Eftersom jag inte var kapabel att följa med klassen på det gemensamma studiebesöket i Göteborg på grund utav operation har jag i efterhand fått åka upp till Göteborg på egenhand för att besöka de olika museerna. Jag har även fått tillåtelse av Mats Andersson att besöka ett museum i Halmstad eftersom Röhsska museet var stängt

Konsthallen

Jag började dagen med att besöka Konsthallen som ligger vid Götaplatsen längst upp på Avenyn. Utställningen som just nu pågår på Konsthallen är "The Misery of Light" av Lina Selander. Det var en mycket mörk och förvirrande utställning anser jag eftersom det var på egenhand svårt att förstå vad utställningen handlade om.

Jag kan med största sannolikhet säga att jag inte hade besökt denna utställning med en barngrupp eftersom jag anser att den inte är anpassad för barn. Där fanns inte mycket ljus, där kom plötsliga och höja ljud ibland och hela utställningen ingav en känsla av obehag. Detta är faktorer som kan skrämma barn och ge dem negativa erfarenheter av att besöka museum.

Världskulturmuseet

Från ett museum som ingav känsla av obehag till ett museum som ingav ren och skär glädje. Det andra museet jag besökte för dagen var Världskulturmuseet och deras utställning "Tillsammans". Detta är en utställning som jag mycket gärna skulle vilja besöka tillsammans med en barngrupp. Det första man möts av när man kommer in till utställningen är att man ska ta av sig skorna och det tror jag kan ge en slags avslappnad känsla hos barnen eftersom man både tar av skorna när man kommer hem och kommer till förskolan. Utställningen tillåter även barnen att leka och ha roligt bland det som ställs ut. Där finns många platser där barnen får på ett sätt eller ett annat integrera med det som ställs ut. Där är även många saker som man får möjlighet till att utforska tillsammans med sina kompisar, vilket i sin tur skapar gemenskap mellan barnen.

Halmstad Konsthall

Istället för Röhsska museet fick jag som sagt möjlighet att besöka ett museum i Halmstad. Jag valde då att besöka Halmstad Konsthall då jag vet att de tidigare har haft utställningar som varit anpassade till barn, men tyvärr var inte fallet så när jag besökte dem. Utställningen som pågår just heter "Nedgrävningen" och innehåller skapelser av Harald Persson. Utställningen tar sin inspiration ifrån när Harald Persson grävde ner 1 kubikmeter stor kvadrat i Picassoparken i Halmstad. Utställningen är sedan utformad så att Harald Persson har återskapat den kuben han grävt ner i olika skalor genom bland annat målningar.

Jag hade inte valt att besöka denna utställning tillsammans med en barngrupp eftersom den rent ut sagt var tråkig. Det hade varit skillnad om den innehöll flera olika former ovh på så sätt kunna koppla besöket till matematik, men nu innehöll utställningen endast kvadrater.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Fältdag 1

Inför denna termin så blev det klart att jag för första gången skulle få göra min VFU i hemstaden Halmstad. Detta betydde även att jag skulle få en ny förskola att göra min VFU på. Eftersom det var en ny avdelning och förskola så tog jag min första fältdagen till att lära känna förskolan, avdelningen, personalen och framför allt barnen. Jag började även undersöka förskolans tema för att försöka få en tanke om vad jag skulle kunna göra som didaktiskt material.

Fältdag 2

Under min andra fältdag fortsatte jag att lära känna barnen, redan denna andra dag kände jag att de började bli bekväma med mig eftersom de började söka sig till mig om de ville ha hjälp med något. Jag och min handledare hade även vårt första VFU-samtal där vi diskuterade olika tankar om vad jag skulle kunna göra för didaktiskt material. Eftersom förskolan jag är på har temat "Måltidspedagogik" hade jag lite problem att komma på vad jag ville skapa, men efter att ha diskuterat med min handledare valde jag att jag ville göra en stor frukt eller grönsak av papier mache. Jag åkte sedan sedan hem och fortsatte fundera kring vad jag kunde göra.

