Nu har operations tiden kommit 🙌 vilken tur att jag låg på å ringde å tjöta!

När dom sa att jag inte skulle få operera mig iår brast nått i mig!
Shit vad glad jag är att hon jag pratade med förstod allvaret!!

Nu är det bara å börja vänta, och hoppas på att PMDS blir obefintlig , vet ju att jag kommer smälla in i klimakteriet , men det tar vi när det kommer 😅
Sen kan det sitta lite i ”muskelminnet” med lite placebo effekt PMDSen oxå .
så nästa år kan bli rätt tufft det är jag medveten om

Tänk å få leva ett liv utan denna skiten, slippa bli sängliggande en vecka var 14.e dag och må så dåligt att man önskar sig bort.

Klart att tankarna finns där att man inte kommer att kunna få fler barn, (för när jag blir frisk kommer jag att längta efter en till, garanti 😅) men en graviditet till skulle för det första göra mig sjukare, mina två graviditeter har vart tuffa och jag vill hellre ta en chans och kunna ge mina fina grabbar 110% av mig 30 dagar av 30 ! Klart livet kommer komma emellan ändå asså men på ett helt annat sätt.

Tankarna på utbildning börjar bubbla i mig, orken kanske kommer att finnas så man kan bli nått vettigt, givande 🤷‍♀️

Bli socialare och komma hemifrån, träna och äta rätt . Ja jag hoppas att orken kommer och att livet kommer i balans 🙆👸🏼

Som sagt nu är det bara att ta en dag i taget och göra allt för att må bra 👩💃🏼🏃🏼‍♀️👨‍👩‍👦‍👦👑 men mycket tankar snurrar just nu 💆

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Jag pressar pressar och pressar.. 🙇‍♀️

Synarela funkar sämre och nu känns det som den inte funkar alls längre jag sjunker djupare å djupare igen, enda skillnaden är att jag fortfarande klarar av att pressa mig igenom veckorna, migrän nästan 3 ggr i veckan igen.

Det värsta är att jag väntar på operation, som skulle ske nu i november , men jag har ännu inte fått min op tid.
Ringde och dom berättade att det kanske inte ens blir av detta året! 🙇‍♀️
Jag tryckte på och berättade att jag va garanterad med vårdgaranti 3 månader och jag skulle stå på prio listan! För jag orkar inte mera.
Fick bara till svar att vi kan inget göra.

Det va för det första en kamp att få rätt diagnos, överleva månad efter månad , år efter år, när allt känns som skräp, detta är inget värdigt liv.
Provat precis allt läkarna gett mig , blev bara sämre och sämre vad dom än tryckte i mig.
Känt mig missförstådd , känt mig som ett skämt, tryckt ner mig själv , och tycker att min familj förtjänar bättre än mig, för jag är inget.

Hade Synarela fortfarande haft bra effekt hade det inte vart några problem med att vänta, men det funkar ju inte längre.

Vården har vart emot op pga att inget är ”fysiskt” fel på mig, och min ålder.

Och väntan är så jobbig jag vill bara bli av med skiten , jag vill börja leva snart!

Denna bergochdalbanan tar kål på mig.

Zombie är vad jag är, levande död. Fast med 7-14 bra dagar av 30 👍🏻 och resterande rent h-vete 🙌

Likes

Comments

Ett problem som är så aktuellt och nonchalerat!

Min värsta historia vill jag inte dela med mig av, men i 18-23 års åldern så va det ett problem som uppkom varje helg!
Varje gång man va ute och festade , så fort man hamnade i trånga utrymmen hade man händer mellan benen, brösten , män som tog tag i en och bara stirrade in i mina ögon utan att släppa min kropp ,
dansgolvet va en fruktansvärd plats och vägen hem från krogen va skrämmande rent ut sagt vissa gånger!

Men kvinnor väljer att inte prata om det, det är som att det har varit en rättighet för män att inte kunna tygla sina sexuella drifter!

Fruktansvärt! Och ett dagligt problem!

Ett citat ur gamla tv serien Svensson Svensson som cirkulerar nu är.

Gustav till ett av sina barn.
- Hade jag lyssnat varje gång din mamma sa nej till mig , hade du inte funnits.

Herregud vilken vidrig mening!!!!

