Veckorna rusar på och de appar jag har nerladdade ber mig/oss att förbereda oss inför babyns ankomst. Nu kan vara en bra tid att börja skaffa barnkläder, kaukalo, spjälsäng mm samt kanske börja fundera på namn och hurdana vi kommer vara som föräldrar. Var på en gruppträff som rådgivningen ordnade på tisdagen. Där berättade en av mammorna att hon skaffat de första kläderna samt fått lite av familj och vänner.
Jag har sen igen verkligen funderat på det allt det här redan innan jag var gravid. Vagnen köptes i vecka 7 och babyrummet står färdigt. Många kanske anser att jag har haft lite väl bråttom, min mamma är till en del en av dem. Alla gör vi ju på våra egna sätt och det här var mitt, jag är mycket lugnare då jag är förbered och har det mesta på koll. Har kunnat bearbetat graviditeten och känner ingen onödig stress eller press.
Två andra mammor i gruppen hade märkbart varit mer på alerten att läsa om graviditet, förlossning samt babytiden. De pratades om mappar med info, hormonnivåer och amningens hälsofaktorer. Jag kände mig som en utomjording utan koll. Men sen igen kanske vår pojke kommer må bra utav min "Laid back" attityd, jag tar allt som det kommer och funderar inte så mycket på allt det där för jag vet att jag kommer göra allt för min gosse och jag kommer vad den mamma han behöver!
För att tydliggöra det hela så är jag inte så avslappnad när det kommer till det materiella för jag vill inte skaffa allt i sista minuten samt vill jag ha det mesta på det klara ifall han bestämmer sig för att komma tidigare än man tänkt sig! Vad gäller det fysiska är det NOU HÄTÄ! Har inte haft panik och behövt skaffa doppler för att höra hjärtljuden. Egentligen har hjärtljuden inte varit nått extra i mina öron, har inte blivit extra rörd av det och ibland tror jag att jag har ett hjärta av is fast det inte är
sant! Men sen igen skulle jag kunna åka in till Medisonar på ultra en gång i veckan, deras utrustning ger en klar tydlig ultrabild! Älskar att se på honom!

Knytte är just nu ca 34cm lång och väger kring 1kg, vild är han med! Men endast då han själv väljer att vara det, är Mommo på besök ligger han helst stilla. MEN idag fick hon en spark mitt i handen! I skrivande stund bökar han rejält omkring.
Vi närmar oss småningom tredje trimestern vilket gör sig påminnt genom att tröttheten som fanns under de 12 första veckorna börjar göra come back!
Tänk att om 40 dagar börjar min vintersemester och därefter mammaledigheten.
Vad ska jag göra då?
Har planerat måla Knyttes skåp i hans rum, tvätta alla kläder och se alla Harry Potter filmer! Mer än det vågar jag inte tänka ut för vet aldrig i vilket fysiskt skick jag är i!

Igår fick jag nog och beställde tid till frissan, mitt hår var i verkligt behov av det! Eftersom mina frissor slutade med sin verksamhet för ett år sen så har jag varit lite utav en "lost soul" så har lite fått testa mig fram. Nu fick det bli skärgårdsklippets Josefine, skärgårdsklippet är frissan jag gick till tidigare men ägarna är utbytta. Nöjd och glad kom jag ut därifrån med ny nyans och en kortare frisyr.

  • 292 readers

Likes

Comments

Nu är det upp till bevis! För inatt vill jag kunna sova utan att känna hur ryggen vrider sig i en evighets spiral. Igår vaknade jag utan ryggont och kände mig euforisk, som om man levt med värk flera år och sedan vaknar en morgon utan. Vilket ju inte är sant! Men nu har jag inhandlat en amningsdyna som får fungera som mitt nattliga stöd och trofasta partner tills lill killen är född! Han som varit de senaste dagarna väldigt aktiv, man känner honom mer och mer, starkare och starkare!
Befinner mig för tillfället i en bubbla av lycka, en lycka som mittiallt bara bubblor upp från ingenstans!

Denna kalaskula börjar få lite volym, vilket är mysigt! Än är den ju inte i vägen, men kommer nog att vara det förr eller senare!