Fältdag 3

När jag kom tillbaka för min tredje fältdag hade jag funderat ut ett nytt didaktiskt material som jag ville skapa och använda mig av. Istället för papier mache hade jag nu bestämt mig för att arbeta med lera, och framförallt lera som torkar och stelnar. Med hjälp av leran ska barnen få skapa sina egna grönsaker och frukter, och sedan måla dem. Anledningen till att jag valde att byta från papier mache till lera var att jag ansåg att om barnen skulle få skapa sina egna frukter/grönsaker så skulle det bli mer personligt för dem.

VFU vecka 1

Under min första vecka valde jag att fortsätta fokusera på att vara med barnen i barngruppen. Jag lärde mig även rutinerna på avdelningen mer och mer för varje dag som gick. På torsdagen fick jag delta på förskolans APT och fick även träffa förskolechefen där. Under deras APT diskuterade de planering av verksamheten. Det var mycket intressant att få vara med och höra hur avdelningarna tillsammans med förskolechefen planerar hur verksamheten ska se ut.
Under fredagen kom min handledare fram och bad mig att spontant planera en aktivitet som skulle genomföras tillsammans med några barn under dagen. Jag valde att göra en aktivitet där barnen fick blanda färger. Innan aktiviteten hade jag ställt fram de färger som barnen skulle få använda sig av, sedan bland jag ihop olika färger på ett papper så barnen kunde se vilka nya färger man kunde skapa. Denna aktivitet var tänkt som en slags introduktion till en del av mitt didaktiska material, då barnen även där ska få blanda och måla med färger.

VFU vecka 2

Under min andra vecka kände jag mig trygg i min roll pedagog i arbetslaget och det märktes även på barnen då de nu även började komma till mig för att be om hjälp eller att komma med funderingar. Det var även under denna vecka jag började arbeta med mitt didaktiska material tillsammans med barnen.

Under tisdagen var det dags för min första aktivitet med mitt didaktiska material. Vi började med att dela upp barngruppen i två grupper, ena halvan skulle gå ut tillsammans med två pedagoger och andra halvan skulle vara kvar inne tillsammans med mig och min handledare. Min handledare gav mig ansvaret för att ta hand om samlingen med de barn som skulle vara inne. Här delade jag upp barn gruppen i två delar igen, där en halva fick följa med mig i ateljén och andra halvan fick ha fri lek ute på avdelningen. Sedan när första gruppen var klar så bytte de. Jag introducerade den lera som vi skulle använda och sedan mitt päron som jag skapat med leran. Jag upplevde att barnen tyckte det var roligt att arbeta med den nya leran istället för den traditionella Play-Doh leran som finns på förskolor eftersom den var mer elastisk och gav en helt annan känsla. Efter min aktivitet samtalade jag och min handledare hur vi upplevde att aktiviteten hade gått. Jag fick då lite tips på vad jag kunde göra annorlunda till nästa aktivitet.
På onsdagen var det som sagt dags för andra halvan av barn gruppen att få vara inne och delta i min aktivitet med leran. Även idag fick jag ansvara för samlingen. Jag hade reflekterat över det min handledare hade tipsat mig om dagen innan och valde att prova det hon hade sagt. Efteråt upplevde jag att hela aktiviteten hade gått bättre och jag kände mig mer bekväm denna gång. Även min handledare hade sett stor förändring i mitt agerande. Jag är stolt över mig själv eftersom jag valde att prova ett nytt agerande och på så sätt utmana mig själv.

Under denna vecka fick jag även medverka på ett Förskola-Skola möte tillsammans med min handledare. Det är ett möte som sker ett par gånger om året där förskollärare från olika förskolor samt förskolechef träffar rektor och lärare i förskoleklass för att stärka bandet mellan förskola och skola. Man träffas även för att få en inblick i varandras verksamheter.

VFU vecka 3

Under min tredje och sista vecka på min VFU gav min handledare mig ett större ansvar, där jag bland annat fick ta ansvara för saker som ingår i de vardagliga rutinerna. Exempel på detta var att ansvara för städning, ett eget bord vid maten, starta samlingar, ta emot barn osv. Jag upplevde även nu att barnen såg mig som en självklar del av arbetslaget då de vände sig till mig mer frekvent.

