God eftermiddag denna lördag!

Detta inlägg kan nog bli en aning långt.
Igår kväll / natt exploderade jag av alla känslor man har haft inom sig länge nu. Speciellt denna.

Under 2år om inte längre har jag varit uppe på samma arbetsplats. På praktik samt på tillsvidareanställning och nu på arbetsträning. Vilket man kan läsa om i mina andra inlägg. För ett tag sedan sökte jag om ett vikariat tjänst, men jag fick ett nej. Fast att jag kan en hel del redan. Dock har jag endast hållit till i kallskänken, renseri och disken, lite sådär. Knappt varit vid grytorna och ugnarna. Det har inte något med att göra att jag inte vill, för det vill jag. Vill lära mig och laga maten och inte bara vara vid kallskänken, renseri och disken. Men det är som om dem inte vill att jag ska vara med. För ett tag sedan sa Juliet åt mig att ta potatisen och moset då hon skulle till vårdcentralen. Potatisen skulle koka ca 40min som inte är svårt alls, medan jag skulle laga moset. Vilket jag aldrig har gjort förr. Jag hörde två person säga - "Ska hon göra moset + koka potatis?" "Ja, tydligen" - Och det var i en ton som om jag inte kunde. Där blev jag lite ledsen eftersom jag faktiskt hörde. Dem verkar bara vilja ha mig till att göra det dem inte hinner med under en hel dag.

När sökandet på denna tjänst var över fick i stället in en människa (långtids vikarie) med diabetes, som inte sköter sig med sin "sjukdom"!. Hur tänker dem där? Sist var hon låg och skrev fel på mos - lapparna (sånt vi har för att ha koll på hur mycket mos / potatis varje avdelning ska ha per person) och vi fick göra om allt, som tar upp en viktig tid och gör att vi ligger efter lite. Jag orkar inte ens lägga ned energin på henne. Jag la ned tid på mitt CV + personliga brevet och att jag även visar vad jag vill på praktiken, men förgäves. Kanske bra att jag söker m.m. för då ser ändå min arbetsförmedlare att jag söker jobb. Men ändå en tid som gick åt, åt inget.

Det är snart sommar och dem behöver ha in sommarjobbare / vikarier. En vän till min bror fick 50% i en tjänst! Gruppledaren hade erbjudit henne den. Hon har aldrig varit där uppe och jobbat. Antar hon fick den för att hon har denna jävla utbildningen som inte jag har. Ännu en gång åker jag förbi som vinden.

Jag sliter varje dag från 7-14, för vadå? Inget! Jag lever på minimala summan varje månad av försäkringskassan på över 7,000:- / mån. Vad gör jag ens där uppe när jag vet att jag inte kommer få någon tjänst? Meningslöst! Jag har inte ens råd med nya kläder, nya skor, betala mina skyhöga skulder. Man får påstående som "du kan ju spara". Nej, jag kan inte. Hur är det möjligt när jag lever på minimala summan i mån. Hyran, elen m.m ska in. Sedan ska jag leva på det som blir över i en hel månad. Det finns ingen möjlighet hur man än gör. Jag tror inte personer vet förrän dem själva är i samma situation.

Igår satt jag med CV:t igen och hoppas med lycka denna gång. Skulle betyda mycket, så jag någon gång får komma ut på ett riktigt jobb och verkligen bli uppskattad för det jag gör. Är trots allt snart 25år och är inte ens ute på jobb. Tragiskt! Men så arbetsmarkanden ser ut, tyvärr!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

  • 3 readers

Likes

Comments

Precis som rubriken lyder så har jag en dröm, kanske ett mål eller vad man nu än vill kalla det. Egentligen har jag inte bara en, såklart. Min vikt är också en större del av det hela. Men.. nu på sistone så har jag tänkt allt mer på att vilja flytta till Karlstad. Karlstad har varit mitt "andra hem" enda sedan jag började gymnasiet där året 2008 och tog studenten året 2012. Det är inte förrän nu som jag har tänkt mer på det och faktiskt börjat leta lägenhet, i alla fall kollat mig omkring, ställt mig i bostadskö, lämnat intresse och allt det som hör till. .