Detta är inte ok! Fy faan!!!

Det värsta är att kvinnorna skäms! Och inte vågar berätta, man skyller på sig själv.
Att det är så intalat att det är vårat egna fel att män lockas! Och inte tyglar sig.

Så många kvällar som man rent ut sagt kommit hem och känt sig så äcklig för att män har haft händer här och där och vägrat lyssnat på ett NEJ SLUTA LÅT MIG VA!

Och alla äckliga kommentarer man fått! Eller hört bakom ryggen , blickar och ”skämt”!

Fy faan!!!

#meetoo

Likes

Comments

Livet är ganska bra på att krångla till allt när det väl börjat gå åt rätt håll.

Jag har legat hemma sjuk sen tisdag FÖRRA veckan ,kände att jag aldrig blev bra och pang så vakna jag upp med en tennisboll i halsen 🤦‍♀️ iväg till doktorn och halsfluss , skräll , jag har ju för faan jämt halsfluss!

Men denna omgången är helt annorlunda , jag va först dålig i en vecka utan att kunna sätta fingret på vad det var bara allmänt pissig och galet trött med feber och sen en natt hade jag sån galen feber yra och kände mig helt borta fatta knappt att jag va hemma 🤷‍♀️😰 och halsen började pulsera.

Hade kraftig halsfluss och antibiotikan har inte börjat funka än 🙇‍♀️ så fick åka in idag igen, men febern har ju försvunnit så det går åt rätt håll men ska komma dit på fredag igen... suck

Livrädd för sån där halsböld 😰 men läkarn såg inga tecken på det än 🙊🙊🙊

Hoppas verkligen att det är bättre imorrn 😅

Likes

Comments

Ska försöka staka upp sjukdomen lite så här långt in i resan.

Sedan puberteten trädde in upplevde jag upp och nergångar men inget som störde livet just då, reagerade inte särskilt hårt just då. Migränen började även.

I gymnasiet upplevde jag i perioder att jag inte orkade med och att allt körde ihop sig. Va tillochmed påväg att hoppad av skolan.

Fick även starka humörsvängningar men kanske som man upplevde som vanlig pms, men det påverkade redan då mina nära relationer. Va mycket osäker och passade inte in i någon krets så klarade inte av att knyta starka band som andra kamrater gjorde med varandra pga att jag inte kände mig lika "bra" som alla andra i perioder.

Efter studenten började man komma in i arbetslivet och börja uppleva panikattacker och stark ångest i perioder.

Efter bra ifyllda arbetstimmar i kalendrar kan man följa mönstret av sjukdom i snitt varje månad veckan innan mens ,men fortfarande ovetandes och tyckas ganska opåverkad av sjukdomen.

Man lär sig att leva med det.

Efter några år eskalerat det och jag tar kontakt med psykiatrin och får hjälp och man tror att jag lider av social fobi, GAD och panikattacker. Och orsaken tror man såklart beror på min trasiga uppväxt.

Jag blir arbetslös och blir mer och mer instängd och kommer inte ut , blir så dålig att jag inte kan gå ut i affären och tycker att alla dömmer mig och tycker illa om mig. Mina panik attacker blir värre och måendet blir sämre och sämre .
Jag får impulser av att inte vilja leva och kommer inte upp ur sängen. Även allt detta i perioder.

Tillslut blir jag allt bättre börjar släppa allt ta mig ut , men känner ändå stor frustration över att även om jag bearbetar allt så faller jag hela tiden ihop vad jag än gör. Jag äter rätt, tränar är social igen och livet känna bra men likförbannat dippar jag helatiden iaf!

Använder mina verktyg från psykologen och tänker att det är en process och snart kommer perioderna försvinna oxå. Men jag har iaf lärt mig hantera mina känslor i perioderna och det känns inte lika rörigt längre.

Jag gör ett val och fortsätter frammåt i livet för i perioder är ju allt helt fantastiskt!
Och jag tror att människor runt om inte reagerar så hårt pga att dom träffar ju bara mig i mina bra perioder. Och mina svåra perioder har ju blivit hanterbara och minskat inverkan på livet.