Under min tredje vecka var det även dags att påbörja de sista delar i aktiviteterna med mitt didaktiska material. Leran hade nu torkat och det var dags för barnen att få måla sina frukter och grönsaker. Jag använde mig av samma upplägg som tidigare vecka där ena halvan fick vara ute och leka och andra halvan fick vara inne tillsammans med mig och min handledare. Jag fick även denna vecka ansvara för samlingarna innan aktiviteterna, men skillnaden under denna vecka var att jag även fick ta helt eget ansvar för aktiviteterna, vilket menas med att min handledare inte var närvarande i rummet under aktiviteten. Detta var en nyttig utmaning för mig eftersom jag fick öva på att endast förlita mig på mina egna kunskaper som pedagog. Barnen fick möjlighet att prova blanda olika färger för att måla sina skapelser.
Både under och efter aktiviteten upplevde jag att barnen hade tyckt det va roligt att måla deras skapelser eftersom det var mycket skratt och glada miner under aktiviteten. Även ett flertal barn kom fram efter aktiviteten och frågade om vi kunde göra en liknande aktivitet snart igen.

Jag fick även under min sista veckan fick jag delta i föräldramötet på förskolan. Under föräldramötet så introducerade pedagogerna plattformen Unikum för föräldrarna. Unikum är en plattformen där man kan följa sitt barn i sin utveckling från förskola upp till högstadie och gymnasium. Underlag för utvecklingssamtal kommer även utgå från Unikum.

Fältdag 4 & 5

Efter överenskommelse med min handledare spenderade jag min fjärde fältdag hemma för att påbörja den skriftliga delen av mitt didaktiska material. Detta pågrund utav förskolan hade stängningsdag, vilket betyder att alla barn är hemma och avdelningarna sitter och planerar. Sedan hade jag och min handledare redan reflekterat och utvärderat mitt didaktiska materials inverkan på barngruppen under min VFU-period.

Under min femte fältdag var jag tillbaka i barngruppen. Avdelningen hade inget planerat för dagen, vilket gav mig fria händer att återkoppla tillsammans med barnen till de aktiviteter jag genomfört med mitt didaktiska material. Under dagen kom barnen fram ett flertal gånger och bad mig ta fram "den vita leran". På så sätt upplever jag att barnen uppskattat min aktivitet och vill fortsätta arbeta med mitt material.

VFU-uppföljning

Då var VFU-perioden slut och idag var det dags för VFU-uppföljningen. Vi blev indelade i tre grupper dör vi i grupperna presenterade vårt didaktiska material som vi hade skapat till vår VFU. När vi sedan presenterat för varandra i grupperna fick vi gå runt och se vad de andra i klassen hade skapat för material och även presentera mitt eget material för de andra grupperna. Att få ta del av och se vad de andra i klassen har skapat var mycket givande då det gav mig många tankar om vad jag hade kunnat skapa istället. Men eftersom vår VFU är över får jag istället ta med mig dessa tankar in i mitt framtida yrke som förskollärare.

Likes

Comments

Idag gjorde jag och några av mina klasskompisar ett besök uppe på Varbergs Fästning och deras utställning. Fästningen har en rik historia och många historiska människor har bott på fästningen genom åren. Fästningens historia går såpass långt tillbaka som till 1200-talet då grunderna till fästningen las. Till en början tillhörde både Varberg och fästningen Dannmark, sedan tillhörde den Norge, sedan Dannmark igen innan den till sist år 1645 blev svensk tillslut. Det är även sedan år 1645 fästningens fredliga historia har pågått. Fästningen fortsatte dock som ett slags fängelse tiden efter det blev svenskt och så sent som 1931 släpptes den siste fången från fästningen. Sedan 1993 förvaltas Varbergs Fästning av SFV (Statens Förvaltningsverk). Varbergs Fästning är idag en av Sveriges stora besöksmål.