  • 324 readers

Likes

Comments

Slog upp ögonen imorse och hade ett enormt sug efter moccarutor, gillar dock det svenska namnet kärleksmums lite mer. Som tur var hade vi bestämt träff med ett par kompisar med barn så passade på att baka, bäst då det blev över så jag kan vrida i mig imorgon av dem! En gravid kvinna tackar inte nej till choklad bakelser, iaf inte denna!

Vad gäller graviditeten i sig själv har jag mått bra och inte haft större problem men nu börjar det ändra. Har tidigare sovit bra och inte haft problem med en tung mage osv, men nu plötsligt så har jag varenda en morgon ett hemskt ryggont! Det är en plåga, och jag vet att det inte beror på madrass eller dyna. Får hoppas det lättar med tiden annars kommer det bli en tung tid tills april/maj då sömnen påverkas.

Kom över bilder som beskriver bra min graviditet hittills och tror flera gravida kan relatera mer eller mindre!

  • 351 readers

Likes

Comments

Den senaste tiden har jag haft eld i baken. Efter nyåret hade jag städat ut granen och alla tomtar/änglar i hela hushållet, endast julljusen är kvar för de ger så fint sken om kvällarna. Det att året har bytt från 2016 till 2017 innebär att knytte kommer födas det här året och inte "sen nästa år" som man så många gånger tänkt. Vi har börjat förbereda oss på att vi verkligen kommer ha en liten baby i hushållet inom en snar framtid så nu har vi inget gästrum mer. Knytte har fått ett eget rum! Detta har då väckt olika åsikter, vissa tycker att det är en självklarhet medan andra tyckt att vi är löjliga. Varför skulle en baby behöva ett eget rum? Jo han kommer sova med oss tills vi känner att det är ok att flytta till eget rum MEN han kommer ändå behöva utrymme för alla sina saker och kläder.
Kläder har han iallafall i mängder, har köpt en massa på loppis men nog en del nytt med. Just nu har vi byrån proppfull med kläder upp till storlek 62, vilket blivande Mommo inte var så lycklig över. Hon hann inte köpa så mycket som hon ville men alla kläder från storlek 68 uppåt är välkomna! Jag blev lite ivrig!

Har märkt att jag har en stor kärlek till grått och vitt, randigt samt mörkblått. Så det är herremannens färgskala i största grad.

Sen har jag ju lyckats bokföra Knyttes kläder så som jag borde ta hand om min ekonomi, men det är ju så mycket roligare med babykläder än aktier osv!

Jag tror att så gott som alla blivande mammor är lite galna i babykläder och allt som hör där till! Min iver glödde ju redan i juni förra året då vi med arbetskompisarna ordnade en babyshower åt vår kollega som sedan fick en pojke. Vi samlade alla presenter och satte ihop en blöjkaka och det var den mest imponerande kakan jag någonsin sett! Måste erkänna att alla andra blöjkakor man såg var lite tråkiga efter det! Vi hade lite blöjor men så rullade vi bodyn och byxor där emellan. Jag bidrog med Pettsson och Findus boken, till på det fanns det oljor, tvålar, wipes, tuttar, en nalle och choklad! Hjärtögaemoji x 1000!
Fyllkakan ansvarade även jag för, den skulle jag kunna äta upp ensam just NU!

Jag njuter av att vara gravid för tillfället, har inte några krämpor än så länge så är glad över det.
Han sparkar mest på morgonen då jag vaknar, förutom idag då Mamma var här via, då vägrade han röra på sig! Typiskt, en mini spark fick hon känna. På dagarna sover han mest för att sedan vakna lite till kvällen. Så passlig rytm har han ju nog.
Det som jag mest lider av är att jag inte kan gå raskt, får ont i magen. Det här blir lätt till ett problem då det är mer hetsiga dagar på jobb och jag behöver hålla farten uppe. Jag lider efteråt och har helt enkelt fått börja dra ner på takten och be mer om hjälp, men är lite för envis så helst klarar jag mig själv! Annars har jag snälla kolleger som ställer upp för mig då läget kräver det och det är jag tacksam över!

  • 512 readers

Likes

Comments

Nu på dagen är vi halvvägs igenom graviditeten! Jag firar det med att vara helt inaktiv med årets flunssa! Så mellan tusentals näsdukar och hostattacker from hell så finner jag även lite glädje denna dag.

