View tracker

The sun has come.
The mist has gone.
We see in the distance…
our long way home.
I was always yours to have.
You were always mine.

We have loved each other in and out of time.

When the first stone looked up at the blazing sun
and the first tree struggled up from the forest floor
I had always loved you more.
You freed your braids…
gave your hair to the breeze.
It hummed like a hive of honey bees.
I reached in the mass for the sweet honey comb there….
Mmmm…God how I love your hair.

You saw me bludgeoned by circumstance.
Lost, injured, hurt by chance.
I screamed to the heavens….loudly screamed….
Trying to change our nightmares into dreams…

The sun has come.
The mist has gone.
We see in the distance our long way home.
I was always yours to have.
You were always mine.
We have loved each other in and out
in and out
in and out
of time.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

'cause Cowgirls don't cry

Ride, baby, ride
Lessons in life are going to show you in time
Soon enough your gonna know why
It's gonna hurt every now and then
If you fall get back on again
Cowgirls don't cry

Det finns ingen förklaring ingen bruksanvisning ingen förvarning när allt kommer om kring. Men hur förklarar man för någon att man känner någonting man inte vet vad det är, hur förklarar man för någon som bara inte förstår fullt ut. Någon som aldrig känt dom känslorna jag känner någon som aldrig varit här.
När folk frågar hur det är så är det alltid lättare att säga att allt är bra istället för att försöka förklara saker som är bortom ens egen kontroll. Bortom ens egen kunskap, förstånd och som tär så fruktansvärt mycket på den.

Hur lever man upp till andras förväntningar när man känner att dom är större än mount everest.

idag har jag en någolunda bra dag. Men det som skrämmer mig mest är att jag inte känner någonting, inte ångest inte glädje ingenting jag känner mig tom. Och det är nästan värre än att känna mig ledsen. är hellre olycklig eller lycklig än förtvilans tom. Jag vet inte om det är för att jag känt så mycket på senaste tiden så jag är känslomässigt blockerad eller vad det är men det gör mig rädd.
Idag känner jag mig ändå påväg någonstans jag vill komma vidare i livet men det känns som att jag ständigt måste oroa mig för något.

MEN jag vet att en dag är jag mig själv och mår bra igen.

 en dag mår jag bra!

Likes

Comments

View tracker

man kan alltid börja om på ett nytt kapitel.

Ibland undrar jag var jag är på väg någonstans och vad jag vill i mitt liv och än mer vilka jag vill ska följa min resa genom helvetet.

Vem är jag att ta ifrån dom jag älskar sitt liv för att lyssna på mitt elände, vem är jag att välja vem som ska stå vid min sida till slutet.

ibland undrar jag hur livet hade sett ut om jag tagit ställning tidigare?! inte kastat den där stenen som sårade någon, Om jag inte sagt dom där orden som fick någon att tvivla, om jag inte hade gjort dom där valen som gjorde så in i hälvete jävla ont.

är jag för svag för att kämpa eller finns det lite till att ta av ? är det här livet jag kommer att få leva, är det så här jag ska må rästen av mitt liv?

Vem är jag att sakna som valt bort så mycket, som har sårat på vägen, vem är jag att älska någon som inte tillhör mig? Vem är jag att känna mig olycklig när halva jävla jorden kämpar. men samtidigt vem är du att inte se mig som den jag är, vem är du att döma mig?


jag önskar att jag bara kunde blunda slippa vakna och se den här fula sanningen i vitögat! Jag vill också må bra le och vara fri. känna mig älskad, inte vara rädd för att alla ska lämna mig. Jag vill också, men kan inte. Jag orkar helt enkelt inte bara finnas i det här tomma skalet längre jag vill nå längre än så. jaag vill så mycket men orkar inte.







Likes

Comments

Saker och ting blir aldrig lika bra som du föreställt dig, Jag är så trött, trött på att försöka leva upp till omöjliga förväntningar.
Jag vill sluta göra allt för alla andra och börja se mig själv igen. Jag vill känna mig bra som jag är, jag vill vara sprallig och glad för min egenskull.


& om ord bara för en gång skull kunde förklara hur ont i mitt hjärta jag egentligen har, om sorg bara var ett ord i ett kapitel. Om den där smärtan bara kunde sluta förfölja mig för en gångs skull, då kanske jag kunde vara jag och bara slappna av.

Jag saknar dig & vår familj.





Likes

Comments

och det är skönt att veta att vare sig jag gjort fel eller rätt så har jag gjort det på mitt eget sätt.


Skepp å hoj.

