View tracker

Igår var jag hos min gulliga och duktiga frisör på Xtreme Beauty och gjorde ljusa slingor i håret och tonade det i en kall nyans som vanligt 😊 Jag kanske vågar testa en varm blond nyans någon gång, eller som jag och Linnéa pratade om, att man någon gång testar att lägga i en beige aktig toning efter blekningen istället för en riktigt kall silvrig som vi alltid kör på nu. En beige nyans blir lite mer neutral mittemellan varm och kall men ändå inte supervarm och gyllene, så det kanske får bli en beige toning nästa gång? Men just nu trivs jag jättebra i en kall nyans.

Hon har i nyanseringen lite extra länge så att det håller sig längre, för med tiden tvättas ju toningen ur då man själv tvättar håret. Håret kan upplevas snäppet mörkare och VÄLDIGT silvrigt i vissa ljus direkt efter frisörbesöket men efter 1-2 tvättar ser håret ännu ljusare ut och det silvriga kommer ju försvinna (det är det som är lite tråkigt med kalla färger, i de flesta fall så är de mycket svårare att behålla i håret än en varm ton och det krävs mer underhållning) men jag har ju silverschampo hemma som jag kan underhålla med 😃

Blev i alla fall nöjd som vanligt med hennes jobb, och jag ångrar inte en sekund att jag gick från mörkhårig till blond. Trivs så himla bra som blondin, säger inte att jag nödvändigtvis passar bättre i ljust hår än mörkt hår, det är väl upp till betraktaren. Men jag personligen trivs mycket bättre i ljust hår & min kille tycker mer om det blonda håret också hihi 😉

Men nu får håret (och plånboken haha!) vila i några månader och ska se till att vårda håret med riktigt återfuktande produkter. Använder Macadamias schampo, balsam och inpackning och det gör verkligen gott för håret, speciellt inpackningen, den gör håret väldigt mjukt och följsamt och doftar underbart.


Inomhus igårkväll med blixt, då ser man hur silvrigt det ser ut just nu!

Inte så bra ljus på dessa 2 bilder dock, solen höll på att gå ner utanför så därför!

Köpte även med mig denna hårprodukt från Wella Professionals EIMI. Frisören använde denna på mig när vi skulle föna det torrt & platta, då hon använde den som sista finish så såg man verkligen i spegeln hur håret blev mycket glansigare och alla småhår la sig slätt och fint tillsammans med det andra håret 😃 Detta är en lotion som man både kan använda i vått hår före man fönar håret och även i torrt hår vid värmestyling, den skyddar från värme, återfuktar håret och gör det slätt och glansigt och den doftar sååå gott enligt mig. Produkten heter "Perfect me".

Tror jag betalade 180 kr för denna på salongen men den finns lite billigare på nätet hos bland annat Lyko såg jag, så kommer beställa den nästa gång när denna flaska tar slut så sparar man lite pengar haha 😊 Men jag rekommenderar denna starkt för att få glansigt och friss-fritt hår, även perfekt då håret blir sådär flygigt nu på vintern. Nya ride or die produkten för håret definitivt!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Hej!

Hoppas ni har det mysigt i vinterlandet 😊 I alla fall här uppe i norr är det vitt på backen nu och det snöar fortfarande för fullt..inte så mycket mig emot, jag sitter ju ändå mest inne och myser i nuläget 😉

Har pratat med hjärtmottagningen här och dom har fått svar från Göteborg! Dom har beslutat att jag ska opereras (vilket jag redan visste kan man ju säga) och dom har ej bedömt fallet som akut, vilket jag inte trodde att dom skulle göra heller, men att jag ska få min operation senast i februari. Vilket ändå känns helt OK eftersom att jag räknade med januari 😊 Dock så visste ju inte Sunderbyn exakt operationsdatum än, utan det får jag veta före dom via brev från Göteborg, och som jag förstod det så skickas kallelsen ut några veckor innan operation så det brevet lär jag väl få i januari från Sahlgrenska!

Känns lite lite surt att operationen inte sker så fort som möjligt (hade helst velat ha den innan jul ju) men det är ändå inte farligt långt dit trots allt, och vetskapen om att allt nått i mål nu och att jag är uppsatt för operation känns som en lättnad. Då kommer jag i alla fall kunna återhämta mig och bli frisk & pigg till våren och sommaren. Vet inte än till 100% om det räcker med en kateterslutning (som en titthålsoperation där dom går via ljumsken) men det låter som att det räcker, jag skulle få hem ett brev snart från min hjärtläkare här och då kommer han skriva vilken operation de i Göteborg har bestämt sig för. Håller alla tummar & tår för att det verkligen visar sig bli en kateter operation! Ingreppet är ju betydligt mindre än om dom måste utföra öppen kirurgi, man ligger bara på sjukhus i kanske max 3 dagar efter operationen om ens det, och man beräknas kunna vara tillbaka på jobb/i skolan inom 1-2 veckor bara efter ingreppet. Så jag hoppas hoppas 😃 Då kommer jag ju inte missa så farligt mycket av skolan där i februari faktiskt...

Är dock stressad över att jag missat typ hela höstterminen i skolan nu...tänkte försöka ta mig till studion imorgon och sen försöka vara där varje dag fram till jullovet för att ta igen lite ämnen, och efter jullovet tänkte jag gå på lektionerna i skolan som vanligt även innan operationen i februari så att jag inte missar saker från vårterminen OCKSÅ. Men visst det är ju som skolan sagt till mig, det är ju en sak att missa saker för att man skiter i det men är man sjuk så är man, försöker tänka att jag har ju inte själv valt att bli sjuk & det är inget jag kan göra åt det. Eller jo det går ju att åtgärdas men jag kan ju inte ta fram ett trollspö som får det att försvinna på sekunden, man kan inte göra annat än att acceptera situationen, göra "det bästa" av det och veta att snart så kommer det bli åtgärdat. Och de uppgifter man missat i skolan går alltid att ta igen och det finns en lösning på den fronten också.

Nu ska min pojkvän snart laga lax åt oss till middag! 😃 Ha en fortsatt bra onsdagkväll ❤


Likes

Comments

View tracker

Snodde denna lista från Dessies.com, lite tidsfördriv såhär en tisdagsförmiddag haha..😊

1. Vad är din passion?

Oj, typ vad man brinner för? Då skulle jag väl säga att djur och att djur ska må bra och ha sina rättigheter är en passion, och i och med att jag fick reda på att jag är hjärtsjuk så har jag börjat intressera mig mer för hur man hanterar patienter i vården och att alla har rätt till en bra vård och bli tagna på allvar, ingen ska behöva må dåligt. Ska bli månadsgivare till Hjärt och Lungfonden och hade gärna velat starta en egen insamling där till mer forskning om vuxna med medfödda hjärtfel. 😊

Om vi tar något lite mer ytligt så hår & smink haha!


