View tracker

I torsdags hade vi det mest jobbigaste och finaste farvälet av min Lenni. Våran Lenni. Det har aldrig samlats så många människor i en kyrka som älskat en annan människa som vi älskade dig. Dom sjung din favvo låt, "mama I'm coming home to you", och aldrig någonsin har en låt varit mer passande och mer hjärtskärande än den låten och i just den stunden. Jag vill fortfarande inte tro det är sant men det känns ändå som om det är dags för oss nu att gå vidare och göra dom grejorna du alltid velat göra, för dig. Precis som i vår låt Linnea "I'd do anything for you", det kommer alltid vara för dig, från och med nu. Det finns inga ord, meningar eller texter som kan beskriva hur helvetes mycket jag saknar dig, eller hur helvetes djävla ont det fortfarande gör. Även fast jag vet du är hos mig ibland, typ som i går var du förbi och tittade till, gör det så ofta du kan älsklingskompis, kom och spöka för mig så jag får känna dig lite, för jag känner dig hellre lite än ingenting alls.
Jag ska åka till USA på din 21 årsdag och leva för dig, det hade du velat, jag ska gå på konserterna du velat gått på och skrika halsen av mig, bara för att du hade velat det.
Trots jag vill skrika mot stjärnorna hur dom kunde ta dig ifrån mig så vet jag att du är på ett bättre ställe nu, du ville bara till mamma, men snälla snälla tänk på oss från himlen och jag hoppas du är så djävla lycklig nu att du nästan spricker. Du och jag älsklingskompis, du och jag. Tills vi ses igen 💔

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Imorse vaknade jag upp medan himlen gick från svart till röd, lila, orange och mitt hjärta likaså, jag har haft krig mot mitt huvud dom senaste dagarna, ångest, en sån ångest jag aldrig haft förut, ville bara krypa upp i mammas famn och be henne hålla om mig så hårt att mitt huvud slutade tänka och fokusera på hennes andetag istället. Det har varit ett djävla år, jag tror faktiskt inte jag har varit med om så mycket piss å skit på mindre än 7 månader, på riktigt. Ingenting har funkat eller gått min väg, INGENTING, fattar ni hur tröstlöst det känns. Det är ju nu man behöver någon som älskar en villkorslöst och aldrig lämnar ens sida även hur fucked up av pms man än är eller hur många gånger jag kommer skrika å säga att jag hatar honom, även fast jag älskar han så att hela kroppen viker sig av smärta, typ.
Även fast mamma har varnat mig om droger så glömde hon nog nämna dom med bruna ögon och ett bultande hjärta, för varje gång dras jag tillbaka till honom, på något djävla vis. Och på något vis sitter jag fortfarande och drar bort bladen från blommor och hoppas på att det ska få han att älska mig. Jag menar jag korsar hav för honom och han skulle inte hoppa över en pöl för min skull, och ändå sitter jag gråtandes med hans hjärta intill mitt öra medan han pussar mig på pannan, jag ville aldrig att det skulle ta slut.
Ja jag är en crybaby som är överkänslig och låter mig trampas på och låtsas som om det inte regnar, jag vet inte hur jag blir bättre eller hur man ger upp. Man kan inte tvinga någon som inte gör det tillbaka. För jag bryr mig alldeles för mycket och det förstörde mig.

Jag vet att i slutet av denna historia kommer jag bara vara en sida, eller kanske ett kapitel i din bok, och är det så, så hoppas jag att du går tillbaka ofta och läser, drar ditt finger över orden och ler. För även hur trasig vår kärlek än var eller hur vi sårade varandra så fanns det inget vackrare än det vi hade. Du och jag.

