Header

Fick ögonkontakt med en tjej på tåget och hon BA " vilket fint hår du har kan inte sluta titta på det" och jag kollade på hennes och BA "ska du säga! Du har ju så tjockt och fint hår" och en man brevid oss BA kollade chockat över att vi satt där och gav varandra komplimanger! Så underbart!

Jag har äntligen fått lite längd på mitt hår och jag speglar mig i alla skyltfönster och blir genuint lycklig. Kanske till sommaren har jag LÅNGT HÅR! Varje gång jag känner mig nere tänker jag på mitt långa hår och hur jag ska ha det och hur allt kommer att kännas då. Kommer seriöst aldrig klippa kort igen. Det har tagit ca 100 år !

Igår bröt jag ihop lite på badrumsgolvet för att jag bråkar så himla mycket med Djulian när jag ska byta blöja och kläder. Jag får seriöst brotta ner honom och sen hålla polisgrepp och allt möjligt. Han slingrar sig ur mig, skriker och gråter hysterisk som att jag bränner honom med en tändare typ, sådär hysterisk är han! Och jag försöker liksom bara ta bort bajs osv. Och sen gråter han och är förtvivlad efteråt för att jag slängt hans bajsblöja. Miiiiiin miiiin säger han. Separationsångest ?


Jallafall blev ledsen en stund och Damian kom in och ba såja mamma det kommer bli bra. Förlåt älskling din bror är bara omöjlig just nu. Då kommer Djulian in och ser att jag är ledsen och ser SÅ OROLIG UT! Hans ögonbryn formas och han är så förvånad. Han kan ju inte prata men man ser på hans anzikt att han blir orolig typ vad har hänt varför är du ledsen? Så kramar han mig jättelänge gullungen. Så komiskt. Jag ba kompis det e ju du som gör mig ledsen haha.

Sen leder han mig till köket, pekar på papperskorgen och baksblöjan och vill att jag ska sätta på honom den. MIIIN MIIIN!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Idag var en ganska bra dag. Bättre än förväntat. Det bästa var ändå när jag skulle ställa mig i köket och börja med middagen så ser jag något på spisen med aluminium folie över sig. Vet ni vad det var? MIDDAGEN. Min syster hade fixat middag. Gud så härligt. Så jag kunde ägna kvällen åt att bråka med pojkarna i lugn och ro.

I helgen var Dami och jag i Skåne. Vi var där för att hälsa på mina föräldrar och även hälsa på min fina Danigirl som är SÅ BERÄKNAD ATT FÖDA NÄR SOM. Vi köpte med oss blommor, jordgubbar och presenter till bebis.

Läste två böcker. Ett av mina kbt mål. Har jag berättat att jag typ tjaffsa med min kbt psykolog. Blev bara så trött på hennes tjat om att jag ska måla titta på tv skriva och läsa. Jag gööör det. Det blir inte bättre. Det gör ingen skillnad. Känner mig som ett barn när hon kollar om jag gjort hemläxan. Känner ytterligare press och ångest. Känner att jag gillade det men det ger mig inget i längden. Samtidigt så är en återkommande hemläxa att jag ska göra något för mig själv. Typ massage, fika ensam, spa. Något. Det har gått 6 månader och jag har inte gjort det en gång. Jag skyller på min livssituation. Men ändå. När man ska utvärdera känslan innan, under och efter så går ju inte det eftersom jag aldrig gör uppgiften osv.

Vilket underbart väder vi hade idag!!! Så härligt! Till och med jag blev glad haha. Nä idag var en riktigt fin dag. Ville ta en fin selfie i solen men har sån selfie kris just nu. Blir så ful på bilder. Har svårt att acceptera mitt utseende. Har ni också såna perioder? Ser endast bra ut med snap filter. Kul att vi är snyggare som hundar kaniner och djur än som humän binz.

Likes

Comments

20.30 och äntligen Båda barnen i säng. Den lilla lägger jag runt 7 men det är skrikfest till minst 8. Och sen börjar kriget med den stora. Jag förvarnar och låter honom vara uppe en timme längre än Dj och då är tanken att han ska lägga sig 20.00 men eftersom det är så mycket gnäll från hans sida så blir det allt mellan 20.30-21 (antecknar ni?). Han säger NEEEEJ jag vill inte, varför, du får ju va uppe? Osv osv. Ibland låtsasgråter han och vägrar öppna munnen när jag ska borsta tänder, hasar sina fötter osv osv. Jag hinner bli så TRÖTT så jag Vill börja gråta. Djulian har skrikit sen Martin drog i drygt tre veckor så jag börjar få ångest när det börjar dra ihop sig till läggning då jag vet det är drygt tre timmars kamp. Igår somnade jag som en crackmissbrukare i soffan helt utslagen. Det är jobbigt utan Martin men det är också ganska skönt att få somna på soffan utan att få onda ögat på morgonen.