Utställningen handlade om Hallands historia genom åren. Den innehöll många antika och historiska föremål som var mycket intressanta att titta på och läsa om. Sedan finns ju den rikskända Bockstensmannen på Varbergs Fästning, även om jag sett honom tidigare så blir jag lika fascinerad när jag såg honom idag.

Jag är lite kluven på om jag hade kunnat tänka mig att besöka Varbergs Fästning tillsammans med en grupp förskolebarn. Det är en mycket intressant utställning att utforska, men det finns ingen möjlighet till att integrera med det som ställs ut eftersom många av föremålen befinner sig i inglasade lådor och kan lätt gå sönder, vilket leder till att man endast går runt och kollar på föremålen. Detta tror jag kan leda till att barnen blir rastlösa och uttråkade efter en stund. Därför hade jag ansett att ett besök på Varbergs Fästning är bättre anpassat till en lågstadieklass tillexempel. Ett stort plus till utställningen är dock att alla föremål har en låg höjd vilket gör att barn kan se alla föremål.

Likes

Comments

Denna dag fick vi besök av museipedagogerna Karin Olsson Lindström och Annika Åkesson som arbetar vid Textilmuseét och Borås museum. Under föreläsningsdelen berättade de lite om sig själva och sin bakgrund och om de olika museerna de arbetar på. Vi i klassen fick även chans att reflektera över våra tidigare erfarenheter av att gå på museum. Personligen kan jag inte komma på några positiva erfarenheter av att gå på museum eftersom jag alltid har upplevt det som något tråkigt. Detta på grund av att man oftast endast går runt och tittar. Detta är däremot något som Borås museum gör annorlunda eftersom där får man röra och integrera med sakerna som ställs ut. Detta är något som kan göra museibesök roliga och intressanta för barn eftersom de inte är tvungna att gå fint och bara titta på det som ställs ut, utan istället använda sinnena för att uppleva museibesöket.

Sedan fick vi en rast där vi fick i uppgift att gå ut och samla på oss naturmaterial. Tillsammans med några klasskompisar gick vi ut och samlade ihop en liten påse med material och återvände till skolan. När vi kom tillbaka upp till bildsalen delade vi gruppen på hälften och skapade två grupper, varje grupp fick ett varsitt stort vitt papper. Vår uppgift var att tillsammans skapa något på det vita pappret med hjälp av det naturmaterial vi hittat utomhus. Vi fick helt fria händer att skapa vad vi ville.

Detta var en aktivitet som jag definitivt kommer använda mig av när jag kommer ut i arbetslivet eftersom jag anser att det är en aktivitet som barnen skulle uppskatta. I denna aktivitet blir det inte vuxenstyrt och barnen har fria händer att utforska och testa sig fram. Barnen får även en slags gemenskap när de alla skapar på ett och samma papper.

Likes

Comments

Drama WS 1

Idag har vi haft den första av två workshops i drama tillsammans med Gunilla Fihn. Vi började dagen med en liten föreläsning där Gunilla började med att förklara själva ordet ”Drama”. Ordet drama kommer från grekiskan och betyder att åskådliggöra genom handling. Hon fortsatte sedan att förklara ordet i tre olika sammanhang:

  • Dramat i en pjäs är skådespeleriet
  • Drama i vardagen är omvälvande händelse i vardagen, en vardaglig sak som slutar som den inte brukar
  • Drama i pedagogik är när man sätter igång aktioner med barnen

För att behärska dramapedagogiken menar Gunilla att man först behöver ha erövrat tre områden. Dessa områden är pedagogik, teater och lek. Efter Gunilla hade haft sin första del av föreläsningen fick vi alla ställa oss upp och göra ett antal övningar där vi bland annat rå runt huller om buller och göra skarpa svängar, göra ”slingriga” svängar, kolla varandra i ögonen och stirra på någon detalj hos en annan kurskamrat. Jag upplevde att detta var övningar som man kan göra tillsammans med barn i förskolan eftersom det var en väldigt rolig aktivitet att göra även för oss vuxna. Efter dessa aktiviteter började vi med själva workshop delen av dagen.