Nu är det bebisdax. Allt är frid och fröjd tills jag slutar amma. Världen är uppochner igen i perioder och jag börjar känna frustrationen om att det aldrig blir riktigt bra, varför kommer skiten tillbax och försvinner hela tiden!
Jag börjar dra mig undan omvärlden igen men inte extremt så ingen undrar utan biter ihop och pressar bort allt. Men humörsvängningarna är fruktansvärda och påverkar ju inte bara mig längre utan hela min lilla familj.

Men jag blundar och ett vackert litet barn till kommer i min famn. Allt är fantastiskt även denna gången tills jag slutat amma.
Men denna gången är det extremt nergångarna är så djupa att Jag inte kan ta mig upp ur sängen i perioder och poff så är jag en Duracell kanin.

Jag börjar söka för mina besvär och man ger mig piller, för jag är förmodligen deprimerad. Sertralin.

Och en gång i månaden är jag hos läkaren för att höja dosen för att den "slutar" fungera.

Man byter sort till venelafaxin och slänger in imovan för sömn och lugnande piller kommer inte ihåg namnet.

Perioderna börjar nästan gå ihop för en ond cirkel av piller byten , lugnande , sömntabletter.

Jag kraschar totalt och får abrupt gå hem ifrån arbetet (vilket här va en förmanstjänst) och jag har gått in i väggen, nu har jag utmattnings depression.

Jag hamnar på psyk och ligger på sjukhus pga att jag inte längre kan hantera livet. Detta händer två ggr.


Jag undrar ju så under all denna tiden ändå varför jag har en vecka i månaden som är fantastisk!? Som jag är supermorsan och arbetar för tre?!

MEN nu träffar jag en läkare som varit på ett seminarium om PMDS och jag får en diagnos!

Allt bara snurrar och jag känner mig totalt värdelös, jag tycker att mina närmaste borde bli befriade från mig dom behöver få leva obehindrat och jag bara förstör, nu vet jag ju att det är kroniskt och gör ett allvarligt suecid försök, som misslyckades och hamnade på intensiven.

Därefter ligger jag på psyk igen.

Men här börjar jag faktiskt arbeta upp ett hopp om att Kunna reda ut livet , dom mixar piller igen och premalex och yaz är rätta receptet.

Börjat skriva om mina problem i bloggen och får enorm respons!

Jag blir bättre med nya medeciner men det håller bara ett halvår.

Och jag söker på gyn igen, nu får jag Synarela och add back med östrogen. Dom sätter mig i medecinskt klimaterie . Denna medicinen reducerar allt till 80 % jag lever igen!

Men det börjar bli verknings löst och nu väntar jag på operation , nu ryker äggstockarna ! Och det är oxå bara en början ,för man kanske måste ta livmodern oxå ,men man vill ta en sak i taget.

Och här står jag nu och väntar på operations tiden och hoppas att det räcker med en operation.

Och när man stackar upp allt såhär i korta drag så är det väldigt uppenbart att det är just PMDS.

Jag ligger just nu i soffan och är sjuk men pga influensa och feber, och jag förundras ändå över hur man orkar. Jag känner mig så tömt på energi ända in i märgen , men ändå när dörren öppnas och mina lycko piller kommer hem så bara man kör på. Helt fantastiskt hur människan fungerar ❤️

Det blev ett långt inlägg men jag skriver ju även för min egen skull, och för att göra världen medvetnare om denna sjukdomen 💎


Här kommer ett klipp om PMDS 

Likes

Comments

Jag väntar så på att jag ska få ett brev i brevlådan med en tid för min operation 😰

PMDS har kört igång och kroppen känns urmärglad , migrän kommer och går, svullna leder och känner mig värdelös.

Orkar inte ,men ändå är symptomen ner reglerade ganska kraftigt med Synarela, jag kommer ihåg hur illa det har vart 😰😰😰 och fattar inte att jag faktiskt tog mig upp ur sängen överhuvudtaget vissa perioder 🤷‍♀️

Tack och lov för vänner och familj 💎

Skynda nu 🏃🏼‍♀️🏃🏼‍♀️🏃🏼‍♀️🗣🗣🗣🙌

Likes

Comments

Ja då har man fyllt 30 år 🎉🤷‍♀️ hehe då va det gjort. 🤘🏻😎🍾

Grejen är att jag aldrig har trott att jag ska bli så gammal ens 😰 kampen med mina hormoner har gett mig en berg-och-dalbana sen jag va ca 16 år och eskalerat med åren och skjutit i höjden som en rymdraket efter mina två barn.