2. Vad skulle du göra i livet om du inte behöver arbeta för pengarna?

Om jag var ekonomiskt oberoende då tar jag det som, ja, då skulle jag väl köpa exakt allt jag vill ha utan eftertanke och även göra densamma för mina nära & kära, skänka massa till välgörenhet och forskning kring sjukdomar, resa en hel del, göra vad man känner för.

3. Var vill du vara om 5, 10, 20 eller 40 år?

Oj, om vi säger om 5 år då är jag 25, då hoppas jag att jag är friskförklarad & är pigg och stark, mår bra, jobbar, att jag är helt färdigutbildad, gärna har flyttat till en annan stad, har hunnit med några fler resor. Hittat mig själv mer.

4. Vilka är dina grundläggande livsvärden?

Att vara frisk, att omringa sig med människor som ger en energi och att ta hand om de människor man bryr sig om och älskar. Och även hjälpa och ge till människor som har det jobbigt.

5. Vilka är de tre viktigaste människorna i ditt liv?

Kan inte bara säga 3 för det finns fler än så.


6. Vad är din största dröm?

Att vara pigg och frisk, trygghet på alla plan såsom relationer och ekonomi och att kunna ta för mig i livet i vad jag vill och göra det jag känner för och tycker är roligt.

7. Hur mycket är du beredd att offra för att din dröm ska gå i uppfyllelse?

Vadsomhelst.


8. Vilka är de tre saker i ditt liv som du skulle vilja ändra på?

Lite tjatigt kanske, men först och främst vill jag ju ha min operation så att jag kan återhämta mig och bli frisk igen, less på att må såhär så det vill jag definitivt ändra på! Sen vill jag även klara mina betyg så att jag får det jobb jag vill ha när jag går ut, och sen vill jag sluta älta så mycket och sluta känna en så stor ångest och så stort kontrollbehov över allting som sker omkring mig.


9. När var sista gången du skrattade högt?

Har ju ganska nyligen vaknat men det var igår! 😃 Försöker hitta något roligt varje dag och skratta åt saker varenda dag, även dom dagar och stunder då allt känns som sämst.

😛

10. Vad är du tacksam för?

De människor som jag har omkring mig som bryr sig & att min situation faktiskt hade kunnat vara värre och att den inte är det, och att man trots allt har råd med mat på bordet, har tak över huvudet och kan hitta på saker och köpa saker som man vill ha.


11. När var sista gången du provat något nytt?

Jaa..nu har jag ju provat på att ha blont hår haha?? Haha nämen, om man tänker något där man går ur sin "comfort zone" så minns jag inte riktigt, är inte så duktig på det nuförtiden hehe. Jag provade på att jobba med något jag aldrig jobbat med i somras, vet inte vad jag ska svara på denna riktigt 😊


12. När var sista gången du gjorde något spontant?

Jag minns inte riktigt, har inte blivit så mycket spontana & roliga saker nu under hösten iaf pga hjärtat. #boringlife

13. Vilka är de mest minnesvärda ögonblicken från ditt förflutna?

Finns många ögonblick som är guldvärda så kan inte välja ett tyvärr 😊


14. Ska du göra samma misstag om och om igen?

Har gjort olika misstag om & om igen, det kan vara allt från mindre misstag till större misstag. Men successivt så lär man sig faktiskt.


15. Glöm din riktiga ålder för en sekund – nu berättar du själv hur gammal du är?

Typ 80 år eftersom att jag är så trött just nu hahah..nämen, jag vet inte jag känner väl mig som den ålder jag är? 20 alltså. Fast ibland känner jag mig yngre.


16. Hur viktig är det sociala godkännandet för dig?

Alltså om det menas med godkännandet och acceptans från samhället på hur man är så säger jag inte viktigt alls, eller jo till viss del beroende på vad man menar men till det stora hela så skiter jag i om man inte följer någon norm eller något ideal.


17. Bor du med andra eller för dig själv?

Med min pojkvän <3


18. Vilken var den senaste läxan i livet som du lärt dig något av?

Det jag går igenom just nu utan tvekan! Att livet är skört och att man inte ska ta något för givet.


19. När var sista gången du hjälpte någon?


20. Har du någonsin hjälpt en fullständig främling?

Ja

21. Vad är din största rädsla?

Att förlora någon nära mig, att det inte ska lösa sig med hjärtat.


22. Vilket ord beskriver din personlighet bäst?

Envis


23. Vad inspirerar dig?

Människor som gått igenom svårigheter av olika slag och lyckats ta sig ur det & kommer tillbaka starkare och lyckligare


24. Vilken är den största förändringen som du gjort under de senaste 5 åren?

Det skulle jag väl säga är resan med mitt inre, man är ju definitivt inte samma person som när man var 15 år haha! Har ju även flyttat hemifrån, och ja det är en del som kan läggas till på den listan. Den största förändringen i mitt liv är ju såklart det som jag går igenom nu med hjärtoperation som kommer, det har ju totalt vänt upp och ner på ens värderingar, hur man ser på saker och ting. Men jag tror att även ur det jobbigaste och mest negativa så kommer det i efterhand komma ut något positivt av det man upplever, allt händer av en anledning, det tror jag starkt på.


25. Vad är ditt livs största prestation?

Att vara stark genom allt det jobbiga.


26. När var sista gången du var stolt över dig själv?

Är stolt över mig själv nu hur jag har orkat kämpa med allt det här & för att få rätt hjälp hur jävla skit jag än har mått.

27. Om allt var möjligt var skulle du bo?

London eller New York 😊


28. Vad hindrar dig från att göra det första steget mot din dröm?

Dels den fysiska begränsningen men även alla negativa tankar man kämpar mot


29. När var sista gången du tog risken?

Risken för vad haha?


30. Vilka är de 3 personer som haft mest inflytande på dig?

Mina föräldrar på olika sätt, en väldigt bra vän och jag måste få säga en fjärde vilket är min pojkvän


31. Vad är din djupaste hemlighet?

Det skriver man antagligen inte ut i en blogg :)

32. Vad är lycka för dig?

Att vara frisk och vara omringad av folk man älskar och bryr sig om

33. Vilka vanor vill du sluta med?

Rökningen, och mentalt vill jag sluta älta allt så mycket, ha bättre tålamod och få förståelse att jag inte jämnt kan kontrollera allt som händer mig.

34. Hur mycket är du beredd att offra för framgångsrik karriär?

Min energi isådanafall? Skulle ju aldrig offra någon relation som betyder mycket för mig eller liknande för att ha en riktigt bra karriär.