Dock lär det väl dröja då jag har en äcklig ekonomi som inte går som "det ska". Ingen fast inkomst, utan är tillbaka till Försäkringskassan på en minimal summa med 7-8,000:- / mån, cirka. Sedan har jag skulder som växer, kronofogden hack i häl. Ja, en ond cirkel med andra ord. Kommer självklart ta mig ur detta om jag någon gång får en praktik / ett jobb som vill ha mig där! Jag är tillbaka där jag var förra året men nu via AF och inte det projekt jag var i innan. Vi har kapat ned mina timmar. Eftersom jag klarar inte av hel tid och där är alla olika. Så det känns bra att få testa fram i dessa olika tider och sedan se vart man är. Inte meningen att man ska vara helt död efter jobbet när man kommer hem eller bränna ut sig. Så det här kommer kännas bra. Dock vet jag redan att jag inte kommer få fast anställning.

Tillbaka till lägenhets pratet. Dem kollar ju för det mesta upp ekonomin och om man har några anmärkningar m.m. Vilket gör det svin tufft att få någon bostad/lägenhet. Även fast man kan betala in hyran och diverse räkningar så sitter ju pricken kvar som en "stämpel".. Dem kanske tror att jag inte klarar av att betala hyran, när jag i själva verket kan det. Nu har det varit krångel med allt från höger och vänster som har gjort att jag ligger efter med hyran två gånger, vilket suger. Men jag gör vad jag kan.

Nu tänkte jag inte ta detta så långt längre, utan skriver mer inlägg längre fram. Ha en god natt!

  • 25 readers

Likes

Comments

God eftermiddag!
Här kommer dagens matrecept.
Ingen wow effekt, men enkelt och väldigt gott ändå. Det enda som är eget är såsen. :)

Du behöver:

Falukorv
Potatis
Kalvfond
Grädde
Mjölk
Kryddor (efter smak)
Lingonsylt
Potatismjöl ev. maizena

Gör såhär:

1. Koka potatis som vanligt.
2. Skär korven och stek som du brukar göra.
3. Koka upp grädde och mjölk (ta så mycket du vill göra sås på)
4. Häll i dem kryddorna du vill ha i.
5. Häll i smått med potatismjöl ev. maizena för att då såsen tjock.
6. Servera med potatis, sallad och lingonsylt.

Likes

Comments

Aaah jag blir otroligt galen på mitt ansikte före mensen! Finnar ploppar upp hej vilt här, haha!
Hade liten lust att faktiskt skriva av mig såhär dags. Ned bäddad i sängen med en av mina sex katter (den mest lskigaste på kvällen) och kvällen är intagen.
Jag tänkte faktiskt börja med att jag gör ett matinlägg varannan dag och skriver av mig av mina tanker, åsikter o.s.v dem andra dagarna, om jag må ha något på hjärtat.

Detta är lite jobbigt ämne, men inget jag vill hålla tillbaka. Kan redan varna för rätt så långt inlägg.
Så.. nu kör vi då.

Jag har länge funderat på varför jag inte känner mig så som jag ser ut.
Förstår du vad jag menar det?
Att man känner något annat än vad man ser i spegeln.
Från en tidig ålder blev jag överviktig. Varför jag just blev det var för att jag blev lindigt mobbad i skolan. Jag spelade med och hållde masken. Så fort jag kom hem. Ja, fall jag samman och mat blev min räddning. Låter sjukt att det var min räddning. Men att det "lindrade" mig. Jag mådde bra. För stunden. 
Ju äldre man blev ju mer förändrades kroppen allt eftersom. Jag var en soffpotatis och rörde mig knappt ALDRIG. Vilket jag må ångra idag. Ångrar att jag vräkte i mig mat som var min flykt.

