Header

Winter

Logic will get you from A to B. Imagination will take you everywhere.

Nu sitter jag på tåget igen, rusandes enom mörkret, tvärs över vårt avlånga land. Mörkret är så totalt att jag knappt ser ut genom fönstret och ifall inte konduktören hade ropat ut vår destination i högtalarna då och då hade jag nog inte vetat vart vi befann oss. Jag är på väg ner till Stockholm igen. Den här gången för resten av det här året. Hur sjukt låter inte det?

Det blev lite sista minuten planer. Jag hade egentligen tänkt ta det lugnt hemma nu efter att sista uppgiften lämnades in i fredags och sedan åka ner på måndag. Men det är ett evenemang som jag har kollat in imorgon och ifall jag ville gå på det var jag tvungen att tänka om. Du vet nog vad mitt val blev.

Evenemanget är en stor julmarknad i Kungliga Hagaparken där man dessutom får inträde till fjärillshuset. Jag tyckte det lät mysigt. Så imorgon ska jag, mamma och pappa, vad jag vet nu, åka dit och få lite julinspiration.

Nu under tågresan har jag passat på att förbereda lite inför de kommande veckorna i Stockhom. Det är mycket jag ser fram emot, som jul och nyår såklart. Men även att bara få ta det lugnt och pyssla med alla förberedelser. Jag har googlat recept på julkakor och nyårslekar, tittat på bilder med jultema samt satt ihop en ​winter playlist som jag har lyssnat på under hela resan. December månad är vekligen den månaden som innehåller mest roligheter. Jag vet nog inte någon annan månad som är lika hektisk som den här, förutom juni då, som innehåler midsommar.
Det känns lite konstigt att lämna detta vackra vinterlandskap för att åka ner till Stockholm såhär inför jul och nyår. Här har det lagt sig flera decimetar snö och det förväntas bara komma mer. Men jag spenderar hellre dessa högtider tillsammans med min familj, än att sitta ensam med snö utanför fönstret. Men jag kan ändå inte låta bli att hoppas på att det faller lite snö i Stockholm inför jul! Jag vet inte hur det ser ut nere, men när jag åkte hem sist fanns det i alla fall inge snö på marken.
Vi planerar att spendera julafton hemma hos min moster. Hon har precis flyttat till en ny lägenhet och vi ska inviga den med att fira den första julen där! I vanliga fall brukar vi vara hemma hos oss efterom det är smidigast. Men det ska bli riktigt roligt med lite förändring! Min moster har dessutom adoptert en ny hund, Molly, och jag ser verkigen fram emot att ha en hund med i julfirandet!
Nu börjar det bli dags att avsluta detta blogginläg, vi börar närma oss storstaden. Mina föräldrar väntar på mig i centralen med bilden, för att jag ska slippa bär alla väskor på tunnelbanan tillsammans med alla andra människor och deras julkassar. Det är väldigt snällt av dem att åka och hämta mig såhär sent på kvällen. Det ska bli väldigt skönt att få sätta sig i en varm bil.

Okej nu måste jag kliva av. Hoppas att du får en underbar löragkväll!

Love! 
Petra Elisabeth 

Follow me on: Facebook | Nouw | Instagram

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Winter

Godmorgon!
Idag är det inte vilken dag som helt. Det är dagen vi tänder våra ljus för att minska rädslan för mörkret och för att påminna ljuset att komma tillbaka till oss. Idag är det Lucia, en svensk tradition som firas av hundratals anledningar. Själv älskar jag lucia då det påminner mig om att det nu är vinter på riktigt och att det idag är den mörkaste dagen på året.

Lånad bild från Jonna Jinton.

Det första som hände mig när jag vaknade var att jag fick en lucia hälsning från Youtube. Denna film är gjord av en av mina största inspirationer när det kommer till film, Youtube, fotografi och blogg. Ni kanske har hört talas om henne, Jonna Jinton? Jag länkar till hennes blogg här, ifall du har missat henne.

Jag tyckte att denna video var en riktigt vacker tolkning av lucia så jag var tvungen att dela med mig av den till er. Hoppas att ni tycker om den lika mycket som jag!

Hoppas att du har en underbar lucia!

Love! 
Petra Elisabeth 

Follow me on: Facebook | Nouw | Instagram

Likes

Comments

Winter

I think as you grow older your christmas list gets shorter, because the things you want can't be bought.

Igår besökte jag och Andreas julmarknaden som hölls vid coppargruvan här i Falun. Jag hade sett fram emot den jätte länge och jag hade stora förväntningar! Så igår var det äntligen dags.

När vi kom fram såg vi att det var väldigt mycket folk på plats. Det var nästan svårt att se stånden för alla människor. Men väl inne på marknaden började det glesa ut lite.

Vi bestämde oss för att ta en runda och titta på alla stånden innan vi bestämde oss för vad vi ville se mer utav. Det fanns allt från julmat och godis till smycken och julgranar som man kunde köpa. Ja, i princip allt som hade med julen att göra fanns där.

Sedan hittade vi platsen där gruvtomtarna satt och tog emot önskelistor och pratade med alla barnen.

Barnen stod i en liten kö som hade bildats för att få träffa tomtarna. Man kunde se i deras blickar hur fulla av förväntan de var, samtidigt som de var lite nervösa. Väl framme vid tomtemor som tog emot deras önskelistor, blev de lite blyga och sneglade upp på kvinnan under deras stora mössor. Men när de sedan fick gå upp för trappan och prata med tomten slutade det ofta med en stor bamsekram.