Workshop delen bestod utav att vi fick i uppgift att under nästa dram workshop att gestalta en bok. Vi blev indelade i grupper om fyra. Vår grupp valde att skapa en gestaltning utifrån boken "Grodan och kärleken". Boken handlar om hur Grodan blir kär och valde då att att göra en gestaltning utifrån tre olika känslor. Känslorna vi valde var glädje, spänning och rädsla.

När workshopen fortsatte efter lunch så fick vi en föreläsning där vi gick igenom vår uppgift som handlar om medierat lärande och pedagogisk mångfald. Gunilla hjälpte mig att förstå både begreppen och själva uppgiften, då jag inte riktigt förstått vad uppgiften ska handla om.

Drama WS 2

Dagens drama workshop började med att vi gick igenom och repeterade vår gestaltning en stund innan vi tillsist visade upp våran gestaltning för resterande grupper. Jag upplever att uppvisningen gick bra, men samtidigt upplevde jag den som svår eftersom där var många delar man skulle arbeta med. 

Jag skulle kunna tänka mig att använda mig att använda mig av detta som en slags samling eller aktivitet. Det enda jag hade valt att ändra på är att skala ner det hela en aning, eftersom jag personligen upplever att denna aktivitet kan vara komplicerad att genomföra på egen hand pågrund av att man måste ha så många delar i åtanke. Vill man däremot genomföra aktiviteten i full skala så anser jag att man i förhand bör ha planerat gestaltningen och händelseförloppet för att den ska bli så givande som möjligt, även att man är minst två pedagoger som deltar i aktiviteten. 

Likes

Comments

Idag var vi på besök på Komedianten och besökte deras konsthall, samt fick en föreläsningen om biblioteket där. Utställningen som just nu pågår i deras konsthall heter "När mörkret kommer känns allt riktigt bra". Besöket började med att vi fick gå en runda genom utställningen och kolla på konstverken, sedan fick vi skriva ner tre känslor på tre olika lappar, sedan la man sina lappar på golvet och med hjälp av alla vår lappar så skapade vi ett känsloträd.

Efter en lunchpaus träffade vi Jenny Forsgren. Vi delade in oss i grupper och fick sedan två papper med olika mönster på. Först skulle vi titta på dessa mönster och tolka vad dessa mönster kunde betyda för oss, sedan när gjort det skulle vi gå ut i konsthallen och se om där var något konstverk som vi kunde tolka på liknande sätt.

Ett av de mönster vi fick tolkade vi som "förvirring" och vi hittade även ett konstverk som vi tolkade på liknande sätt. Jenny gav oss också exempel på hur man kunde göra en liknande aktivitet med barn fast man sänker nivån lite. Det är även en bra aktivitet för barn då där inte finns något rätt eller fel eftersom alla kan tolka saker på olika sätt.

Innan jag hörde vad Jenny Forsgren hade att säga så kunde jag inte tänka mig att besöka utställningen eftersom den gav mig ett sådant obehag. Men Forsgren förklarade att barngrupper hade besökt utställningen och uppfattat den helt annorlunda än vad vi vuxna hade gjort. Därför hade jag, efter hört vad Forsgren hade att säga, kunnat tänka mig att besöka utställningen tillsammans med en mindre barngrupp för att höra hur de uppfattar utställningen.

Efter en lunchpaus träffade vi Jenny Forsgren. Vi delade in oss i grupper och fick sedan två papper med olika mönster på. Först skulle vi titta på dessa mönster och tolka vad dessa mönster kunde betyda för oss, sedan när gjort det skulle vi gå ut i konsthallen och se om där var något konstverk som vi kunde tolka på liknande sätt. 

Ett av de mönster vi fick tolkade vi som "förvirring" och vi hittade även ett konstverk som vi tolkade på liknande sätt. Jenny gav oss också exempel på hur man kunde göra en liknande aktivitet med barn fast man sänker nivån lite. Det är även en bra aktivitet för barn då där inte finns något rätt eller fel eftersom alla kan tolka saker på olika sätt.

