Åk 8 - Religion, Åk 9 - RELIGION

Religionen och samhället påverkar varandra på olika sätt. Och religionen har framförallt påverkan på två saker, värderingar (hur vi tänker, tycker, vad som är rätt och fel, normer, påverkar lagar och politiken) och beteende (hur vi handlar och beter oss, riter och moral.)

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Åk 9 - RELIGION, Åk 8 - Religion

1.Jämförelser mellan kristendomen, islam och hinduismen.

Kristendomen, islam och hinduismen, tre av världens största religioner som också är tre väldigt olika religioner. Men några saker har de gemensamt.

Både kristendomen och islam tillhör de abrahamitiska religionerna och har i grunden samma moraliska budskap. De tror på en Gud, alltså är det monoteistiska religioner och de tror på samma Gud, nämligen Abrahams Gud. De har också gemensamma profeter som Mosef, Noah och David. Skillnaden är bara att kristna ser Gud som tre olika gestalter: Fadern, sonen och den heliga anden, vilket kallas för treenigheten. Dom kallar också Gud för ”Gud” medans muslimer kallar Gud för ”Allah” och betonar starkt på att det bara finns en Gud och att man inte ska tillbe någon annan.

Hinduismen däremot tillhör Dharmareligionerna och kan vara både monoteistisk, polyteistisk och panteistisk beroende på vilket synsätt man har som individ. Religionen kan vara polyteistisk eftersom det finns flera tusen olika gudar, men många väljer att bara tilltala en gud och det är på så sätt som man kan se det som en monoteistisk religion.

Panteism innebär att Gud finns i allt och alla, att världen och naturen är Gudomlig, det är en vanlig trosuppfattning hos hinduer. Och att Gud finns i allt är ytterligare en orsak till att hinduismen anses vara monoteistisk.

För trots att det tydligt framgår att hinduismen tilltalar flera Gudar, som tex Shiva och Vishnu så är alla dessa Gudar egentligen en och samma Brahman – världssjäl.

Brahman har alltså delat upp sina egenskaper och förmågor i flera små Gudar för att vi människor ska ha en chans att kunna föreställa och förstå något så stort och mäktigt som Brahman.

Jag menar det är ju svårt att förställa sig en hel värld som skulle vara gudomlig..? Man kan se det som att alla dessa små gudar är som armar eller ben på självaste Brahman, Shiva och Vishnu kanske är brahmans fötter tex.

Till skillnad från kristna och muslimer som följer den gyllene regeln ”Behandla andra såsom du själv vill bli behandlad” så tror hinduer på karman som är den moraliska naturlag allt liv lyder under.

Däremot följer kristna de 10 Guds bud medans Muslimer har 5 grundpelare som de följer.

Redan här kan vi se skillnader som skiljer hinduismen från kristendomen och islam. Både kristendomen och islam har en linjär tidsuppfattning. De tror alltså inte på reinkarnation, återfödelsen. De tror inte heller på karman. Tillskillnad från kristendomen och Islam saknar den hinduistiska läran trosbekännelse, dogmer och kyrklig kultur.

Grundtankar inom religionerna: Hinduer tror att alla människor har en själ, så kallad atman. Och brahman är världssjälen som finns överallt. Tron är att när man dör så förs atman (själen) in till en ny kropp, vilket kallas reinkarnation (återfödelse). De har alltså en cirkulär tidsuppfattning. Deras grundpelare samsara står just för ”tron på ett evigt kretslopp” och innebär helt enkelt att livet är ett evigt kretslopp av födelse, död och pånyttfödelse. Man tror också att dina tidigare gärningar kommer avgöra vilken status du får i ditt nästa liv, vilket kallas karma, ”vad man sår får man skörda”.

Islams grundtanke är att människan är Guds avbild och är född god men kan begå synder. Uppdraget man fått som människa är att ta hand om jorden.

Kristna tror precis som muslimer att människan är Guds avbild, som är god men som kan begå synder. Gud är skaparen av allt och han gav oss sin ende son, Jesus Kristus. Hans ord är den förkunnelse som kristendomen bygger på. Jesus dog på ett kors för att människan skulle få förlåtelse för sina synder.

