Header
View tracker

Jag har med åldern blivit mer och mer less. På män. På äckliga, självupptagna och diskriminerande jävla män med sina sköna attityder och sköna, kränkande, gärna rasistiska sexhumor.

När jag var tretton och gick på högstadiet blev vi matade med boys will be boys. Vi skrattade åt deras förnedrande och ointelligenta, smått tråkiga skämt. Inte längre.

Idag är jag 21, jag beter mig som en frisk vuxen människa - som jag förväntas göra. Varför i hela friden hör jag då män som är äldre än mig, som håller med mig och andra om jämställdhet och som inte är diagnoserade som efterblivna komma med sexistiska skämt, vitsar och kommentarer som är fullständigt opassande och påvisar att respekt för kvinnor totalt saknas? Vad förväntar dem sig att jag ska göra, fucking applådera?

Låt mig förklara på din sandlådenivå: du kränker mitt kön, jag inte skratta.

Sen är det en sak till. Porr. Jag kollar på porr, men jag dejtar inte killar som kollar på porr. I just don't. Why? För att jag tycker att dem är totalt oerfarna och har noll koll på vad fan de håller på med. Jag bara tänder inte på dem. Jag brukar få så starka reaktioner när jag berättar det här så att man skulle kunna tro att jag säger att jag inte dejtar någon som har minst fem ben.
Varför är det så? Killar kommer jämt med krav på tjejer, men mitt enda lilla krav som jag dessutom inte kan rå över (för det är så det ligger till) blir en hysteri.

Därför säger jag såhär, kolla på porr dagligen, kom med små patetiska sexskämt om feminister, eller varför inte hela kvinnliga könet?Lev i din okunskap om hur du tillfredställer en kvinna - gör det bara inte med mig.


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

  • 47 readers

Likes

Comments

View tracker

Är något jag har känt ofta på sista tiden.

Jag är så trött på "duktiga" människor som ska ge en råd.

"var snäll", "säg inte så", "gör inte si". Det här kommer oftast ifrån människor som i mina ögon är hyfsat misslyckade själva. Människor som är mindra attraktiva, lata, lågutbildade eller en salig blandning av varje.

Varför skulle jag vilja ha råd ifrån er, tänker ni?  

Sen när man på ett artigt men rakt sätt avböjer dessa vägledningar blir personen provocerad och börjar än en gång ranka upp hur den hade bettet sig om hen vore i min situation.

Så min fråga är helt enkelt: varför känner dumma personer ett stort behov av att ge råd som ingen har efterfrågat? 


​På tisdag börjar jag en ny anställning, det är på tiden! Jag behöver rensa lite i mina vardagsrutiner, in med det nya och ut med det gamla.

Likes

Comments

View tracker

För er som inte vet så har jag flyttat "hem" igen till min mor. I ärlighetens namn har jag jättesvårt för att känna mig hemma här. Det är inte mina saker, inte min mat, mina kläder får inte sin rätta plats. Ja ni förstår nog.

Det gör mig så himla ledsen ibland. Jag har otroligt svårt för nya miljöer, speciellt när jag inte trivs. Då mår man inte helt hundra.

Sen är inte jag supernära med min mamma. Så är det helt enkelt. Vi är familj såklart men vår relation är inte sådär djup som vissa har till sina föräldrar. Vi kommer bäst överens när vi ses någon gång ibland, men det passar inte att vi bor ihop. Jag känner absolut inget behov av att träffa henne varje dag med andra ord. Så ja jag kommer vara lyckligaste någonsin om jag hittar en lägenhet. ❤️

  • 448 readers

Likes

Comments

Jag är i det läget då jag är så himla less på att tycka synd om dig. Om mig. Om oss. Jag är så trött på att vara the bad guy och hon som har gjort fel mot dig. Jag är trött på alla skuldkänslor. På att säga förlåt.

Hur många gånger kan man be om förlåtelse utan att sluta mena det tillslut? Hur länge kan man ångra sig innan man går över på att må bra?

Är jag skyldig dig att ha dåligt samvete? Och i så fall hur länge då?

Likes

Comments

Som dem flesta av er vet så har ju jag skolios, Det betyder att min rygg inte är och aldrig kommer att vara rak.

Under hela min uppväxt har jag fått höra saker som att det inte syns, bara jag står rakt. Det förvånar mig än idag hur lite folk egentligen förstår om vad det innebär. Jag kan inte stå rakt, för min ryggrad är inte rak. Den är sned när jag står rakt och rak när jag står snett.