Vi har skaffat en del saker åt Knytte men än finns det mycket att skaffa! Gjorde fina fynd då Jollyroom hade blackfriday erbjudanden i en veckas tid!

Har försökt hålla fötterna på jorden och skaffat både nya och begagnade kläder och prylar!
75% av de kläder som vi har hemma är begagnade, vilket jag anser att inte har någon skillnad. De är lite använda och finns inga slitage så varför inte återanvända?
Vagnen är även begagnad, hade en extrem tur att jag hittade den! Min mamma har från första början sagt att hon ska köpa vagn åt sitt barnbarn då det är dags, det enda egentliga märket som hon godkänt är Emmaljunga.
Hittade vår på Tori, inga spår av användning och till och med hjulen ser inte ut att ha rullat utomhus alls! Orsaken är att de köpte den förra året men åkte till Paris i 10 mån med en mindre vagn, vilket betyder att den är använd ca 2 mån!
Precis den vagn och färg jag önskade mig! Ibland går drömmar i uppfyllelse!
Vi tackar blivande Mommo & Moffa för Knyttes blivande vrålåk!

  • 710 readers

Likes

Comments

Imorgon stiger vi in i vecka TJUGO och har nästan halva graviditeten bakom, vilket numera inte egentligen känns så märkvärdigt eller hastigt. Med tanke på att jag plussade då det var somriga kvällar med sol och skärgårdsliv, nu är det sen igen snö och en massa mysbelysning så nog har ju tiden gått framåt. Kan inte ens klaga på november som alla tycks ha något emot.
December är nu då här och denna månad med för en massa feel good känsla men är även lite skrämmande.
Jag och Kennet har varit tillsammans sedan 2008 och vi har ALDRIG firat jul ihop från början till slut. Vi har varit med våra egna familjer och träffats senare på kvällen, oftast hos min familj var vi sedan öppnat varandras presenter. Denna jul kommer se likadan ut med enda skillnaden att jag arbetar fram till kl 21. Men nästa år är det andra bullor! Sen ska det pendlas av och an, en jul hos min mammas familj, sedan hos kennets och sedan med pappas! Jag som inte ens har varje jul ledig, huh! Men vi tar den biten sen!
Nu väntar vi på den 20.12 för då får vi hoppeligen veta om....

Ja precis, om det är en flicka eller pojke!
Det är endast en person som gissar på pojke, alla andra har hittills trott att det är en flicka.
Har på känn att det är en liten tös, det har jag haft från början. Min mage är en typisk "flickmage" som breder ut sig på ryggen. Men mera kula har jag fått! Jag som avundades de med tydlig mage men nu är jag med i gänget! Jag kunde delta i "magen i vädret" gänget i Ikea igår, gissa vem som gick stolt omkring!

  • 736 readers

Likes

Comments

Går snart in i vecka 18 vilket betyder att vi inte allt för långt ifrån halvvägs av graviditeten. Beräknat hade vi ju till en början 6.5 som sedan ändrades till 30.4, dock är jag lite skeptiskt ställd till det. Har en självklar känsla om att det kommer gå in i Maj i närheten utav den första beräknade tiden! Sist och slutligen går det ju ofta över tiden då man väntar första, vad jag förstått.

Har ända sedan jag plussade undrat över hur det kommer kännas och hur jag kommer uppleva det hela. Det blev kanske inte som man hade trott, förväntade mig ett fruktansvärt illamående, en kula som snabbt syns, cravings och lågt hb.
Än har jag inte haft en enda craving, det som jag var så nyfiken över vad det skulle kunna vara isf. Järntabletter har inte varit aktuellt och endast korta snabba och korta illamående attacker har förekommit, men sällan.

Kan verkligen inte klaga över något, jag har mått oerhört bra och hoppas det kommer fortsätta! Bara att vänta på första sparken och till ultran var vi borde få veta kön. Ingen skillnad vad som kommer men alltid roligt att veta!
Vi tror det är en flicka, baserat på känsla mest. Vissa test tyder på det och jag mår nästan exakt lila som min mamma då hon väntade mig! Tiden får utvisa!

Vilken vecka är du i nu? 17

När fick du reda på att du var gravid? 1.9

I vilken vecka var du i? 4-5?

Hur tog du det? Chockad, lycklig, skeptisk och lyrisk över att överhuvudtaget plussat första gången efter nästan 3 års kämpande!