35. Vad du aldrig kommer att glömma?

Alla underbara stunder med vänner som betyder otroligt mycket för en, kan inte välja en specifik stund


36. Vilka var de mest känslosamma ögonblicken i ditt liv?

Det finns ju både positivt känslosamt och negativt. Det positiva var när min kille sa att han älskade mig första gången, deep talks som jag har haft med vänner som man kan prata om allt med och mer därtill. Negativt känslosamma var under en period då en nära familjemedlem var sjukskriven och mådde som sämst över sin situation, då en annan familjemedlem var tvungen att bli förd till sjukhus akut av olika orsaker och även då jag fick beskedet om att mitt hjärta inte var helt friskt och att jag kommer behöva en operation. Finns även mer därtill förstås.


37. Om du skrev en bok om ditt liv och bara nämnt de mest färgstarka, levande, stark och imponerande perioder på hur många sidor skulle boken vara?

Det vet jag inte


39. Hur många gånger har ditt hjärta brutits?

Det behöver ju inte bara vara av kärleks skull, utan man har ju blivit riktigt ledsen av andra orsaker och blivit helt förstörd.


40. Vad får dig att hålla motivationen uppe och fortsätta?😃


41. Ger du upp för tidigt?

Jag har gjort det i vissa situationer ja, men nu känner jag en större styrka att kämpa än någonsin.


42. Vet du hur det känns att vakna upp med ett leende?

Ja, och jag hoppas att jag känner den känslan snart igen.


43. När var sista gången du grät?

Några veckor sen kanske?


44. Tycker du om dina födelsedagar?

Nja haha, gott med tårta i alla fall haha

45. Är du i fred med dig själv?

Inte än, men jag jobbar mot det.


47. Hur mycket tid spenderar du i sociala nätverk?

Flera timmar varje dag haha, har ju framförallt varit ett tidsfördriv nu när jag varit sjukskriven 😉


48. Är koppen halvtom eller halvfullt för dig?

Halvfull 😃


49. Har du upplevt något paradigmskifte?

What?


50. Vanligtvis lyssnar du på ditt hjärta eller din hjärna?

Jag är en ganska känslosam människa även om jag inte alltid visar det utåt (det jag visar utåt är väl mest irritation då haha, men det är väl mitt sätt att uttrycka känslor...), så jag skulle väl säga att jag främst följer känslor och följer vad hjärtat vill och säger. Men ibland måste man ju även koppla till hjärnan där haha, så jag säger väl både och men kanske lite mer med hjärtat och vad man känner.

Likes

Comments

Ska man skratta eller gråta...det är frågan 😉

Jag bokade tid på vårdcentralen idag, eftersom att jag i nu över 1 månad (nästan 2 månader) känt mig väldigt krasslig och slemmig i halsen, som att det är en klump som ligger och lurar där hela tiden och jag sväljer frekvent för att försöka "svälja ner klumpen" vilket inte lyckas. Ibland upplever jag även att halsen känns väldigt trång och som ett tryck över halsen, detta besvärar mig också när jag ska sova..tänkte först att det hade något med mitt hjärta att göra, men enligt andra läkare jag träffat så borde det inte alls ha något med hjärtat att göra (andningssvårigheterna ja, men inte just det där med slemmet i halsen och klumpkänsla osv). Så jag tänkte först vanlig förkylning, men eftersom det inte ger med sig så tänkte jag äsch lika bra att låta läkaren kolla lite på det.

Så jag var till VC idag och han klämde på min hals och undersökte, och det han misstänker är att jag har en lite förstorad sköldkörtel. Det var det jag själv misstänkte också. Jag har ju för inte alls längesen tagit blodprover för att kolla om man har över/underfunktion i sköldkörteln vilket jag INTE hade, båda proverna såg helt normala ut. Men han sa att man kan ha en förstorad sköldkörtel utan att man har några över eller underfunktioner på den, och då kan man få en trånghetskänsla i halsen och börja harkla sig för att det känns trångt osv. Så det han gjorde var att skicka en remiss till Sunderbyn för ett ultraljud av sköldkörteln, det är helt smärtfritt och går till på samma sätt som det första ultraljudet jag gjorde av hjärtat, tänk som när man kollar en bebis i mammans mage så fattar ni 😉 Blått kladd på huden och en ultraljudssändare som man för över den berörda kroppsdelen..haha. Tur att det inte var något mer som skulle ner i halsen som sist, huvva vad obehagligt..

Tillståndet med förstorad sköldkörtel är helt ofarligt och det man kan göra för att bli av med besvären är att helt enkelt operera bort sköldkörteln, men man måste inte göra det eftersom att det inte är något farligt att ha förstorad sköldkörtel, men det kan vara nog så obehagligt. Jag tänker att jag får vänta och se vad ultraljudet visar sen när jag genomför det och är den förstorad och dom erbjuder operation av den så får jag väl fundera, på om jag ska göra det eller vänta ett tag och se om den lägger sig av sig självt igen. Haha alltså, nu är det operation på operation! Först hjärtat och sen sköldkörteln...suck 😃

Till lite glada nyheter för min del så har hjärtläkaren analyserat mitt senaste ultraljud (ni vet det mysiga med slangen i halsen som jag skrev om) och det såg bra ut förutom hålet då förstås, jätteskönt att höra! Och han på VC kunde se att min hjärtläkare skickat en remiss till Sahlgrenska i Göteborg för det är ju där jag ska genomföra operationen av hålet där. Så nästa steg blir att dom kommer kontakta mig 😊 Lär väl bli att jag ska åka ner och träffa "teamet" där innan jag åker ner en gång till för operation, hoppas nu att det inte dröjer ALLTFÖR länge, vi får se. Det är ju inget akut fall så man vet ju inte, bara hålla tummarna, det går framåt i alla fall 👍


Från sjukdomar till skönhet haha...om vi ska tala lite om hår, jag tyckte ju att min nyans blev aningen kallare med hjälp av silverschampot från Matrix, men jag märker redan nu när jag inte använt det på några tvättar att mitt hår verkligen börjar bli missfärgat igen.

Men det är ju det som är nackdelen med att blondera håret! Speciellt när man gått från att vara mörkhårig till att vilja bli blond, när man precis kommer från frissan ser det fab ut eftersom att dom lägger i en nyansering efter blekningen, men efter ett tag så kommer missfärgningarna fram och då är enda alternativet att bleka och nyansera det igen egentligen 😊 Och nu var det ju ett tag sedan som jag var och slingade håret sist.


Vilken tur att jag snart har en tid hos frissan för att slinga det igen, tihi!

Tycker dock att mitt hår ser mörkare ut & mer "missfärgat" på bilderna än vad det gör i verkligheten! Ljuset på bilder gör inte alltid rättvisa :)

Likes

Comments

Hej vänner.

Tänkte bara uppdatera lite efter min undersökning som jag varit på idag, en så kallad TEE undersökning som innebär ett ultraljud av hjärtat fast via matstrupen. Man för då ner en tunn slang genom munnen ner till hjärtat, på detta sätt får man en ännu mer exakt bild av hjärtat. Man kan studera hjärtats rörelse, pumpförmåga, storlek, klaff funktion osv ännu mer tydligt än via ett vanligt ultraljud utanpå bröstkorgen. Varför jag skulle genomgå denna undersökning var ju för att bedöma storleken på mitt förmakshål och även mer exakt hur det ligger till.

