_DSC7022

Den 12.5.2017 kom hon äntligen. Vår andra dotter och Almas lillasyster Thea. Två dagar före beräknat (på självaste bf enligt hur förlossningen räknade men håller på det bf som vi följt hos barnmorskan hela graviditeten). En rätt så utdagen förlossning till att börja med som påminde mycket om den första men när det väl tog fart så gick det i raketfart. Men mer om förlossningen i ett nytt inlägg.

Sedan lilla Thea kom så har vi hunnit flytta till vårt eget hus så de har minst sagt varit fullt upp. Nu är pappan i huset tillbaka på jobbet sedan en tid och jag är hemma med flickorna under dagarna. Det är mycket det kan jag lova men samtidigt så underbart och skulle inte byta ut det mot något annat i världen!<>


Likes

Comments

Ja som rubriken berättar så har vi blivit husägare. Det känns fortfarande alldeles overkligt och tror vi har nog inte riktigt förstått det hela ännu. Aldrig hade jag vågat tro att vi i vecka 37 med vårt andra barn skulle skriva på köpebrevet till vårt alldeles egna hem. Det är en sådan lycka och verkligen en av våra största drömmar. Vägen till husköpet skall jag ta och skriva mer om, det var inte en självklarhet att vi skulle köpa ett hus utan har en längre tid funnits även byggtankar i våra huvuden men är så himla glad och lättad att vi beslöt oss för att satsa på detta och just nu är det verkligen det allra bästa för oss och vår familj.

Just nu befinner vi oss i vecka 38 med 19 dagar till bf och allt är lite kaos kan man väl säga. Vi började måla och fixa lite ytor på lördag och har väl kommit halvvägs, så inte desto mer vi kommer behöva göra. Huset är rätt så nybyggt så endast lite färg vi vill ändra och göra så det känns mer som vårt hem. Så nu kör vi allt på en gång, bebis och hus. Hoppas ni vill hänga med på denna resa 😉


 

Likes

Comments

Livet alltså. Senaste veckorna har varit så fulla med allt möjligt. Graviditetsveckorna bara rullar på och vi är inne på slutspurten inför lillans ankomst. Men mer om allt annat inom sin tid. Har så mycket kul och spännande att berätta för er.

Graviditeten då, som jag redan skrev så går det snabbt nu. Jag har för snart två veckor sedan in en sväng till förlossningen efter att jag under många timmar känt av värkar som gjorde rätt så ont. Fick en spruta brikanyl och så lättade det. Efter att läkaren undersökt kunde hon konstatera att jag börjat öppna mig, vilket är vanligt för omföderskor, så svårt att säga desto mer hur de närmaste veckorna kommer vara och när förlossningen sätter igång. Sjuka sammandragningar har jag fortfarande nästan dagligen och även ett ordentligt tryck neråt som är rätt så obehagligt känner jag. Därtill foglossning och svårt att sova om nätterna, så ja, det känns att vi är nära förlossningen nu och jag har börjat längta så obeskrivligt mycket efter att förlossningen skall sätta igång och vi skall få träffa vår nya familjemedlem.<>

Därtill sade både läkaren och barnmorskan att sätter värkarna igång nu så försöker dom inte stoppa förlossningen mer. Så de är verkligen spännande tider nu. Anors mår jag bra, trött, men försöker njuta så gott jag kan av dessa sista veckor. Lillan sparkar på men fortfarande känns det på ett annat sätt än under förra graviditeten och har säkert med moderkakans placering att göra.

Bilderna är från slutet av vecka 35.<>


Likes

Comments

I söndags gick vi in i tredje och sista trimestern för denna graviditet. Tänkte därför skriva ner lite tankar kring den andra trimestern som varit. Nu har tiden verkligen börja gå så himla snabbt men samtidigt känns det så länge sedan vi gick in i den andra trimestern och allt jobbiga som var under flera veckors tid med blödningarna.