Jag tror inte någon egentligen förstår hur det känns heller. Inte på riktigt. Man frågar om det gör ont, det gör inte ont. Ibland gör det riktigt ont. Så ont som en rygg kan göra när man har en sned ryggrad, helt enkelt.

Som många andra med skolios så har jag behandlats med korsett i flera år. Alltså en stenhård korsett dygnet runt. Aldrig någonsin har jag velat vara naken som då kan jag säga. Aldrig har jag någonsin hatat ett ord så starkt som ordet korsett heller.

Och som alla andra med skolios så avskyr jag när friska människor klagar på sina ryggar. Jag klarar inte av att höra det, jag kommer aldrig tycka synd om någon med frisk rygg, aldrig. Friska ryggar gör ont för att personen i fråga misshandlar dem genom att sitta fel, röra sig för lite och så vidare. Ofarlig smärta. Normal smärta.

Smärta i ryggen tyder helt enkelt på att man behandlar den fel, ingenting att vara rädd för. När min sjukdom kom gjorde det inte ont. Jag kände ingenting. Jag kände inte 50 graders snedhet, som jag hade då, men doktorn såg det. Han såg det och rynkade på pannan och kallade på fler doktorer som rynkade på pannan tillsammans. Jag förstod aldrig vad som var så fel. Vad dem stirrade på.



Nu förstår jag, och nu är jag glad att jag var stark nog att gå igenom det.



Likes

Comments

Ibland när jag inte mår bra drar jag dit för att göra bland dem få saker jag är bra på.
Titta på mig själv i speglarna, träna och ta i.

Vara ytlig helg enkelt! My comfortzone.

  • 624 readers

Likes

Comments

Ibland har jag velat gå tillbaka till dig. Vara med dig för att jag vet att du behöver mig. Sen tänker jag att det inte går iallafall.

För det är inte snällt mot dig, inte mot mig heller men jag föredrar att inte tänka på mig själv längre.


Likes

Comments

Jag är en sånn människa som för det mesta alltid är glad och jätte sprallig. Kanske nittio procent utav dagen på en normalbra dag. När jag sedan går ner i varv lite brukar folk fråga om det är något fel eller något som har hänt. Det är det inte. Oftast.
Ibland är det något. Då orkar jag oftast inte ens förklara. Vadfan är det inte liksom?

Jag tänker alldeles för mycket för mitt eget bästa just nu. Det suger. Livet suger inte.

  • 707 readers

Likes

Comments

Jag kommer ihåg när jag tittade på dig med tårarna i ögonen och sa att jag fortfarande är samma tjej.

Lika desperat och förvirrad som vanligt.

Avskyn i din blick skrämde väl mig, så jag grät lite till. Jag ljög. Jag är inte samma. Jag är någon annan än den du älskade och det finns inte ett piss jag kan göra åt det,

Och det finns inte heller något i hela världen jag önskar mer.

Likes

Comments

Hej hallå!

Det var fan inte igår eller vad säger ni mina vänner? Bara för det ska jag börja inlägget med en sjuktlöjligt gammal selfie. Alltså vad fin jag var ändå. Jag var sjukt osäker på den tiden, varför? Älskar mitt röda hår. Men mina ögonbryn?! Vet inte om jag ska skratta eller gråta riktigt.

Insåg precis nu när jag tittade i arkivet att det gör ont att titta på gamla bilder. :( Känner ni igen er eller är det bara jag? Det känns som att... ja vad hände liksom. Med allting. Usch nu är jag deppig. Hatart.

Men påriktigt det har hänt sjukt mycket i mitt liv sen jag skrev här sist. Vet inte vart jag ska ta vägen ens. Jag har under den är bloggtiden hunnit flytta från Norrköping till Linköping och nu tillbaka till Norrköping igen. Hur känns det då undrar ni. Inte så bra - för jag har ingen lägenhet här än. Jag ska jag ska jag måste fixa en snart. Men jag vill nästan inte. Jag vill inte bo själv. Jag klarar det inte, eller gör jag? Någon som vill bli min rumskompis? Skämtåsido... eller borde man skaffa en sånn kanske? Hah.


IALLAFALL. Jag tänkte bara hälsa att jag kommer att blogga här ibland då och då och sådär så titta förbi.

Likes

Comments