Header

Godmorgon!

Började den här morgonen med att inte börja alls, nämligen genom att snoza 20 minuter. Skulle göra kesoplättar som jag sett från Julias blogg, men visade sig att jag inte hade nå fiberhusk hemma så jag gjorde en typ av omelett istället med bara keso, ägg och salt.

Jag tänker nämligen göra ett försök till att inte äta så mycket socker och kolhydrater. Så jag tänker börja med att bara trappa ner. Sluta med godis och annat sött som innehåller mycket socker. Att sluta med godis är en extrem kamp för mig. Och dessutom dra ner på kolhydrater, inte äta ljust bröd, inte pasta och ris. Har försökt sluta en gång förut, gick sådär. Så nu tänkte jag trappa ner istället för att sluta tvärt. Det är fan pinsamt vad begären man har i kroppen kan göra med en. Och vad dålig karaktär man har, skamligt.

Men eftersom mackor är min stora passion i livet så kommer det bli svårt att sluta med det, så jag börjar där, med att byta ut frukostdelar. Idag är jag ledig hela dagen, men hela dagen kommer gå åt att plugga, och inget annat. Kanske en promenad om jag hinner mellan plugg och matlagning.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Godkväll!

Idag har jag och mamma spenderat nästan hela dagen i Örebro. Först lite ärenden, sen lunch och shopping på stan innan jag lämnade in min bil för att fixa till en lackskada. Och till sist handling på Ica-maxi.

Blev en ny kappa från ONLY, nytt nagellack från Maybelline, en halsduk från Cubus och ett par nya kängor till vintern från Deichmann😊

Nu på kvällen har jag gått en promenad och enbart pluggat. Håller på med en inlämningsuppgift om bokföring och den kräver enormt mycket tid...

Likes

Comments

Sådär! Nu har jag haft min promenad på fem kilometer och golvet blev inte dammsuget under tiden som jag hade planerat. När jag kom hem tog jag tummen ur och skördade allt som gick ur det så kallade trädgårdslandet. Massooor med morötter, lökarna hade inte blivit så stora, men jag tänker inte vakta mer på det förbannade landet så jag tog upp de som var stora nog och slängde det som var för smått. Nu är lixom tålamodet slut, eller egentligen inte, men jag har inte tid, debet och kredit tar lite oönskvärt mycket tid av mina "lediga" dagar och jag har inte längre (efter ett ex antal klagomål) samvete att anlita P som barnvakt åt mina stackars grödor och blommor. Så idag rök allt. Förutom mina fina kryddplantor som tagit sig så fint. Persilja och timjan har jag massor utav och ikväll, om jag finner ro någon gång efter dammsugning och undanplock av utomhuskrukor och avsköljning av morötter och lök, så ska jag hacka och frysa ner persiljan och lägga timjanen på torkning.

Nu ska jag sluta sitta vid datorn, har nämligen lagt ytterligare en timme på redovisningsuppgiften i programmet visma efter att jag kom in från promenaden. Nu måste jag göra något "som syns".

Förklaring: Det är alltså inte lika uppskattat att ha en kärring hemma som håller på med pyssel och knåp som inte syns, typ byta gardiner, torka av bänkar, torka lysknappar eller annat "tork" som folk inte tänker på (enligt vissa, jag tänker på och lägger märke till fläckar) eller sortera bland besticklådor eller städa i toaskåpen eller dylikt. Utan det ska vara sånt som syns, fråga mig inte vad det ska vara, för så stökigt har vi inte så det syns varje gång jag dammsugit eller torkat av bänken. Men det ska vara "vettiga" saker. Alltså inte sådant som jag tycker är roligt, för pyssel med prylar eller sortering av användbar yta kan jag tycka är både roligare och nödvändigare än, "sådant som syns".

Frågan är bara om en kvinna skulle uttrycka sig så till en kar, om han tillbringat 24 timmar på jobbet och som dessutom pluggar och som DESSUTOM städar. MEN inte städar rätt. Och med rätt menar jag ju då, att man gör sådant som syns. Men att göra sånt som inte syns är som sagt ibland bra jävla mycket roligare.

Dessa jävla förväntningar skulle jag vilja stoppa upp i röven på en elefant, mest för att vara skonsam mot djuret, för att köra upp dem på något annat djur är inte fysiskt möjligt, fattar ni då hur stora jag känner att förväntningarna är?!