Jag har mått rätt så bra sedan blödningarna helt slutade där kring vecka 17 om jag minns rätt. Tröttheten var under flera veckor inte alls lika påtaglig där under första delen av trimestern. Illamåendet hade gett med sig och efter att vi gjorde ultraljudet i vecka 22 och fick se vår lilla i magen kändes allt så otroligt underbart och lättnaden går inte att beskriva. Det ar väl även där i de veckorna jag började känna allt tydligare sparkar. Går ändå inte att jämföra med förra graviditeten, då hade jag moderkakan i bakvägg och kände sparkarna på ett mycket tydligare sätt och även tidigare. Nu har lillan blivit så stark där inne i magen så känner sparkarna mer ordentligt och så att det till och med kan göra ont ibland, ändå känns de lite på annat sätt än med A, på ett mer dämpat sätt.

Jag har börjat sova sämre, vaknar ofta och får springa på wc och har sedan svårt att somna om. Tröttheten har återvänt i slutet av andra trimestern och ofta känns det som jag kunde sova halva dagen om jag hade haft möjlighet men det går ju inte när man är hemma med en liten busig ett och att halvt åring.

Foglossning är även något jag fått känna på, AJJ! värst är att gå i trappor så försöker undvika det, samma med sammandragningar, de kommer allt oftare. Har även varit med några gånger om att få riktiga smärtsamma sammandragningar så åkte ena gången in till förlossningen på kontroll, som tur var allt bra. Bebis ligger dock redan rätt så lågt nere med huvudet och har gjort ett tag och läkaren menade att en del av mina smärtor som kan komma och gå kan bero på det. Samma var det med A men först senare i graviditeten.

Hungern då, jaa… jag är hungrig konstant men när jag äter känner jag mig övermätt. Så knepigt. Kaffesuget är kvar och njuter av mina två koppar varje dag, blir oftast en på morognen och så en på eftermiddagen.

Magen växer i samma takt som förra graviditeten och har redan fått höra många kommentarer om att den är så liten, precis som med A. Men den växer helt efter sin kurva och jag går upp i vikt bra, så det är det viktigaste. Så svårt bara att inte ta åt sig av kommentarer, något jag måste bli bättre på för folk kommer alltid ha kommentarer och åsikter som man verkligen inte behöver grubbla på eller ens egna en tanke åt men det är svårt.

Hemma har vi inte förberett så mycket ännu annat än att vi plockat fram kläderna A hade som nyfödd, börjat gå igenom dem, köpt ett spjälskydd och lite sådant. Börjar verkligen få sådan lust att fixa i ordning mer för lillans ankomst så det blir kommande tredje trimesterns projekt.<>


Likes

Comments

Idag välkomnar vi vecka 21 och appen min visar att 50% av graviditeten är avklarad, nu återstår alltså andra hälften och det börjar verkligen kännas att jag är gravid nu. Magen har vuxit och jag känner äntligen små sparkar varje dag. Det är en sådan lycka!<>

Jag mindes att sparkarna och rörelserna var alldeles underbara att få känna men att det var såhär speciellt hade jag nästan glömt. Det är verkligen något näst intill magiskt. dessutom väldigt lugnande och bandet mellan mig och lill*n i magen växer sig starkare för varje dag som går.

Tröttheten har verkligen återvänt. Vissa dagar skulle jag kunna sova dygnet runt. Under graviditeten med A så hade jag mycket mer möjlighet att vila och minns att i vissa perioder sov jag då jag kom hem från skolan, gjorde läxor och sedan vilade i soffan hela kvällen. Det är inte lika lätt nu att vila utan det är mer bus och lek som gäller. Just att jag rör mig rätt så mycket, lyfter och bär A och är ute och promenerar då hon skall sova på dagen blir jag påmind om. Har ofta sammandragningar, precis som i förra graviditeten men nu kommer dom lättare och oftare vilket nog är helt normalt vad jag förstått. Det gör ju inte ont men känns rätt obehagligt ibland, speciellt om man är ute och gå eller handlar mat och kanske ej har möjlighet att sitta ner en stund.

