View tracker


Hej och välkomna till denna blogg! 


Vi fick i uppgift att skapa ett material kring psykisk ohälsa bland unga, som var användbart på Omsogslyftet i Nacka - den skola jag är elev på.. Eftersom vi lever i en tid då IT hör till vardagen så tyckte jag att en blogg var ett bra sätt att presentera ämnet på.

Mitt syfte är att belysa olika orsaker till psykisk ohälsa och de sjukdomar/funktionsnedsättningar som kan ligga bakom. Eftersom vi bara fick några dagar på oss valde jag att göra informationen väldigt enkelt. Men, jag är ju en person som har svårt att göra saker halvdant och gärna vill få ut så mycket som möjligt av det skapar och bygger upp. Därför har jag dessutom valt att länka vidare till olika organisationer, enheter osv som man kan vända sig till för rådgivning och stöd. Genom kategorifältet till vänster kan man enkelt navigera sig och är man ute efter något mer specifikt går det bra att använda sökrutan längst upp till höger. Jag som skrivit bloggen heter Alexandra. Jag är 31 år gammal, bor i Skåne och håller på att utbilda mig till undersköterska med inriktning psykiatri.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Välkommen till R.U.T.H

*

För ca tio år sedan skapade jag en modell jag med tiden kommer  att döpa till RUTH. Modellen föddes när jag försökte hjälpa en nära anhörig med att sortera sina känslor under tonåren. Modellen har även använts senare i livet hos barn och unga som haft problem att kontrollera sina impulser. Modellen heter RUTH och står för Reaktion, Utlösande faktor, Tillvägagångssätt, Handlingsplan inför framtiden. Den är väldigt enkel. Jag vill understryka att den inte är vetenskapligt utredd utan jag har skapat den helt själv. Men det är en bra modell för att sortera sina känslor när man landat efter en konflikt och liknande. Man kan jobba ensam eller tillsammans med någon man känner sig lugn och trygg med. En enkel handledningsplan som gör att man känner att man får kontroll över sina känslor och som ger verktyg att kunna hantera en liknande situation i framtiden på bättre sätt! 


Reaktion - Vad kände jag? Vad känner jag just nu?

-

Utlösande faktor - Vad var det som gjorde att jag kände som jag gjorde? Vad fick mig att agera på det sätter?

-

Tillvägagångssätt - Vad gjorde jag? Var det andra involverade i situationen? Vad gjorde dom?

-

Handledningsplan - Vad kan jag göra nästa gång för att undvika en liknande situation?

-


Skriv under med ditt namn:___________________________________________________________________

Likes

Comments

View tracker

BULIMI


Bulimi är en ätstörning som innebär att man bantar, hetsäter och/eller kräks. Två procent av personerna i riskgruppen 13-30 år lider av bulimi. Precis som bakom anorexi kan borderlinepersonlighetsstörning ligga bakom tillståndet. Om en person har drabbats av bulimi försöker den drabbade gå ner i vikt och är väldigt rädd för att gå upp i vikt vilket i sin tur leder till bantning. Till slut tar hungern över och man börjar hetsäta. Under hetsätningarna upplever man ofta att man tappar kontrollen och att det är som om ”kroppen tar över”. Bulimiker, som de som är drabbade kallas för, är vanligtvis normalviktiga. Men man kan även vara överviktig eller underviktig. Därför går det inte att avgöra på vikten ifall man har bulimi eller ej.

Orsak: Orsaken som kan ligga bakom bulimi kan vara flera misslyckade bantningsförsök. Men vad den egentliga orsaken till att man vill börja banta är, den är individuell och går inte att generalisera. Problemen börjar oftast i tonåren, när man kommer in i puberteten. Kroppen förändras, man går ofta upp lite i vikt då man får höfter och bröst vilket kan vara jobbigt eftersom vi lever i en tid då man ska vara smal och ha en slank kropp. Det finns oftast någon utlösande faktor som gör att bantningarna blir en ätstörning, t.e.x. familjeproblem, dödsfall eller annat trauma, olycklig kärlek, prestationsångest.