Likes

Comments

Dagens första föreläsning hade vi tillsammans med Marie Bendroth Karlsson och hon föreläste om konst i relation till konst. Vi fick till en början reflektera över vad konst var för oss. För mig är något som människan skapar, men det behöver inte vara endast något som man skapar med hjälp av papper, färg och pennor. Utan konst kan vara så mycket mer som tillexempel musik, film, en byggnad eller något så enkelt som ett sandslott. Därför är alla individer konstnärer på något sätt. Jag anser att det är viktigt att vi pedagoger kan belysa för barn att konst inte bara behöver vara just att rita eller måla, utan istället uppmärksamma deras försök till att skapa något som en slags konst. Ett barn som är skickligt på att att bygga med klossar eller bygga sandslott är lika konstnärligt som ett barn som är skickligt på att rita och måla, det gäller för oss pedagoger belysa och uppmärksamma dessa olika former av konst.

Likes

Comments

Idag hade vi en föreläsning och workshop med besök från Drivhuset i form av Nicklas Hagström. Nicklas pratade om sätt man kan uppfinna saker utifrån problem som uppstår och komma på ideér.

Hagström gav oss i uppgift att försöka komma på 10 saker man kan använda en kaffekopp till. När vi först fick uppgiften tänkte jag att det skulle bli hur lätt som helst, men där märkte jag snabbt att jag hade fel då idéerna tog slut snabbare än vad jag trodde. Vi lyckades dock skrapa ihop 9 förslag på vad man kunde använda en kaffekopp till, nedan kan ni läsa våra förslag:
1. Dricka
2. Diska
3. Förvaring
4. Gömma saker under
5. Skapa
6. Gräva med
7. Mäta den
8. Äta ur
9. Som en kruka

Vi fick en varsin möjlighetskarta där man fyllde i tre saker inom varje område. Sedan med hjälp av några klasskompisar fick man utifrån det man fyllt i på möjlighetskartan förslag på olika didaktiska material man kunde skapa använda till sin VFU. Att använda sig av en möjlighetskarta i mitt framtida yrke är något som jag hade kunnat tänka mig. Det kan vara ett bra redskap att använda sig av under planeringar för att komma på vad man kan arbeta med tillsammans med barnen om man har en idétorka. Det kan även vara ett bra sätt att lära känna varandra bättre inom arbetslaget

Detta var en mycket inspirerande och givande föreläsning och workshop.

Likes

Comments

Musik WS 1

Idag var det dags för den första workshopen i musik tillsammans med Karin Lindahl. Detta har varit en av dem workshops som jag har sett fram mest emot pågrund utav de stora intresse jag har för musik. Workshopen började med att vi fick diskutera hur man kan använda sig av musik i vardagen i förskolan för att skapa lärandesituationer. Lindahl gick sedan vidare till att förklara de tre grundbegreppen inom musik, som är puls, takt och rytm. Lindahl gjorde det enkelt för att förstå innebörden av begreppen och beskrev dem som tre delar i ett hus. Nedan kommer jag beskriva de tre olika begreppen:
Puls: Puls är något är konstant och kontinuerligt i musik, det bara går, går och går. I ett hus kan man beskriva pulsen som vägarna och taket, stommen i hela huset helt enkelt.
Takt: Takt är det man delar in pulsen i. Exempel på takter kan vara fyrtakt där det är fyra slag i en takt och tvåtak där det är två slag i en takt. Det första slaget i varje takt är alltid betonat för att indikera att en ny takt börjar. I ett hus kan man beskriva takten som rummen som delar in huset.
Rytm: Rytmen i musiken är melodin, texten och instrumenten. Det är de som fyller ut musiken. Därför kan man jämföra rytmen med möblerna som man fyller ut huset med.
Vi fick sedan arbeta med dessa tre beståndsdelar på olika sätt. Bland annat fick vi lyssna på musik och sedan försöka hitta takten genom att klappa med händerna. En annan aktivitet vi fick göra var att vi allihopa gick runt i rummet tillsammans men när någon stannade så skulle hela gruppen också stanna, när någon sedan började gå igen så fick alla börja gå igen. Detta anser jag är en aktivitet som kan vara mycket uppskattad hos barn eftersom man kan genomföra den med en stor barngrupp. Aktiviteten inger även en känsla av gemenskap hos barnen eftersom man är flera stycken som genomför den tillsammans. Eftersom där inte heller finns någon direkt ledare i aktiviteten så får alla deltagare chansen att styra aktiviteten vid något tillfälle.
Lindahl gav även exempel på en aktivitet där vi kunde koppla musik till matematik genom att arbeta med olika slags noter. Vi skulle under aktiviteten komponera våra egna takter med hjälp av helnot, halvnot, 1/4-not och 1/8-not. Detta var en aktivitet som till en början var lite komplicerad, men efter att övat in vår takt så blev det lättare. Det var även en mycket rolig aktivitet där man fick använda sin kreativitet för att tänka ut en takt som lät bra. Denna aktivitet hade nog varit bäst lämpad till de äldsta barnen i förskolan eftersom den kräver stor koncentration och fokusering.