Likes

Comments

View tracker

1. Hur gammal är du om fem år? 25 haha

2. Vem tillbringade du minst två timmar med i dag? Mika grappar på jobbet

3. Hur lång är du? Stadiga 173 centimer

4. Vilken är den senaste filmen du sett? Elf hihi

5. Vem ringde du senast? Mamma

6. Vem ringde dig senast? Pappa

7. Hur löd det senaste sms:et du fick?
Vart äru?

9. Är dina föräldrar gifta eller skilda?
Gifta sen 16 år sen tillbaka ❤️

10. När såg du senast din mamma? Igår kväll

11. Vilken ögonfärg har du?
Blåa

12. När vaknade du i dag?
Typ 05.50

13. Vilken är din favorit julsång?
Carolas himlen i min famn

14. Vilken är din favoritplats?
Sodalen 181/Yonkers

15. Vilken plats föredrar du minst?
Hmm, har nog ingen plats jag inte gillar

16. Var tror du att du befinner dig om 10 år? Jag hoppas jag skrivit en bok, gift mig, fått barn och är lycklig

17. Vad skrämde dig om natten som barn? Spöken, det gör de fortfarande haha

18. Vad fick dig verkligen att skratta senast? Bigsis

19. Hur stor är din säng?
180

20. Har du stationär eller bärbar dator? Bärbar

21. Sover du med eller utan kläder på dig? Sover alltid bara i trosor

22. Hur många kuddar har du i sängen? Typ 5-6?

23. Hur många landskap har du bott i?
1

24. Vilka städer har du bott i? Svallet, 1 månad i Stockholm men de gills inte

25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota?
Beror vilka skor, annars strumpor

26. Är du social?
De tycker jag faktiskt att jag är

27. Vilken är din favoritglass? Päronsplitt

28. Vilken är din favoritefterrätt?
Hmm... Har nog ingen

29. Tycker du om kinamat? Jarå

30. Tycker du om kaffe?
Caffelatte jaa

31. Vad dricker du till frukost?
Juice/mjölk

32. Sover du på någon särskild sida?
Höger snett typ haha

33. Kan du spela poker?
Nä men vill lära mig

34. Tycker du om att mysa/kela?
Vem gör inte, hallå 😭

35. Är du en beroendemänniska? Nä faktiskt inte

36. Känner du någon med samma födelsedag som din?
Ja, sen känner jag folk som fyller år dagen innan mig och dagen efter mig

37. Vill du ha barn? Ja tror det, haha

38. Kan du några andra språk än svenska?
Engelska och spanska

39. Har du någonsin åkt ambulans?
Nepp

40. Föredrar du havet eller en bassäng?
Havet, men vågar inte simma ut för där finns hajar å sånt shit

41. Vad spenderar du helst pengar på? Kläder, böcker, smink å skräp typ

42. Äger du dyrbara smycken?
Är faktiskt ingen smyckestjej så äger typ inga smycken