Var skitnervös innan jag gick in i undersökningsrummet för man har hört hur obehagligt vissa tycker att detta är, det är ju samma princip som när man gör en gastroskopi för magen fast för hjärtat då. Men killen och tjejen som skulle utföra undersökningen på mig var jättetrevliga och lugnande så det hjälpte mycket 😊 Det började med att jag fick lugnande medicin (benzo, hihi) via armen och efter det kände jag mig också lugnare och mer avslappnad, lite groggy haha. Sen sprayade killen en bedövningsspray ner i min hals och det var faktiskt den VÄRSTA biten tyckte jag! För det första så smakade sprayen skit så höll på att spy bara av den anledningen, och efter några sekunder när effekten kickat in så kom en helt obeskrivligt obehaglig känsla. Det kändes som att det blev en stooor klump i hela halsen och jag kände inget när jag sväljde, även tungan domnade bort, fick lite panikkänslor och började spänna mig och andas hastigare men läkaren lugnade mig och sa att jag KAN faktiskt andas även fast det inte känns som det, så jag försökte ta djupa andetag och tänka på det vilket hjälpte lite, men usch fy och blä det var ingen rolig känsla 😝

Sen var det då dags för slangen att åka ner, fick ett munstycke att bita i och sen förde han sakta ner slangen, detta var också riktigt äckligt och obehagligt. Men när den väl var nere kändes det lite lättare, dock mot slutet när han höll på att vrida runt den lilla kameran för att få bilder överallt så började jag hulka & trodde att jag skulle kräkas rakt ut, det bara rann slem haha...åh mysigt. 😃 Men det är ju inte så konstigt och det blir så för alla typ. Var så jäkla skönt att dra ut slangen när allt var klart, och bedövningskänslan i halsen försvann fort efteråt vilket var underbart. Nu är jag fortfarande bara lite yr och groggy från medicinen 😌

Fick även härliga besked! Enligt han läkaren så ser det ut att räcka med en kateter slutning av hålet, jag lär alltså inte behöva öppen kirurgi, åhhh jaa! 😃 Gjorde mig så himla glad att höra. Jag vet till 100% efter att min kardiolog och även dom i Göteborg studerat bilderna, men han var rätt säker på att slutning med paraply kommer att duga. Ja ja ja!

Går allt bra under operationen så blir man utskriven från sjukhuset efter bara 1-2 dagar och man är bara sjukskriven från skola/jobb i ungefär 1 vecka efter operationen, så man är tillbaka på banan snabbt igen med den metoden 😉 Min förhoppning är nu att få min operation före jul, så att jag kan återhämta mig under jullovet och sen vara back on track när vårterminen börjar i skolan.

Nu ska jag och pojkvännen "fira" med lite god utemat och sen ska jag träffa upp mammsen och kanske fika lite go' fika och prata, ha en fin helg alla

Haha..rätt så nöjd, börjar ju gå framåt :)

Likes

Comments

När jag var och toppade håret förra veckan så passade jag på att köpa med mig ett silverschampo, hon hade det på extrapris så slog till. Jag tänkte ju köpa med mig silverschampo redan sist jag var och slingade håret men blev inte så, men nu har det ju gått över en månad sen jag slingade och nyanserade håret så nyanseringen har ju hunnit tvättas ur håret och det har börjat se mer "missfärgat ut". Vilket ett blekt blont hår alltid blir till slut, speciellt för till exempel sådana i min situation som tidigare färgat mörkt i flera år och börjat gå till blondin 😉 Har ju än så länge också bara hunnit slinga det 2 gånger hos frisör från mellan/mörkbrunt men det är ju redan stoooor skillnad! Är så himla nöjd. Dock bara trist då missfärgningarna kommer fram efter ett tag hehe, längtar tills nästa gång jag ska och slinga håret igen.

Så jag tänkte att silverschampot kanske ger lite bukt åt dom gula nyanserna och gör det lite kallare igen!




Har hunnit använda det 2 gånger och jag hade i det lite mindre än 10 minuter varje gång, frisören sa att jag lätt kunde ha i det minst 10 minuter men det stod 3-7 minuter på flaskan. Så vågade inte riktigt haha 😃 Men nu i efterhand känner jag att ja, jag hade kunnat ha i det några minuter till utan problem. Som ni ser är det fortfarande gult på sina ställen och dom partierna i längderna som är lite mer missfärgade tog inte åt sig så mycket av silverschampot.

Men på ställen där håret är ljusare såsom högre upp på huvudet och i underhåret så gav det mer effekt! Tyckte definitivt att dom slingorna blev aningen ljusare och kallare :) Tyckte även att mitt hår överlag fick sig en kallare nyans med hjälp av silverschampot, dock ska man komma ihåg att silverschampo alltid ger bäst effekt i platinablont hår eller riktigt ljusblont hår och även grått hår, så jag kunde ju INTE förvänta mig mirakel med den blonda nyans jag har just nu. Men ja till viss del hjälpte det! 😊 Kan tänka mig att resultatet kommer bli bättre efter nästa gång jag slingat håret då jag kommer att ha ett betydligt ljusare utgångsläge, längtar hihi.

Och det var detta silverschampo jag köpte! Matrix Total Results So Silver, den hade överlag fått goda recensioner. Dock måste jag påpeka att den kändes väldigt uttorkande för håret, vilket tyvärr många silverschampon är. Så håret kändes väldigt torrt och tråkigt efter användning, men det löste jag med att ha i min nya inpackning från Macadamia och lät den sitta i ungefär 15 minuter efter silverschamponeringen 😉 Kan dock tänka mig att det inte är särskilt bra för hårkvalitén att använda silverschampo för ofta, i alla fall inte ett som det här som inte innehåller så mycket vårdande ingredienser. Har hört att silver-linjen från Maria Nila ska vara riktigt återfuktande & toppen så kanske ska testa dom produkterna sen!

Och på tal om Macadamia så fick jag hem dessa produkter för någon vecka sen, schampo & inpackning. Schampot hade jag redan testat men inpackningen var det premiär för, måste säga att jag älskar den tjocka konsistensen på inpackningen och doften är sååå härlig! Tänker på en hårtoning som jag använde för många år sen där efterbehandlingen luktade himmelskt, ungefär så doftar denna inpackning, älskar doften. Jag hade den i 15 minuter i handdukstorkat, rent hår och håret kändes väldigt mjukt efteråt (har dock bara hunnit använda den en gång än) så tummen upp för Macadamias inpackning 👍

Likes

Comments

Jaa, jag brukade ju tycka att det var så kul med dessa listor så shoot, haha..

