Bilder tagna av Ellen Ericson . Redigerade av mig.


Medan jag var i Stockholm passade vi självklart på att fota lite. Vi tog med oss kamerorna ut på bakgården och knäppte lite bilder. Så in och kolla på Ellens blogg för mer bilder.

Ps, jag går lite i tankarna att köpa ett nytt objektiv, närmare sagt ett 50mm objektiv eller något annat fast objektiv med kortare brännvidd. Så har ni några tips får ni gärna dela med er.

Hörs snart :)



Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Alltså WOW, vad fort tiden går när man har kul, haha. Kom hem från Stockholm i söndags, och sen dess har dagarna bara swishat förbi. Direkt när jag kom hem med tåget åkte vi ut och grillade vid en slogbod i skogen i solnedgången, M A G I S K T! Sen dagen efter det åkte jag ner till Insjön, och sen hem igen för att spendera typ hela dagen i stallet och sen skräckfilmskväll hemma hos Maya. Helt plötligt var vi framme vid dagens datum haha.

Men tillbaka till det som inlägget faktiskt ska handla om; sista dagarna i Stockholm. På Tordagen när jag kommit hem till Mormor och Morfar efter att ha varit med mina kusiner så ställde jag mig och tvättade Morfars båt. Det har blivit lite som tradition att jag, morfar och mamma gör det varje år, och vi har nu hittat en bra rutin med att morfar demonterar ställningen medan jag och mamma rengör interiör och sedan putsar upp utsidan. Men iår fick jag och morfar göra det själva, vilket gick minst lika bra.

Sen på fredagen åkte jag hem till pappa där en massa kompisar hade samlats för att fira hans 50års dag. Påväg hem när pappa hade hämtat mig råkade däremot vår bil mosas framtill då en person backade rätt in i oss, fyran man blir ju skakig i hela kroppen när sånt händer. Men vi tog oss hem och kunde trots det mysa på en resturang med resten av familjen och vänner.

Sen på lördagen var själva riktiga festen. Det var verkligen så kul och så himla behövligt för mig att få träffa lite annat folk.

Hela veckan har verkligen känts välbehövligt, hur bra jag än trivs i Mora och i Dalarna så var det bra med en paus. Att få se lite annat folk, liv på gatorna på kvällen och lite annat perspektiv var det så behövdes för att jag skulle få en nytändning.

Likes

Comments

HON KLARADE DET!!! Äntligen tog min fina kusin studenten! Hon är så jävla grym! Jag tror vi alla som tagit studenten vet hur jävla kämpigt det kan vara vid så många tillfällen genom gymnasiet, men hon klarade det!! Å jag är så himla stolt!

Jag och hennes familj stod vid utspringet och såg henne springa ut från Kärrtorp gymnasium. Vilket kaos det va, till och med polis fick tillkallas med kravallutrustningen. Detta på grunt utav att väldigt många personer inte kunde sköta sig och vaskade andra i folkhavet. Det som gjorde mig irriterad va att dom inte gav sig, och att detta nästan gjorde att alla inte fick springa ut.

Men dagen kunde ju endast bli bättre efter detta, och det tror jag Ellen verkligen tyckte den blev, för på slutet av dagen firade vi henne hemma med hennes vänner och vår familj.

Likes

Comments

Första dagarna i Stockholm har nu passerat och mycket har hänt på få dagar. Jag har haft fullt upp och faktiskt inte haft den där hemlängtan som jag nästan alltid brukar få när jag åker till Stockholm. Har däremot saknat vissa personer grymt mycket, men det är en annan sak haha.

Fösta dagen här åkte vi till Mall of Scandinavia, rip min plånbok säger jag bara, haha. Nej men försökte verkligen hålla i mig hårt och inte shoppa för mycket. Däremot kunde jag ju inte hålla mig ifrån vissa saker som bara var för fina för att inte följa med mig hem. hehe.

Andra dagen träffade jag en mycket saknad kompis, man kan ju säga att vi hade mycket att ta igen, och jag hade seriöst värk i mina käkar för att jag skrattat och pratat så mycket. Vi hade bestämt att vi skulle ta en promenad och lyckades hamna väldigt långt ifrån där vi startade. Det hann liksom bli mörkt medan vi var ute haha.

Sen dagen efter det tog min kusin äntligen studenten, ett eget inlägg kommer upp om det med bilder från hennes dag! Kan kort bara säga att det var verkligen KAOS, tror inte någon missade nyheterna om utsprånget från Kärrtorps gymnasium, där hon gick.