43. Vilket är ditt favoritprogram på tv?
Big Bang theory

44. Kan du rulla med tungan?
siiu

45. Vem är den roligaste människan du känner?
Alltså det måste vara mig själv? Jag är sinnessjukt rolig

46. Sover du med gosedjur?
Nää bara med mina kissar

47. Vad har du för ringsignal?
Standard iPhone ringen

48. Har du kvar klädesplagg från då du var liten?
Nää

49. Vad har du närmast dig just nu som är rött?
Kundvagn hahah

50. Flirtar du mycket?
Hahah jag vill säga ja men nä

51. Kan du byta olja på bilen?
Japp

52. Har du fått fortkörningsböter någon gång?
Nepp, men p böter

53. Vilken var den senaste boken du läste?
Mammas gamla litteratur bok typ, haha jag e nörd

54. Läser du dagstidningen?
På telefonen så gör jag det

55. Prenumererar du på någon veckotidning?

56. Dansar du i bilen? Ja och skriker mig hes

57. Vilken radiostation lyssnade du till senast?
Rix FM

58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? Typ nå matlista i think

59. När var du i kyrkan senast?
Nån vecka sen

60. Vem var din favoritlärare på högstadiet?
Åh Kenneth❤️

61. Hur länge har du campat som längst i ett tält?
Typ en natt sen fick de va bra

62. Vem var det som senast gjorde något extra speciellt för dig?
Mamma, varje dag

63. Vad lyssnar du på just nu?
Ingenting faktiskt

64. Har du varit med i tidningen? Jaa, riks kändis ju haha

65. Vad är det konstigaste du ätit? Gräshoppor haha

66. Vem såg dig naken senast? Den frågan låter jag vara obesvarad hahah

67. Vad är det för färg på din tandborste?
Grå blå? Typ

68. Hur imponerar man på dig? Vara sig själv, ÄRLIG, och rolig typ

69. Vem ringer du när du är arg/ledsen?
Syrran eller mamma

70. Har du någon piercing? Nepp men har haft i naveln tills den blev utsliten på en fotbollsmatch

71. Din största vinst? 30kr på triss, gamspel

72. Civilstånd? Singel för livet baby

73. Vilka hemsidor besöker du dagligen? Facebook, youtube och blogg

75. Ångrar du någonting du gjort? Massor, skulle kunna skriva en bok om hur mycket jag ångrar

76. Hur gammal är din pappa?
Han är 52 unga år

77. Vilket är ditt drömjobb? Poet

78. Finns det något du verkligen skulle vilja göra men inte haft tillfälle, tid eller råd till?
Jag vill resa jorden runt med familjen, skulle jag vinna på lotto någon dag skulle jag ge dom det och lite till

79. Vad har du haft för husdjur?
Allt, allt från kaniner till fiskar till katter och hundar hahah. Min lilla bonngård

80. Berätta tre saker som dina läsare antagligen inte vet om dig? What you must understand about me is that I'm an deeply unhappy person

81. Svär du ofta?
Alldeles för ofta säger mamma, fast hon som lärt mig

82. Sverige när det är som bäst? Vinter/höst

83. Kan du åka slalom? Japp!

84. Vad har du ätit i dag? Enchiladas

85. Vad har du för utbildning? Gick samhälle på gymnasiet

86. Vilken kroppsdel är du mest nöjd med? Mitt ansikte

87. Vilken kroppsdel är du minst nöjd med?
Resterande hahah

88. Vilken är din bästa egenskap?
Att jag är snäll, alltså jättesnäll

89. Vilken är din sämsta egenskap?
Hmm, jag måste lära mig att ibland är tiga guld

90. Nämn två historiska personer som intresserar dig?
Ingen som intresserar mig faktiskt, förutom att jah tycker vissa epoker är intressanta

91. Saknar du någon? Mm mina vackraste änglar 💔

92. Är det viktigt att fira födelsedagar?
Alltså jag vet inte, men jag tycker nog den bör firas för det är ju min dag, min alldeles egna

93. Vad gör dig ledsen? Oh boy, massor. Jag är en crybaby

94. Vad gör dig glad?
Att få resa och när pappa säger dåliga skämt

95. Har du varit gift eller förlovad? Inget av de hahah

96. Vad ska du göra i helgen? Jag ska ta det lugnt, kanske roadtrippa

97. Vad är det knasigaste du gjort?
Hela jag är knasig så allt jag gör är knasigt

98. Vad har du för laster? Jag fattar inte frågan?

99. Vem är din förebild? Mamma. Pappa också, men framför allt mamma. Finns ingen människa som överlevt så mycket skit å jävulskap än henne. Blir jag hälften av det hon är så kommer jag vara lycklig

100. Vad ska du göra när du svarat klart på alla frågor? Ja jag sitter i en bil så finns inte så mycket att göra

Likes

Comments

Söndag=ångest. Jag hade lovat på riktigt den här gången att hålla uppe mitt bloggande, men livet stannade inte upp för mig den här gången heller. Så jag köpte ju huset, jag fick hem bigsis och till våren ska jag åka till USA. Så mitt i min sorg skiner det en liten stråle ljus i tunneln, jag jobbar på å håller tankarna på andra håll och festar ihjäl min lever varje helg, typ. Så ser det ut nu. Söker tröst i glasflaskor och skriker mot stjärnorna och frågar varje djävla kväll hur jag slutade upp såhär miserabel, hur mitt messed up, krossade hjärta aldrig låter sig växa sig hel igen och varför jag alltid förlorar kontrollen. Alltså 2016 har varit kanske världens sämsta kuk år, men musiken var ju bra, men inget mer, inget alls har varit bra. Jag kämpar dock, varendaste dag kämpar jag, mamma har lärt mig det. Även hur många gånger jag bara vill ge upp allt jag jobbat för är hon där och påminner mig om varför jag ska fortsätta. Smärtan kommer ju alltid finnas där, för livet är fan smärtsamt men att lida är ett fucking val.
Jag liksom bryr mig inte om världens end, den slutar varje kväll för mig och börjar om på nytt varje morgon, det är så jag funkar. På kvällen är det ett helvete och på dagen lever jag. Så jag slutar här, efter en rakt av ordbajsning ska jag lägga mig igen. Tills vi ses igen