Jag ska inte klaga mycket till. Detta är förresten lite i bakgrund av Mia Skäringer och Anna Mannheimers podd. Just den där känslan jag tror att många kvinnor bär. Att jag som kvinna ska bära upp hela hemmet och allt runtikring det. Om jag inte plockar ner tvätten från sträcket på lördagen innan jag åker till jobbet nästa dag, så kan jag lugnt räkna med att den inte flyttat på sig, den väntar på mig där, precis som den gjorde när jag lämnade huset. Det är lixom mer normalt för en kvinna att orka mer, tänka mer, bära upp mer, foga sig mer och anpassa sig och sitt liv efter andra mer. Är vi för snälla? "Nej men åk och titta på din fotbollsmatch när du ändå är ledig", eller åk o jaga eller skruva med någon jävla bil eller vad det nu kan vara som karn vill göra när han väl är ledig. Så stannar jag hemma och städar, för det hinner jag inte göra imorgon.

Kvinnors lediga tid ska gå ut på att upprätthålla ordning, medan karars lediga tid ska gå ut på att vara just, ledig.

Likes

Comments

Första gången jag känner riktig glädje för att jag läser den här förbannade kursen. Idag läste jag instruktionerna och påbörjade den första inlämningsuppgiften inom externredovisning. Och det visade sig att en introduktion i hur programmet Visma ingår i kursen (det hade jag säkert vetat om jag lagt ner mer energi på att läsa om vad kursen innehåller, men eftersom den bara var en del av ekonomprogrammet så sket jag lixom lite i vilket jag skulle läsa och ansåg bara att redovisning och bokslut kan vara bra att ha i framtiden). Visma är ju då ett bokföringsprogram som de flesta enskilda företagare använder sig utav, samt många arbetsgivare efterfrågar hos deras anställda när de ska anställa ekonomiassistenter eller liknande. Super! (Om jag nu får godkänt i kursen vill säga).

Måndagen började med fika hos svärmor, som jag inte hunnit med på jättelänge så det var trevligt att träffa henne. Hem och plocka lite och matlagning. Fick lägga mig på soffan och sova i femton minuter. Den här jävla tröttheten skulle jag vilja kasta i soptunnan. Så fruktansvärt jobbigt när det kommer lika fort som en nysning. Alltså sådär trött, och då från ingenstans, att man måste tänka efter hur mycket man måste tänka och anstränga sig för att ens lyfta armen. Detta sker ju automatiskt annars, men när man blir sådär megatrött, så blir man helt plötsligt medveten om att det inte alls sker automatiskt. De flesta har säkert varit så trötta någon gång när man varit lite sådär mysigt berusad och är på väg hem i en taxi eller via en vinglig långsam promenad och sen hamnar i sängen, eller soffan, eller kanske somnar på toastolen, och du sedan inser att du måste ta av dig kläderna. Ibland är man så trött så man helt enkelt skiter i det. SÅ känner jag helt plötsligt, från ingenstans, utan förvarning och det kan hålla i sig från en kvart till en halv dag. Men oftast, inte alltid, men oftast går det över om jag bara får sova en stund. Räcker med 15-20 minuter. Men fuck va irriterande det är! 24 bast och måste ha en stödvila då och då...

Nu är han på jobbet i alla fall och jag har passat på att plugga i två timmar medan han inte kan störa och nu ska jag passa på att ta en promenad medan det inte regnar! Och så har jag hört att man ska sluta när man befinner sig på top, och eftersom jag fick rätt på alla verifikationer på den första delen av uppgiften så väljer jag att pausa en stund nu!

Här nedan är förresten lite av det jag köpte på Larmäss hantverksmarknad i Järnboås. Ska införskaffa en till svamp i en annan storlek också och ställa fram nu lagom till hösten 😊

Likes

Comments

Godmorgon!

Idag är det söndag och jag skulle ha varit ledig om jag inte tog det här extrapasset. Men söndagar och höst, det är inte så mycket som händer då, tänkte jag och mosade in det här passet plus en till söndag i december.

Igår var jag till simhallen för första gången sen de stängde i våras/somras. Köpte ett terminskort och simmade 1700 meter på en timme, enbart bröstsim, och jag känner att jag måste investera i ett par simglasögon. Får kramp i nacken efter ca 500 meter, som i och för sig släpper ganska snart, men tror det underlättar simningen en del om man kan sträcka på nacken genom att ha huvudet under vattnet. Kanske att det går lite fortare då också..

Efter simningen så tog vi (S, F, J och jag) en fika, eller snarare brunch på "stan", det enda stackars stället som har öppet på helgen i den lilla hålan vi vistas i. Jag låter negativ, men detta är en vana jag absolut kan vänja mig vid! Egentligen lite tråkigt att behöva ha simningen liggandes på en lördag när man ändå har sovmorgon. Men alla (tyvärr väldigt få) andra dagar som det är "vuxenbad" som det så fint kallas, är jag på jobbet eller fredagkväll efter klockan 17. Kan hända, men inte jättetroligt att jag åker och simmar en fredagkväll.