Längtan efter ett stabilt liv är stor , den trasiga barndomen och livet med PMDS har tömt mig på alla mina reserv resurser som funnits.

Jag set ett tydligt mönster i mitt liv , relationer , jobb och känslor och jag ser varför , mens cykel som har förgiftat mig.

Just nu befinner jag mig i ett anti-socialt liv med noll hobbies och lägger allt jag har på mina barn (självklart) allt utöver den normala vardagen finns inte och har inte funnits på MÅNGA år.

Jag är förvånad över att jag ens har några vänner kvar efter att jag mer eller mindre försvunnit ifrån jordens yta , ni är mitt allt 💎 en fika känns som ett helt företag att orka med 🤦‍♀️

Nära familj måste ju finna sig i det 😘💋
Skämt å sido så har familjen vart fantastisk ❤️

I min skalle så låter det så här - Alla borde släppa taget om mig och inte lägga mer energi på mig , eftersom det enda jag tillför är sorg och besvikelse typ 🤦‍♀️ och aldrig kan finnas där för nån annan... så jag håller mig hellre borta 🤷‍♀️

Jag vill så gärna ge alla andra det där som dom ger mig.

Synarela sprayens effekt börjar avta mer och mer för varje vecka och PMDS en gör sig hörd igen, MEN jag är nu inbokad och står på kö för borttagning av äggstockarna så nu måste jag bita ihop och flyta med strömmen i tre månader.

Hade jag inte blivit godkänd för operation så vet jag inte vad jag hade gjort för jag har provat ALLT.

Ser fram emot att se vad jag blir utan att begränsas.

Tiden närmar sig även 1 år sedan den hemskaste dagen i mitt liv , dagen jag hamnade på intensiven.

Jag känner sån skam, ångest och skuld för hur det har påverkat andra, när jag precis hade blivit inlagd så kände jag mig så kass hur faan kunde jag misslyckas med ett SJÄLVMORD!

Jag visste ju alla konsekvenser som skulle komma med mitt misslyckande . Och konsekvenserna kom en efter en , käftsmäll efter käft smäll och dom forsätter komma än idag.

Sen den dagen så har det inte gått en enda dag utan att jag har tänkt på det.

Hur hade det blivit runt om mig om jag hade lyckats ?
Vart hade jag vart idag om jag aldrig hade gjort det?
Skulle jag mörkar allt så att ingen annan hade fått reda på det?
Ser alla ner på mig nu?
Tänker alla - där går hon som försökte ta livet av sig! Herre Gud hon får väl tänka på barnen! Usch vilken hemsk människa!
And on and on IT goes!

Skam sprider sig mer och mer i kroppen och jag glömmer hela tiden av att jag ÄR sjuk HORMON FÖRGIFTAD och ska operera bort äggstockarna och hamna i klimakteriet i 30 års ålder DET ÄR JU PÅ RIKTIGT ! jag måste börja fatta det.

Men det kanske man inte fattar förrän man är opererad och börja hämta upp sig igen.

Likes

Comments

Info PMDS/PMDD

Hej ska komma tillbaka för lite uppdatering 🏖

Just nu ligger jag i feber sista semester veckan av 8 långa härliga 🤗

Tänkte gå rakt på 🙄

Min behandling med Synarela och östrogen har funkat ok, det jobbiga har vart all värk i kroppen och en fruktansvärd trötthet, MEN inga mörka tankar eller hemska incidenter där har vi 100% befrielse HALLELUJA!
Jag trodde inte att den världen fanns! Vilket oxå gav mig bekräftelse på att jag inte är dum i huvudet 😅 PMDS är påriktigt en sjukdom som har berövat mig 3 veckor av 4 i ca 8 års tid och vart eskalerad i ca 3 års tid.

Den har gett mig utmattningsdepression , självmordstankar , hamnat i nästliknande koma tillstånd i perioder (oftast när jag legat på sjukhus då jag vart som sämst), helt känslolös , zombie mode, suecid försök , listan kan göras väldigt lång , och att man har haft en trasig uppväxt har ju inte boostat självförtroende dirr..