Namn: Lena Rebecka Pedersen

Ålder: 20 år
Född: Boden BB
Bor: Luleå
Längd: Ungefär 170 cm
Skostorlek: 38
Hudfärg: Ljus? :)
Hårfärg: Naturligt mörkblont/ljusbrunt. Men numera blondieee jaa 😉 Dock inte fullt så blond som jag önskar än men ska slinga håret igen om någon månad.
Ögonfärg: Mörkbruna men använder jämnt blåa linser typ.
Tjock/smal: Smal, eller normalbyggd? Ja alltså smal skulle jag säga.
Tatueringar: Yepp, en på underarmen
Piercingar: Öronen, tungan, naveln
Plastikoperationer: Inga (än, haha..?)
Injektioner: Nepp

Allmänna frågor:

Nämn tre bra egenskaper hos dig själv: Jävligt stark med en vilja att kämpa framåt, bryr mig om dom jag älskar och som betyder mycket för mig och är bra på att läsa av folk och andras känslostämningar (den egenskapen kan också vara till nackdel ifall man tar in för mycket känslointryck från folk på en och samma gång).
Nämn tre mindre bra egenskaper hos dig själv: Har ett väldigt stort kontrollbehov och tycker det är svårt när saker inte går enligt min plan, väldigt dåligt tålamod och kan bli alldeles för uppfångad i mina tankar och funderingar

Vad är du rädd för: Att förlora någon jag älskar, djupt vatten, äckliga småkryp, att det inte ska gå bra med hjärtat och operationen

Vad är du mest nöjd med hos dig själv: Utseéndemässigt så skulle jag tidigare ha sagt håret men nu är jag sur när jag varit och toppat det haha...får alltid ångest när jag klipper håret, you feel me? 😃 Men då skulle jag väl säga att jag tycker om mina läppar! Och även att jag kan äta rätt mycket godsaker utan att gå upp närmelsevärt i vikt (menar absolut inte att det är något fel att väga kilon plus nu så ni inte missförstår mig, absolut inte, men jag menar att jag kan hålla den vikt som jag personligen trivs med på min kropp).

Annars är jag väldigt nöjd & stolt över mig själv att jag orkar gå igenom denna tuffa tid i mitt liv även fast vissa stunder känns riktigt mörka och hopplösa, att jag orkade stå upp för mig själv i detta och få mig till den hjälp som behövdes och hitta orsaken till problemet.

Det roligaste jobbet du haft/har: Jag skulle nog säga att det bästa jobbet hittills var när jag jobbade på stödboendet i somras :) Var på ett superbra ställe med underbar personal & jättefina människor som bodde där, så dit ska jag och jobba igen när jag blivit frisk.


Har du körkort och egen bil: Nej inget av de

När tog du ditt körkort: Inte tagit körkort än.

När grät du senast: Jag är ingen människa som har lätt för att gråta och jag gråter inte alltid även fast jag känner mig väldigt ledsen inombords. Men nu de senaste månaderna så har jag nog gråtit mer än jag gjort under flera år tidigare, och då har jag ändå inte gråtit speciellt ofta trots alla känslor som spelar in och hur jobbigt jag har det just nu. Men ibland så rinner bara bägaren över, kroppen blir för trött & allt blir bara för mycket både fysiskt och psykiskt så då brister det. Sist jag grät för att få ur mig en del frustration över denna skit var för några dagar sen.

När skrattade du senast: Idag 😃 Försöker hitta roliga saker att skratta åt varje dag trots eländet, annars blir det bara mer eländigt än vad det redan är.


Vem åkte du bil med sist: Min kille igår


Vem åt du mat med sist: Min kille
Vem sov du hos sist: Här i min och Adams lägenheten?
Vem sov hos dig sist: Amanda tror ja de var som sov hos oss sist :)
Vad var du rädd för när du var liten: Oj, en massa som jag inte tänker ta upp i le blogg. Även att jag skulle bli utan min älskade pappa på något vis.
Vad ville du, som liten bli när du blev stor: Veterinär, frisör, skådespelare
Hur många gånger har du besökt ett sjukhus när du själv varit patient: Hade ni frågat mig innan denna höst så hade jag sagt "jaa inte speciellt många gånger faktiskt!".

Vårdcentralen har man väl varit på tusentals gånger om man räknar hela sitt liv, men sjukhuset innan detta hade jag bara varit för då jag bröt ett ben i handen för många år sen och även skadade foten, och när jag skulle på någon handgympa förra året då jag spräckte ledkapseln i fingret haha.

Men nu sen allt det här med hjärtat sattes i rullning så har jag väl varit på sjukhuset över 10 gånger, vet inte ens hur många :) Och många fler besök kommer det bli. Imorgon ska jag faktiskt dit för att göra en ultraljudsundersökning av hjärtat via munnen (TEE), mysigt, wish me luck.

Värsta smärtan du råkat ut för: Psykisk smärta, ja den smärtan har hållt mig i ett järngrepp mer eller mindre hela livet. Men nu började det äntligen lätta upp sig med den psykiska biten och då kom den värsta fysiska smärtan som jag någonsin upplevt tror jag.

Och det är ju förstås det här med hjärtat, eller ja, i smärtgrad så är väl inte smärtan i sig det värsta. Jag har ju inte alltid ont men det blir ändå en fysisk smärta på grund av hur slut och trött kroppen är, andningsproblemen och alla obehag i bröstet osv (har skrivit om mina symtom i ett tidigare inlägg). Och eftersom det är ihållande fysiska symtom som kommer hålla i sig ändra fram till OP så är det ju otroligt påfrestande, kan inte ens förklara med ord hur mycket detta tär på en, fyfan. Önskar inte detta på min värsta fiende. Så ja detta helvete är den värsta smärtan jag varit med om.


Något som gjort dig riktigt glad i ditt liv: Finns mycket :) När jag träffade min pojkvän, alla underbara vänner man lärt känna genom livet, härliga resor, då jag och min kille fixade egen lägenhet (eller, han fixade haha), då min pappa återhämtade sig från sin ryggoperation och blev gladare igen, tacksamheten över att mitt hjärtfel är ett av de vanligaste som är lätt åtgärdat via operation.


Någonting som gjort dig riktigt förbannad och ledsen någon gång i ditt liv: Hur allt var när jag var liten, när min pappa var långtidssjukskriven, hur orättvist det känns att vara i den situation jag är i nu när jag bara är 20 år gammal och skulle precis äntligen bli färdig med skolan och borde få leva livet efter allt som redan hänt i mitt liv och inte sitta hemma sjuk och vänta på en operation. Menmen, det hade kunnat vara värre :) Och nej, säger inte detta för att någon ska tycka synd om mig utan svarar bara på frågorna och säger vad jag känner 😉


Har du någonsin sportat: Jo, jag red när jag var yngre och spelade innebandy en kort stund. Var även och simmade mycket när jag var yngre.
Vad finns alltid i din handväska: Nycklar, plånbok
Har du varit utomlands någon gång: Några länder i Europa, förutom Finland (norden) så har jag även varit i England, Spanien och Italien. Och ja Sverige förstås men dah, obvious haha.
Vilken plats var finast: På sitt sätt så var ju Italien väldigt vacker med all arkitektur och historia över staden, men England toppar ändå listan som min favorit!
Största stad/städer du varit i: London och Rom är väl de största jag varit i? Vet inte vilken av dom som är störst haha.

