Header

Sådärdå, då var vi hemma i fina lilla Mora igen, välbehållna och några erfarenheter rikare.

Om vi ska lite fint summera resan, så hade vi lite grovt planerat (jag och Kristin) att åka till Västerås, sedan vidare till Örebro via Strömsholm och sen till Köping. Resan började precis som planerat med att vi körde till Västerås med första stoppet Anundshög som är en gammal vikingagrav med olika skeppsättningar, högar och faktiskt en runsten. Det var riktigt mäktigt att gå runt där i solnedgången, och det kändes nästan lite heligt att gå in i skeppsättningarna. Morgonen efter åt vi världens godaste frukost på Ikea (deras brunch buffé) och sen gav vi oss in i shoppingcentret och spenderade lite pengar. På eftermiddagen åkte vi till Ryssbo Gård på Ängsö och red Islandshästar, jag fick rida på en så sjukt söt liten krabat som hette Kari. Vi red en tvåtimmarstur i jättefin miljö och fick prova på alla gångarter. Sjukt kul!

Det var dagen efter det som det började hända lite saker. Men som planerat åkte vi till Strömsholms slott, både jag och Kristin lika hänförda av naturen där. Vi sprang runt lite runt slottsgården, kollade på dom fina hästarna, fotade slottet och all natur runt omkring..... Sen fick jag skavsår på hälen av stövlarna. Det i sig låter kanske inte så farligt. Men det var där det gick utför. Kristin gick in på slottet på toa och jag gick själv till bilen för och byta skor. Jag öppnar bagageluckan, lägger telefonen och bilnycklarna i fönstret och sätter på mig mina träningsskor. Stänger bagageluckan och ska gå till framdörren för att slänga in stövlarna. Bilen är låst..... Det tåls nu att tillägga att jag kör en Ford Focus - 05. Det går endast att öppna bagageluckan med nyckel eller via en knapp framför ratten. Ni ser problemet va?Nyckeln blev inlåst, tillsammans med min och Kristins båda telefoner OCH våra plånböcker.

Efter mycket om och men, några lånade telefoner från slottets reception och kafeteria, lite sökande på internet med personalens privata telefoner och kanske två timmar senare så lyckades vi få dit en låssmed som kunde öppna upp bilen. Ja ni, det var verkligen en resa, haha.

Vi åkte i vilket fall till Örebro som var en SÅN fin stad, sen åkte vi till Köping där vi sov en natt samt tittade på en borgruin som jag absolut inte kommer ihåg namnet på just nu.

I vilket fall har det varit en SJUKT bra resa och jag har haft så himla kul!!


Likes

Comments

Jag och Kristin pratade om det i bilen nu när vi åkte hem; att det var så himla skönt att vi varit ute och faktiskt gjort något, så att vi nu kunde gå hem och lägga oss i sängen med datorn i knät haha. Jag kan liksom inte bara sitta inne en hel dag med gott samvete, jag måste liksom ut och göra saker. Har ni någon sån konstig tanke ibland?

I vilket fall, kusinerna kom ju hem till oss i lördags, så nu är det äntligen lite liv hemma. Det blir lite långtråkigt när det för det mesta är lugn, jag trivs bland lite liv och rörelse då och då.

Jag har även jobbat hela helgen, det var fullt ös på jobbet. Så det är så skönt att få några dagars ledighet innan det drar igång på riktigt sen.

Men vi hörs sen, nu ska jag redigera bilder från dagen.

Haade (Ja, vi har haft jäävligt många norska kunder, och ja, jag äslakr dom haha)


Likes

Comments

Kan man annat än att älska dessa sommarkvällar?

Värmen som ligger som ett skyddande lakan, doften av sjövatten och syrener, solnedgången i horisonten. Nej det finns seriöst inget bättre.


Likes

Comments

Så, nu har vi kommit hem från Idre igen. Jag är dunderförkyld och supertrött, men wow vad kul vi har haft. Älskar verkligen att bara göra sånna här kortare resor och komma bort lite.

Kristin och Maya kom och hämtade mig efter jobbet, därifrån åkte vi direkt till Max hamburgare, sen fick jag köra upp till Idre medan vi åt. Alltså, jag tycker verkligen att det är såå himla kul och köra bil, haha.

Ungefär två timmar senare, kanske lite mer, så var vi framme. Det hade då spöregnat hela vägen. Och visst, regn och åska med blixtar är sjukt mysigt när man sitter i en bil. Inte lika mysigt när man packat för sommar och dessutom ska ut och fiska. Men vi väntade tålmodigt ut regnet och gav oss sedan ut till en sjö i närheten. Jag hade aldrig fiskat innan, och innan jag hade fått till rätta knycken med haspelspöt så var det lite svårt, lyckades plantera mitt drag djupt i sjögräset en gång, men lyckades rädda det haha. Däremot började det självklart att regna igen, men envisa som vi var så stod vi envetet kvar. Tills att det började åska, då gav vi upp för dagen. Med noll i poäng till oss vad det gäller napp.

Vi hade kanske inte tur med vädret, och kanske inte med fisken heller... men jäklar vad kul vi hade det.


Efter det åkte vi till stugan som vi fått låna, vi började kolla på en film, men både jag och Maya var alldeles för trött för att kolla, så vi kröp ner i våra sovsäckar för att sova. Men som vanligt när man ska sova så kommer energin helt plötsligt och gör sig påmind. Det slutade med att vi låg uppe en timme till och bara pratade.

Andra dagen tog vi båten ut i ån utanför, det var både motvind och motströms. Jag har kommit på att jag verkligen SUGER på att ro, haha. Däremot var det sjukt häftigt, för på kanten av ån så stod det en hel flock med renar. Vi försökte verkligen kasta betet på alla ställen där vi kunde tänka oss , vi fick napp två gånger, men ingen fisk som ville fiastna på kroken.... så tillslut, innan energin var helt i botten, rodde vi tillbaka och åt lite lunch.

Eftersom att Maya aldrig varit till Idre innan så var det en självklarhet att ta henne till Nipfjället och trollvägen. Maya var inte lika imponerad av Trollstigen som jag var första gången. Men alltså jag kommer aldrig tröttna på den platsen, så sjukt vackert!

Ja, det var väll ungjefär den resan, efter Nipfjället packade vi bilen och åkte hem, jag sov i bilen nästan hela vägen hem, när vi inte sjöng för fulla muggar vill säga.


Likes

Comments

Tog med kameran till stallet och gjorde ett försök till att fota min mycket äskade, men väldigt envisa ponny. Det givk faktiskt ganska bra, trots att både Jenny och mamma var väldigt otåliga och helst inte ville stå still och vara medhjälpare eller modell så fick jag ändå ganska fina bilder på Jenny. Hon betyder verkligen så mycket för mig, den här ponnyn.


Likes

Comments

Jag tror inte ni förstår hur mycket man kan älska dessa fyrbenta. Det är verkligen helt galet hur mycket kärlek dom sprider, det är så att mitt hjärta gör ont. Så mycket älskar jag dom haha. Nej men jag hade aldrig klarat mig utan dom.

Så här får ni lite bilder på fluffisarna.


Likes

Comments