Hem och försöka komma framåt i planeringen av studier. Gick verkligen inte som planerat, fastnar, förstår inte, blir irriterad, grinar en skvätt. Men nu har det i alla fall klarnat det som jag inte förstod. Två stora uppgifter kvar innan jag kan börja med inlämningsuppgiften som ska in om 1,5 vecka som är betygsgrundande. Usch, den ser vi inte fram emot att göra, speciellt inte parallellt med resten av studierna som flyter på precis som vanligt i rasande takt. Fruktansvärt stressigt och jobbigt och jag känner mig för varje dag som går, ännu mer säker på att ekonomi inte är något jag vill läsa mer, om inte absolut nödvändigt.

På eftermiddagen var jag på kryddparty. Har varit på ljuspart och inredningsparty förut, men kryddparty var något nytt, däremot något av de mer givande partyn jag varit på. Kryddor, buljonger, soppor och salter är ju ändå något man använder flitigt, till skillnad från ljus. Och priset var helt okej också!

Nu vaknar snart huset och det är dags att jobba, och inte enbart befinna sig på arbetsplatsen.

Likes

Comments

Jag önskar jag kunde lära mig att handskas med de totala motsattkänslorna jag känner för en och samma sak.

Jag känner ett sådant fruktansvärt starkt hat och svek. Jag hatar dig för allt du gjort och vill inte ha dig mer i mitt liv, vill inte att du längre existerar så jag slipper tänka och fundera på din existens och allt den för med sig.

Samtidigt känner jag ett sånt begär till att hjälpa. En skyldighet att hjälpa och en irritation när andra inte känner samma sak. De andra har fastnar vid hatet, precis som jag vill och egentligen borde göra. Men någonting i mig, jag tror det kallas omtänksamhet, gör att jag bara vill hjälpa. Vill få dig att tycka om mig så som du borde göra, som du alltid borde ha gjort. Känslan av skyldighet och på ett sätt "vilja" att hjälpa, gör att besvikelsen blir så stor när du visar dig missnöjd över vad jag presterat. Besvikelsen blir så enorm när du väljer att svika mig igen, trots att jag valde att för en stund, inte hata dig.

Jag önskar någon kunde berätta för mig hur det borde gå till. Var går gränsen för hur mycket man ska hjälpa någon annan utan att få någonting tillbaka, hur stor är hinken och hur mycket vatten kan man hälla i? Och om det är hål i hinken, hur vet man när det egentligen borde ha varit fullt? Hur många gånger ska man tälja ett streck på stickan efter att man blivit sviken, innan stickan går av eller försvinner? Hur mycket hat ryms det i en kropp innan den inte går att dölja mer? Hur länge går det att kombinera känslan av hat och omtänksamhet innan de blandar sig och man inte längre vet vad som är vad?

Om jag slår knut på mig själv, vem ska hjälpa mig att knyta upp mig?

Likes

Comments

Igår kväll var jag barnvakt till mina kusiner. De hade spenderat hela dagen med först träningar och sen bröllop för hela slanten. Fulla med mat och tömda på energi kollade vi på tv och sen hann de precis sätta på filmen och Marcus och Martinus innan de slocknade i soffan strax efter tio. Hämtade deras täcken och bäddade ner dem i soffan innan jag satte mig och läste lite om psykosocial arbetsmiljö och gick sedan och la mig i deras gästrum. Fick en blomma (som kommer passa perfekt i min nya kruka, som jag tänkte sätta plättar i luften i) och ett ljus som tack för hjälpen. Kvalitétstid med kusinerna behöver jag ju inte ha ett så stort tack för!

Idag är det söndag och jobb som vanligt...

Likes

Comments

Usch det är så sorgligt. Trots att det sker varje år så känner man, också varje år hur allt bara sakta men säkert går ner i sorg och att glädjelivet lixom sakta förflyttas och så småningom hamnar i en liten prydlig ask med en fin rosett runtom. Det är inte längre möjligt att dölja åt vilket håll det är på väg. Jag pratar om hösten, inget farligare än så. Men det är ju så uppenbart att vi hoppats på den där sista sommarknäppen, men som vi nu vet aldrig kom. Med en medeltemperatur om dagarna med ca 9 grader så kan vi utan beslutsångest plocka undan både sandaler och shorts.