Jag har även äntligen fått min älskade Chai Latte som inte finns i Mora, den var efterlängtad kan jag säga! Jag har hunnit sitta vid min älskade brygga och bara lyssnat på vågorna som slog mot stranden. Och sen träffat alla nära och kära i familjen.

Fram tills nästa gång får ni ha det så bra.

Hejdå!

Likes

Comments

Sista stoppet för lilla resan var Njupeskär. Njupeskär är alltså Sveriges största vattenfall beläget i Fulufjällets nationalpark. När vi kom dit hade vädret hunnit blivit ännu sämre, och det var nästan så att vi kunde känna regnet hängandes i luften. Men med tappra steg tog vi kameran och gick de två kilometrarna till Njupeskär.

Efter halva vägen så började det självklart att regna, och vi hade ju inte haft en tanke på att ta med regnjackan eller paraplyet i bilen, trots att vi hade trott att det skulle börja regna. Fråga inte hur vi inte kunde tänkt på det. Men med kameran instoppad under fleecetröjan och beslutsamma steg så tog vi oss närmare och närmare vattenfallet. Stenarna var hala och vi båda var extremt trötta och hungriga. Men framåt tog vi oss.

Tillslut kom vi fram. Det var verkligen magiskt vid vattenfallet. Desto närmare vi gick mot utisktplatsen, desto mer vattenånga fick vi gå igenom och desto blötare blev vi. Jag tror vi båda stod lika häpna vid fallet. Det var verkligen så mäktigt!!

Tillslut fick vi gå tillbaka, och vägen mot bilen kändes ännu längre än vägen som vi gått för att komma till fallet. Våra magar ekade verkligen tomt vid det här laget.

Men tillslut nådde vi fram till bilen och kunde proppa i oss all mat vi hittade däri. Kristin somnade så fort vi kommit ut ur Mörkret som vägen kallades, och sen sov hon nästan hela vägen hem medan jag körde. Only fair då hon körde oss till Idre. Jag tycker verkligen att det är så himla kul att köra bil, så jag njöt bara av att få sitta i förarsätet och poppa musik, haha.

Det här var alltså slutet på resan, jag vet inte riktigt vilken nästa resa blir, men inom snar framtid kan ni räkna med liknande inlägg. Fram tills dess återgår vi till de vanliga inläggen. Ni ska få höra mer om Stockholmsresan (som jag forfarande befinner mig i) och sen ska jag hem till vackra dalarna igen.

Men fram tills nästa gång får ni ha det så bra!

Hejdå!


Likes

Comments

Igår efter att jag slutat jobbet tog jag och mamma bilen ner till Stockholm. Resan gick otroligt snabbt och smidigt, ett bevis på att jag åkt väldigt mycket bil det senaste året haha.

Nu sitter jag i en fåtölj hos mormor och morfar, åskan mullrar utanför fönstret och regnet väller ner. Så vad bättre finns det och göra än och uppdatera bloggen lite.

I vilket fall kommer jag att stanna här i Stockholm tills på söndag. Min fina kusin tar studenten och min pappa har fyllt 50år. Jag ska även hinna träffa lite vänner och släkt medan jag är ner. Så förvänta er mååånga bilder från det veckan som kommer.

Men fram tills dess får ni ha det så bra!

Likes

Comments

Vi fick skjuts upp till Nipfjället av Kristins pappa i hans Ford Ranger. Fullt ös gick det uppför en av Sveriges högst belägna bilvägar. Jag var upp till nipfjället i vintras med några kompisar. Men på grund utav att det var vinter och typ en halvmeter snö på dom oplogade vägarna så kunde vi inte ta oss längre än till parkeringsplatsen. Men redan då tyckte jag att det var otroligt häftig utsikt. Däremot jag kan säga att det var ingenting jämfört med om man åkte upp ännu längre, som vi gjorde nu. Helt sjukt vackert, med utsikt ända till Städjan, som roligt nog ser exat ut som en vulkan. Riktigt häftigt!