Graviditetssymptom? Molvärk, trötthet, ingen mens, obstipation (yay!), större aptit, känslig. Fruktansvärt flatulent i början! Bäst att använda kluriga ord så ser det inte så pinsamt trots att det är fullkomligt naturligt!

Mådde du mycket illa i början? Inte ett dugg egentligen, endast små snabba skov som försvann lika snabbt som de kom nästan. Ingen uppkastning alls vilket är himla skönt!

Har du mycket halsbränna? Nej!

Mat/dryck jag är torsk på: Allt ohälsosamt! Men just nu har jag en sån längtan efter julmat! Kunde redan börja äta utav den.

Mat/dryck som får mig att vilja kräkas: kaffe! Mitt älskade kaffe har jag fått lägga åt sidan, magen orolig och illamående resten av dagen om dricker.

Är du känslig? Ganska nog, gråter lätt till "kadonneen jäljillä".


Är du ofta orolig? Varje dag mer eller mindre! "Nog lever väl h*n än?" Och fundersam om allt är bra.

Sparkar bebisen mycket? Ingen spark än så länge, väntar ivrigt!

När började du läcka bröstmjölk? Nå sidu det har inte hänt än!

Har du fått bristningar? Nope, tycker min kula är mycket mindre än mången annans.

Min barnmorska heter: vet inte ännu men min hälsovårdare heter Camilla och hon är härlig!

Hur vill du att din förlossning ska se ut? Mycket stöd av Kennet hoppas jag på, har lätt för att få panik då frågan om okända situationer samt då frågan om smärta. Smärtstillande på alla sätt och vis men mest så får man ta det som det kommer. Kan egentligen inte säga så mycket mer då jag inte har en aning om hur det är att föda.

Hur många UL har du gjort? 3st hittills, fjärde på tisdag.

Vet du vad det blir för kön? Inte ännu, men hoppas vi får veta nästa månad!

Vad ska bebisen heta om det blir en tjej respektive en pojke? Hemligt!

Några mellannamn? Funderat på Linn Margareta och Erik Göran.

Mina första mammakläder: 2st jeans är det enda som behövts hittills.

Första bebisprylen: en skylt som jag köpte strax efter jag hade slutat med p-pillren 2014.

Första bebiskläderna: små tofflor samt två par strumpor.

Konstiga grejer jag gjort under min graviditet? Fick ett rejält aggressions utbrott en kväll o grät i några timmar efteråt. Annars har jag väl varit som normalt.

Konstiga kommentarer jag fått höra: inga ännu!

Konstigaste bebisrådet: alla jag/vi fått har varit bra så har inget bra svar!

Värsta gravidminne? Då det var svårt att hitta hjärtljuden vid ett rådgivningsbesök, knytte låg bara så lågt ned så var därför svårt att få fram dem. Var en obehaglig stund i väntan på att höra hjärtslag.

Bästa gravidminne: nästan idag, då flera på jobb kommenterade att jag börjat få mage. Inget man annars skulle vara glad av att höra men just nu är det som bomull kring hjärtat!

  • 909 readers

Likes

Comments

En tid efter jag fått redan på att jag var gravid insåg jag att saker och ting måste ändras här hemma. Handlar mest om att få hushållet under kontroll samt förflyttar saker som är skadliga för en liten som kryper omkring.
Kanske det låter som om jag skulle vara lite väl tidigt ute för sådant men ansåg att bättre att få saker nog ting gjort nu redan medan man har ork och lust!

Igår blev jag plötsligt ivrig på att pynja på här hemma, fast jag var otroligt trött efter två nätter med några ynka timmars sömn.
Städade upp en massa skåp samt flyttade bort kissornas matskålar från köksgolvet till bykrummet på en bänk. Helt enkelt mycket lättare för mig att ge mat åt dem i framtiden då magen är mer i vägen samt får kissorna äta i lugn o ro då vi har mammas hund hos oss ibland!
Stolt bad jag Kennet komma och se vad allt åstadkommit, han var inte sådär jätte imponerad över mitt organiserande utav matskålarna... hur slutar inte det då? Jo jag får världens utbrott och smäller fast skåpsdörren så min iittala kartio vas sprängs i tusen små bitar, när jag inser vad det är som gått sönder eskalerar allt och blir 10ggr värre. Gråtskriker åt Kennet och beter mig som världens tonåring, SMÄLLER allt vad jag orkar dörren efter mig till sovrummet varpå en spegel ramlar ner på tvn som i sin tur faller omkull!
Den kvällen grät jag i säkert 3h, mest för vasens skull. Den var kär och den tillverkas inte mer. Hittade en på tori emellan gråt attackerna som jag förhandlar om nu!

