View tracker

​Tjaaaa!

Idag har jag skrivit mera på mitt gymnasiearbete och det har gått bra som vanligt, inga problems.
Det börjar kännas som att jag är klar med det nu men ska kolla igenom det lite bara och sen bestämma om jag är klar eller inte!

Detta har jag skrivit idag: 

Grafikminnet

Minnet på grafikkortet är en annan sak som skiljer mellan olika grafikkortsmodeller. Grafikprocessorns jobb är att avlasta den vanliga processorn med det grafiska arbetet. Istället för att låna lagringsutrymme av det vanliga arbetsminnet har den sin egen motsvarighet. Det minnet kan variera i både storlek och hastighet.

Vilken storlek på grafikminne som används varierar mycket, men standardgrafikkort brukar idag ha runt 2 GB medan prestandamodellerna har 4 GB eller mer. Informa­tionen som lagras i minnet är exempelvis texturerna som används av spelet. Precis som med fotografier är högupplösta texturer mer detaljerade och tar därför också mer plats. Ju större minne grafikkortet har, desto mer högupplösta kan texturerna vara.

SLI och Crossfire

För ännu högre spelprestanda kan vissa moderkort ha flera grafikkort installerade samtidigt. Denna teknik kallas SLI eller Crossfire beroende på om det är Nvidia eller AMD grafikkort. SLI-tekniken går ut på att låta två eller fler likadana grafikprocessorer jobba tillsammans för att åstadkomma en ännu mer detaljerad eller mer frekvent uppdaterad bild. Detta kan göras genom att låta korten uppdatera bilden om vartannat eller låta dem ta hand om halva bilden var. Det ger en prestandaökning, men den är inte lika stor som om de två grafikkortens individuella prestanda hade adderats rakt av.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

​Jag vet att jag inte uppdaterat bloggen på ett tag nu men det är bara för att jag varit i Spanien under sport lovet så kunde inte göra något då. Nu är jag hemma så det kommer bli mera blogginlägg nu! :)

Likes

Comments

View tracker

​Idag har jag skrivit vidare om datorkomponenter! Jag hann skriva rätt så mycket idag faktiskt och det var jätteroligt!

Jag har inte stött på några problem denna gång så det har rullat på bra. 

Totalt så är hela arbetet just nu på 14 (snart 15) sidor långt. Det känns bra att det börjar få en hyfsad längd nu! :D


Detta har jag skrivit idag (som vanligt finns det bilder som inte följer med till bloggen):

Hårddisk (HDD)

Hårddisken består huvudsakligen av en eller flera roterande magnetiska skivor som ligger ovanpå varandra. Varje sida av skivan har sitt eget skrivhuvud som läser från eller skriver till skivan. Det finns alltså vissa likheter med en gammal vinylspelare. Skivan roterar under skrivhuvudet, vilket i sin tur kan flytta sig fram och tillbaka över skivan för att komma åt olika delar.


SSD (Solid State Drive)

SSD (Solid State Drive) är en modern utmanare till den traditionella hårddisken. Den bygger på teknik som är lik den som används i USB-minnen och är därför helt fri från rörliga delar.

Den stora fördelen med SSD-enheter dess hastighet. Idag är SSD-enheterna helt överlägsna de mekaniska hårddiskarna när det gäller att starta program eller hela operativ­system på kort tid. Vid så kallad sekventiell läsning kan många SSD-enheter läsa in filer i över 500 MB/s, medan vanliga mekaniska hårddiskar brukar ligga runt 80 MB/s. Vanliga mekaniska hårddiskar har dessutom en accesstid på ungefär åtta millisekunder, medan motsvarande fördröjning är nästintill obefintlig på SSD-enheter.

Att byta från en mekanisk hårddisk till en SSD-enhet är (tillsammans med uppgra­dering av arbetsminne) det bästa som kan göras för att snabba upp en trött och gammal dator. Här följer ett exempel som visar förändringen av uppstartstiden för en kontorsdator vid byte till en SSD-enhet istället för en mekanisk hårddisk. Hårddisken i exemplet är en Western ­Digital Green-hårddisk och SSD-enheten är en Sandisk Extreme (läser upp till 550 MB/s). Operativsystemet i exemplet är Windows 7.

SSD-tekniken är fortfarande ganska ny vilket gör att priset per gigabyte är relativt högt, men i takt med att priserna sjunker kommer allt fler bärbara datorer att utrustas med den nya disktypen. I stationära datorer där det får plats flera lagringsenheter borde en SSD-enhet vara standard redan idag. Där går det exempelvis att dela upp lagringen på följande sätt för att både få en snabb dator och hög lagringskapacitet.


Nätaggregat (PSU)

Komponenterna i en dator ström försörjs av nätaggregatet (kallas även nätdel eller PSU, Power Supply Unit). Datorns nätaggregat levererar flera olika spänningsnivåer (12 V, 5 V och 3,3 V).