Likes

Comments

Jag hade tänkt att skriva ett inlägg för några dagar sedan, om hur livet har rullat på och att jag köpt hus och att jag ska få finfrämmande. Men jag är liksom kvar i min bubbla och jag har typ gråtit mig genom dessa veckor som gått, levt på ett meningslöst hopp som inte finns. Jag var ut första gången sedan det hände i lördags, och jag har aldrig sett så många ledsna miner på en krog, hela min själ klev rätt ut ur dörren och ville bara skrika. Men jag ville vara stark, för hon som grät i min famn för det gjorde så ont eller hon som bara stod vid toaletterna och kollade på mig genom spegeln. Jag försöker vara stark när vi alla går igenom motvind, när inte dom orkar lovar jag att orka för dom. Men ibland blir det för mycket och jag har gett ut all min kärlek för att andra ska må bra och sedan när jag lägger mig om nätterna är jag helt jävla cp tom. Jag kommer inte kunna lära mig simma i denna bottenlösa sorg, det är sjutusentrehundrafemtio knivar som sticker i mina lungor och sedan kan jag inte andas. Jag fattar inte hur man överlever sånt här, och det känns som om det bara händer mig, JÄMT, fast jag vet att några till har det exakt likadant som mig. Man fr aldrig säga att man inte ska vara ledsen, för det finns dom som har det värre. För då varje gång vi är lycklig, finns det alltid dom som e lyckligare. Jag har liksom trevat mig fram bland gupp och gropar dessa veckor, försökt att hålla mina tankar på annat håll, men varje dag påminns jag om henne, varje dag kommer hennes namn upp i min skalle. Och det värsta av allt är, att hon är i mina drömmar, ni fattar inte hur sjukt det är. Men jag har lovat henne, på kortbenpupil ohmama att jag ska ju leva för henne, även när varje atom i mig vrider sig av smärta ska jag leva för henne.
Men man får inte låta sorgen ta över en helt, på något sätt måste man leva vidare, man måste fortsätta gå ut å ha roligt, man måste få snacka skit med brudarna och man måste få längta efter kärleken.
På söndag hämtar jag hem bigsis från New York, hon kommer hem tidigare denna gång och jag grät som en bebis för att hon ska komma hem. Den enda människan som kan hålla ihop mig och göra mig hel på samma gång är hon, helvete, vad vore jag utan henne.
Jag lovar jag ska försöka göra mer inlägg än en gång i månaden, det lovar jag er, på kortbenpupil ohmama. Och inget kan bryta det.

Likes

Comments

Hej Lenni.
Det har gått en vecka nu, idag, sedan mitt hjärta stannade och utanför fortsatte världen som om ingenting hade hänt. Jag har så många frågor och min hjärna går på högvarv, men mest ligger frågan varför som ett jävla magsår och bara vrider och vänder sig inuti mig. Jag har tänk så mycket på allt roligt vi gjort, som den gången jag fick skolka från skolan för att följa med dig å göra moppeprovet, eller när vi hamnade på en fest och alla vart cp packade. Alla dom gånger vi sagt till alla att vi varit systrar, kusiner eller släkt bara för att vi var så lika men samtidigt olika. Kommer du ihåg när vi lovade, på vårt kortbenpupil ohmama att alltid hålla ihop? Du var ju min älsklingskompis som du alltid sa, och syster som vi alltid skämtade om. Jag vill bara spola tillbaka tiden, till när vi var små och var på gothia cup, när alla gick å shoppade och vi satt oss utanför affären på golvet och åt munkar istället, eller när vi var i Ljusdal och rymde från hotellet för att hänga med killar och våra tränare fick åka och leta efter oss.
Det har fan inte gått in än, att jag aldrig kommer få uppleva något sådant med dig igen, aldrig någonsin kommer vi kunna sparka boll och retas med alla som bara vi gjorde. Jag hittade min studentmössa här om dagen, där du skrivit "Jonsson Love ❤️" och jag bröt ihop, i miljontals små bitar, du var ju min Jonsson.
Jag var på din mammas grav i förrgår, för jag vet ju att du är där nu, med henne, och det är väl de som ger mig en slags tröst i det hela, att du får vara lycklig nu igen. Men varenda tår gör så ont, det känns som om jag inte kan andas och hela jävla kuk världen låtsas som ingenting, fan också. Jag längtar tills vi ses igen älsklingskompis, vi ska härja som fan du och jag. Min bästa bästa Lenni. Vi ses i Nangijala