Hur i hela världen kan man gå från ett riktigt mysigt humör var man nynnar och är smått lycklig till en helt psycho bitch på några sekunder? Kennet själv sa att han nästan blev lite rädd för mig. Har aldrig reagerat så här förut! Men är mer känslig just nu för allt, både på gott och ont!

  • 837 readers

Likes

Comments

Datumet 7.1.2014 är något som är inristat i vår historia, den kvällen tog vi ett beslut utan att behöva diskutera dess mer om det. K frågade försiktigt om det skulle vara dags att lämna bort p-pillren o blicka mot en annan framtid. Såg ner på kartan o utan någon diskussion ställde jag den tillbaka i skåpet o där fick de bli. Vi visste var vi hade varandra o beslutet var egentligen inte svårt, mer pirrigt!
Vi trodde båda att det skulle vara lika lätt att bli gravid som att knäppa i fingrarna, men vi fick bita i det sura äpplet o inse att vi varit för optimistiska.
Pressen från omvärlden var hemsk, det fanns flera tillfällen var jag bara hade lust att få ett ordentligt utbrott o läxa upp alla som frågade eller kommenterade ämnet tillökning/baby. Värst var det efter vi hade gift oss, det var som folk trodde att vi skulle låsa in oss o föröka oss på direkten.
Som kommentaren "nå fru Duncker, ska ni Dunck Dunck nu o få barn" ha ha ha, den var då allt fyndig!
Skulle bara de andra vetat att bröllopet egentligen skulle ha ägt rum sommar 2016 istället för 2015. Orsaken till att vi gifte oss ett år tidigare än planerat var för att jag helt enkelt inte ville vara gravid under mitt bröllop. Så vi hade en liten paus i våra planer.
Nej andra kan inte veta om andras problem men man kanske inte skall gräva för mycket i andras vardag. För det gjorde ont, riktigt ont när vi aldrig lyckades få ett plus på stickan!

Droppen kom på en 40-års fest, för ca ett år sen, efter jag pratat med K's syster som jag fick nog. Nog av att inte veta vad som satte stop för oss. Funderade några dagar på att skaffa hjälp, vilket nog tidigare hade varit upp till tals men vi var nog för rädda för vad som skulle komma fram. Plötsligt var jag redo, meddelade K att nu får det bära eller brista, vi ska ha svar på våra frågor!
Remiss till ÅUCS kvinnoklinik o några undersökningar senare kunde det konstateras att det inte fanns några fel på någondera av oss o vi fick stämpeln "oförklarligt barnlösa" o den kändes som en iskall vind ända ner i själen!
Nästa skede var insemination men det skulle bli av i september. Så vi hade hela sommaren på oss att försöka vidare. Konstaterade kort att nu drar jag ett "wild card" o lever livet med festligheter o ingen kan stoppa mig för nästa sommar kan se annorlunda ut!
I september var det dags att kontakta kliniken då min mens hade börjat, men gissa vad som aldrig kom, den hemska mensen! Vilket aldrig hade varit för sen men nog för tidig flera gånger! Testade positivt 1.9.2016 och stiger in i vecka 14 imorgon!
Hatade så uttrycket "det kommer sen när ni minst annars det" men måste medge, ni som sade det hade så fruktansvärt rätt (till min förtret!)

Första ultran i vecka 5+8, trodde vi men fick oss en överraskning då var in till Medisonar på ultra.

14.10 var jag i vecka 11+9, det konstaterades alltså vid det besöket att jag var längre gången än vi trott. Vi slungades nästan en vecka framåt i graviditeten! Så det kan bli en April baby men tror nog det kommer gå över till Maj!