Idag föll jag några tårar framför Djulian för första gången. Det var inte alls meningen men smsade med en vän och blev bara känslig. Djulian tittade på mig med stora ögon. Hans lilla hand torkade bort mina tårar och så sa han Aj aj aj. Han såg på riktigt orolig ut mitt lilla vilddjur. Sen försökte han peta in ett finger i ögat förvisso.

Vi var hemma lite tidigare idag och jag bakade tillsammans med Damis. Vi hade så mycket mogna bananer så vi gjorde bananmuffins med dumle bitar i. Dem ser skitfula ut och de blev inte speciellt goda heller. Men vi blev av med bananerna iallafall.

Likes

Comments

Ja det var några dagar sen. Tack Alex för du saknar. Luften har liksom gått ur mig och jag har inte orkat formulera mig så mycket. Det har även hänt en allvarlig olycka i min familj så har mest gråtit och haft vidrig ångest. Vaknat tom på morgonen och släpat liksom fötterna upp. Var ensam med barnen hela helgen, vilket var så sjukt utmattande. Älskar mina barn som faaaaan. Men fan vad den lilla är jobbig. Han är i en mysig fas då han är arg och skriker halsen av sig typ hela tiden och över allt och inget. Han fattar ju ingenting och det är ju för att vi inte pratar samma språk och han ser mina läppar röra sig men informationen går inte in i hans hjärna så han blir ju förbannad och fattar ingenting. Han förstår mer och mer men vi är inte där än. Vi kan säga att vi har grova kommunikationsproblem. Gud vilket långt ord.

Ser har min lur krossats i tusen bitar. Så jag kan inte ta selfies. Och det är ju så tråkigt. Kan bara ta foto mot spegel. Men det är ingen ursäkt.

Dami och jag tittar jättemycket på youtubers tillsammans. Det är perfekt långa klipp för min adhd hjärna. Och så mycket att välja mellan. Älskar att det finns så många olika typer människor och att alla kör sin egen grej. Dami tycker inte alls det är konstigt när en kille sminkar sig utan vi tittar och BA woooow vad snyggt!!! Känns som att hans hjärta och hjärna kommer vara så öppet och inget kommer vara konstig, till skillnad från min. Min snälla fina kille.


Likes

Comments

Alltså folk som köper följare på instagram???? Kan vi snälla hålla en tyst minut för dessa.

Likes

Comments

Djulian älskar nog Damian mer än vad Damian älskar Djulian, just nu. Det är bara DEDE heeeela dagen från att han vaknar tills läggning. Han vill äta vid hans sida, hålla handen, sitta exakt brevid och de ska göra allt tillsammans. Damian är med på det mesta men det är tråkigt när Djulian allt ifrån honom. Det blir lätt att man liksom "snälla damian kan inte du bara ge honom den" fast oftast gör jag inte så för det är faktiskt orättvist. Men att försöka få djulian att förstå att Damian hade den först är typ omöjligt just nu, det blir skrikfest. Så jag brukar be Dami gå in på sitt rum och göra det han vill göra ifred. Ibland blir det "damian du får gå in på ditt rum för nu blöder det nämligen ur öronen" men oftast försöker jag vara på "Damians sida" och ge honom lite god frukt och dricka på rummet så att det inte blir som att han straffas för att hans bror är helt rabiat. Efter en stund så kommer han ut igen.

När Dami går in på rummet gråter Djulian ihjäl sig. Fast jag var så liten när lillasyster kom så kan jag känna igen mig i Damians situation. När de leker ihop och Djulian bara förstör Damians tågbana. Då vill inte Dami leka längre och djuli blir ledsen. Mina föräldrar brukade tvinga mig leka med lillasyster ändå. Och jag minns hur jag störde mig på henne, så jävla jobbig. Kunde nästan känna HAT. Hon fick alltid allt precis som hon ville. Och mamma och pappa var alltid glada på henne och arga på mig. Så säger Damian också ibland. Försöker verkligen gulla med honom så mycket jag bara kan. När han vaknar på morgonen så bär jag honom i mina armar (27 kilo) och pussar på hela hans ansikte. Visst är det jobbigt med småsyskon, sa jag till honom?
Jag berättade alla jobbiga grejer min lillasyster gjorde.
Men Jag älskar honom för mycket mamma. Fast han är jobbig.

Likes

Comments

Ännu en måndag och jag vaknade med en bra känsla i kroppen, så jävla konstigt men jag omfamnar den.

Hur fin är inte min barndomsvän Danni på denna bild.




Drygt en månad kvar till hon spricker och jag önskar så mycket vi bodde nära varandra. Har även en till nära vän som föder i maj. Och så min kusins lilla sööööta som jag fick hänga med i lördes.