Några tecken på Bulimi:
1. Man hetsäter i ensamhet
2. Man fortsätter äta tills det inte går att få ner mer, eller tills illamående och kränkningar sätter stopp för matintag.
3. Man avslutar ätandet med antingen en spontan eller framtvingad kräkning.
4. Man använder laxermedel för att hålla vikten under kontroll.
5. Man upplever en känsla av självförakt, äcklas över sig själv och en skam över sitt beteende.


Även om man inte svälter sig själv vid bulimi kan det faktiskt vara dödligt. När man spyr rubbas kroppens salt- och vätskebalans. Vanligast är brist på kalium, hyperkalemi. Det ger en ökad risk för rubbningar av hjärtats funktion (hjärtsvikt), som kan bli livshotande.


Bulimi kan även leda till:

1. Kaliumbrist.
2. Trötthet och muskelsvaghet.
3. Dåliga tänder eftersom saltsyran fräter i samband med kräkningarna.
4. Hjärtsvikt
5. Mag -och tarmproblem.
6. Svullna spottkörtlar.
7. Depression.
8. Ångest.
9. Självmord.


Behandling vid ätstörningar: Tvång och tjat ger oftast motsatt effekt. En alltför stark fixering kring ätandet försvårar även tillfrisknanden. Så hur gör man? Eftersom ätstörningen har blivit det enda i den drabbades liv, måste någon visa henne att det finns andra saker i livet. De flickor som tillfrisknat från en ätstörning har pratat om hur viktigt det var att dom kände att dom valde tillfrisknanden själv - att dom inte blev tvingade. För att våga testa att släppa beteendet måste den sjuke känna att den kan gå tillbaka. Ätstörningen har blivit en vän och en trygghet, vilken kan vara svårt att släppa taget om helt direkt. Att fråga den drabbade saker kring framtiden, vad den vill syssla med när hon/han blir stor, vad man vill med sitt liv o.s.v. kan bli den väckarklocka den drabbade behöver. Dialektisk beteendeterapi, DBT, har också visat sig vara effektiv för alla typer av självskadebeteende. Vid allvarliga och livshotande tillstånd är den enda möjligheten till behandling att den sjuke läggs in på sjukhus. 


Mer om DBT hittar du HÄR!

Likes

Comments

ANOREXI - ANOREXIA NERVOSA


När man lider av anorexi innebär det att man svälter sig själv. Tillståndet drabbar oftast unga flickor i tonåren, från 13 år och uppåt. Anorexi finns också hos pojkar men det är betydligt mer ovanligt. Pojkar drabbas oftast senare, runt 20 års åldern. Anorexia Nervosa uppmärksammades redan under medeltiden då självsvälten var ett tecken på att man inte gav efter för kroppens behov. På 1870-talet ställdes tillståndet för första gången som en diagnos och på den tiden betraktade man tillståndet som en psykisk sjukdom. Det har senare till och från diskuterats huruvida anorexi är en sjukdom eller enbart ett symtom på att någonting annat inte fungerar i den drabbades liv. Tecken på Anorexi är:

  • Rädsla för att bli tjock.
  • Överdriven bantning.
  • Att man upplever att man är tjock trots att man avmagras ordentligt.


Orsak: Olika teorier förekommer kring vad som orsakar anorexi och den ena avlöser den andra. Beteendet påminner om ett litet barn som trotsar genom att vägra äta, vägrar bajsa, vägrar sova osv. Genom att vägra kan den drabbade känna att den har makt, en makt som drabbar hela familjen. Man har också spekulerat kring ifall tillståndet handlar om en vägran att bli som sin mor. Än idag finns det dock ingen teori som går att bevisa. Men att tillståndet beror på något bakomliggande är ganska tydligt. 