Lite mer personliga frågor:

Har du någonsin tagit eller provat droger: Ja det har jag tyvärr, dumb ass choice. Förstör inte eran kropp med sådan dynga om ni inte behöver (av medicinska skäl menar jag då). Eller gör som ni vill, men ha i åtanke att det kan gå illa och då menar jag inte bara att man dö av det.
Rökt: Ja och tyvärr röker jag fortfarande, otroligt korkat jag vet. I min nuvarande situation är det ju verkligen gyllene läge att lägga av haha, men jag tror att jag måste vara rökfri några veckor innan operationen så kommer bli tvungen att lägga av hursomhelst. Och då blir det ju för gott eftersom jag inte ska röka efter OP heller :)
Snusat: Har testat 2-3 gånger, mådde lika illa varje gång och usch vad äckligt det smakade ^^
Druckit: Ja
Hur ska en kille vara/se ut för att du ska falla pladask: Han ska vara Adam

Finaste komplimang du fått: Det löd ungefär såhär "du ser ju väldigt bra ut Rebecka, men man måste inte vara den snyggaste i världen, utan du har något extra som gör att man inte kan låta bli att dras till dig, det är något med din personlighet och hur du är också", minns inte exakt på orden men ungefär så! Och nej det är ingen som varit kär i mig eller som jag varit tillsammans med som sagt så, utan någon helt annat, vet inte om alla kanske riktigt förstår men jag blev väldigt glad när jag hörde det och den komplimangen betydde mycket för mig!

Detta är inget jag kom på nu, jag gjorde den här listan i min gamla blogg också (där jag hittade denna då jag rotade i gamla arkiv för skojs skull haha) men jag väljer att behålla detta svar! :) Tycker fortfarande att det var en väldigt fin komplimang.

Har du sårat en kille riktigt ordentligt någon gång: Jo det har jag

Har du blivit sårad av en kille riktigt ordentligt någon gång: Ja, sårad i alla fall

Antingen-eller-frågor:

Storstad eller landet: Kan typ inte välja, både och.
Hamburgare eller pizza: Pizza
Kött eller fisk: Fisk
Hund eller katt: Katt!
Aftonbladet eller expressen: Aftonbladet
McDonalds eller MAX: Max
Vin eller Öl: Vin
Charter- eller skidsemester: Charter
Sverige eller Utlandet: Borta bra men hemma bäst, så jag säger Sverige...fast London ligger nog faktiskt på samma plats ändå ;)
Sport eller nyheter: Nyheter!
Ljushåriga eller mörkhåriga killar: Adam, han är ju mer åt det ljusa hållet :D
Sommar eller vinter: Sensommar
Vår eller höst: Höst
Flyg eller tåg: Tåg, börjat bli lite mer flygrädd såhär på äldre dagar (haha), och hatar att jag alltid får så mycket lock i öronen under hela flygresan typ även fast jag tryckutjämnar för kung och fosterland :( Dock går det ju fortare med flyg och jag har ju dåligt tålamod så ja haha, lite 50/50 där blir det nog allt.
Bil eller buss: Bil

Men vafan ska du använda samma bild igen?...Ja det ska jag! :) Känner mig så ful i håret nu när jag klippt mig så orkar inteeee, why, jag visste ju hur jag skulle känna haha. Hade ju sparat så länge för att få som på denna bild...åh.

Likes

Comments

Det är väl lättare sagt än gjort 😉 Nu ska jag förklara för er hur det är för mig att andas numera...tänk dig att du håller andan, så länge som du själv orkar, eller det räcker väl egentligen med kanske 10 sekunder. Och sen får du lov att andas ut igen, hur känns det då? Ni vet den där känslan av andfåddhet och hur det nästan "kittlar" lite i magen och bröstet när man väl får luft igen, så känns det för mig när jag andas HELA TIDEN. Som att jag får kämpa för varje andetag, tekniskt sett så kan jag ju andas och enligt alla syresättningstester jag gjort på sjukhuset så syresätter jag mig märkligt nog till 100% (inte ens fullt friska människor syresätter sig alltid till 100%) vilket såklart är positivt, men det gör det inte lättare för det. Anledningen till varför jag känner såhär är ju för att hjärtat får jobba lite hårdare på grund av min defekt och då blir det för mig att jag jämnt är utmattad som att jag varit och sprungit en mil, typ. Fast jag bara sitter still och slöar :( Åhh, kan jag få operationen snart eller!! Så less på det här, fast jag är ändå tacksam över att dom hittade problemet, att det går hyfsat fort nu med alla undersökningar inför operation och att det faktiskt hade kunnat vara värre 

Nu tänkte jag ta mig ur lägenheten och fara och hälsa på min kära pappa, som faktiskt också ska operera sig snart, fast för ryggen sin. Ska äta go' mat hos honom och glass till efterrätt och bara prata och ta det lugnt

Hoppas ni får en fin fredagskväll ❤

Likes

Comments

Hej i höstkylan 🍁

Tänkte bara göra en lite snabb uppdatering, har ju verkligen varit sämst på att blogga det senaste året kan man säga, men nu när jag ändå är sjukskriven och rastlös så äsch då kan jag lika gärna passa på att skriva av mig lite.

Egentligen skulle jag inte träffa min hjärtläkare förrän nästa tisdag för att diskutera kring operation och göra ett nytt ultraljud. Men jag hade riktigt tur, dom ringde från hjärtmottagningen igår och han hade fått ett återbud så jag fick komma in och träffa han redan igår 😃 Behövde dock inte göra något nytt ultraljud eftersom att mitt senaste var ganska färskt, så han utgick efter det. Jag berättade om alla mina symtom och hur skit jag mår av det här, och han sa att om dom hade hittat min ASD, men jag hade varit symtomlös så hade dom inte åtgärdat det i nuläget. Då hade dom kallat in mig för en återkontroll om kanske 1 år.

Men eftersom att jag känner av defekten såpass mycket och även pga högra sidan av mitt hjärta har tagit lite påverkan av defekten, så ser han ingen anledning att vänta på operation. Kändes härligt att höra, ett steg närmare att bli av med detta. 😊 Han var även tydlig med att jag inte ska oroa mig, detta är inget livsfarligt men om jag går runt med defekten i flera år utan att åtgärda det så kan hjärtat börja ta skada och jag kan även få förmaksflimmer osv. Så han tycker absolut att det är bättre att åtgärda problemet nu, också så att jag kan gå tillbaka till ett normalt liv igen.