Nu äre dags igen. Tänkte iaf försöka blogga lite :)
Mycket har hänt sen jag bloggade sist mitt liv ser helt annorlunda ut nu än vad det gjorde sist jag bloggade.
Jag har lärt mig leva med mina ärr. Jag tränar dock inte som jag har sagt 0241+90 miljoner gånger att jag ska göra. Kom på att livet som tjock va roligt ändå, ska bli sumobrottare istället för det är inte lika jobbigt som att behöva ha självdiseplin och träna.
Jag har en fantastisk pojkvän som jag älskar gränslöst, hade glömt hur det kändes att känna sig behövd och älskad. Men nu minns jag igen.
Har en helt annan relation med min mamma än jag hade förr. Bor nu mera på heltid i surahammar med min pojkvän. Trivs hyfsat iaf fortfarande bara ett ställe jag bor på. Har svårt att se det som ett hem men gör det bästa av situvationen.
den 16 mars börjar jag plugga upp mina betyg för att senare kunna plugga vidare.
Jaha men vad hände med lastbilarna tänker ni nu, jo jag har kommit på att det är mer en hobby än ett jobb för mig. så nu ska jag göra det jag tror passar mig bättre bli sjuksköterska! mitt mål är att jobba nära människor hällst med barn.

pussss

Likes

Comments



... är inte desamma som att må bra.

Idag kan ha varit den jobbigaste dagen på länge. Mycket tankar och funderingar som vandrar runt i mitt huvud just nu. 
Även om jag inte vill erkänna det så är jag så in i helvete jävla rädd, rädd att finna samma öde som du. Att jag ska behöva  utsätta människor som bryr sig om mig för samma resa som vi gjort. 
Jag saknar dig. 

Det känns som att jag inte vet vart jag är påväg längre, som om jag inte har en plan inga drömmar ingenting. Jag lever varje dag som om det vore min sista. Är inte rädd om mig själv och bryr mig inte tillräckligt mycket för att ta hand om mig själv heller.. Jag vill förändra mitt liv och få en plattform att stå på. Men varje gång jag är på väg åt rätt håll så händer alltid en motgång, och en olycka kommer sällan ensam..

dags att tänka om..
Gör om gör rätt.



Likes

Comments

Vad är det för fel på mig.

Jag vet inte vad jag ska säga längre, änn mindre vad jag ska göra.. 
Känns som någonting fattas, det känns som att jag är helt ensam även om jag har miljoner människor omkring mig. ångesten bara kryper sig på mig och mitt hjärta bara brister mer och mer, Jag saknar att ha någon att göra saker för, jag saknar att ha någon att vara för. någon att bara kunna krypa ner till. Det kvittar hur jag bär mig åt så kan jag inte, jag kan tycka om men inte mer än så det är lixom stopp där. 

Det känns som att du fortfarande har ett järngrepp runt mitt hjärta. Jag vill bara bryta mig loss och gå vidare.
Jag har en tanke på att man måste nog må riktigt dåligt för att öppna sig ordentligt. men så fort någon kommer för nära mig så drar jag som en avlöning i full kareta. 
Jag är så jävla rädd att bli sårbar igen, att någon ska få ta den lilla biten som är kvar av mig. Jag dränker mina sorger i en grogg och inbillar mig själv att jag är oövervinnlig. 


Sen kan alla jävla hjärndöa människor i sura sluta snacka massa skit om att jag är kär i den och den håller på med han och han, för inget av allt dä där är sant jag är inte kär i någon..sluta dra era egna jävla slutsatser om allt. och sluta döm folk ni inte känner...

För mig är du ett avslutat kapitell som jag ska lära av.

Likes

Comments

vad sysslar jag med. insåg precis att jag är så jävla slut som person. du gör mig så jävla arg, besviken och inte minst sagt jävligt ledsen. jag kan inte släppa dig. hur jag än försöker ju bara är du kvar i mitt förbannade huvud. du skrämmer mig. jag vill varken se eller höra dig. men hur jag än vrider å vänder på allt så inser jag bara mer å mer att jag älskar dig precis lika mycket som för 4 år sen. thats pisses my off.

jag måste lära mig å bete...
  • 394 readers

Likes

Comments


You see the smile that's on my mouth It's hiding the words that don't come out And all of my friends who think that I'm blessed They don't know my head is a mesS



jag blir så jävla förbannad på folk! 
Ärligt talat vad ger er rätten att trycka ner någon som redan ligger ner på botten ? och vadå jävla kom över det?! 
Säg gärna till mig att jag är deprimerad när du inte har en aning om hur mina känslor utspelar sig. Och deprimerad är jag då fan inte. 
Den dagen då du har förlorat något så kärt och sett hela ditt liv sippra som sand mellan dina fingrar, och den dagen då ditt liv har fallit i bitar och du letar tappert för att få ihop allting igen och det alltid ska vara någon där och förstöra ditt pussel igen då kan du säga till mig att jag inte har rätt att vara ledsen och gråta över dom jag förlorat. 
OCH säg aldrig mer till mig att jag är som jag är för att det och det har hänt. För vad som hänt i mitt liv har då du ingen jävla aning om. Du tror att du vet saker som du har hört av någon annan. Men nu ska jag vara snäll och förklara hur det känns när hela ens liv rasat samman flera gånger, och hur det känns att försöka hålla i sig i det lilla hoppet som fortfarande lever kvar, hur det känns att riktigt kämpa för att hålla den där lilla svaga lågan uppe även när det blåser och regnar som mest. 