Under workshopen nämnde Lindahl en sak som jag verkligen ska tänka på och ta med mig ut i verksamheten är att vi som pedagoger alltid ska delta i samlingar, oavsett om den innehåller något som vi inte är bekväma med. Skulle vi som pedagoger vägra att delta i en samling där vi sitter och sjunger, dramatiserar något eller något annat man inte är bekväm i så sänder detta fel signaler till barnen eftersom vi förväntar oss att samtliga barn ska delta i samlingen. Jag tar även med mig tankesättet att musik i förskolan kan vara så himla mycket mer än att bara sitta i en samling och sjunga. Man kan knyta det till andra ämnen, man kan använda det för att underlätta i städning osv, man kan förmedla musik genom rörelser med kroppen osv.

Musik WS 2

Idag var det dags för workshop nummer två i musik, återigen tillsammans med Karin Lindahl. Eftersom vi hade haft den första workshopen i musik innan sommaren så gjorde vi en liten repetition av det som vi gjorde på första workshopen. Lindahl repeterade bland annat puls, takt och rytm samt deras innebörd. Vi repeterade även de olika noterna som vi hade arbetat med innan sommaren.

Vi gick sedan över till ett moment där vi arbetade med instrument. Lindahl la ett flertal instrument i mitten av ringen där vi sedan i turordning fick gå fram och välja ett instrument. Lindahl hade avsiktligt lagt dit fler antal instrument än elever, hon förklarade detta att genom lägga fram fler instrument än antal elever gör så att även den som väljer sist fortfarande har möjligheten att välja ett instrument istället för att bli tilldelad ett. Detta är ett tankesätt som jag själv definitivt kommer använda mig av i framtiden eftersom barn kan ta illa upp och bli ledsna när de känner att de blir tilldelad något som de kanske inte ville välja, men har man fler instrument framme har barnet fortfarande möjlighet att välja själv och på såsätt får de känslan av att ha valt något själv.
Moment med instrumenten gick ut på att vi alla skulle blunda och sedan skulle Lindahl gå runt och klappa os på axeln, när Lindahl gjort det så skulle börja spela med våra instrument och endast med hjälp av våra öron hitta känslan och spela något som passade med det som redan spelades. När vi sedan alla spelade tillsammans samtidigt började Lindahl klappa oss på axeln igen och då skulle vi sluta spela på vårt instrument.

Sista moment i denna workshop gick ut på att vi i klassen blev indelade i fyra grupper. En grupp var myror, en var hästar, en var fjärilar och en var hästar. Varje grupp fick en speciell pianomelodi tilldelad till sig. En i klassen fick agera häxa som var placerad i mitten och även häxan hade en egen pianomelodi. Momentet gick då ut på att när Lindahl spelade en viss grupps melodi på pianot så skulle denna grupp cirkulera häxan tills Lindahl började spela på häxans melodi och då skulle häxan hoppa upp och försöka fånga någon i gruppen. Detta var ett mycket roligt moment som jag definitivt kommer ta med mig i framtiden. Det är en ny rolig tagning på den klassiska "björnen sover" leken och man kan på så sätt ge nytt liv till en gammal lek.

