Ja vad ska man säga! Den mest oaktiva bloggen på nätet. Kanske man ska ta och försöka blogga liiite oftare så att man har något att läsa om några år eller så.

Fokus just nu är att få klart denna tävling jag och Moa håller på med. Biggest loser Kusmark/Ersmark. Är så less på att vara så kalorisnål. Dock mår man mycket bättre så jag antar att det är en bra livsstil. Dock känns det en aningens extremt just nu då jag verkligen vill vinna alla tävlingar jag deltar i. Men det är över den 1 november så jag kanske ska planera vad jag ska äta efter invägningen eller rättare sagt vad ska vi äta. Vi är ju två om det här och det är inte bara jag som är extrem om man säger som så.

Henry är på föris idag. Var och hämtade maten jag beställde på Ica maxi. Dock så är jag så sjukt less på att sitta och planera vad vi ska äta, vad vi ska köpa osv osv så jag beställde en matkasse till nästa vecka. Vi körde ju med ICAs familjekasse ett tag och jag personligen tyckte att det var helt okej mat. Dock min bättre hälft blev less av någon anledning så ja nu kör vi på inspirationskassen. Får väl hoppas att maten duger åt mr kräsen! Så ja nu behöver jag bara planera mat tre dagar i veckan.

Vem vet jag kanske kan få ett kort med Gustav så där glad i köket. Bara det är ju värt det 😊 Jag hör nästan en viskande röst som sakta säger inspiration. Detta kan bara bli bra. Tack Ica för era matkassar.

På tal om matkassar så verkar det vara omöjligt att få #linasmatkasse till Kusmark. Trots att dom kör till Ersmark. Det är typ 5 km bort. Ska dom lix ändå köra från Schtaan till Ers så borde dom kunna köra till Kus. Det är ändå en stor förfrågan på deras matkassar här i byn så ja. Ris till dom 👎🏻

Nu har jag och Hardan hämtat hem vildingen Henry. Han börja tycka att det kan vara jobbigt med en lillebror nu. Han blir påkörd av gåstolen, får inte ha grejerna ifred och han har inte all uppmärksamhet som han är van att ha och såklart vill ha. Men jag hoppas att delad kärlek är dubbel kärlek även i detta fall. Det är ju typ en ny fas varje månad man ska kämpa sig igenom tills dom blir arton så att ja. Vi gör det bra. Allihopa på sitt egna vis och sätt. Men att ha två barn så tätt som vi har kan vara grymt jobbigt men jag tror att fördelarna väger upp nackdelarna. Sen känner jag själv med dessa 8,5 månader vi har haft Hardy så var det absolut jobbigast dom 5 första. Nu kan han springa runt i gåstolen och underhålla sig lite iaf. Det gör att man får faktiskt två fria händer till att kunna göra något vettigt. Oftast så blir det att man ändå gör något med barnen eftersom dom två små kräver typ uppmärksamhet från att dom vaknar tills att dom lägget sig. Men det är ändå två fria händer 😊

Ikväll blir det att fara på bokföringskursen. Ja vad ska man säga. Det går men det är inte på kursen man lär sig utan hemma då man får plugga och läsa i lugn och ro då barnen sover eller om Gustav tar dom en stund. Jag är glad att den bara är sju gånger och nej jag kommer inte att gå kurs 2. Efter den här kursen så har jag lärt mig att bokföra och det var ju det jag ville. Tycker det är riktigt bra böcker med många många uppgifter så efter denna kurs så har man alla möjligheter i världen att hålla allt som man har lärt sig i minnet. Grejt 👍

Helgen som var så var jag och gubben på barnfritt evenemang i stan. Käkade AW buffé på bryggcc. Såg Champions of rock som var för övrigt väldigt väldigt bra och senare träffade vi fina vänner ute på stan. En toppen toppen trevlig kväll som jag gärna gör om alla dagar i veckan. Egentid med gubben och vänner blir det inte så mycket av så varje gång uppskattas verkligen. Att vi ens kan göra saker är tack vare svärfars och Viktor. Det är oftast inga problem och det känns verkligen bra att lämna barnen med dom. Dom är verkligen en klippa och barnen älskar dom. Stora som små ❤️

Nej nu kanske ta och göra någon nytta här i huset.

Barn, mat, göra sig klar, kurs, handla (mjölk) och ja kanske en promenix efter allt det.


Likes

Comments

Ibland är det så fruktansvärt frustrerande att få lite sömn. Vi sover kanske högst tre timmar åt gången och så har vi haft det i två år snart. Man är helt slut och tappad på energi när man vaknar. Ni vet då man ska vara utvilad. Gör ont att vakna många dagar.