Vid datorköp ges sällan nätaggregatet någon större uppmärksamhet, trots att det spelar stor roll i sammanhanget. Ett nätaggregat påverkar datorsystemets stabilitet och i slutänden även de övriga komponenternas livslängd.

Nätaggregatet är den enskilt största och tyngsta komponenten i datorn. Oftast sitter det monterat högt upp i datorn. Det börjar dock bli populärt med chassin där nät­aggregatet sitter längst ner istället. Detta eftersom nätaggregatens vikt har ökat med tiden (i samband med den ökade totaleffekten) och låg montering ger en lägre tyngdpunkt.


24-pin-anslutningen används för strömförsörjning av moderkortet. Den försörjer även enheterna som drivs via moderkortet (undantaget processorn som har egen strömförsörjning). Det kan uppstå viss förvirring kring den här kontakten då den finns i två utföranden med olika antal stift (20 respektive 24 stycken). Moderkort före ­PCI-Expresstiden använder 20-pin-kontakten då 24-pin-kontakten utvecklades för att strömförsörja PCI-Express-kort.

Ett nätaggregat kan märkas med 80 Plus om det har en pålitlig effektfaktorkorrigering och strömeffektiva komponenter. Kravet är att minst 80 % av energin ska finnas kvar efter transformeringen. 80 Plus-certifieringen tyder därmed på att nätaggregatet är både bra för miljön och för plånboken.


Eftersom att utvecklingen har gått framåt så har märkningen utökats med fler steg som ställer ännu högre krav på nätaggregaten. Bilen nedan visar de tre första stegen i den nya 80 Plus-skalan.


Modulära nätaggregat

Vid montering av ett nätaggregat i ett chassi brukar det bli en hel del kablar över som inte används till något. De har en tendens att vara i vägen och påverka datorns luftflöde. Lite mer exklusiva nätaggregat brukar därför ha löstagbara kablar för att låta datorbyggaren själv bestämma vilka kontakter som ska användas. Dessa nätaggregat kallas modulära. Använd gärna buntband för att bunta ihop och fästa lösa kablar i datorlådan. På så sätt riskerar de inte att hamna i fläktarna.


Grafikkort (GPU)

Det finns idag en väldigt många olika grafikkort. Nvidia har sina Geforce-kort och AMD har sina Radeon-kort. När det gäller inbyggda grafikkretsar har även processortillverkaren Intel stora marknadsandelar. De olika grafikkorten och kretsarna skiljer sig mer eller mindre från varandra. Det är oftast svårt att jämföra två modeller då det är många faktorer som spelar in för hur väl de presterar 

Likes

Comments

Idag har jag fortsatt att skriva om olika datorkomponenter i min guide! Det går jätte bra och det är väldigt roligt.
Det enda problem jag haft nu är lite strul med datorn men det var inget som inte gick att lösa!

Detta har jag skrivit idag (notera att jag även har bilder som förklarar en del saker, har bara inte med de på bloggen):

En processor behöver ibland behandla samma data flera gånger. Istället för att hämta informa­tionen från arbetsminnet (RAM) varje gång, kan de nästkommande instruktionerna ligga i processorns eget minne. Mängden cacheminne har stor inverkan på datorns ­prestanda, då stor cache minskar antalet gånger som processorn behöver läsa från arbets­minnet.

Processorn har dessutom flera olika lager av cacheminne. De kallas för L1, L2 och L3 (det är inte alla processorer som har alla lager). Skillnaden mellan dem ligger i storlek och åtkomsttid. Om det inte står vilket lager av minne som specificeras är det oftast L2- eller L3-cachen det handlar om eftersom L1-cachen alltid är liten.

Kärnan (core på engelska) är den del i en processor som utför beräkningarna. Förr i tiden användes enkärniga processorer som endast kunde utföra en beräkning åt gången. Det gjorde att köer uppstod när många processer var igång samtidigt. Ett bekant problem var när exempelvis musikspelaren kördes samtidigt som ett annat krävande program. Musiken kunde då hacka till eller stanna av när processorn utsattes för hög belastning från det andra programmet.


Arbetsminnet (RAM)

Arbetsminnet eller RAM-minnet är en av de väsentliga delarna i en dator. Om inget minne är installerat kommer datorn inte att starta. Det som skiljer mellan olika minnen är bland annat tekniken, hastigheten och storleken.

De första datorerna som kunde lagra data använde bandstationer. Där gick det endast att läsa och skriva information i en bestämd ordning. Om informationen som skulle hämtas var skriven i slutet av bandet fanns det inget annat val än att spola fram dit. Arbetsminnet behöver inte läsa allt i samma ordning utan kan gå direkt till adressen där den efterfrågade informationen finns lagrad.