Karaktären hos de som drabbas ser väldigt olika ut. Det är därför viktigt att se var och en som insjuknar som en egen individ och inte generalisera. Borderlinepersonlighet är vanligt, men det kan också handla om en tvångsmässig och/eller ångeststyrd personlighet. All form av ätstörning klassas som ett självskadebeteende. Därför är det inte ovanligt att man även skär sig eller har självmordstankar. En tendens till smittorisk finns kring anorexi. Därför är det inte ovanligt att den sjuke har en kompis som började och att man hakade på kompisens självskadebeteende. Det kan t.e.x. vara så att man bestämmer att man ska börja banta ihop, börja träna onormalt mycket, att man tävlar kring detta o.s.v.
Sjukdomens utveckling: För pojkar ser förloppet lite annorlunda ut än vad det gör för flickor. Pojkar börjar oftast fokusera på kroppens byggande och sund mat. En strävan efter stora muskler kan leda till att man väljer att börja testa anabola steroider. 


Flickor med anorexi delar man in i tre olika faser:

1. I denna fasen ägnar sig flickan åt normal bantning för att senare återgå till vanligt ätande igen. Dessa flickor lagar inte sällan gärna mat till andra men har alltid en ursäkt till att inte själv äta. En närstående som är kritisk kring beteendet och som flickan ser upp till kan vara en räddning för att avbryta beteendet. 


2. Här börjar mensen upphöra eller bli oregelbunden. Blodcirkulationen försämras, händer och fötter blir iskalla. Flickan har trots detta ändå väldigt mycket energi, är väldigt ambitiös i skolan och med att träna. Med rätt behandling finns det stor chans att bryta beteendet även i denna fas.


3. Livshotande fas. Vikten är låg och förvirringstillstånd kan uppstå. I denna fas krävs medicinsk behandling, näringslösning och inläggning på sjukhus.


Behandling vid ätstörningar: Tvång och tjat ger oftast motsatt effekt. En alltför stark fixering kring ätandet försvårar även tillfrisknanden. Så hur gör man? Eftersom ätstörningen har blivit det enda i den drabbades liv, måste någon visa henne att det finns andra saker i livet. De flickor som tillfrisknat från en ätstörning har pratat om hur viktigt det var att dom kände att dom valde tillfrisknandet själv - att dom inte blev tvingade. För att våga testa att släppa beteendet måste den sjuke känna att den kan gå tillbaka. Ätstörningen har blivit en vän och en trygghet, vilken kan vara svårt att släppa taget om helt direkt. Att fråga den drabbade saker kring framtiden, vad den vill syssla med när hon/han blir stor, vad man vill med sitt liv o.s.v. kan bli den väckarklocka den drabbade behöver. Dialektisk beteendeterapi, DBT, har också visat sig vara effektiv för alla typer av självskadebeteende. Vid allvarliga och livshotande tillstånd är den enda möjligheten till behandling att den sjuke läggs in på sjukhus. 


Mer om DBT hittar ni HÄR!

Likes

Comments

Här kan du läsa mer ingående om olika psykiska sjukdomar, neuropsykiska funktionsnedsättningar och andra tillstånd. Tänk på att länkarna rör generell information, d.v.s dessa länkarna talar inte om vad som är utmärkande för just "barn och ungdomar" utan är till för att skapa en generell och bredare bild.


Läs mer om Anorexi

Läs mer om Aspergers och Autism

Läs mer om Bipolär sjukdom

Läs mer om Bulimi

Läs mer om Borderline

Läs mer Depression

Läs mer om Missbruk

Läs mer om Posttraumatiskt stressyndrom

Läs mer om Schizofreni

Läs mer om Tvångssyndrom (OCD)

Läs mer om Ångest

Likes

Comments

Mår du dåligt? Misstänker du att du kanske lider av någon psykisk ohälsa, sjukdom? Behöver du någon att prata med men vet inte riktigt hur du ska börja? Misstänker du att ditt barn är deprimerad? Det kan vara svårt att veta vem man vänder sig till först. Det allra vanligaste när det gäller vårdinsats är att man kontaktar vårdcentralen och bokar en tid hos en läkare. Läkaren ställer lite frågor och slussar sen vidare dig till rätt insats. Oftast är det till någon insats inom psykiatrin. Kanske behövs en utredning för adhd, bipolär o.s.v. En läkare hjälper dig att att komma till rätt område för just ditt ändamål.




Likes

Comments

Likes

Comments

Attention Riks - En organisation som kan ge stöd vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, både till den som har en funktionsnedsättning och till anhöriga. Deras hemsida hittar ni HÄR!