Muslimer ser inte Jesus som Guds son utan bara som en profet.

Alla tre religioner har även ett slutmål, men mest tydligast är nog hinduismens slutmål.

Hinduer vill bryta reinkarnationen och bli fri från samsara för att istället låta atman (själen) förenas med brahman (Världssjälen). Vilket innebär ett tillstånd av frihet och odödlighet som kallas moksha.

Deras heliga skrifter som Vedaböckerna och Upanishaderna berättar om möjliga vägar mot målet. De tre viktigaste frälsningsvägarna är

Kärlekens väg – Är den vanligaste vägen. Man ska dyrka och offra till Gudarna. Genom att tex sjunga heliga sånger och koncentrera sig på Gudarna.

Handlingens väg – Att dagligen utföra saker som förväntas av en Hindu, goda gärningar och handlingar. Genom att tex delta i ritualer, resa till heliga platser och skapa en god karma.

Kunskapens väg – Förstå sambandet mellan atman och brahman. Det gör man genom att studera läran och de heliga skrifterna samt att meditera för att få kontroll över kropp och tankar ( yoga ).

Muslimernas mål är att hamna i paradiset.

Har du varit en god människa och följt de fem grundpelarna (som anses vara en religiösplikt) så kommer du till paradiset.

De som begått många synder och varit onda hamnar i helvetet.

Kristnas mål är att hamna i himmelriket hos Gud. Det gör man genom att leva efter Guds 10 bud och vara en god människa, väldigt likt muslimernas mål och vägen dit är nästan densamma bara det att de har tolkat Guds ord olika.

Sammanfattningsvis skulle jag säga att hinduismens slutmål tar ett väldigt stort fokus hos de religiösa hinduerna tillskillnad från hur kristna och muslimer förhåller sig till sitt slutmål.

Jag får känslan av att deras vardagliga rutiner verkligen kretsar kring vägen mot deras mål. Jag anser också att det är mycket svårare för en hindu att nå slutmålet än vad det är för en kristen eller muslim. Bryter en muslim eller kristen mot den gyllene regeln eller begår synder kan de bli förlåtna bara genom att be. Det är liksom bara de värsta av de värsta som hamnar i helvetet medans nästan alla hamnar i paradiset/himmelriket. Men i hinduismen är det tvärt om, majoriteten når inte slutmålet och det är kanske därför som de läggs ett så stort fokus på målet, för vägen dit är svår.

Religionernas uppståndelse:

Hinduismen är äldst – uppkom ca1500 f.Kr När arierna invaderade Jerusalem. Det som hände då var att det skedde en blandning mellan ariernas och dravidernas religioner så att hinduismen uppstod.

Kristendomen uppstod år 0, för ca 2000 år sedan i dagens Israel men i det då så kallade ”Palestina”. Den föddes ur judendomen.

Islam uppstod år 600 e.Kr av profeten Mohammed som får den första uppenbarelsen från ängeln Gabriel och levde på den arabiska halvön. Precis som Kristendomen föddes också Islam ur judendomen.

Livet efter döden:

Religionernas syn på livet efter döden hänger mycket ihop med deras slutmål.

Kristna och muslimer tror att man straffas eller belönas beroende på ens handlingar under livet på jorden. Har man varit god förs man till himmelriket enligt kristen tro, enligt den islamska tron förs man till paradiset. Har man varit ond kommer man till helvetet.

Det här liknar lite hinduismens karma, är du god får du något gott tillbaka eller tvärtom. Skillnaden är bara att inom kristendomen och islam kommer dina handlingar påverka vart du hamnar efter döden men inom hinduismen kommer det påverka ditt nästa liv och vilken status du får.

En annan likhet som jag ser hos alla tre religioner är att ingen av religionerna tror att det blir helt svart efter döden, utan alla tror på någon typ av fortsättning. Alla religionerna tror på att själen lever vidare, som i hinduismen då är det atman som återföds till en annan kropp eller om man når målet så förenas atman med moksha. I kristendomen och islam åker själen vidare till himmelriket, paradiset eller helvetet medans kroppen är kvar på jorden.