Vad vet du egentligen? Hur det kändes när din stackars hamster du hade när du va liten i drygt ett år plötsligt låg livlös i sin bur? Jag ska berätta för dig att den känslan inte är någonting för den dagen då det du älskat genom hela ditt liv så otroligt mycket plötsligt inte har lika mycket livsgnista kvar rasar också din värld samman. 

Tänk dig att du kommer hem från skolan en dag och du är 13 år och den enda du vill är att spendera din tid med en person som förstår dig och vill lära dig om allt det där du alltid tyckt varit roligt, som i mitt fall min pappa, han ville lära mig om lastbilarna crossen och verktygen. När jag just den dagen för drygt 7 år sen kom hem och pappa inte längre kunde äta och vi fick reda på att han hade cancer. Då va jag inte så kaxig längre, när jag den dagen såg allas ansiktsutryck och förstod att ni är den på riktigt redan då föll allt samman. När dagarna blev till veckor och veckor till månader och ingenting hjälpte då förstod jag under vägens gång att nu är allt snart slut. Nu dör min vandrande ängel snart. Nu ska livet ta slut. Jag hade få som visste och få som jag kunde prata med utöver familjen, När man kämpar tappert för att inte visa sig ledsen för att visa sig stark när man vet att nu faller mitt hjärta isär då gör det ont. Riktigt ont. inte som din gamla hamster som dött utan ont i hela kroppen och du har ingen aning om hur länge det varar, den enda du vet är att den personen som brytt sig genom allt snart inte kommer att vara där och tjata om skolan puscha dig till att vara en bra människa. Och din kropp värker inte som någon träningsvärk utan som att du vill bara ramla och aldrig mer lyfta upp ditt huvud igen. Min älskade ängel kämpade och kämpade så otroligt tappert, men vad gör det när hjärnan vill men kroppen inte orkar mer stryk? Tänk dig att din mamma eller pappa säger till dig, att nu dör jag, jag kommer inte att vara här imorgon, jag kommer inte att leva mer. Du är då ensam att kämpa mot alla dina känslor du är ensam om att känna saker bara du vet vad du känner, Då stänger man ute allihoppa och ingen får se dig sårad för det gör dig bara ännu mer sårbar. Det är det som gör mig till mig. Jag tänker vara stark och försöker att vara det i alla lägen. Men ibland när minnena bara spelas i mitt huvud så brister det bara oavsett hur jag än bär mig åt. Saker och ting är inte alltid som dom värkar, Vissa saker vill man bara inte prata om. 

Du ska veta en sak och det är att det kommer till dig också. en dag har du inte allt det där som du nu har. En dag försvinner det för dig också. 

All of these lines across my face

Tell you the story of who I am

So many stories of where I've been

And how I got to where I am

But these stories don't mean anything

When you've got no one to tell them to

It's true, I was made for you..

I climbed across the mountaintops

swam all across the ocean blue

I crossed all the lines and I broke all the rules

But baby I broke them all for you

Oh because even when I was flat broke

You made me feel like a million bucks

You do, I was made for you

You see the smile that's on my mouth

It's hiding the words that don't come out

And all of my friends who think that I'm blessed

They don't know my head is a mess

Likes

Comments

You used to call me your angel

Said I was sent straight down from heaven
You'd hold me close in your arms
I love the way you felt so strong

I never want you to leave
I want you to stay here holdin' me

I miss you, I miss your smile
And I still shed a tear every once in a while
And even though it's different now
You're still here some how

My heart won't let you go
And I need you to know

Jag älskar dig. 
Jag saknar dig.
Jag tänker på dig.
Det gör ont i hela mitt hjärta. 
Jag gråter efter dig.
Jag behöver min favorit person
Jag släpper aldrig taget
Jag vill inte glömma. 
Jag tänker inte glömma.
Jag hatar att du inte finns mer.
Jag hatar mig själv för att jag inte tog mer tid med dig. 
Jag är trasig utan dig. 
Snälla kom bara hem igen..

Min vackra ängel. 
i miss you!





Likes

Comments