Så jäkla kär i henne. Så jäkla sjukt hur snabbt och mycket jag älskar mina vänners barn. Trodde att när man har egna barn så blir hjärtat liksom redan fullt, men det finns så mycket kärlek att ge.



Djulian visade en svartsjuk sida som var EXTREM. Jag fick knappt närma mig henne och när jag höll henne låtsades han att han fick andnöd, hjärtstopp och allt möjligt. Han märkte kanske att jag ville ta med henne hem.

Likes

Comments

Kände denna doft på en kollega och kom ihåg att jag älskat den doften i flera år. Det var ju MIN DOFT. Nästan chockad över att någon annan bar den. Var tvungen att köpa den bara för det. Jag hade saknat den och kom snabbt ihåg hur mycket jag älskar den. Sprutade den på mig och bara några minuter senare sköljde ångesten över mig med nostalgi. Jag har mådde jävligt dåligt när jag använde den parfymen. Kanske mina värsta tider. Adam tiderna.
Kan inte ha parfymen tyvärr. Riktig ångest doft numera. Så. Hejdå.

Har ni någon parfym som gör att minnen kommer fram?
Noomi Campbell den där bruna som ser ut som en dildo, det där är min tonårstid. En rosa, från puma, också min tonår. Och sen Dior - pure poison gymnasiet. Ångest på den med.

Dolce Gabbana - light blue var ju orrarnas doft. Gucci envy också. La vie est belle från lancome är tydligen nutidens orre doft.

Har ni några parfym resor?

Likes

Comments

Nu har Jag sagt till Damian att vi åker på semester till sommaren och han har sagt det till hela klassen så nu måste vi åka på semester, och det är bra. Vi har tyvärr i flera år levt efter mottot GRIND NOW SHINE LATER ba det att det blir inget shinande utan bara en massa grindande. Det är absolut inte så att vi har suttit på en massa pengar, fast ibland har vi det men då har inte tiden eller omständigheterna funnits. Och när all tid i världen finns ekar plånboken osv. Det kan göra mig ledsen att se andra familjer åka iväg på semester medans vi jämt tänker nästa år nästa sommar nästa gång. Inte ledsen mer bitter. Så till sommaren ska jag ordna både tid och pengar och ge lilleman en rolig semester. Han uppskattar popcorn på en fredag så bara längtar att få ge honom världen.

Annars var jag på akademibokhandeln och köpte böcker till mig. Stor bokrea så passa på!

Jag tänker att man inte alltid ska vänta med allt. För om Man väntar för länge så hinner alltid livet komma i vägen. Min mamma har i flera år velat åka på en solsemester med oss och pappa. Men eftersom alla går med på resan om hon betalar för den HAHA så blir den aldrig av. Men jag kan slå vad om att om min mamma skulle bli typ dödssjuk (peppar peppar) och hon skulle ha en begränsad tid kvar i livet skulle vi alla vända UT OCH IN på oss själva för att åka på en resa med henne. Uppfylla hennes dröm osv. Och då skulle man ändå inte ens njuta av resan då den skulle ha ett sorglig täcke över sig. Men varför gör man inte saker NU. Varför väntar man på dödsdomen för att göra saker som gör en lyckliga i själen. Som att vara tillsammans och njuta av livet.

Likes

Comments

Jag tänker att jag ofta har en oro i kroppen. Tankar som avlöser varandra och lämnar spår av oro i kroppen. Tänker att jag ofta känner mycket ORO. Ibland är det lätt att bunta ihop alla känslor som sorg, oro, ilska, uppgivenhet, hopplöshet, osv till ångest. Men om man försöker identifiera känslan och roten till denna så blir man inte klokare. Men det kan vara intressant.


När jag var liten mellan 3-12 åldern så var min största oro mina föräldrar. Jag tyckte ofta synd om dem. Oroade mig för deras ekonomi. För deras relation. Var rädd att de skulle skiljas. Att de skulle dö. Att de skulle bli sjuka och dö. Min mamma var ofta ledsen. Min pappa likaså. Bar ansvaret för deras lycka. Drömde om att vinna miljoner så att jag kunde se lycka i deras ansikte. När jag var liten var de inte mycket äldre än vad Jag är nu. Ändå kändes de så slitna tröttna och gamla. Tänker Damian så om mig?

Jag vill inte att Dami ska oroa sig för mig. Vill att hans hjärna ska vara fylld med en rosa fluff och karuseller och fotbollar. Inte tycka synd om mig. Barn tar så enkelt på sig ansvar för sina föräldrar. Det blir svårare att dölja saker för honom.

Min engelska har FÖRÖVRIGT blivit såå grym nu när alla vuxensamtal får hållas på engelska.

Likes

Comments