Texten ovanför stämmer så in på oss. Vi hade givit upp o vi hade allt hopp satsat på teamet vid kliniken. Om vi någonsin skulle bli gravida skulle det vara med deras hjälp. Vi hade tur för vi klarade oss undan det!
Vill uppmana alla som har problem inom detta område att söka hjälp, det är skrämmande o det är utmanande. Det ställer ett förhållande på prov o det provet måste man klara av tillsammans vilket bara bekräftar att ni är beredda på att ta steget tillsammans o förhoppningsvis få ett gemensamt barn. Det är än tabu att prata högt om ämnet men att hålla det inombords tär på dig o ert förhållande. Jag berättade högt o klart om vårt problem i slutändan o märkte att jag började slappna av, kände mig inte så skamsen o misslyckad för det fanns fler med samma problem! Ni skulle bara veta vilket stöd o vilken trygghet det var, det gav hopp o tro! I nästan tre år kämpade vi, utan ett enda plus där emellan! Plötsligt var lyckan framme! Vi är så tacksamma!


Ni som står på samma stig som vi gjorde för en kort kort stund sedan, kom ihåg att våga vara stark. Våga för din o din partners skull prata om det, våga fråga efter hjälp. Det är inte slutet utan bara en början. Det finns så mycket hjälp att få men den finns inte tillgänglig om man inte vågar gripa tag i den. Diskutera med varandra o de ni känner tillit till, vågar ni prata mer öppet om det så kan jag nästan garantera att ni stöter på fler par som haft liknande problem.

Ni nyfikna folk, sluta fråga! Sluta lägga er i andras liv! Ni kan aldrig veta vad som finns under ytan o ni har ingen aning om hur djupt ni kan såra en annan.

Man bör respektera varandra! Stöda varandra! Det behöver inte vara frågan om ofrivillig barnlöshet utan det kan helt enkelt också handla om att alla helt enkelt inte vill ha barn!

  • 1471 readers

Likes

Comments

Semestern rullar på och njuter av att vara i skärgården utan en massa måsten. Det enda jag måste är att njuta, dock blir jag lite rastlös av att sitta still. Att ligga o lata sig i solskenet på bergen har inte riktigt varit möjligt de senaste dagarna, vädret vill inte riktigt samarbeta! Så det har både blivit utfärd till Korpo för att sträcka på benen samt till Pargas port för att handla. Vi har bytt från min familjs stuga i Norrskata till stugan vid Gullkronan som hör till Kennets familj. Jo vi är ju gifta MEN stugorna är inte "våra", vi har inte rätt till varandras stugor och så vill vi ha det. Inte för att vi står som ägare till någon av dem men det kommer en mindre vacker dag! Jag fasar för den tiden, med två stugor innebär det stora utgifter.
Men just nu så ska jag inte tänka på det utan vara glad för att ha möjligheten att kunna vara ute bland kobbar och skär! Det är inte alla som har en stuga att fara till för att kunna stänga ute vardagen!

Var en sväng till Nagu, Kirjais för att bada bastu och socialisera lite. Blev även bjudna på en midnatts middag efter bastun och det var så himla gott! Med hundratals myggor njöt vi av den medan myggorna festade på våra ben!

Efter Kirjais begav vi oss hem för att byka, maskinen gick flera timmar i sträck. Rödavinbären plockades och två pajer bakades av en del av dem, resten frystes in liksom en av pajerna! Väskorna packades om och vi styrde kosan ut mot Gullkronan, var vi befinner oss nu i skrivande stund. Har vandrat omkring i TBE-träsket som Kennet kallar det, skogen alltså, och letat efter svamp. Hittat lite som förvandlas till en sås ikväll!
Här ute blåser det kraftigt, åskade och ösregnade imorse, var en sväng till Pargas port och oj jösses vilka vågor. Brukar inte bli sjösjuk men idag hann jag bara hoppa ombord och trodde jag skulle få hänga över relingen innan vi skulle vara framme!
För några år sen körde vi till Åland i 16m/s, ungefär samma vindstyrka idag, kan inte fatta hur vi vågade. Tre båtar i rad alla i 6 meters storlek hackandes i ca 2m vågor! Fick en rejäl utskällning av min moffa då! Roligt minne nu efteråt men inget roligt då man befann sig på båten. Det var en förbindelsebåt som i princip räddade oss, den röjde sjön och vi körde efter i skydd. Skulle den inte ha kommit så hade vi endera hamnat svänga om eller tagit i land på någon holme. Havet vinner alltid om den bara så vill!

  • 1270 readers

Likes

Comments