Det finns hårddiskar, arbetsminnen, cacheminnen, flashminnen, optiska lagringsmedier och många andra typer av lagringsmedium. Alla lagrar ettor och nollor men skiljer sig från varandra när det gäller hur snabba de är och på vilket sätt de lagrar informa­tionen. Hårddisken är ett lagringsmedium som är lämpligt för större mängder data. Den är relativt billig och behåller all information även när datorn stängs av. Däremot är den för långsam för att processorn ska kunna arbeta effektivt med den. Då processorn är mycket snabb på att behandla information behöver den ett snabbt minne att arbeta mot. Om processorn måste vänta på att informationen ska läsas eller lagras sjunker datorns prestanda. Arbetsminnet används för att lagra all data som processorn behöver för stunden eller inom en snar framtid.

När datorn startar hämtas operativsystemets viktigaste delar från hårddisken och läggs i arbetsminnet. På så sätt blir de lättåtkomliga. När operativsystemet sedan används för att starta ett program läggs även det in i arbetsminnet. Samma sak gäller eventuella dokument som programmet öppnar. När programmet sedan avslutas rensas det bort från arbetsminnet för att ge plats åt ny information.

Likes

Comments

Tjoo

Jag vet att jag inte uppdaterat bloggen så mycket den senaste veckan och det beror helt enkelt på att jag inte haft tid. Jag har praktik till kl 17 varje dag och när jag kommer hem så finns det andra saker att göra. Jag kommer dock bättra mig nu och uppdatera bloggen mera!

Förövrigt så tycker jag att det är  väldigt roligt att skriva om datorkomponenter eftersom att jag älskar att hålla på med allt har med datorer att göra! 

Likes

Comments

Idag har jag börjat med att skriva om datorkomponenter! Jag började med att skriva om moderkort. Jag tycker att det är väldigt roligt att skriva om datorkomponenter eftersom att jag är väldigt intresserad av just datorer.

Inga problem denna gång, allt har gått på jättebra!

Det här har jag skrivit idag:

Moderkort

Moderkortet är komponenten som sammanlänkar processorn med övriga enheter samt öppnar vägar för kommunikation mellan dem. Alla anslutningar i datorn går till eller frånmoderkortet på något sätt.

Moderkorten baseras främst på ett chipset som beskriver hur de sammanlänkade komponenterna skall kommunicera sinsemellan. Chipsettet var tidigare två kretsar som kallades nord- och sydbrygga. Nord­bryggan var direktlänkad till grafikkortet, arbetsminnet (RAM), processorn och sydbryggan. Sydbryggan tog i sin tur hand om all data till och från alla in/ut-enheter, exempelvis mus, tangentbord, ljudkort, nätverkskort och lagringsmedia såsom hårddiskar.

Bryggorna var strategiskt placerade på moderkortet. Nordbryggan låg centralt mellan processorn, arbetsminnet(RAM) och grafikkortet. Sydbryggan placerades vanligtvis nära expansions portarna för tilläggskorten och hårddiskarnas dataanslutningar på moderkortet.

Dagens moderkort har ett annat utseende. Från att vara baserade på tre stycken chip (processor, nordbrygga och sydbrygga) är de idag istället baserade på en tvåchipslösning. Fördelen med att hålla så många funktioner som möjligt samlade i ett och samma chip är att hastigheten mellan involverade enheter förbättras. Exempelvis flyttades minneskontrollern från nordbryggan till processorn för att förbättra hastigheten mellan just processorn och arbetsminnena (RAM). Just denna lösning har AMD:s processorer visserligen haft länge, men det var i och med lanseringen av processorerna med socket LGA 1156 och LGA 1366 som Intels processorer fick den.

ATX och mikroATX är två ganska vanliga storlekar på moderkort. mikroATX benämns också mATX. Allt fler moderkort som säljs idag är av mikroATX-storleken då det räcker för de flesta ändamål. Riktigt avancerade moderkort för gaming- och prestandasammanhang är dock fortfarande i ATX-storleken.

De två storlekarna är optimerade för olika chassin (datorlådor). Vissa chassin rymmer endast mikroATX-kort. Då går det inte att använda den större ATX-modellen. Däremot fungerar det bra åt andra hållet. Placeringen av skruvhål är densamma i alla chassin som följer ATX-standarden. Vilka kontakter som finns på baksidan av datorn varierar dock mycket. Därför levereras alla moderkort med en täckplåt för just sin kontaktuppsättning. Täckplåten har en standardiserad placering och storlek. Kanterna på täckplåten kan dock vara vassa, så var försiktig.

Så länge både moderkort och chassi följer ATX-standard ska allt passa. Det förekommer dock specialchassin som slirar lite på standarden. Mindre avvikelser brukar inte göra något, men mät för säkerhets skull vid användning av ett udda utformat chassi.