Efter att ha åkt en bit på fjället kom vi fram till "the magic road"... något som jag fortfarande inte kan förstå. För då kom vi till en skylt som hänvisade att man skulle stänga av motorn, frikoppla bilen och släppa kopplingen. Backen sluttade uppenbart uppåt, men trots detta åkte bilen framåt. Väldigt svårt att förklara i text, men logiskt sett så ska bilen i detta fall egentligen åka bakåt neråt istället för som den gjorde nu, framåt uppåt. Sjukt oklart. Så om någon vet och har lust att förklara hur och varför detta kan ske, så feel free att göra det i kommentarerna. Kan i sånna fall återkomma med ett nytt inlägg om hur det kan bli så. Enligt historierna så ska alltså berget vara magiskt och att det därför blir sådär när man frikopplar. Men jag skulle gärna vilja ha en logisk förklaring till det hela haha.

När jag försökt komma över förvirringen så gick vi och knäppte massa fina bilder, delar med mig av dom här. Såg även ren för första gången i mitt liv, det var också riktigt häftigt!

Tills nästa gång, då jag ska berätta om sista delen i denna lilla serie. Då vi åkte till Njupeskär; Sveriges största vattenfall, så får ni ha det så bra.



Likes

Comments

Så på Tisdagen åkte jag och min kompis Kristin till Idre för att överaska hennes pappa på hans födelsedag. Till Idre tar det ungefär två timmar att köra med bil, så vi sa det, att om en kör upp så kör den andra ner. Klockan 12 gav vi oss iväg, med lunchlådorna framplockade i bilen satte vi full rulle mot Idre. Vi hade spellistor fullspäckade med nya låtar och bilen proppad med godsaker, det ändå vi inte hade var en nyvaknad bil…. vilket vi självklart inte reflekterade över förrens mätaren lös rött… och vi då var mitt ute i ingenstans med tre mil kvar till Idre och närmsta bensinmack…. Kan säga att det var spännande tre mil i bilen, haha. Men vi klarade oss fram till Idre. Sedan var det bara sista lilla biten utanför Idre,d är Kristins pappa äger en stugby, kvar.

Det roliga med att åka med någon som Kristin, som har koll på området, är att man får höra så många spännande historier och vandringssägnen om området. Till exempel berättade hon om en jättestor sten som fann ute i skogen. Den här stenen såg exakt ut som ett ansikte som satt på en hals, och varje natt klockan tolv sades de att detta stenhuvud snurrade ett helt varv runt sig självt. Kristin stannade och visade mig det så kallade stenhuvudet. Och mycket riktigt så såg det verkligen ut som ett ansikte. Helt sjukt att det kan ha fått den exakta formen. Tyvärr fick jag ingen bild på ansiktet, men däremot väldigt fina bilder på utsikten från Kristins pappas hus.

Efter att vi varit o hälsat på där åkte vi till Nipfjället, men tänker att jag tar det i ett annat inlägg.

Tills dess får ni ha det så bra!



Likes

Comments

Vilken paus det blev från bloggen, hela två veckor har jag varit borta. Eller ja, borta och borta, jag har varit hemma hela tiden haha, men borta från bloggen så att säga.

Otroligt mycket har hänt, både roligt och tråkigt. Men främst har jag haft en väldigt stressig period som jag inte vetat för fem öre hur jag skulle hantera. Då blev bloggen lidande. Men förhoppningsvis så ska den igång nu igen, med inlägg några gånger per vecka. Vi får se vad som händer framöver helt enkelt.

Har däremot sjukt mycket och berätta från den här lilla bortaperioden, så lite sånna inlägg kommer upp de närmsta dagarna. Börjar berätta om roadtrippen vi tog till Idre, för de är nog det häftigaste jag har varit med om.

Men ha det gott så länge så hörs vi imorgon.


Likes

Comments

För några veckor beställde jag en ny cykel. Har under en längre period tyckt att det varit så himla härligt att cykla, men inte haft tillgång till en riktig mountain bike, men nu så beställde jag äntligen hem en.

En Merida Juliet, och den är så himla snygg, vit med rosa text. Dessvärre, om jag känner mig själv rätt, så kommer jag tvätta den där cykeln mer än ofta haha. Särkilt eftersom att den är vit, så vill jag verkligen att den ska hålla sig ren och snygg.

Igår kom iallafall cykeln hem, och självklart tog jag och Kristin oss en tur i skogen med dom. Otroligt bra cykel måste jag säga. Däremot har jag aldrig haft en MTB cykel innan, så det lär ta ett tag innan jag vänjer mig och lär mig cykla med rätt teknik på den.

Visst är den fin?


Likes

Comments