Jag har alltid skrivit. 

På den gamla goda tiden så var det dagböcker som fylldes pärm till pärm. När internet slog igenom som en käft smäll så entrade bloggandet mitt liv. Jag undrar hur många man avverkat genom åren. Stängt ner & startat upp.

Det är 3,5 år sedan jag aktivt skrev. Under den här tiden så har jag försökt, till & från. Men inte riktigt fått till det.

Men jag har behovet. Inte hela tiden. Inte alltid. Men likväl ett behov av att skriva. Så nu är vi här. En ny kula. En ny blogg att lägga till samlingen. Ett forum för mig att helt utan mening eller mål sätta ord på, allt & ingenting.

Jag tänker inte lägga någon press på mig själv. Sista som behövs i mitt liv just nu. Men bara vetskapen om att möjligheten finns när andan faller på känns väldigt bra.


Så då åker vi.

Piamatilda: femhundrafemtioelvapunktnoll.

Likes

Comments