Gått från tablett till tablett , stressrehab , sjukskrivningar bl.a. Bl.a. Bl.a. Suck! dom senaste åren har vart hemska.

Inget har funkat förutom nu ☀️

Jag har en rad andra biverkningar oxå som påverkar vardagen , men grejen är ändå att jag LEVER och jag är inte längre rädd för mig själv 🎉

Så läget just nu är att invänta operation , jag är fast besluten , så äggstockarna kommer att opereras bort och min gyn läkare är med på noterna 👍🏻

Känslan att inte kunna få fler barn känns lite jobbig , jag är ju bara 29 år men som tur är har jag redan löst den biten och har lyckan att ha två fantastiska barn ❤️

Och PMDSen förvärras ju efter varje barn så skulle ju inte våga riskera det ändå 🙄

Migränen har vart riktigt tuff denna sommaren oxå snittat 3 anfall i veckan ibland 7 av 7 dagar oxå, så får ta tag i den biten oxå, dom har en smärt klinik i närheten av mig som jag ska kontakta så fort allt annat är ur världen 😳

Inväntar nytt cellprov dessutom och hoppas att allt försvann efter operationen av tappen , 😳

Ska även ta tag i karpaltunnel skiten och mitt navelbråck 🤣🤣🤣

Asså inte jätte konstigt att energi nivåerna är tömda , sen har man ju vardags livet på det och allt vad det innebär , men men 😜

Dom första 5 veckorna renoverade vi här hemma det va tungt men det blev bra 🤗

Överlag har sommaren vart helt fantastisk och jag hoppas ni har haft en fin sommar oxå 🏖☀️🦋

Ni som undrar över behandlingen får gärna maila 💋

Likes

Comments

Idag är det tillbax till jobb känns lite bättre i lederna efter vila , men nu är det inte många arbetsdagar kvar och dagis är stängt på måndag och midsommarafton = 8 underbara veckors semester 🎉💃🏼🎉💃🏼 så 5 arbetsdagar kvar bara 😮😮😮😮🙃🤗

Jag har många förhoppningar på denna semestern, jag vill landa i allt detta kaos av cellförändringar, PMDS , medecin avslutningar, nya mediciner och blah blah blah

Jag har tänkt å vara 100% frisk efter sommarn 🙄🤞 hehe

Jag har även tatt tag i vikten, jag har aldrig vägt så mycket som jag gör nu och det har bara eskalerat mer och mer i snabb takt dom senaste månaderna😳 jag vet ju att jag har många anledningar till viktökningen , medecin byten , psykisk ohälsa , pmds cravings och 2 barn mm plus...

Men nu får det va nog! Jag trivs ju inte med mig själv och har ingen ork, men träningen har jag faktiskt hållt i 🤗
Jag tog beslutet att gå med i Viktväktarna , då bantar man ju inte på nån jävla pulver diet eller strikt kost, (har testet många olika)jag tror detta kommer funka för mig 🤞känns hälsosamt och man får en ny livsstil.

Det viktigaste är jag jag gör det lugnt och fint och inte kör nån hyper speed och craschar , som jag vanligt vis gör när saker ska göras 🙄

Är så otroligt trött i kroppen men jag hoppas att den vaknar till när jag börjar jobba i eftermiddag..

Puss på er 💋

Likes

Comments

Info PMDS/PMDD

Självklart har jag fått biverkningen ledinflammation därav smärtan och svullnaden ! 

Har pratat med mina två läkare under flera omgånga idag , har suttit i telefon hela dan känns det som 😳😳😳men det är ju skönt att slippa åka runt 👍🏻


Men jag va tvungen att sluta med Synarela för att bli av med ledinflamationen och NEJ det tänker jag inte ,då har jag hellre ont.
Men har fått utskrivet diklofernak och alvedon som jag kan börja med i eftermiddag så på torsdag skulle jag börja jobba igen.
efter sommaren är det dax för operation för jag kan inte gå med denna led värken och jag vågar inte sluta med Synarela.
Anledning till efter sommaren är pga att som bara opererar akuta fall och cancer patienter under denna perioden typ. Pga alla semestrar m.m

Så midsommar helgen är det dax för semester i 8 veckor och sen är det bara att invänta operationen 🙄😳🤞

#pmdsworrior

Likes

Comments