Bonavia - En organisation för barn som har förälder som missbrukar alkohol, narkotika eller läkemedel. Deras hemsida hittar ni HÄR!


Brottsofferjouren BOJ - För dig som råkat ut för något brott och behöver stöd. Deras hemsida hittar ni HÄR!

BRIS - Barnens rätt i samhället är en organisation som stöttar unga som mår dåligt. Här kan du chatta med en kurator, ringa deras telefonlinje och få stöd. Man kan även som vuxen kontakta BRIS för att få råd kring frågor som rör barns psykiska ohälsa. Deras hemsida hittar ni HÄR!


Drugsmart - För dig som vill söka information, eller ställa frågor, om alkohol eller droger. Deras hemsida hittar ni HÄR!


Frisk & Fri - Riksföreningen mot ätstörningar. En ideell förening som finns runt om i hela landet. Organisationen ger stöd och hjälp för de som lider av ätstörningar och till deras anhöriga. Deras hemsida hittar ni HÄR!



HOPP - Riksförbundet för dig som är eller har varit utsatt för sexuella övergrepp. Deras hemsida hittar ni HÄR!


IBIS - Intresseföreningen för Bipolär sjukdom. En förening för dig som har Bipolär sjukdom eller är närstående. Deras hemsida hittar ni HÄR!


Killfrågor - En organisation som riktar sig till killars känslor. Här kan man prata med någon som lyssnar. Deras hemsida hittar ni HÄR!

Maskrosbarn - En organisation som stöttar barn och unga som har föräldrar som lider av psykisk ohälsa, sjukdom och/eller missbruk. Deras hemsida hittar ni HÄR!


Mind (Självmordslinje) - Mind är en ideell förening som arbetar för psykisk hälsa och stöder människor i kris. Sidan vänder sig även till dig med självmordstankar och till vuxna som behöver stöd och råd. Deras hemsida hittar ni HÄR!


Myndigheten för ungdoms -och civilsamhällesfrågor - En statlig myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Här kan kommunen, föreningsliv o.s.v. söka bidrag för att belysa ungas psykiska ohälsa, kunskap e.t.c. Deras hemsida hittar ni HÄR!


Riksförbundet Balans - Ett riksförbund för alla som har erfarenhet av depression, mani, växlande perioder. Förbundet vänder sig även till anhöriga och finns i olika delar av landet. Deras hemsida hittar ni HÄR!


RFSL Ungdom - Riksförbundet för sexuella rättigheter. Här kan du vända dig om du har frågor som rör Homosexualitet, bisexualitet, transsexualitet e.t.c. , vill träffa likasinnade, få stöd och råd o.s.v. Deras hemsida hittar ni HÄR!


Tilia -Tillsammans för unga. En organisation som stöttar unga med psykisk ohälsa. På deras sida kan du få stöd, råd, hitta bloggar som handlar om psykisk ohälsa bland unga och träffa likasinnade. Deras hemsida hittar ni HÄR!


Tjejzonen - En sida där tjejer kan vända sig till för att prata om dom mår dåligt. Tjejzonen stöttar, lyssnar och arbetar aktivt för att minska psykisk ohälsa hos unga tjejer. Deras hemsida hittar ni HÄR!






Jag har ovan nämnt några av de vanligaste stödorganisationerna. Men det finns många många fler. Därför väljer jag att länka till en lista som tar er vidare till andra organisationer som jobbar för ungdomars psykiska ohälsa och för deras närstående. Klicka HÄR för att komma till sidan!


Likes

Comments

Eftersom min målgrupp i bloggen kommer från olika delar av landet har jag valt att länka direkt till en del av det utvecklingsarbete som pågår på Sveriges kommuner och landsting. Syftet är att förbättra tillgängligheten till rätt insatser på rätt nivå för barn och unga med psykisk ohälsa. Dokumentet har tagits fram med hjälp av människor som jobbar i skola, inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården och i det kan man läsa om olika psykiska sjukdomar, symptom, hos barn och unga samt hur man kan gå tillväga. 


Klicka här för att läsa om utvecklingsarbetet






Likes

Comments