Han ska ta kontakt med Sahlgrenska i Göteborg där jag ska opereras, och nästa punkt på listan blir att jag ska göra en ett TEE ultraljud på Sunderbyn. Vilket innebär att dom ska göra ett närmare och noggrannare ultraljud av hjärtat för att kolla närmare på strukturen och även kolla hur stort hålet är och vart exakt det är placerat. Detta gör man genom att föra ner en slang i munnen via matstrupen ner till hjärtat :O Åhhh låter fruktansvärt obehagligt, som tur är så får man bedövning i halsen innan med en spray och även lugnande medicin före undersökningen. 😉

Sen ska jag även eventuellt göra en lungröntgen och en magnetkamera röntgen av hjärtat, det beror lite på vilka undersökningar kirurgerna på Sahlgrenska tycker att dom behöver innan operationen. Men TEEn är ett måste i alla fall så att dom vet exakt hur dom ska åtgärda det vid operation. Jag frågade såklart även hur länge jag måste vänta på en tid för operation, och han sa att självklart går ju alla superakuta fall först. Men han sa att dom lär nog ändå prioritera mig högt eftersom att jag är ung, lider av detta och dom vill förhindra framtida skador på hjärtat. Så det lät ju himla bra 😊 Drömmen vore ju att få operationen gjord före jul & nyår, men det återstår att se. Även om jag tekniskt sett KAN leva med detta utan att det är livsfarligt så är det ju ändå jobbigt att inte palla med vardagen på samma sätt som förut, känns som att man missar så mycket i livet nu pga detta. Men man kan inte göra annat än att tänka framåt, positivt, vara glad att dom har hittat felet och att det kan åtgärdas och att det inte kommer kännas såhär föralltid, men just nu är det en mörk och jobbig tid.

Hoppas verkligen att eran höst har varit 100 gånger mysigare & ta hand om varandra och er själva nu

Ahh roligt med samma bild igen...xD Ska förresten till frisören och klippa mig imorgon, välbehövligt ja, men är sjukt nervös för tycker alltid att det blir för kort när jag varit hos frisören haha.

Likes

Comments

Den 10 augusti 2016, alltså i år, fyllde jag 20 år. Min pappa har skämtsamt sagt att "efter 20 så går livet bara utför ska du se, då har man inget mer speciellt att längta efter åldersmässigt". Jag skrattade med honom och sa att det förmodligen stämmer ganska bra, jag hade haft en bra sommar, förvisso jobbat mest hela tiden och inte haft så mycket tid till nöjen. Men jag var pigg och glad och såg fram emot att börja sista året på vård & omsorgsprogrammet och verkligen köra 100% nu sista året. Men vad jag inte visste var att livet helt plötsligt skulle ta sig en vändning, en vändning som jag inte i mina vildaste fantasier hade kunnat tänka mig. Ja, i mitt fall så gick livet till viss del utför efter 20...

Jag minns så väl den dagen då det "började", eller ja, egentligen hade det ju redan börjat tidigare. Men det var häromkring som symtomen verkligen började bli påtagliga. Jag minns att jag satt i soffan och åt popcorn och kollade på serier, helt plötsligt känns det som att jag inte får in ordentligt med luft. Jag blir yr och känner hur adrenalinet börjar pumpa runt i kroppen, jag tänkte "shit, vad händer? ska jag dö nu eller??" men efter bara några sekunder gick det över och allt kändes normalt igen. Jag fick några fler sådana anfall, kanske någon gång i veckan (detta var i slutet av sommaren), men jag la inte ner någon större energi på det eftersom att det alltid gick över fort och allt kändes normalt igen.

Men sen minns jag den där lördagen, då allt började "på riktigt", jag och min kille låg och kollade film i soffan. Helt plötsligt känner jag samma känsla igen, känslan att inte få in luft, samtidigt som nu även mitt hjärta börjar klappa fortare. Jag ställer mig upp och går ut på balkongen och tänker att det förmodligen går över snart, men det gjorde det inte. Jag satt mig ner på stolen med huvudet mellan benen och kippade efter luft, självklart kunde jag inte låta bli att googla på telefonen där det på 1177 (jävla 1177, som dom har skrämt upp mig dessa månader, haha) att man genast ska ringa 112 om man får svårt att andas, bultande hjärta och tryck över bröstet. Herregud, har jag fått en hjärtinfarkt?! Är min tanke, med darriga ben går jag in till vardagsrummet, slänger mig på soffan, hyperventilerar, börjar skaka, skrämmer givetvis slag på min pojkvän som ringer ambulans. På kanske 10 minuter är en kille och en tjej från ambulansen hemma hos oss, dom kollar min syresättning och blodtryck. Båda två ser fint ut, och jag känner även hur jag börjar lugna ner mig.

Dom frågar om jag lider av panikångest och om jag har haft mycket att tänka på och stressat mycket på sista tiden, ja jo i och för sig, jag kände ju mig stressad över skolan, lite stressad över Italien resan och ångest har jag ju burit på i flera år. Så det var förmodligen någon ångest attack som jag slutligen drabbats av, att bägaren rann över helt enkelt. När ambulansen hade åkt iväg så var jag helt matt och gick och la mig i sängen, men jag hade svårt att sova den natten med bultande hjärta och andfåddhet, men jag tänkte att detta lägger sig nog till imorgon. Jag behöver bara få sova ut ordentligt.

Dagen efter mår jag bättre, det som är märkbart den dagen är ett tryck över bröstet och fortfarande svårt att andas. Jag skyller mina symtom på stress och att jag känner mig pressad över packningen och resan, detta släpper säkert när vi kommer fram till Italien.

Men det gjorde det inte...Italien resan kommer jag tyvärr inte minnas som alltför positiv, eftersom att jag mådde mer och mindre dåligt varje dag. En kväll på hotellet var hemsk, jag blev så sjukt yr, började kallsvettas, hjärtat gick i 190 och jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Jag var nära att be min kille kontakta sjukvårdspersonal, men istället la jag mig ner och bestämde mig för att sova och vänta ut attacken. Helt svettig och omskakad lyckades jag till slut somna.

Efter en vecka i Italien kom vi hem igen, och jag tänkte att nu ska det väl ändå bli bättre, nu är resan över och jag kan koppla av. Men bättre blev det inte, fick ett till anfall samma kväll som vi kom hem och min kille körde mig till akuten. På akuten tog dom EKG och massa blodprover, allt var perfekt. Sköterskan undrade om jag hade magkatarr, och jag tänkte att ahaa, magkatarr kan man ju få av stress och det kanske är DÄRFÖR jag mår såhär. Så dagen efter bestämde jag mig för att kontakta vårdcentralen, jag fick träffa en manlig läkare och jag förklarade lite luddigt att "jaa alltså jag har ju mycket hjärtklappning och svårt att andas...men jag har ju även ont i magen och så, jag kanske har magkatarr?..".