Vi hoppas på en färgglad och varm höst, egentligen bara för att man hela tiden måste ha något att se fram emot. Att det är mysigt med tända ljus på kvällarna är ju egentligen bara för att kompensera det ljus som försvinner på dagarna. Jag säger inte att hösten varken är ful eller tråkig. Det är fint med färgglada löv och mysigt med filmkvällar i höstmörkret. Men det är en sorglig tid, för den varma ljusa tiden är förbi och hösten är bara tröskeln till den kalla och mörka.

Jag säger inte heller att vintern är tråkig och deprimerande i sig. Det är mysigt med tända ljus och det kan vara fantastiskt fint. Men alla dessa småsaker vi försöker övertala oss själva med att vintern är lika bra, kompenserar ju inte den långa tiden som vintern består eller det ständiga mörker den för med sig. Det är omöjligt att leva sprudlande genom att se fram emot tre fyra saker under så lång tid. Man kvävs, och det vet vi alla att vi kommer göra. Det enda som gör att vi inte dör under vintern är hoppet och längtan om att ljuset och värmen ska komma tillbaka. Och som tur är så gör den ju det.

Fyll hösten med massor att se fram emot, spara inte alla planer och idéer till sommaren. Jag har sparat allt som går att göra inomhus till vintern. Renovera byrå, möblera om, all typ av sortering och organisering. Massor med bra böcker står på kö och filmer jag vill se sparar jag till då. Allt för att hålla den mörka tiden av året sysselsatt. För det finns som sagt inte så mycket att se fram emot. Man måste leta. Och det är sorgligt. Fyll vintern med ljus, musik, vänner, resor, spel, pyssel, lekar, fester, shopping, god mat, renoveringar och mys!

MEN, en positiv sak med höst är detta. Svamp i massor! Vi var ute i mindre än en timme och plockade två fulla ica-kassar!

Likes

Comments

Idag har vi haft sån där kvalitetstid tillsammans. Vakna tillsammans utan att behöva stressa upp ur sängen, äta frukost tillsammans, (jag äter, han dricker kaffe) och sen tog vi en tur till skogen och plockade lite svamp. Eller så lite blev det inte, en hel ica-kasse med trattkantareller och en halv med vanliga kantareller. Den ena kassen gav vi till grannen och den andra till svärmor. Käkar lunch tillsammans och sen åkte han till jobbet. Jag älskar min vardag (ibland, inte häromdagen till exempel), men ibland när man bara kan göra det som faller in och det inte finns så mycket stress över saker, (nu finns det alltid externredovisning att plugga, men det hinner jag plugga en timme inatt när jag är på jobbet och huset sover) och framförallt göra saker tillsammans.

Jag tror jag är ganska bortskämd som tjej där, visst jag får vara själv enormt mycket när det är jakt och kräftfiske och öldrickarkvällar. Men vi spenderar mycket tid ihop och gör mycket tillsammans, (nu menar jag absolut inte såna där tråkiga saker som städning, tvättning och liknande, för såna aktiviteter får jag fan inge sällskap till), vi kan åka till Örebro o käka lunch, plocka svamp i skogen, åka iväg och ta en fika och så finns det ju massor att göra hemma, men också att bara göra ingenting tillsammans. Han är bara bäst!

Vilket dravelsnack.. Idag jobbar jag kväll och natt tills klockan 10 imorgon FM och då går jag direkt över till ett pass på ICA mellan 10-18. På lördag jobbar jag dag och på kvällen ska jag vara barnvakt åt mina kusiner och på söndag är det jobb igen 08-08 som vanligt. Den här helgen blev helt plötsligt inte så lång, och speciellt inte något att se fram emot. Får se fram emot måndag när jag är ledig. (Och har ytterligare en veckas planering inom externredovisningen att ta mig an).

Nu ska jag lyssna på musik, plocka tvätt och packa inför de kommande arbetspassen!

Likes

Comments

Folk måste tycka jag är konstig som går runt och skrattar eller åtminstone småflinar för mig själv hela tiden. Lyssnar nämligen på Mia Skäringers och Anna Mannheimers pod. Jisses vad man får skratta ibland, och självklart just när det kommer bilar längs vägen när jag går promenad.

Nu har jag pluggat, tvättat och vikt tvätt och dammsugit och äntligen tagit mig tid för en promenad. Jag har dessutom varit så duktig och anmält mig för distanstentamen på Cityakademin i Örebro i oktober. Känns som en evighet kvar, men vet att det bara kommer rassla till så är den där jävla tentan här och sniffar mig i hälarna. Nu ska jag plugga lite till så jag kommer i bättre fas med planeringen innan herrn i huset kommer hem och det är dags att sova.

Likes

Comments