Det finns flera tydliga levnadsregler inom islam, kristendomen har inga särskilda levnadsregler utan följer 10 guds bud. Hinduismen har i sin tur inte heller några tydliga levnadsregler utan lever efter vetskapen om att ens handlingar kommer påverka sitt nästa liv. Levnadsreglerna brukar stå i de heliga skrifterna som Bibeln för kristna, Koranen för muslimer och Vedaböckerna för hinduer.

Hur noga man följer de levnadsregler som finns beror inte bara på vilken religion man har utan också vilken inriktning man följer i sin religion.

Jag skulle säga att Islam är mer strikt när det gäller regler och då säga att kristendomen och hinduismen är mer lika i detta fall.

Tex så äter muslimer endast tillåten mat, halal. De får inte äta fläsk, blodmat eller dricka alkohol. Muslimska killar ska även omskäras. Vilket definitivt skiljer religionen från de två andra. Alla muslimska kvinnor oavsett inriktning bär slöjor. Det är också viktigt att följa de fem grundpelarna som innefattar:

oTrosbekännelsen

oBönen

oAllmosan

oFastan

oVallfärden

Hinduismen och kristendomen lever mer efter människans moraliska budskap som alla stävar efter oavsett om man är religiöst troende. Som tex att inte stjäla och inte döda. Enligt mig är det saker som man följer oavsett om man är troende eller inte. I och försäg så får man inte döda eller stjäla inom islam heller, men utöver de mer ”självklara” reglerna som finnas hos alla tre religionerna anser jag att islam har många fler ”extra regler” och strängare regler än hinduismen och kristendomen. Och därför menar jag att hinduismens och kristendomens levnadsregler är mer avslappnade.

Hinduismen har fem levnadsregler som bör följas, vilka är följande:

Alltid tala sanning

Iaktta rituell renhet

Visa tålamod i alla livets skiften

Inte stjäla

Inte döda.

Man ser ju här att deras levnadsregler är mycket mer avslappnade och faller i människans naturlighet tillskillnad från det som står i islams levnadsregler. Att bara äta när solen gått ner och att be 5 gånger per dag är mycket mer onaturligt än att visa tålamod och alltid tala sanning.

Hinduismen har heller inga matregler, men eftersom kon anses vara helig får den inte slaktas.

Kristendomen har inte heller strikta regler några av dess grundregler är följande:

Du skall inte vittna falskt mot din nästa

Du skall inte ha begär till din nästas hus

Du skall inte begå äktenskapsbrott

Du skall inte ha andra Gudar vid sidan av mig

Du skall inte dräpa

Det här exemplet visar bara saker man inte ska göra, men det finns också regler som talar för vad man ska göra, tex att gå till kyrkan varje söndag, och att fira högtider som påsk och jul.

Något som kristendomen inte visar lika tydligt men som hinduismen och islam visar är betydelsentill att man vallfärdar. Hinduer till Ganges floden och Muslimer till Mecka.

Islam är en mer ytlig religion, man ser på en muslim mycket tydligare att personen är troende. Både på hur den klär sig och har för levnadsregler dvs personens dagliga rutiner. Medans i kristendomen och hinduismen handlar det mer om sig själv, sina handlingar och hur man är som person.

