View tracker

Oj vad jag var dålig på detta med att blogga. Men många gånger känns det som: Vas är okej att dela med sig av egentligen?
 Kan jag skriva det här eller är det för mycket information? Kommer detta såra någon eller ge mig dåligt rykte, eller är det okej? På senaste tiden har jag haft många sådana dilemman, inte bara när det gäller att blogga utan även i vardagslivet. Ja, jag vet inte riktigt vad jag kan säga. Även i skrivande stund funderar jag på vad som är för mycket att dela med sig av. Inte vill väll du läsa om mitt kärleksliv? Jag vet inte... Jag önskar bara att det fanns någon som jag kunde berätta om allt för och prata med om detta. Vanligtvis skulle detta vara min fantastiska Alex som lyssnade, men denna gången vet jag inte om jag kan prata med henne utan att hon blir sårad... Tror jag helt enkelt får hålla det hela lite "hysch hysch" så länge tills att rätt tillfälle dyker upp.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Någonstans känner jag att jag har tappat bort mig själv, min inre röst skriker och klöser från insidan och gör allt för att försöka höras, men allt jag visar omvärlden är ett leende. Samma leende som har förföljt mig genom alla år av skola, genom alla bråk och stunder som gjort mig besviken. 

Jag har ingen egen röst, allt jag säger är som taget ur ett manus. Ett manus jag ofrivilligt läser upp på ren automatik. Jag har byggt upp en fasad som inte ens min familj kunnat bryta igenom.
Sen träffar jag en person, en underbar person som på bara ett ögonblick såg rakt igenom denna fasad. På bara ett par timmar lyckades den här personen rasera det som jag har byggt upp och kämpat för att hålla uppe i större delen av mitt liv. Vad ska jag göra nu? Vart vänder jag mig när jag inte längre orkar? Var ska jag finna orken att åter ställa upp den mur som så länge hållit mig trygg?


Likes

Comments

View tracker

Då var påsken påbörjad på riktigt! Och vilket bättre sätt finns det att börja dagen än med två stora, om än onyttiga, påskägg?

Likes

Comments

Ibland har jag dagar där jag inte får fram ett ord. Inte för att det hänt något, inte för att jag inte känner för att prata. Jag får bara inte fram några ord.

Jag personligen hatar sådana dagar. Människor runt omkring pratar med mig, ställer frågor och försöker hålla en konversation, men allt jag kan ge är en enkel nickning som svar.

Oh Yeah OK I've got bad days,
so caught up in my mind and I'm
Not really sure who I am
and nothing seems to go my way at all.

Any longer and I'll know
Each and every day, every show
Gotta' give my best with innocence
It could all be taken away in a minute

There are things I always remember, forever
How can I walk this rocky road?
And never regret?
I'll never know

I just have to go.

I'm by myself.
Stuck inside my throat,
The words they won't come out
Oh what the hell
Why don't I just leave, give up and let it
all go away?

Likes

Comments

Finns det något som jag verkligen älskar med våren så är det doften av regn! Efter en lång och kall vinter finns det inget så härligt som att åter få känna doften av regn mot asfalten, blött gräs och blöta träd. Och inte bara det, bara ljudet av regn som smattrar mot taket och marken är så avslappnande. 

Så att vakna och gå på promenad med hunden utgjorde en perfekt start på min dag! *happy face* Att dessutom se att de börjat bygga på majbrasorna gjorde mig på ännu lite bättre humör, för tänk vad fort tiden går! Då är det ju snart juni!~


Likes

Comments

Jag blev nästan rädd ett tag där när jag insåg att det var onsdag, i vanliga fall innebär det ju att det bara är två dagar kvar till jobb igen. Men sen kom jag på: den nya dealergruppen började ju sitt schema i måndags, med andra ord har jag färre pass och jobbar inte förrän nästa helg! Tjoho! Jag kan ju utan tvekan säga att just nu känns det mycket uppskattat med tanke på hur lite sömn jag fått den här veckan. Men vad gör man? Nej, jag ska inte klaga. Det finns de som har det mycket jobbigare än mig just nu, speciellt som jag faktiskt får sitta hemma och ta det lugnt istället för att fara på jobbet nu när jag sovit så lite. 

Något som inte många vet om mig är att jag sedan många år tillbaka lider av sömnstörningar, och då menar jag verkligen sedan många år tillbaka. Jag har minnen redan från när jag var runt tio eller elva år av att jag hade svårt att somna. Det var inte helt ovanligt att jag låg vaken i allt från en timme till tre, nästan fyra timmar och försökte somna, bara för att falla in i en orolig sömn där jag vaknade 7-8 ggr/natt. Och de få nätter jag hade turen att endast vakna 2-3 gånger hade jag istället problem med att somna om inom en till två timmar. 

