liknande, men om du sminkar dig lite extra eller tar på dig din finaste slips eller gör vad du än tycker om för utseéndet så stärker det din självkänsla och kan få dig att må lite bättre.

- Tillåt dig att må dåligt. Det är dumt att kämpa emot när man känner sig lite deppig eller ångestfylld en dag, för då kommer känslorna att återvända igen. Det är ungefär som om någon skulle säga åt dig; "tänk inte på elefanter.", men om du är som många andra så tänkte du just nu på elefanter. Det är okej att må dåligt, tillåt dig själv att gråta lite eller att göra annat du känner för, men låt det inte ta överhanden.

Hoppas att ni fått lite mer inblick i hur man kan hantera dåliga känslor eller när man ska söka vård, det är viktigt att känna till hur depressioner fungerar för det är ändå så pass vanligt att 1 av 3 någon gång har drabbats av depression och det blir allt vanligare. Nu har jag beskrivit vanlig, egentlig depression, men det finns många olika former som utmattningsdepression, manodepressivitet, dystymi och bipolär sjukdom som bara är några exempel.

Ha det bra så hoppas jag att ni mår bra!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Hej! Jag visste inte riktigt vad jag skulle skriva om idag så jag tänkte att jag skulle ta och svara på några random frågor, om ni har några egna frågor till mig om vad som helst kan ni ställa de i kommentarerna.

1. Vilka är dina bästa vänner på snap? Min kompis Frida är den enda, använder det inte jätteofta men försöker iaf :)

2. När fyller du år? 9 Februari.

3. Vilken är din favoritårstid? Våren, den är så otroligt mysig! 💛

4. Vilket är ditt favoritdjur? Definitivt katter, gillar andra djur också men har alltid haft speciell kontakt med katter.

5. När var senast du kände dig stolt över dig själv? I torsdags när vi fick tillbaka barns lärande och växande provet och det hade gått väldigt bra.

6. 3 filmtips? Fast & Furious filmerna, Pearl Harbour och min favorit; Back to the future, jag älskar filmen!

7. Hur gammal är du om 8 år? 25 år, svårt att tänka sig det men tiden går fort :)

8. Vilket var ditt drömyrke när du var liten? Konstigt nog det jag vill nu; "dagisfröken." Fast man får ju förstås inte säga så utan ska säga förskolepedagog och andra krångliga namn, nä, jag säger dagisfröken ändå. Eller barnskötare. Jag har också velat bli andra saker, som sångerska, bagare och psykolog.

9. Vilket är ditt drömresmål? Italien, men det finns massa andra ställen jag skulle vilja besöka också. USA hade varit intressant, eller Storbritannien. Men allra helst vill jag besöka Italien.

10. Vilken är din favoritsport? Utan tvekan innebandy. Fotboll kan vara kul också så det hamnar på andra plats.

11. Vad längtar du efter? Julen!

12. Vad kommer du att göra imorgon? Praktisera, första dagen. Sedan vet jag inte riktigt.

13. Har du någon otursdag? Ja, 22 oktober. Det händer alltid något fruktansvärt just 22 oktober, har ingen aning om varför.

14. Är du singel eller i ett förhållande? Jag är singel sedan 4 månader tillbaka.

15. Vart bor du? 3,5 mil norr om Göteborg.

Så, nu kanske ni fick lära er något nytt om mig. Jag tänkte skriva lite om olika saker imorgon, bland annat ge tips på vad man kan göra när man mår dåligt eller hur du kan tänka kring karriärval eller gymnasieval exempelvis, har ni någon fråga som ni vill ställa så kan ni kommentera eller om du vill vara mer anonym så vet jag inte riktigt hur det funkar på nouw, man kan skicka meddelanden eller? I alla fall, hoppas ni får en bra dag och att ni får sova gott!


Bildresultat för ljus

Bild: www.vardfokus.se 

Likes

Comments

View tracker

Hej! Idag så har det varit en otroligt slapp lördag, jag har bokstavligt talat bara slappat hela dagen. Ibland behöver man det, synd att det inte blir oftare man bara hinner vara, någon av er känner säkert igen sig i det. Vi flyttade för ungefär 6 månader sedan till ett hus vi byggt, och ganska nyss fick vi också hem vårt nya bubbelbadkar. Det känns jättelyxigt och jag testade det givetvis idag, det var verkligen jättemysigt att bara njuta.

Nu så sitter jag här i soffan och planerar inför måndag, då ska jag ut på praktik för första gången och det känns förstås nervöst. Jag kommer att vara på en förskola i fyra veckor, och även om jag sommarjobbat på förskolor tidigare så känns det annorlunda nu när de verkligen ska bedöma mig. Det ska i alla fall bli väldigt roligt och jag ser fram emot att slippa skolbänken för ett litet tag,

Något ni inte visste om mig är att jag verkligen älskar att skriva, och jag försöker just nu skriva en bok (får väl se hur bra det går.) Vill ni se ett smakprov? Jag kanske publicerar ett smakprov här på bloggen, om jag vågar vill säga haha. Jag önskar er en härlig lördag och hoppas verkligen att ni mår toppen!

