Åk 8 - Geografi

Det här resonemanget använde jag i en redovisning om Haiti i ett arbete som handlade om sårbara platser och vilka konsekvenser ett land får efter att ha drabbats av en naturkatastrof.

Landet har inte råd att bygga upp allt som blivit förstört. Vilket innebär att de som förlorat sina hem får bo kvar i tält tills nya hus byggts upp. Och det i sin tur orsakar en stor otrygghet och ökad brottslighet. Folk gör vad som helst för att överleva, om det nu är så att man behöver råna en annan familj, själa deras mat eller liknande. Det innebär också att de skolor som tagit till skada måste byggas upp innan eleverna kan gå i skolan igen. Men vad händer under tiden, att bygga upp en skola tar ju lång tid och framför allt krävs det KAPITAL, och varken landet eller befolkningen har tillräcköigt med pengar. Det leder alltså till att barnen hamnar efter i sin skolgång och vilka knsekvenser ger det? Jo, ett lågutbildat samhälle och en sak som haiti behöver som mest är en högutbildad befolkning så att människorna kan skaffa jobb, få högre löner, vilket leder till högre skatter vilket leder till mer pengar åt staten, vilket leder till att landet får pengar till att bygga upp samhället och bli ett välutvecklat civiliserat samhälle.

Det är som att hela samhället stannar upp. De drabbade lämnar jobb och skola och alla vardagliga måsten bakom sig, nu är det ända som står i fokus att få mat för dagen, rent vatten och någon stans att bo. Men det som inte blivit drabbade då, ett flertal av dom får hjälpa till med räddningsarbete, hjälpa till att bygga upp hus, de får alltså också lämna sina vardagliga jobb och sysselsättningar bakom sig.

Utbildning leder till Jobb

Jobb leder till pengar både för individer och samhälle. Individer får pengar genom sin lön och samhället får pengar genom skatterna som invånarna betalar.

Har samhället en stadig ekonomi kan man investera pengarna i att utveckla olika industrier, som tex utrikeshandeln.

Har man en fungerande utrikeshandel så kan man importera ny vetskap och teknik som andra länder utvecklat. (Som sårbara platser oftast inte är kapabla till att göra/komma på själva).

Detta ger en möjlighet för landet att utveckla sin infrastruktur, de kan köpa in bra material från andra länder och bygga upp smarta planlösningar för hållbara hus. De kan köpa in mediciner och andra sjukvårdsredskap som det oftast är ont om i fattiga och sårbara platser.


Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Åk 8 - Religion

De Abrahamitiska religionerna har alla samma bakrund där Abraham är kristendomens, judendomens och Islams stamfader och där de i grunden har samma moraliska budskap. Abraham fick en befallning av Gud att han skulle lämna sitt land och bege sig till Kaanans landDen kanske absolut viktigaste likheten mellan Judendom Kristendom och Islam är att det är monoteistiska religoner, vilket innbär att de tror på en Gud, religonerna tror på samma gud nämligen Abrahams gud och därfär kallas Kristendom Judendom och islam för de abrahamistiska religonerna. De har också samma åsikter om att Gud skpade världen, är en god och förlåtande Gud, samt att människan är Guds avbild. Att vi som människor har fått i uppdrag av Gud att ta hand om vår jord, sprida Guds budskap till andra människor och att göra goda järningar är en gemensam tanke hos religonerna. En annan sak de har gemensamt är att de tror på ett liv efter döden. Det finns starkare likheter mellan Kristendomen och Islams tro på livet efterdöden som skiljer sig från Judendomens tro på livet efter döden. Många troende judar lämnar frågan om döden till Gud och tänker istället på livet de lever nu, medans både kristna och muslimer har en stark tro på att man beroende på ens gärningar och synder i livet sedan kommer att straffas eller belönas i helvetet eller i himlen/paradiset.