Han lyssnade på mitt hjärta och jag fick ta ytterligare ett EKG, han sa sedan "ditt EKG ser bra ut men jag hörde ett blåsljud på ditt hjärta som jag för säkerhetsskull vill att vi ska kolla upp närmare, så du ska få fara och göra ett ultraljud på hjärtat".

Jag tänkte att, jaha men ett blåsljud har jag ju mer eller mindre alltid haft och jag gjorde ett UL på hjärtat när jag var 16 som såg bra ut, så det är nog inget med hjärtat. Sagt och gjort, ungefär 2 veckor senare fick jag åka och göra ett ultraljud på Sunderbyn, tjejen som gjorde det på mig sa att hon såg att hjärtat tog lite extraslag, men det var inget farligt och jag hade inga stora läckage. Skönt att höra! Men jag och min pojkvän hant bara ner till parkeringen, så ringer dolt nummer, det är kardiologen som utförde ultraljudet på mig som vill att jag ska komma in och göra ett "bubbeltest". Hon förklarar att dom tycker sig se att det inte riktigt sluter tätt mellan kamrarna i hjärtat, och för att bekräfta eller utesluta det så ska dom via en nål spruta in koksalt i blodet och samtidigt göra ultraljudet för att se om saltlösningen passerar eller ej.

På plats får jag inte veta något mer, utan dom ska ju skicka bilderna och allt till specialister och mäta och ha sig. På måndagen veckan efter ringer min telefon febrilt, jag svarar och det är en sköterska från vårdcentralen. "Läkaren undrar hur du mår" säger hon, "jaa..inte särskilt bra, fortfarande", "nej, det är ju inte så konstigt när hjärtat inte riktigt fungerar som det ska". Jag känner hur jag blir helt stel och iskall, "vad menar du då? Ska jag dö eller?" är det enda jag får ur mig. "Nej absolut inte! Men detta måste vi ju utreda vidare, så du ska bli skickad till en hjärtläkare".

Jag tror aldrig att jag varit så rädd och nervös i hela mitt liv, höll på att kräkas rakt ut på golvet. Tiden tills jag fick veta exakt vad som var fel med mitt hjärta var som en enda dimma.

Till slut fick jag reda på att jag har något som kallas ASD, atrial septal defect, eller förmaksseptumdefekt på svenska. Vilket innebär att jag har ett hål mellan höger och vänster kammare, ett hål som egentligen ska stängas efter födseln men som i vissa fall inte gör det, och detta hål har mer största sannolikhet blivit större de senaste åren. Jag får även veta att mitt hjärta är friskt i övrigt, trots defekten så pumpar hjärtat som det ska och det har inte tagit någon större skada av defekten. Men detta förklarar ju alla mina symtom, med yrseln, hjärtklappningen, illamåendet, extraslagen och allting. Däremot är det ju svårt att säga vilka symtom som faktiskt beror på hjärtat och vilka symtom som kommer från att man är rädd och får ångest över situationen.

Självklart är det aldrig positivt eller roligt att veta att man har ett hjärtfel, men ASD räknas till ett av de "lättare" hjärtfelen som man kan ha. Och det är inget livshotade tillstånd så länge man upptäcker defekten innan hjärtat tagit mer stryk, skulle detta ha gått förbisett så kan man på sikt både utveckla hjärtsvikt (hjärtats förmåga att pumpa runt blodet i kroppen blir sämre eftersom att det belastas för tungt) och även arytmier (oregelbundenhet i hjärtats elektriska aktivitet). Så därför måste man göra något åt det snart för att förhindra framtida komplikationer.

Jag har sedan beskedet fått ta ytterligare blodprover, som såg bra ut, ett till ultraljud som såg bra ut bortsett från defekten förstås och mina EKGn ser fortfarande stabila ut. Nästa grej blir att träffa en kardiolog där vi ska gå igenom min situation mera grundligt och även diskutera operation för att sluta igen hålet, förhoppningsvis kan jag få några mediciner fram tills OP som underlättar mina fysiska symtom.

Om hålet är alldeles för stort, eller att man har flera hål, eller fler omfattande skador på hjärtat. Så kan en öppen hjärtkirurgi vara enda alternativet. I mitt fall som jag fått det klart för mig så räcker det med en kateterburen operation för att stänga igen hålet, då blir man antingen lokalbedövad eller nedsövd, och sen går läkarna in med en kateter via ljumsken eller bröstkorgen och stänger igen hålet med hjälp av ett så kallat "paraply". Tydligen tar operationen mindre än 1 timme att genomföra, man blir utskriven från sjukhuset efter bara några dagar och blir återställd relativt fort. Speciellt om man är ung som mig och inte har några övriga sjukdomar. Efter några månader beräknas man vara så gott som helt återställd och man kan börja leva som vanligt och träna som vanligt och allt möjligt 😊 Operationen är väldigt fri från komplikationer och dom lyckas nästan alltid med väldigt gott resultat, speciellt på unga människor som sagt. Och som jag förstått det så är det i Göteborg jag kommer bli opererad.

Det känns som en lättnad att äntligen få svart på vitt varför jag mått som jag mått, samtidigt som det förstås är skrämmande att veta att man har något fel på hjärtat. Och det olidliga i det hela är egentligen väntan, väntan på att träffa hjärtläkaren och höra vad han har att säga, väntan på operation..förhoppningsvis så blir operationen väldigt snart om han beslutar sig för en operation, får man drömma hade jag ju helst velat ha den innan jul så man kan vara tillbaka på banan med skola och allt till nästa termin. :)

Ett långt jäkla inlägg, men kände att jag ville skriva av mig lite. Och även ge er två livsråd, känner ni att något i kroppen inte är som det ska. Lita på eran magkänsla! Är ni ung som mig, så förvänta er att sjukvården kommer skylla på ångest och stress och i princip bara skaka på huvudet åt era symtom, så var det för mig varenda gång fram tills jag fick diagnosen. Nu säger jag ju inte att det faktiskt i många fall är så att det beror på stress och ångest, givetvis kan stark ångest ge massa fysiska symtom, det kanske inte är så sunt att utveckla någon sorts hypokondri heller och tro att man är dödssjuk för minsta symtom haha. Men se till att stå på er och bli ordentligt undersökta innan man går med på att det bara beror på psykisk press...ni känner oftast eran kropp bäst 😊

Och för det andra, fundera över hur skört livet faktiskt är, hur snabbt allt kan vända. Bara för att man är ung så är man inte odödlig, man tror att man inte kommer dra på sig massa åkommor förrän på ålderns höst vilket inte alltid behöver stämma. Säg till era nära och kära hur mycket ni älskar och uppskattar dom, hellre en gång för mycket än en gång för lite.


​Ser ni förresten hur ljushårig jag har blivit till skillnad från förut? 😃 (vet att bilden ser helt fläckig ut, är något fel på min kamera på telefon..)

Likes

Comments