Likes

Comments

Kroppen skakar och förlorar allt jag har och får börja om på noll. Blodsmak, illamående och ett sprängde hjärta. Ni vet det där som bara händer dom? Man lever liksom i förnekelse att aldrig händer något sånt här mig, oss, tills det faktiskt gör det. Och helt ärligt jag vet fan inte hur man överlever sånt här, om det ens går, aldrig någonsin kommer nånting bli som förr. På mindre än några timmar förlorade vi vår allra bästavän, en förlora sin dotter, och några sin syster. Fattar ni att vara förälder och behöva begrava sitt egna barn i ungdomsåren, fyfan för det. Jag skulle aldrig önska min värsta fiende eller satan själv att få utstå något sådant. För helvete vad man ska känna smärta och hur varenda ven i kroppen exploderar samtidigt som hjärtat splittras i miljontals miljontals små bitar. Exakt så kändes det, precis så, som om hela djävla kuk bröstkorgen exploderat och att allting jag visste försvann och hur allt jag bara höll hårt om följde med vinden. Jag har gråtit så mycket att min säng droppar av tårar, jag har sår på kinderna och mitt hjärta har packat ihop dom få bitarna som finns kvar och lämnat, aldrig någonsin trodde jag detta kunde hända mig. Jag vägrar lära mig simma i denna bottenlösa sorg. Men jag lovar, på kortbenpupil ohmama, att jag ska leva för dig, varje djävla smärtsamma andetag jag tar, ska jag ta för dig. Tills vi ses igen 💔

Likes

Comments

Också bara helt plötsligt är det november, snart i alla fall, fattar ni vad tiden går? Och jag gillar det här med kyla, snö och solen som värmer bara lite nu och då. Men det visste ni ju redan, precis som allt annat som cirkulerar i mitt trånga lilla huvud. Och exakt så fort som november, exakt så snabbt kom sorgens dag och all ångest den för med sig. Jag har levt på hoppet så många gånger som bara krossats och malts sönder. Helt skoningslöst och utan nåd känns det som om världen bara tar allt jag har kärt och slänger det åt helvete rent ut sagt. Och jag är så djävla självsäker att jag kommit över honom, och ibland vaknar jag med ett leende och tackar universum för att det drog dig ut ur mitt liv. Tack universum gråter jag, tack för att han lämnade och jag skulle aldrig vara den jag är i dag om han stannat. Sen kommer såna här kvällar då sorgen kommer, och jag undrar vad jag skulle göra om han stod framför mig, som om du skulle dyka upp på min dörrmatta samtidigt som all skit du gjorde mot mig bara flög ut ur dörren, det skulle flyga ut ur mina ögon typ som om det väntat på att denna stund skulle komma. Och kan någon snälla förklara detta för mig? Att när jag är så över honom men ändå så dras jag på något sätt tillbaka.
Mamma brukar säga till mig när jag är så miserabel att inte ens djävulen skulle vilja ha mig, att ibland måste man få sörja, man måste då gråta för att ens liv ska kunnas fyllas med lycka. Och hon har ju alltid rätt även fast jag oftast inte lyssnar, men djävlar, hon har alltid rätt. Så säger hon alltid när jag är så, att jag måste lära mig å simma i detta bottenlösa hav, samtidigt som hennes hand ligger mot mitt brustna hjärta, som trots allt fortsätter slå.

