View tracker

Barnlös

Idag är det dem ofrivilligt barnlösas dag och jag vill ge er alla som är ofrivilligt barnlösa en styrke kram! Jag håller tummarna för er alla att lyckan snart ska bli eran och även min!

Jag vill även passa på att påpeka för alla där ute att de faktiskt inte är så lätt som att bara kasta p-pillrena och skaffa barn, för vissa är de så lätt men för dem flesta så tar de oftast några månader och även upp till ett år.
Om man prickar in precis på ägglossningsdagen så har man ändå endast 20-30% chans att bli gravid, vilket är väldigt lite egentligen.

Jag vill bara att folk ska tänka på hur svårt folk faktiskt har de med att få barn och att iallafall försöka sätta sig in i deras situation och att inte ta barn för givet, för vissa är de inte de!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Vardag

Hej på er!

Fick äntligen hem mina nya tränings tights från aim'n. Dem är så j*kla snygga och sköna också såklart, faktiskt dem bästa tights jag testat!
Dem har ett vitt innertyg som tydligen ska göra så att dem inte är genomskinliga, de gillar jag.
Och nej dem körde inte ut dem på en lördag utan jag glömde hämta ut dem tidigare så passade på idag innan vi åkte ner mot marknaden och åt langos 😇

Jag försöker ju att ta mej till gymmet iallafall 2-3 dagar i veckan, jag har ju två fotbollsträningar + match i veckan så de blir ju inte så mycket mer tid över till gymmet tyvärr.

Sedan jag träffade min sambo för fyra år sedan så har jag gått upp några kilon och nu ska dem bort. Men de är så svårt att få till tiden och även att orka ta sig iväg för att träna, iallafall när man ständigt har liite ont, men som sagt min sjukdom får inte ta över mig så jag tar mig ner iallafall och kör så länge jag orkar. De är ju alltid bättre än ingenting!

Sedan försöker jag att hålla mej borta från socker och även inte äta chips eller ute mat alls, inte ens i helgerna. De går faktiskt riktigt bra. Men de är fasiken lika svårt som att sluta röka hehe!

Likes

Comments

View tracker

IVF

Som vi väntade & längtade på att bara få komma igång, varje läkarbesök checkade vi av och kände oss ännu närmre vårt mål.

• 12 januari hade vi gruppmöte. De betyder att vi och fyra andra par träffas och en barnmorska går igenom hur allt går till med IVF.


• 23 februari fick vi träffa läkaren för att kolla läget och sen fick vi hämta ut alla läkemedel som man behöver inför IVFen.


Nästa steg dröjde på grund av att dem inte visste om dem skulle behöva operera mig igen eftersom jag hade två cystor som vardera var 3cm i diameter.


• min första mensdag var den 31 mars och då ringde jag direkt till kliniken. Sen fick jag börja med min första spruta den 1 april.

• sen blev de blodprov den 5 april, de visade för låga (?) värden så då fick vi höja dosen från 133 enheter till 150 enheter.

• den 8 april gjorde vi ultraljud. Min läkare sa att han kunde räkna till 6 stycken äggblåsor. Dem kan knappt se något på min vänstra äggstock pga endometriosen.

• den 12 april var de äntligen dags för äggplocket. Jag var inte alls nervös utan jag bara längtade tills vi skulle få komma in och få de gjort! Jag fick lugnande och två alvedon innan. Sen fick jag starkare grejer intravenöst precis innan och under själva proceduren. De var en väldigt konstig känsla, de gjorde faktiskt rejält ont också.. Men de är såå värt de! Efter så vilade jag i kanske en halvtimme sen fick jag åka hem! Vi fick förresten ut 3 stycken ägg.

• den 15 april fick vi tillbaka ett väldigt fint embryo. Vi fick se de på ultraljud och vi var så lyckliga över att de var på plats. Vi fick även veta att alla tre äggen hade växt till sig och blivit befruktade. Senare fick vi veta att ett klarade sig till frysen.

• graviditetstestet skulle göras den 3 maj!

• den 26 april, på utsatt dag för när mensen skulle ha kommit så kommer den. De kändes som om jag redan var förberedd på de men ändå så grät jag och mådde otroligt dåligt första dagen. Sen gick jag in i någon slags "skydda mig själv" bubbla. När någon frågade mej hur allt gick så sa jag snabbt "äsch de sket sej den här gången, nu är de bara å ta nya tag" medans de jag egentligen ville säga var "de gick åt helvete som vanligt, jag orkar inte ens försöka igen för jag dör pga hur ont de gör när mensen kommer igen och igen varje månad". Men de sa jag ju inte!


Under tiden vi har gått igenom allt de här så har jag verkligen gått in i mig själv. Jag liksom gillar min ensamhet och jag tycker de är skönt att slippa alla frågor och sen pallar jag nog inte höra på alla andras problem just nu liksom, jag har nog med egna. Ändå så sitter jag där sen och lyssnar i timmar och försöker sätta mig in så gått de går även fast min hjärna är 1000mil bort från verkligheten och mina vänners problem.

Likes

Comments

IVF, Endometrios, Barnlös

Hej!

Jag jobbar natt som undersköterska inom vården och inatt har varit en väldigt fartfylld natt. Men jag är faktiskt rätt pigg iallafall, inte så konstigt med tanke på att jag sov i princip hela dagen/kvällen igår.. Vaknade nämligen med mens/endo smärtor och låg därför däckad i sängen ända tills 18:30, då blev de bråttom upp för att fixa i ordning allt eftersom jag åker till jobbet runt 20:15!

Att ligga i sängen en hel dag är ju förstås inte så j*kla roligt men när man har legat i sådana smärtor att man tillomed spyr i några timmar på morgonen/förmiddagen så blir man så otroligt utmattad när smärtorna blir mindre att man inte vill någonting annat än vila!

De är så jobbigt att smärtan får bestämma över mig, trots att jag såklart inte vill att den ska göra de! Men de är svårt att trotsa smärtan när man har så ont att man knappt orkar gå. Jag önskar såklart ingen att må såhär.

Men jag har faktiskt en väldans tur när de kommer till min smärta och min endometrios. Jag har i princip RIKTIGT J*KLA ont fyra dagar på en månad. De är vid mens och ägglossning, däremellan så har jag ont men jag klarar av vardagen med lite alvedon & Naproxen i kroppen. Jag vill ju såklart inte kalla de tur eftersom jag alla dagar i veckan hade tagit mer smärta om jag bara kunde få bli gravid. De är ju värre som jag lever nu egentligen, jag har lite smärta men kan istället inte bli gravid naturligt.

Jag spyr på mig själv och min kropp, för de mesta, typ jämt.. Jag hatar att jag inte kan bli gravid naturligt och jag hatar att min kropp inte kunde ta emot embryot vid vår första IVF.

Min endometrios vill inte som jag vill, men jag tänker ALDRIG ge upp kampen mot min endometrios! Jag är så mycket mer än min sjukdom!

Likes

Comments