Synen på Jesus och på hans roll som messias skiljer sig mellan religionerna och har faktiskt lätt till stora konflikter genom tiderna. Kristna anser att Jesus är messias och Guds son medans Judarna fortfarande väntar på messias och ser Jesus som en vanlig människa. När Jesus korsfästes i Jerusalem gav de Kristina skulden på Judarna och ansåg att det var dom som hade mördat Jesus. De kristina lät nu judarna få leva under sämre levnadsvillkor och Martin Luther kom att vilja bränna ner alla synagogor. Det här är ett tydligt exempel på en konsekvens som kan uppstå av olika trosuppfattning. För muslimerna däremot är Jesus en viktig profet, guds sändebud. Även muslimerna tror att Jesus var messias men de tror inte att Jesus var gudomlig på någotsätt eller Guds son.

Treenigheten skiljer också relignerna åt, det är bara i kristendomen som gud är 3, i fadern, sonen och den heliga anden. Treenigheten sägs emot av judar och muslimer och anses gå emot den monoteistiska gudabilden.

Det finns flera tydliga levnadsregler inom Islam och Judendom, kristendomen har inga särskilda levnadsregler utan lever ut efter budskapet att behandla andra som du själv vill bli behandlad. Båda Judendomen och Islam äter ändast tillåten mat, Judar kalalr det för kosher och muslimer för halal. Judar får tex inte äta Skaldjur, fläsk, mjölkprodukter tillsammans med animalska livsmedel och muslimer får inte äta fläsk, blodmat alkohol. En annan gemensam levnadsregel är att pojkar ska vara omskurna. Judiska pojkar omskärs vid åtta dagars ålder och muslimska pojkar omskärs någon gång som barn. Judiska män bär kippa, huvudbona för män. Det är viktigt att komma ihåg att alla inte följer de här reglerna bokstavligen uttan det beror helt på vilken trosuppfattning du har. En levnadsregler som ändast gäller för ortodoxa kvinnor är att de ska täcka håret och armar när de vistas utanför hemmet. Samma sak gäller för muslimer, men skillnaden där är att alla muslimer oavsett inriktning bär slöja (kvinnor)

Männen har religösa uppgifter män tolkar skrifterna, kvinnor tar hand om hememt.

#religion #abrahamistiskareligioner #likheter&skillnader

Likes

Comments

Åk 8 - Historia

Storbritannien var ett välordnat land. Det var lätt för dem att frakta varor och de hade även en marknad på världshaven, då brittiska skepp fraktade varor till och från Nordamerika, Kina och Indien.

Men de förutsättningar som Storbritannien också hade och de förutsättningar som orsakade den industriella revolutionen var:

  • Realkapital (byggnader, maskiner, varor transporter)
  • Arbetskraft
  • Råvaror
  • Marknad
  • Uppfinningar
  • Kapital

Storbritanniens marknad på världshaven, som tex triangelhandel gav mycket kapital. Kapitalister (fabriksägarna) investerade i fabriker och uppfinningar.

Jordbruket förbättrades mycket, detta på grund av nya odlingsmetoder och hjälpmedel. Mer mat och nya uppfinningar som tex vaccinet resulterade i att befolkningen ökade. Det förbättrade jordbruket gjorde att inte alls lika människor behövdes på åkrarna längre. Arbetslösa bönder sökte sig in till städerna eftersom det fanns en stor arbetskraft där och i fabrikerna. Nya fabrikerna behövde ju massor av arbetare, och på så sätt bildades det en stor arbetskraft i fabrikerna.

I samband med nya uppfinningar som till exempel vävmaskinen och spinnmaskinen kunde man nu producera mer tyg en någonsin. James watt kom även att utveckla ångmaskinen så att den kunde driva andra maskiner i fabriker, sedan kom lokomotivet, nu kunde man transportera sig och det byggdes järnvägar.

Storbritannien hade även en bra marknad, människor som ville och kunde köpa deras olika varor. Det var lätt att frakta varorna till ställen där det fanns köpare. Marknaden betydde mycket för Kapitalisterna så att de kunde fortsätta investera i fabriker ex.

Likes

Comments