Likes

Comments

Oktober och jag är redan så redo för vintern. Och det är dagar som denna när solen försvinner bakom mörka stora moln, och den är insvept i en storm av mörker och allt ljus och värme som jag en gång kände blir iskallt och ljuset går från klarblå till ledsamt grått. Såna här dagar går det som snabbast, när man är så långt ifrån skydd som möjligt och helt plötligt så öser det ner, och min hud blir som ett hem för vattnet och sen börjar man skaka och det känns som om man drunknar. Och såhär är det varför det gör ont, för ibland hoppas man lite för mycket och blundar för det som komma skall, och att se på när den man älskar ger sig av då känns det som om man dör, som om varenda atom man är uppbyggd av exploderar, och hjärtat får 7682944 knivar i sig samtidigt som själen försvinner.

Typ som första gången han berättade för mig att han aldrig var den typen av man som krossade hjärtan, och det är nästan 1 år sen, och han hade rätt, han var inte den typen som krossade hjärtan utan han förstörde dom, brände dom och slängde dom. Så blev jag ensam kvar, en sån här dag när solen försvinner bakom mörka moln och jag står utan ett endaste skydd mot allt som gör ont.
Men missta aldrig styrka gentemot svaghet, för att drunkna betyder bara att man inte riktigt kan simma och man måste använda varje liten gnutta styrka man har kvar för att hålla sig själv ovanför vattenytan, även om kroppen skakar så det gör ont. Varje droppe som landar på mig ger styrka åt varje egenskap jag inte ens visste jag hade, och det kommer växa långsamt till något vackert. Och nya delar av mig kommer att visas, samma sak som när regnet försöker dränka blommorna så kämpar dom för att hålla sig vid liv, och dom använder deras absolut sista styrka och det lilla ljus dom har för att hålla sig ovanför marken och ibland händer det inte på en gång men så fort stormen gett sig av så kommer solen fram och den reser sig och blir den finaste rosen av dom alla. Därför, regnet är inte till för att dränka mig när jag känner för mycket och mitt hjärta ligger i mitt knä, utan det försöker hjälpa mig att simma. Jag måste lära mig av det.

Likes

Comments

Alltså for real tho, jag är så trött och less på folk som kommer och lovar massa kärlek för att sedan lämna en när dom fått sitt för att fylla ut sitt äckliga ego. Rör aldrig mitt hjärta om dina händer är smutsiga, jag förtjänar fan mer. Alltså alla kvinnor i mig är trött och less efter alla dessa år och temefan blir det aldrig bättre eller är jag för blind och älskar dom mer än mig själv? Hur fixar man sig själv? För det spelade aldrig någon roll hur många tårar mina horblåa ögon fällde, du skulle få se mina sår men då skulle du behöva känna det jag känner. Jag önskar att det var så enkelt att förlåta och glömma, alltså glömma hela deras existens och få vidare, men det kommer aldrig vara så simpelt, aldrig någonsin.
Grejen är att jag kommer ju aldrig vara den han behöver prata med när allt är skit, eller när han behöver ha någon som håller om honom kommer det absolut inte vara jag. När han vill ha läppar som möter hans, kommer det inte vara mina, och när han tittar mot stjärnorna kommer dom inte längre påminna om mig. Annat är det med mig, för när jag behöver någon att prata med kommer jag tveka med ditt namn på displayen, och när jag behöver någon som håller ihop mig när bröstkorgen slits i stycken kommer jag själv behöva fylla ut det tomrum han en gång fyllde. Och när jag ser hans läppar som passade perfekt emot mina, kommer dom mötas av några andra. Jag vet inte riktigt hur man förlåter och glömmer sånt.
Och det var väl den läxan jag fick lära mig, att älska medan jag fortfarande kan, att älska med varenda lite millimeter av mitt hjärta, kärlek är ömtåligt och att älska allt vackert och det krossade. Det var den läxan som gjorde mig ensam, för jag lämnade en bit av mig själv på varje plats där jag älskat.

Likes

Comments