Hungern är också något jag känner av mycket just nu. Är i princip bara sugen på saltigt och bäst är fortfarande smörgåsar och mat. Kaffe har nog aldrig smakat så bra som nu men jag håller mig till en kopp om dagen. Anors då? Hamnar springa på wc hela tiden känns det som, tror bebisen ligger rätt så lågt och trycker på blåsan. Sömnen är väl sådär, har svårt att somna och vaknar lätt och ofta. Sammanfattningsvis mår jag ändå väldigt bra, tröttheten är nog det som tar på mest. Känns inte alls kul att vara så trött hela tiden men vad kan man göra. Hoppas det lättar snart då jag dessutom har fyra veckor praktik framför mig h��r efter nyåret, sedan blir det att vara hemma med A igen. Ser så fram emot det och längtar till våren och att maj skall komma så vi får träffa vår lilla älskade nya familjemedlem.<>

I skrivandets stund längtar jag dock olidligt till nästa vecka då vi har ultraljud, skall bli så spännande och roligt att få se hur lill*n i magen vuxit.<>


 

Likes

Comments

Inlägget är i samarbete med Daniel Wellington


Om du inte fick en klocka i julklapp så har du fortfarande chansen att köpa en nu såhär efter jul. På hemsidan har Daniel Wellington fortfarande ett kanon erbjudande som ni hittar HÄR. Du får dessutom 15% rabatt ända till den 15.1.2017 om du anger REBECKA15 i kassan på deras hemsida och de har fri frakt i hela världen.

 

Som jag redan tidigare skrivit så använder jag mina klockor från Daniel Wellington nästan varje dag, både till vardags och till fest. Det är så lätt att byta klockarmband och på så sätt känns det som man har en helt ny klocka, det gillar jag verkligen och det gör även klockorna ännu mer användbara för olika tillfällen.


 

Likes

Comments

God Jul till alla mina fina läsare 😀

Hemma hos oss blev julen inte som planerat. Lillan fick plötslig någon släng av magsjuka igår stackaren. Det gör så ont i mammahjärtat att se sitt barn vara sjuk och jag skulle undra gånger om ta allt ont ifrån henne. Som tur fick vi alla till slut en rätt så bra natts sömn och idag mår hon bättre, så tacksam för det!<>

Vi tar en jul hemma i år och viktigast av allt är att vi får vara tillsammans och att lillan vår mår bättre. Kommer bli en hur fin jul ändå fast det inte alltid går som planerat. Vi har julmat, en fin gran som lyser upp här hemma, en hel hög med julklappar, glögg, godsaker, julmusik och viktigast av allt varandra. Det blir nog jul ändå med andra ord.<>

Det slog mig också idag att tänk, nästa jul är vi en familj på fyra och vår lilla tjej är storasyster. Den lyckan. Det får mig att längta ännu mer till ultraljudet vi har strax efter nyår, bästa starten på ett nytt år som jag känner på mig att kommer bli fantastiskt.

Men nu fixa lite här hemma medan lillan tar sin förmiddagslur och jag skall försöka att knäppa några bilder från vår jul, tills dess får bilder från förra julen sprida julstämning här på bloggen 😉

Stor kram till er alla!


 