Små skrivbordsdatorer ökar i popularitet och det har skapat ett behov av mindre moder­kort. Bland annat har storleken mini-ITX blivit hett eftertraktad för att ha i enkla kontors­datorer och HTPC-datorer (hembiodatorer). Många mini-ITX-kort har en Intel Atomprocessor installerad vid leverans. Tack vare Atomprocessorns låga värme­utveckling behöver en del sådana kort inte ens någon fläkt till processorn, utan klarar sig med en stor kylfläns och bra chassikylning. Kort som följer mini-ITX-standarden kan även monteras i ett vanligt ATX-chassi, även om fördelen med att ha ett litet kort då försvinner.

Notera att jag även har med bilder med beskrivningar på moderkort och anslutningar, jag tog bara inte med det i blogginlägget!
//Robin

Likes

Comments

Jag har kommit på att guiden jag gör kommer bli för kort (för lite material) så jag kommer även att skriva en liten bok om alla komponenter i en dator, vad de gör osv.

//Robin

Likes

Comments

Tjo

Jag har idag skrivit om delning av filer på hemma nätverket. Jag hittade en bra hemsida där jag hittade bra med info om just detta, "m3plus.idg.se" heter den! Jag hittade som sagt bra med fakta där.

Jag har ännu inte haft några problem med något, eller ja en sak hände om man nu kan räkna det som ett problem.I en del av det jag hade skrivit så hade alla Ö, Ä och Å blivit konstiga tecken så jag var tvungen att ändra tillbaks de.

Detta har jag skrivit idag:


Dela dina filer

För att du ska kunna flytta filer mellan olika datorer måste du slå på en funktion som kallas för hemgrupper.

1. Öppna Hemgrupp i Kontrollpanelen och klicka sedan på Skapa en hemgrupp. Därefter bockar du för vilka filtyper du vill dela med andra och klickar på Nästa. Sedan visas ett lösenord skriv ned detta och sen du är klar på den datorn.

2. Gå till de andra datorerna i nätverket och anslut dem genom att öppna Hemgrupp på Kontrollpanelen och sedan  klicka på Gå med nu. (Du kan också komma åt dessa hemgruppsalternativ genom att klicka på Välj hemgrupps och delningsalternativ i Nätverks och delningscentret.) Bocka för vilka filtyper du vill dela med dig av till andra och klicka sedan på Nästa. Skriv in hemgruppens lösenord.

För att dela en map så högerklickar du på en mapp och väljer dela med. Markera Hemgrupp (Läsa) eller Hemgrupp (Läsa/skriva) beroende på vilken behörighet du vill ge andra till dina filer.

Dela med dig. Det är busenkelt att skapa en hemgrupp i Windows 7!


// Robin 😄


Likes

Comments

Tjo

Idag har jag fortsatt med att skriva om säkerhet, det finns ganska mycket att skriva om hur man skyddar sin router så det är därför det tar lite tid att skriva den delen.

Än så länge har jag inte stött på några problem så det har gått väldigt bra! Nästa gång tror ja att jag kommer att börja med att skriva om delning på hemma nätverket.

Det här är vad jag har skrivit idag:


    3. Nu är det dags att kryptera den trådlösa förbindelsen så att ingen ska kunna "tjuvåka" på ditt WiFi. Detta gör du genom       att Klicka på Setup och välj Wireless Settings till vänster. Bläddra nedåt och klicka på Wireless Security Mode.

    4. Klicka sedan på WPA-Personal och välj Auto. Du behöver inte ändra några andra värden. Vid Pre-Shared Key skriver du in det lösenord (Passphrase) du själv väljer och klickar på Save Settings. Nu blir din router låst, och bara den som har lösenord kommer in. Du kastas samtidigt ut från nätverket.

    5. För att ansluta måste du nu logga in på nytt. Du ser att ditt nätverk har fått ett hänglås. Klicka på Anslut.

    6. Det öppnas nu en dialogruta där du fyller i det lösenord du valt. Det behöver bara anges den första gången. Nästa gång datorn slås på kopplar den upp sig automatiskt. Om dina vänner vill låna ditt trådlösa nätverk gör de på samma sätt. Det enda de behöver är ditt lösenord.

    Vill du öka säkerheten ännu mer gör du ditt nätverk osynligt för grannen. Det gör du i fältet Wireless Network Name där skriver du in ett eget namn på ditt nätverk i stället för det förvalda. Pricka sedan för Invisible längre ned. Spara med Save Settings. I fortsättningen visas inte längre nätverket i listan över tillgängliga nätverk.

Likes

Comments

​Tja!

Idag har jag fortsatt att skriva om hur man skyddar sin router. Det går bra och det ä roligt att skriva om detta. Blir ett kort inlägg nu för har inte så mycket att säga, herrå!

//Robin

Likes

Comments