Så var slutet av augusti här och jag ser fram emot en mysig höst med Lillan. Jag älskar verkligen sommaren, men mår så mycket bättre i ett lite kallare klimat.. När vi reste runt i syd/mellan amerika förra året kände jag mig verkligen som en skandinav som bara klaga på värmen hehe.

Nästa vecka ska vi avsluta Jonathans semester med besök i Köpenhamn. Alicia har nämligen fått en liten kusin.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

kärleken till min bebbe blir bara större för varje dag om det ens är möjligt. Vi njuter verkligen av sommaren och av att ha pappa hemma några veckor. 7 månader är vår Alicia och kan redan för en månad sedan till nu krypa, stå mot saker och är väldigt bestämd. världens bästa lilla skit.

Likes

Comments

Äntligen har jag blivit med kamera så nu fotar jag för fullt. Man känner sig tvungen nu när Alicia typ växer en centimeter om dagen. hehe känns det som iallafall ;).

Likes

Comments

Rubriken säger allt, det är så otroligt skönt att bara gå i skjol och tisha nu när det är varmt. Idag har vi haft 27 grader och en väldigt gnällig men söt bebis, det går att överleva.


Likes

Comments

Har nog aldrig fikat och ätit så mycket som jag gjort sen jag blivit mamma. Säkert dels pga att det går åt så mycket energi och så har man bara extra tid till det som är gott eller när det ska gå snabbt. Igår unnade jag mig första drinken på mer än ett år och den smakade gaanska bra.

Sommaren är här (jag hoppas för att stanna) och lillan sover.

Från gårdagens pool invigning hehe.

Likes

Comments

Så var vi inne i ett nytt år och jag har blivit mamma. Det låter helt mysko och jag kan fortfarande inte helt förstå det, och jag kan inte flrstå att det var hon som låg där inne i magen alla dessa 9 månader.

Förlossningen startade den 20 December, det datumet jag var beräknad på och hon föddes d.21 kl 01.19.. Ganska kul om hon hade kommit lite tidigare då endast 4% av alla bebisar föds på beräknat datum.

Jag hade dock gått med kraftiga värkar och sömnlösa nätter i 4 dagar och var helt förstörd så sista natten sov jag hos mamma och pappa då Jonathan jobba sent. Hela den natten låg jag vaken och försökte andas igenom varje värk och var sp envis med att inte ringa förlossningen. Till slut på morgonen gröt jag av det onda (sökert också för jag var så trött) och fick komma in för kontroll.

Öppen 3 cm men tappen var fortfarande inte helt borta... Nahe tänkte jag, tills barnmorskan sa att det blir nog bebis ikväll men ni kan åka hem och vila/äta någon tinme. Till slut kunde jag inte vara hemma mer och fick komma tillbaka men inte mer öppen, så jag fick lägga mig i deras bad i 2 timmar.

Hände ingenting tills jag gick ur badet och ut genom sjukhuset för att promenera så gick vattnet, konstig känsla men verkligen inte som man ser på film utan mer sipprandes. Det var grönt vilket man ska observera så från och med då fästes eb slang in som satt på bebis huvud för att kontrollera hjärtljuden och allt var fint under hela förlossningen.

sen gick timma efter timma och det blev bara jävligt mycket ondare. Epidural ja tack, den hjälpte ganska fint. Tills de hemska krystvärkarna kom, så kraftfulla och omöjliga att stå emot sen kom hon efter 100 krystvärkar kändes det som. Jag kollade på Jonathan flera gånger och han kände sig så hjälplös som inte kunde göra något för smärtan, men det var bara skönt att ha han där hela tiden.

När hon väl var ute ville inte min moderkaka komma ut, det var ganska dramatiskt dp dom nästan hoppa på magen, prova akupunktur, fick nitroglycerin och så prova dom att plocka ut den när jag var vaken vilken var ganska hemskt.

Jag förlorade massa blod och hamna snabbt i narkos där dom fick plocka ut den annars hade jag förblödit. När jag vakna köndes det som jag hade varit med i en skräckfilm typ då jag hade blod överallt, och Jonathan sa att innan de körde mig till operation så flöt jag runt i blod. Dock är jag glad för att jag knappt kommer ihåg något, och fick snabbt upp min lilla bebis på bröstet när jag kom tillbaka.

Några påsar blod senare kände jag mig bättre och Alicia (som hon till slut fick heta efter många om och men) mår super bra och är en frisk liten tjej som vi redan älskar så mycket.

Likes

Comments

Det är inte mycket som jag orkar skriva här, har lite tid över idag då jag ligger sjuk och orkar inte ta mig upp ur sängen, speciellt då det redan är ganska tungt i förväg ;).

Bebis hade inte vänt sig med huvudet neråt så i veckan var jag på ett vändningsförsök som var sjukt obehagligt men som lyckades. Eller vi får se på tisdag om hon ligger kvar vilket jag är rädd för att hon kanske inte gör då jag tycker jag kan märka ett huvud under mitt vänstra revben. Återstår att se!

Annars är det 16 dagar kvar till bf idag vilket är helt sinnes men i stort sett kan hon komma vilken dag som helst då 95% av alla bebisar föds mellan vecka 37-42. Och i veckan går vi in i 39. Undrar vad det är för liten krabat i magen och är så spänd på förlossning, har inte bestämt nånting i förväg utan tar det som det kommer och får se hur mycket man klarar.

Här sitter jag och har börjat hoppa.

Likes

Comments

... Känns som man aldrig skulle komma till denna vecka men nu är man här stor som en melon. ;)

Status är väl tungt, tungt och tungt. Axlarna är tunga, och ryggen börjar ta lite stryk. Sen har jag fått ett blåsljud på mitt hjärta och jag känner mig så andfådd pga den höga pulsen, så nu ska det kollas upp noga om jag evt måste föda på annat sätt.

Utöver det så längtar jag efter min bebis nu, ser verkligen inte fram emot förlossning men så mycket efter att komma hem med henne.

Jonathan har varit i England i helgen och köpte med massa söta bebiskläder och presenter. Bästa honom. Sen har vi invigit vårt nya matbord som vi väntat på i 1000 år pga felleverans osv.

Likes

Comments