Likes

Comments

ÅK 8 - Kemi
  • *Alla kolföreningar hör till organisk kemi, medan resten av alla ämnen hör till den oorganiska kemin.
  • Exempel på kolföreningar:
  • Plast, Koffein, Diamant, Kalk, Socker, Kolsyra, Bensin och tjära.
  • Varför kallas organisk kemi för just organisk kemi?
  • Jo därför att kolföreningar är mycket vanliga i alla levande varelser. Människor, Djur, Växter, Bakterier är uppbyggda av organiska ämnen.
  • Kolets kretslopp
  • *I luften finns koldioxid som innehåller kolatomer.
  • 1 Koldioxidmolekyl innehåller CO2.
  • Växter tar in koldioxid och även vatten (H2o) med sina blad.
  • Med hjälp av solens energi bildas druvsockermolekyler, C6H15O6. Och de bygger upp hela växten.
  • Detta kallas fotosyntesen. När växter tar upp kolidioxid och vatten, och med hjälp av solens energi så omvandlar den koldioxid och vatten till druvsockermolekyler som bygger upp växten.
  • När vi äter en växt, tex frukt, grönsaker får vi i oss de här kolatomerna. Sedan bryter vi ner de här molekylerna för att kroppen ska få energi. Och av den här molekyl bildas koldioxid och vatten. Kolatomerna har kommit ut i luften i form av koldioxid.
  • *Om växten dör, eller människor eller djur dör så hamnar de i marken. Fortfarande finns kolföreningarna kvar, fast under jorden. Kolatomerna kommer efter miljontals år bilda olja.
  • Olja tar vi upp ur marken och gör bensin, fotosken, disel tex. När vi tagit upp oljan blir den till kanse bensin, så kommer kolatomerna ha följt med in i bensinent in i våra motorer. Motorerna kommer bryta ner de här föreningarna och kolatomerna kommer ut igen i luften som koldioxid.
  • Träkol är Amorft kol
  • Amortf kol innebär att atomerna ligger huller om buller, de är formlösa. Träkol används till exempel när man grillar eftersom det är lätt att tända, glöder bra och ger hög värme.
  • Aktivt kol är korn av amorft kol
  • Kornen har små hål som gör att kolet har en väldigt stor yta där andra ämnen kan absorberas, alltså sugas fast.
  • Tex: Ett barn har lyckats få i sig en farlig medicin. Då kan en läkare låta barnet svälja aktivt kol som suger åt sig medicinen.
  • Etanol + Ättiksyra blir Etyletanoat. Etyletanoat = Ester.
  • Man tar alltid alkoholen först i ordet i Estern, men man byter ut Anol mot Yl i alkoholen. NOAT
  • När man blandar en alkohol och en syra, får man en ester + vatten. Tex
  • Etanol:C2H5OH
  • Etansyra, Ättiksyra: CH3COOH
  • bILDAR eTYLETANOAT

eten är en omättad kolväte, eten är också en gas som används till råvara för att tillverka plast.

Etyn är ett annat omättat kolväte, som också används till svetsning fast då kallas den för asetylen.

Är omättade eftersom de har en dubbel eller trippel bindning.

Dekyn

När alkaner är gaser, 4 stycken, så används de till, bränsle i tändare och gasolbrännare. När det är vätskor så används som bränsle bilar bussar och flygplan.

Myrsyran blir till metanoatjon som är negativt laddad + en vätejon som är posetivt laddad. Syror kan släppa ifrån sig väte.

Metanol

Har molekylformeln CH3OH.

Etanol

Har molekylformen C2H5OH.

Är vanlig alkohol.

Glykol har två Oh – grupper

Och liknar Etanol, fast med två Oh grupper..

C2H4(OH)2

Glykol brukar man blanda i bilarnas kylarvatten på vintern. Det gör att vattnet inte fryser till is även om det blir minusgrader.

Glycerol har tre OH- grupper

Liknar kolvätet propan men har då tre Oh grupper.

C3H5(OH)3

Används tex i salvor och hudkrämer eftersom den hjälper till att hålla kvar hudens fukt.

Estrar.

Är en kemisk reaktion som uppstår när man blandar en alkohol och en syra.

Estrar ger smak och doft och används för att smaksätta tex godis, Läsk, glass.

Alltså ett smakämne som är tillverkat på konstgjord väg.

Syror

Metansyra

Även kallad myrsyra.

Finns i insekter och nässlor.

HCOOH

Etansyra

Även kallad Ättiksyra.

Används som konserveringsmedel och för att smaksätta mat.

CH3COOH

Vinsyra

4 Kolatomer, 2 syragrupper, 2 Oh grupper.

Äppelsyra

4 kolatomer, 2 syragrupper, 1 oh grupp.

Likes

Comments