Mysigt med bad :)

​Hur huset såg ut för en månad sedan (har ingen nyare bild.)

Likes

Comments

Jag tänkte att det kunde vara bra om ni visste om hur min hälsosituation och livssituation ser ut, det hjälper er att förstå mig bättre och om inte annat kan det vara skönt för mig att berätta om det med en gång och få det överstökat. Jag skriver absolut inte detta för att det ska verka synd om mig eller något sådant, men jag vill uppmärksamma osynliga sjukdomar och att fler ska inse hur vanligt det är. Det är ett väldigt långt inlägg och jag ber om ursäkt för det, men det behövdes.

Jag har gått hos en psykolog sedan jag var 11 år, alltså 6 år. Det är nästan en tredjedel av mitt liv. Jag blev mobbad när jag var 11 år, jag hade kompisar men när de började bli taskiga så sa jag ifrån, vilket gjorde saken värre och de kallade mig allt ifrån efterbliven till saker som att alla hatar mig och att jag förtjänade inte att leva. Det tog givetvis mycket hårt på mig, vilken 11-åring mår inte dåligt av att många ger sig på en och säger att man inte förtjänar att leva, bara för att man sa ifrån? Jag blev deprimerad 2010 för första gången, 11 år gammal och deprimerad. Jag hade extremt låg självkänsla och tyckte inte att jag förtjänade att leva. Det enda min pappa sa att jag skulle göra var att be om ursäkt till mobbarna, vilket även min lärare tyckte. Be om ursäkt för vad? Många mobboffer får höra att det är deras eget fel, att "du borde inte ha varit så tyst" eller "du borde inte haft på dig de där byxorna". Båda är exempel jag fått höra från lärare och min skolkuratorn, de tycker helt enkelt att det är enklare att skylla på mobboffret, då slipper ju de vuxna ringa föräldrar eller anklagas för otrygghet på skolan.

Mobbningen fortsatte av och till fram tills 2 år senare, när jag var 13 år. Det var mer utfrysning då, men jag valde att blunda för det istället för att göra något åt saken. Så jag bytte klass ett år senare, när jag gick i 8:an, och där hade jag vänner och allt blev mycket bättre, tills jag fick min andra depression. Det var då läkaren skrev ut antidepressiva tabletter åt mig, så jag har haft antidepressiv medicinering utan avbrott i 4 år. Depressionen återvänder fortfarande till mig då och då, men det blir lättare för vart år som går. Det finns ingen som ser hur man mår inuti, i själen. Man kan lätt se om någon med gipsat ben är skadad, men någon som är sjuk inuti, i själen? Det är väldigt få människor som förstår det.

För ett år sedan fick jag diagnosen hypotyreos, det innebär att sköldkörteln tillverkar för lite hormoner och att ämnesomsättningen inte är som den ska. Det är en vanlig men okänd fysisk sjukdom, många lider av den utan att veta om det. Min hypotyreos orsakade att jag fick brist på många ämnen, vilket gör att man blir tröttare och blir mer mottaglig för infektioner eller har lättare för att drabbas av ångest. En vecka efter det fick jag diagnosen ADD, vilket är ADHD utan hyperaktiviteten. Den diagnosen kan också orsaka enorm trötthet och ökad ångest, så nu har jag många olika sorters mediciner och kämpar varje dag för att orka med vardagen, jag är precis som en bil utan bensin, sköldkörteln tar helt enkelt inte upp lika mycket vitaminer eller energi från maten.

Det blev ett väldigt långt inlägg, men om du läser denna rad så är jag väldigt stolt över dig, som har orkat läsa till slutet, det gör mig otroligt glad! Så kom ihåg nu läsare, respektera andra människor, du vet inte hur de mår inuti.

Likes

Comments

Hej! Detta är mitt första inlägg på bloggen och jag tänkte introducera mig själv lite mer, så ni verkligen får lära känna mig. Jag är som det står i presentationen 17 år, innebandy är ett stort intresse men jag kan tyvärr inte spela just nu då båda mina knän har fått meniskskador sedan tidigare idrottsskador. Annars är jag med kompisar eller går i skolan, jag går andra året på gymnasiet, barn- och fritidsprogrammet med inriktning pedagogiskt arbete. Jag vill bli förskollärare och tycker att det är väldigt roligt att jobba med människor.

De flesta skulle nog beskriva mig som en omtänksam, blyg person, mina närmaste vänner skulle nog däremot kalla mig för pratkvarn eller galning. :)

Jag har två katter som heter Sigge och Spike, jag har också en lillasyster som är 14 år och jag bor hos min mamma men har nästan ingen kontakt med min pappa längre, vilket jag kan berätta om någon annan gång. Är det något annat ni undrar över eller om ni har några tips om vad jag kan skriva ett inlägg så kommentera gärna. Ha det bra! // Rebecka.

Katterna Sigge och Spike.

Likes

Comments