Hur säger man hejdå till någon som man aldrig kommer träffa igen? någon som kommer att dö. Eller rättare sakt bli dödad.
      För två år sedan föddes en liten svartvit kalv med en tvillingbror. Denna kalv fick namnen Smulan. Smulan var minst i flocken men hade definitivt störst hjärta. Hon var social och positivt inställd till allt, men framför allt älskade hon människor. Varje gång någon var ute i hagen så kom hon fram och ville gosa. Detta gjorde det ganska självklart att vi skulle spara just henne.
       Vintern kom och vi tog in henne och en annan kalv i stallet för att vänja dem vid människor. Som vanligt var Smulan med på allt vi ville och skötte sig exemplariskt. När vi skulle börja lära dem att gå i grimma och grimskaft var hon ofc med på denna också. Det enda problemet var att hon hade väldigt lätt för att få överskottsenergi och fick då "apanfall" som vi kallade det. Detta gjorde att det bara var jag och min kompis som fick promenera med henne.
        I två år höll vi på med henne och utbildade henne. På vintern inne i stallet och på sommaren ute i hagen. Vi blev som kompisar och jag var ute hos henne minst 4 dagar i vecka och lekte med henne.
       När vi i år släppte ut henne i hagen med målet att aldrig ta in henne i stallet igen så blev hon överlycklig. Jag visste att nu var en del av vår vänskap slut. Jag skulle inte kunna vara lika mycket med henne nu.
       När sommaren och kalvarna kom var alla glada. Men åter igen fans ett problem, Smulan fick ingen kalv. Vi började då spekulera om varför och började googla. Det vi hittade var inte det vi ville hitta. Tjejkalvar som föds med en tvillingbror är till 92% chans sterila.
       När hon som styr på gården fick höra detta bestämde hon att vi inte kunde ha kvar Smulan. Vi kunde inte ha en ko som äter pengar och inte ger något tillbaka.
       Hon skulle nu slaktas, en helt frisk, tam och supersnäll ko skulle nu slaktas för att hon inte kunde få ungar.
       Igår 9/11 2017 lämnade hon jorden...älskade lilla Smulan 😭💕 kommer alldig att glömma dig!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Jag har länge tyckt att jag varit bättre än den andra som jag är jämngamla med. Jag har alltid lärt mig snabbare, förstått uppgifterna snabbare och haft en bredare världsbild än många andra. Detta har märkts tydligast i matten då jag alltid legat en eller två böcker före resten av klassen. Men jag har alltid trott att det är normalt, vissa har enkelt för vissa ämnen och andra har inte det.
      Men i somras hände något, jag träffade en person som insåg något. Han tyckte att det var märkligt att en helt normal person kunde förstå och räkna uppgifter som den aldrig fått en förklaring på.
      När jag kom hem den dagen startade jag datorn direkt och började googla. Ganska snabbt kom jag fram till en sida om särbegåvning. Vad är det? undrar nog många. Jag är inte bäst på att förklara detta men det är när en person har extremt lätt för att lära sig något. Den behöver inte ha extremt lätt för allt utan oftast så är man särbegåvad i matematik eller språk. Det var någonstans här jag började fundera på om jag var särbegåvad. Jag googlade vidare och hittade en sida med rubriken "17 tecken på att du har ett särbegåvat barn" När jag läste de olika sakerna som markerar att du kan vara särbegåvad så stämde jag in på 15/17 stycken.
      Men nu kommer den krångliga biten, för att vara säker så behöver jag göra ett test på 2 timmar, ett test som jag inte vill göra. Jag vill inte att alla ska tycka att jag är speciell och bättre än de.
      Men för att testa mig själv så sökte jag upp ett IQ test bara för att se om jag är så smart som jag tycker. (ska bara säga att detta test var för de över 18 år). Jag körde igång och tyckte att det var ganska enkelt hela tiden. Det var typ en eller två på varje område som de testade som jag inte förstod.
      Vad blev resultatet då? resultatet blev att jag har IQ 122 och är smartare än 92% av befolkningen!! Kan ni fatta det? Jag som är 15år är smartare än nästan hela Sveriges befolkning. Men trotts detta så är jag på skolans papper lika bra som alla andra.
       Så vad gör jag nu? Jag kommer fortsätta ha tråkigt på lektionerna i skolan och vara understimulerad ett tag till. Sen får vi se om jag vill göra testet i framtiden och gå ut med hur smart min hjärna faktiskt är.

(om ni kollar på bilden så finns även mitt resultat i språkdelen!)

// Hanna

Likes

Comments

Ärligt! Vad ska jag göra?? Zlatan mår skit, han e sjukt stressad varje gång någon öppnar buren och om någon går in så springer han och gömmer sig. Medans innan var han nästan aldrig stressad och kom fram till alla som gick in i buren. Vad har hänt? jag e jätteorolig för att något har hänt.

Likes

Comments

imon och på tisdag så har jag studiedagar! Imon så ska jag vara hemma och på tisdags så ska jag till stallet.
Idag har jag även beslutat att jag inte kommer hoppa Zlatan (min skötkanin) igen fören nästa vår. Jag ska istället försöka få han att inte vara så stressad när någon är i buren mm.
Hoppas att ni som läser får en bra vecka!

Likes

Comments

Idag red jag Trolle igen efter nästan 12veckor! Det gick så himla bra. Han var lite pigg men han höll sig ändå i skinnet. När vi kom till galoppsträckan så blev han lite galen men skärpte sig ändå ganska snabbt!




Likes

Comments

Äntligen så ska jag få rida Trolle igen efter snart 12veckor! På lördag ska jag nämligen rida ut med några kompisar och då ska jag rida Trolle! Det ska bli så himla kul. Hoppas ni har en bra dag!
  • 17 Readers

Likes

Comments

Hej! 

Jag heter Hanna och jag älskar hästar och kaniner. Jag är skötare på en häst som heter Trolle som är en galen 10åring. Denna bloggen kommer handla om hästar,kaniner och skolan. hoppas att ni vill läsa.

Likes

Comments