Likes

Comments

Lättnad! Ordet som definierar de senaste dagarna bäst. På fredag hade jag tid för ett ultraljud för att ta reda på vad mina fortsatta blödningar kan ha berott på. Jag har nog aldrig varit så nervös som då jag satt i väntrummet och varje minut kändes som timmar. Sedan jag sist uppdaterade här har oron verkligen varit jobbig och de återkommande mindre blödningarna jag haft har verkligen gjort så jag haft så svårt att slappna av och tankarna har varit på ultraljudet som väntade. När jag väl fick komma in och träffade läkaren kände jag mig snabbt lugnare, hon var så trevlig, lugn och positiv så det smittade av sig. Först lyssnade hon på bebins hjärtljud och det lät så fint så, redan när kände jag lättnad. Sedan kunde jag se en liten bebis på skärmen som låg och rörde sig inne i min mage och läkaren berättade att moderkakan nu satt i framvägg, så den hade alltså vuxit uppåt vilket var vad jag så hade hoppats på, här kom första lyckotåren. Hon undersökte noggrant och kollade verkligen upp moderkakans placering och mätte bebisen som motsvarade helt den veckorna perfekt. Lycka, Lycka Lycka! Orsaken till mina blödningar förklarade hon även och jag fick rådet att ta det lugnt och undvika lyft nu tills alla blödningar helt slutat och sedan kan jag leva som normalt igen. Den lättnaden!

Nu ser vi så fram emot följande ultraljud som vi har inbokat direkt efter nyår. Så spännande och längtar att få uppleva det tillsammans med J. Det är något så otroligt speciellt med att få en glimt av det lilla liv som växer inom en. Idag gick vi in i vecka 19 och vet ni? Nu har illamåendet gett med sig. Endast vis matos kan det komma tillbaka men inte desto mer. Anors mår jag bra, tröttheten har lättat, jag har lättare att äta mer varierat och magen den växer. För någon vecka sedan kände jag vid några tillfällen små buffar men sedan har det varit lugnare med det, orsaken är troligen moderkakan som vuxit i framvägg och på så sätt dämpar bebisens rörelser. Men något har jag känt senaste dagarna, inte direkt buffar men känner något rör sig där inne när jag ligger i soffan på kvällarna. Längtar så efter ordentliga buffar och rörelser.<>


 

Likes

Comments

_dsc2489

Inlägget är i samarbete med Daniel Wellington


En tidlös gåva som passar för alla är verkligen vad en klocka från Daniel Wellington är. På sin hemsida har Daniel Wellington dessutom ett julerbjudande nu ända fram till den 30 december, klicka HÄR för att komma till erbjudandet om du funderat på ge en klocka i julklapp till någon eller kanske köpa en till dig själv såhär passligt till julen. Just nu får du  dessutom 15% rabatt om du anger REBECKA15 i kassan på deras hemsida och de har fri frakt i hela världen.

_dsc2499

Likes

Comments

Redan första december i morgon. Här har dagarna bara gått hur snabbt som helst känns det som. Vi tar det väldigt lugnt med lillan och är bara hemma och jag försöker att lyfta så lite som möjligt då jag fortfarande har mindre blödningar. Det känns tungt. Dessa blödningar. Försöker att inte oroa mig men det är så svårt. Nästa vecka har vi ultraljud inbokat så längtar otroligt mycket till det. Illamåendet hänger även kvar, främst på kvällarna det slår till så hoppeligen försvinner det helt.

Slutarbetet är nu presenterat och mognadsprovet skrivet så det känns som en enorm lättnad. Känns som jag kan vara mer i stunden nu och faktiskt njuta av våra dagar tillsammans med lillan. Hon är så himla rolig att umgås med dom dagarna, så klok och glad. Det är så spännande att se hur mycket hon faktiskt förstår och jag längtar så efter att hon skall börja prata mer. Nu är det ännu mest mamma, pappa, äppel, nej och några andra ord som hon använder. Men pratar på så mycket på sitt eget språk haha, gulle ändå.<>

Just nu är vi inne i vecka 17 och jag har tänkt att det blir gravidinlägg varannan vecka, känns som det blir mer att skriva om då och så hinner magen växa till sig mer. Just nu känner jag mig rätt så svullen, konstant hungrig på mat och smörgåsar, måste springa och kissa hela tiden och så har jag fått svårare att somna om kvällarna. Det är aningen frustrerande då lillan nu sover hela nätter så jag skulle ha möjlighet att verkligen få sova men nej, då skall man ligga och snurra på i sängen alldeles för länge. Hoppas det blir bättre med det snart.


 

Likes

Comments