Idag är jag 24 år. Här sitter jag med fetma klass ll - lll, BMI på 43,82 och kroppsfett på 52,7 % (nämner aldrig ordet fetma, för det låter hemskt).
Förstår ni hur sjukt detta är?!
När man ser sanningen framför sig, så får man en chock.
Varför gör jag inget?
Varför sätter jag inte stopp?
Jag vill, men har svårt för att veta vart jag ska börja och främst hur!
Har prövat mig fram. Men jag håller inte det. Jag tröttnar för lätt.
Kan inte gå till gym och vill inte. Vill förlora fett, inte bygga muskler. Så jag anser det som.
Älskar att jogga och där sätter jag alltid ribban högre varje gång - att dit ska jag utan att stanna. Ser the spot framför mig och släpper den inte för än jag är i mål.
Lite så borde jag säga om min vikt. Men jag kan inte.
Det är som om jag inte bryr mig om hur jag ser ut. Men jag gör det. Självklart, fast troligtvis inte på så hög ribba.
Ändrade min kost för ett bra tag sedan och i nuläget så tycker jag den håller. Väldigt nyttigt, som alltid. Kanske små justeringar bara. Jag var ju inne på soppdieten ett tag. Snarare 1,5 vecka.
Klarade jag det?
Nej. Jag gjorde aldrig det.
Måste finna någonstans där jag kan hålla mig till. Utan att ge upp så lätt eller tycka det är trisst. Det lär nog ta ett tag.

Om jag hade råd och ha en PT så kanske det hade varit ett steg enklare.
Jag behöver ha någon som stöttar, kämpar med mig, pushar. Men på rätt sätt som inte gör att jag vill avbryta.
Jag måste få hjälp någonstans. Även om jag må klara av det själv.

Min start vikt låg på 125 kg.
Under många ups and downs så lyckades jag gå ned till 99,9 kg. Sen gick jag upp och upp av olika skäl, mådde dåligt, tappade orken. Ja, allt i stort sätt.
Nu vägar jag nog 115,5 kg. Jag får spy, så äckligt.

Jag behöver nya kläder.
byxorna skriker hål på mellan låren.
Men jag har inte råd, på grund av en för liten inkomst, skulder ut av helvete, inget fast jobb ännu. Jag lagar dessa byxor gång på gång och nu finns det ingen chans för mer lagning.
Hittar jag kläder i min storlek?
Oftast inte. Det är ytterst sällan. Jag kan inte gå in på stans butiker, utan måste närhandla. Vilket är jobbigt. Jag vill kunna gå på stan och shoppa loss lite. Men kan inte.
Min vikt tror jag håller mig tillbaka lite också. Att jag inte vågar gå ut, visa mig. Gå på stan ocg ta en fika med familj, vänner. Jag är rädd för pekningar, tittande och sånt. Vilket man inte borde!

Jag känner att jag behöver avsluts här.
Ögonen trillar ned snart.
Behöver sova lite, för ännu en jobb dag.

Avslutar med en bild där jag var runt 11-13 år. Då tyckte jag var fet. Nu i dagsläget kan jag inte förstå varför. Jag ser normal ut, jämfört med idag!

Likes

Comments

God förmiddag!
Slutade min praktik för över 1h sedan.
Här skiner solen så otroligt skönt. Inte bara att solen skiner, utan att det faktisk känns som vårvärme! Det må troligtvis bli en go promenad senare.
Men.. nu ska jag nämligen ägna inlägget om just hur du gör en god tacogratäng. Väldigt enkelt och få ingredienser som inte är allt för dyrt.

Du behöver:

Riven ost
Paprika - Röd
Purjolök
Rödlök
Tacokrydda
Köttfärs
Crème fraiche

Gör såhär:

1. Stek köttfärsen och häll i kryddan.
2. Skala löken och hacka den tillsamans purjolöken.
3. Skär paprikan i runda ringar och dela i mitten så du får halvor.
4. Fräs allt i stekpannan så det blir mjukt.
5. Blanda riven ost med crème fraiche i en bunke.
6. Lägg i färsen i en ugnsform och sedan på med grönsakerna och sist på med ost - crème fraichen.
7. Krydda på med lite basilika och grädda i ugen på ca 200*C tills osten fått färg.
8. Servera med sallad och potatis (eller vad du tycker passar) 

Likes

Comments