Så med några få undantagsnätter då jag varit så slutkörd att jag somnat innan huvudet landat på kudden har mina nätter sett ut i princip likadant i närmare tio år. Varför har jag inte sökt hjälp tänker då några? Tja, för att ingen tagit mina, vad jag anser är, problem på allvar. När jag var yngre så var det pubertetens fel. Sen blev jag tonåring, och alla vet väl att tonåringar sover inte? Sen närmade sig studenten och en tid av arbetslöshet, ja men då berodde det såklart på stress. Oavsett vilken tidpunkt i livet jag har sökt hjälp har jag fått höra att "det kommer gå över av sig självt." Så jag antar att jag har väl helt enkelt gett upp. Vad är vitsen att försöka när ingen annan tror att hjälpen behövs? 

Ni kan ju själv tänka er hur det har varit nu när jag har fått nästan hela lägenheten renoverad till och från sedan i December. Jag jobbar, kommer hem runt fyra, somnar runt sex tiden på morgonen, bara för att bli väckt klockan åtta av hantverkarna. Och sedan ska jag klara fler jobbnätter efter det. Just ja, nämnde jag att jag inte kan somna om efter att jag vaknat på morgonen? Oavsett hur lite jag har sovit. Jag har bokstavligen kunnat ligga kvar i sängen och försökt somna om fram till klockan två-tre på dagen utan att lyckas. 

Och ändå tycks folk inte förstå hur jag kan vara så trött jämnt?
Hmm... Nej, kanske det börjar bli dags att försöka kolla upp mina sömnproblem igen? Blir nästan nyfiken på vad vården ska skylla på denna gången. Att motion tre dagar i veckan i kombination med relativt nyttiga matvanor och nattjobb inte räcker? Börjar känna att nu har jag stått ut med detta i drygt tio år, ska jag behöva stå ut med det ytterligare tio år?

Nej usch vad negativ jag låter nu! Dags att sluta skriva, jag som bara skulle skriva godnatt innan jag stängde ner datorn för kvällen? Haha, så kan det gå!

Sov så gott!~

Likes

Comments

Finns det något roligare än att fira födelsedagar? Kanske, men det är inte många dagar som bjuder på lika mycket glädje och skratt.

Som du kanske minns, från gårdagens inlägg, fyller min kära lillebror 15 år idag. (Stora grattis till honom!) Det är inte ofta som hela familjen samlas, men just födelsedagar firar vi med så många som möjligt närvarande vilket är mycket uppskattat bland hela släkten.
Men okey, jag kanske inte hade så mycket att uppdatera om, men roligt hade vi i alla fall!~

Bild från dagens firande och kalas kommer upp senare, för tillfället ville jag bara hinna skriva lite kort innan batteriet på datorn tar slut.
Tills vidare~

Likes

Comments

Nej, att se solen gå upp när man ska lägga sig tycker inte jag är helt okey. Men men, vad gör man väll inte för lönen varje månad? Nu är min ovanligt långa måndag äntligen över så nu blir det till att sova. Länge! Haha, imorgon firas för övrigt lillebror som blir stor med sina 15 år, och det vet vi ju alla vad det innebär... TÅRTA!!! Hahaha, som jag ska tjocka i mig massor av gott. För på födelsedsgar får man vara extra onyttig!

Sov gott alla nattugglor! Och god morgon alla nyvakna.~

Likes

Comments

Så mycket blev det för den långa ledigheten. Fick nyss ett sms från jobbet om att de behövde folk ikväll. Men men, jag ska inte klaga. Det var ju inte direkt som att jag hade annat planerat för dagen, än mindre natten, haha! Så nu taggar jag ett åtta timmars pass på jobbet. Nu kör vi!

(Vart finns bilder när man behöver dem? *Imagine image of RayChan getting ready for work here*)

Likes

Comments

Tjoho! Jag överlevde denna dagen också! Hundarna höll på att ta ihjäl varandra, men jag överlevde i alla fall! Oj oj oj, morgondagen kan bli spännande då jag dessutom måste kliva upp tidigt för att se till att hundarna inte har ihjäl varandra, än mindre målarna som ska hit och fixa hallen som renoveras. Yaay!~ Nej, nu ska jag inte vara sån! Inlägget må vara kort, men vem har sagt att man måste skriva uppsatser varje gång man uppdaterar bloggen? Nej just det, ingen! Eller, jo. Jag, när det gäller min egna blogg. Men det är detaljer!

Men nu är det ~sovdags~
Godnatt~

Likes

Comments