Efter man har vaknat så ska man vara fulladdad på energi så att man orkar dagen. Vilket hån. Jag skulle verkligen vilja att mina barn sover hela nätter snart. Tips på hur man lyckas??

Med mina två äldsta så har sömnen nästan aldrig varit ett problem. Dom sov hela nätter ganska tidigt. Vilket var otroligt skönt och behövande.

Våran natt/kväll ser ut så här:

Hardy lägger sig oftast runt 18-19. Sover i någon timme innan han vaknar. Oftast ger vi honom mat då. Sen kan han vakna någon gång innan han somnar för natten men då är det bara tutten han vill ha. Vi ger honom kvällsmat när vi går och lägger oss som är mellan 22-23. Sen vaknar han runt 2 och vill ha mat och sen på morgonen för att fånga dagen. Dock vaknar han lite titt som tätt för att han tappar tutten.

Henry lägger sig oftast runt 19-20. Då får han välling. Han sover oroligt i perioder men nu förtiden så sover han oftast till morgonen som är 5-6.

Jag tror att vi har rätt vanliga nätter. Bara det att man är rätt slutkörd. Speciellt när även Henry vaknar på nätterna. Då är man inte så pigg på morgonen.

Ingen i familjen har ett bra morgonhumör förutom dom två yngsta. Vilket man får vara tacksam över.


Nu ska jag göra oss alla klara för förskolan. Henry går 15h/veckan vilket faktiskt underlättar så då kan man faktiskt städa utan att saker dras fram på engång. Fast allt beror på vilket humör Hardy är på. Han behöver rätt så mycket uppmärksamhet så oftast är man med honom hela dagen förutom då han sover. Då är det helt fritt fram att kunna göra saker som annars är rätt så omöjligt.

Likes

Comments

Kortfattat så betyder det att man har barn väldigt tätt. Högst 18 månader mellan dom.

Med våra två yngsta så är det 14 månader.

Vi hade inte planerat att bli gravida så fort utan det blev som bara. Jag kände mig nästan som Maria. Vårt samliv var i botten och jag har inte lättast för att bli gravid. Så vi kan se det som ett tecken. Det var helt enkelt tänkt att det skulle bli såhär.

Vi visste att det skulle ev bli jobbigt så det var något vi var och är väldigt inställda på.

Yngsta anlände, förlossningen gick bra allt gick bra. Jag var så glad att äntligen få ut min bebis och börja ett nytt kapitel i livet.

Jag har aldrig lyckats bra med amningen. Det längsta jag har kunnat amma är typ 2.5 månad. Inget undantag denna gång förutom att han vägrade ta bröstet och det var mest troligen för att han blev flaskmatad direkt på BB då han var påverkad av min grav-diabetes. Jag pumpade och gav flaskan i 2.5 vecka ungefär. Sen räckte inte min mjölk till så då gav vi ersättning. Det var då allt tog en vändning till det negativa. Från att ha en nöjd sovande bebis till en bebis som skrek från att han vaknade tills han somnade för natten. Det var sjuuukt jobbigt. Jag trodde att allt skulle bli bra efter tre månader för det är ju det dom brukar säga -Bit ihop dom första tre månaderna så ska ni se att allt blir bättre.

Det blev inte bättre då. Det fortsatte och vi kom in i månad fyra och då sökte vi hjälp. Dom tyckte att vi skulle testa mjölkproteinfri ersättning och det gjorde vi. Vi satt som på nålar och väntade på att det skulle bli bättre och det blev det. Det höll i sig kanske till och från i två veckor sen var vi där igen med överdrivet mycket: bilkörning, vaggande, vyssande, guppande, svingande och kaos. Vi kontaktade då barnmottagningen och dom trodde inte att det var reflux som jag var inne på utan mer att han hade omogna tarmar så då fick han laxido. Peppar peppar, några dagar senare så var han som en helt "vanlig" bebis. Sakta men säkert så började man känna sig som en "normal" småbarnsförälder igen. Slutkörd men inte döende.

Nu blir han sju månader om några dagar och vi knyter an mer och mer för varje dag. Tidigare då han skrek konstant så var det verkligen svårt att få en bra kontakt. Allt var svårt. Men den tiden har vi nu lämnat bakom oss och vi siktar framåt.

Storebror älskar sin lillebror och har anpassat sig otroligt bra trots att det bara är fjorton månader mellan dom. Kanske är en av många fördelar att ha barnen tätt inpå. Finns ingen svartsjuka än så länge. Vi får helt enkelt se hur framtiden ser ut.

Det var lite av våran bakgrund. Nu framöver kommer jag bara att skriva i nutid.

Storebror Henry och lillebror Hardy

Likes

Comments