Fördjupning Musik

Tillsammans med läsning är musiken en av de roligaste och mest givande sätten att arbeta med barns språkutveckling. I Kulltis (2012, ss. 150-151) forskning observerar hon tre stycken flickor som sitter och pusslar. Under tiden pratar de alla bosniska med varandra eftersom de alla tre har det som modersmål. Men när ett av barnen tar sedan upp en bit med bilden av en ekorre på biten. Hon kopplar då bilden av ekorren till sången "ekorr'n satt i granen" och börjar hon sjunga sången på svenska. Här ser man att flerspråkiga barn kan med hjälp av sång och musik göra snabba språkbyten i lekar. På detta sätt utvecklar de både sitt språk i svenska och deras modersmål.

Tyvärr används sång och musik nästan enbart som en slags övergång mellan två aktiviteter eller som reservplan i samlingar. Jag tror detta kan bero på att många som arbetar ute i verksamheten inte är bekväma och känner känner att de inte är tillräckligt duktiga i musik. Detta är något som Calissendorf (2012, s. 106) understryker när hon förklarar att det finns en trend att man måste vara en expert för att använda sig av musik som ett löromedel i arbetet med barn. Hon menar även att detta är en bidragande roll till att musiken har fått mindre och mindre utrymme i förskolan. Läroplan för förskolan (Lpfö 98rev. 2016, s. 10) anger att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Därför har vi ett ansvar att använda oss av musik i förskolan och då kan man inte gömma sig bakom att man inte är bekväm anser jag.

Referenser

​Calissendorff, Maria (2012) Förskolebarn och instrumentspel. I Riddersporre, B och Söderman, J. (Red). Musikvetenskap för förskolan. 1 utg, Stockholm: Natur och Kultur, ss. 105-117

KluttI, Anne (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: villkor för deltagande och lärande. [Elektronisk] ss.21-37. Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2077/29219

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. Utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.

Likes

Comments

Dagens föreläsning handlade om läroplanen LGR 11, vilket är läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem. Det var Mariann Bourghardt som höll i dagens föreläsningen Bourghardt började med att förklara att LGR 11 är uppdelade i tre olika delar:
1. Skolans värdegrund och uppdrag
2. Övergripande mål och riktlinjer
3. Kursplaner för de olika ämnena
Varje del har i sin tur flera under rubriker som förtydligar innehållet. Bourghardt förklarar att det som skiljer läroplanerna för skola och förskola från varandra är den tredje delen i LGR 11, där kursplanerna för de olika årskurserna står nedskrivna. Hon belyser även det som tillkommit i LGR 11 sedan den blev reviderad 2016. LGR 11 understryker då att förskoleklass ska fungera som en bro och övergång från förskolan till skolan. En sak som Bourghardt belyser i sin föreläsning som jag vill ta med mig i framtiden är delen där hon beskriver att barn är olika och därför ska man individualisera sina insatser där man har möjlighet. Eftersom förskoleklass är en mer strukturerad plats än förskolan är det viktigt att man lyfter varje individ så gott man kan så alla barn kan känna att de blir sedda på något sätt. Bourghardt menar att det är viktigt att uppmuntra, förstärka det positiva, bekräfta och utmana.

För mig personligen och där jag befinner mig just nu så var inte denna föreläsning särskilt givande för mig. Detta pågrund utav att jag vill jobba i förskolan de kommande åren. Men det är absolut en bra föreläsning att ha med sig i ryggsäcken när man kommer ut i verksamheten då man vid någon gång i framtiden kommer samarbeta med förskoleklass i samband med överskolning. Då är det bra att veta vilka styrdokument de har att förhålla sig till. Sen kan jag absolut tänka mig att någon gång i framtiden tänka mig att arbeta i förskoleklass, men det är inte däe jag är just nu.

Likes

Comments