Vi stod där och tittade en stund innan vi fortsatte vidare.

Vi hittade två saker vi ville köpa. Båda två var godis såklart, haha. Den första var knäck-klubbor, det andra var brända mandlar. Jag är egentligen inte mycket för godis men på såna här marknader hör det till. Och av någon anledning smakar allt så mycket bättre.

Vi gick runt på marknaden, knaprandes på våra mandlar, medan vi såg på de vackra föremålen som de sålde. Då och då passade vi att testa små smakprover de delade ut. Det blev allt från julkorv, godis, hembakat bröd och ostar. Allt smakade gudomligt. Men mest av allt njöt jag av att se på människorna som var där.

Det var en underbar stämning. Det stod ett par musikanter och spelade framför en stor eldstad där man kunde värma händerna. Och över allt sågs människor som hälsade, skrattade och njöt av något smakprov de just hade stoppat i munnen. Det var riktigt mysigt!

Det sista vi gjorde innan vi lämnade marknaden var att gå upp i ett torn där man kunde se ut över hela gruvområdet. Vi stod där ett tag och såg på de inramade tunnlarna och de gamla maskinerna där nere och försökte föreställa oss hur det var när denna gruva var aktiv och full med arbetare. Det går nästan inte att föreställa sig.

Det var en riktigt mysig första advent. Jag blev lite besviken över att "attraktionen" häst och vagn var för de små barnen. Jag måste ta med mig något barn nästa gång så att jag får göra allt det där roliga, som att prata med tomten och åka häst och vagn haha. Jag undrar varför folk förväntar sig att inte vuxna kan njuta av sånt där?

I alla fall. Min höjdpunkt var att se alla barnen träffa tomten och se deras ansikten när de gick tillbaka till deras föräldrar igen. Den glädjen sprider mer julstämning än hundratals pepparkakor och julmusik på repit. Jag hade kunnat stått där och tittat i flera timmar.

Hoppas att du hade en bra andra advent! Btw, har du vart på någon julmarknad än?

Love! 
Petra Elisabeth 

Follow me on: Facebook | Nouw | Instagram

Likes

Comments

Winter

Idag är en dag som jag har längtat efter länge! Det är andra advent, sista dagen på den här kursen men framför allt dagen då julmarknaden kommer till stan!

Såhär stod det i inbjudan som vi fick:
"Traditionsenligt julmarknad 2017. Hantverkare säljer genuint hantverk, lokal producerad mat, julkransar, brända mandlar och allt som hör hemma på en traditionselig julmarknad". Men framför allt reagerade jag på att de kommer finnar chans att åka häst och vagn samt att gruvtomtar kommer finnas på området. Hur mysigt låter inte det?

Jag har sett så mycket fram emot det här och jag har stora förväntningar. Jag hoppas bara jag inte blir besviken! Det är ju det som är risken med att man bygger upp någonting i huvudet under en längre tid. Jag har vart lite nervös dock. Under de senaste dagarna har temperaturen legat på plus och den vackra snön har droppat från träden, sakta men säkert. Men när jag gick ut igår kväll överraskades jag av ett lätt snöfall. Dessutom, när jag vaknade idag låg temperaturen stadigt på -4 grader och prognosen lovade snö. Perfekt!

Nu ska jag äta lunch och sedan röra mig mot julmarknaden. Jag visar bilder sen!
Hoppas du får en toppendag!

Love! 
Petra Elisabeth 

Follow me on: Facebook | Nouw | Instagram

Likes

Comments

Winter

Sky above, earth below, peace within.

Det har vart mycket skola för mig de senaste dagarna. Det har vart allt från uppsatsskrivningar, presentationer, samtalsövningar och praktiska färdigheter. Mycket av detta göras i ett litet rum, inomhus, bakom stängda dörrar. Så efter att jag hade kommit hem från skolan, skyndade jag mig ut för att hinna vara ute i dagsljuset innan solen gick ner.
Jag och Andreas gick mot en av mina favoritplatser här i Falun, mot hoppbacken, för att kunna se ut över staden medan solen gick ner. Vi kämpade lite mot klockan eftersom vi inte hade mycket tid på oss. Jag kände en lite stress över att solen skulle gå ner innan vi han fram. Av någon anledning ville jag verkligen hinna upp för backen. Så när vi kom fram, praktiskt tagen halvsprang vi upp för den. Eller ja, så fort det gick i alla fall.
Andreas började lite kaxigt med att säga "kom, vi springer upp!" Sedan satte han iväg med långa steg. Han sjönk ner med fötterna djupt ner i snön och var tvungen att hoppa högt för att kunna ta nästa steg framåt. Det var snarare tresteg än löpning. Det såg väldigt roligt ut. 10 steg senare lade han sig platt i snön med tung andning. Ehmm, nej, jag tror inte att vi SPRINGER upp, snarare krälar.
Väl uppe för backen var jag helt slut och mycket nöjd med mig själv. Solen var fortfarande uppe på himlen och jag hade bestigit denna backe i en halvmeter djup snö. Jag var så trött att jag var tvungen att sätta mig ner men Andreas insisterade på att få ta kort på mig "i min rätta miljö" som han uttryckte sig. Så dessa bilder är tagna av honom.
Jag hjälpte till lite med inställningarna på kameran, för att det skulle bli ett bra ljus på bilderna. Sedan gav jag honom fria tyglar. Jag måste säga att det var skönt att bara kunna sitta där och se ut över världen där nedanför medan någon annan skötte kameran. Men mest tror jag att jag tyckte det var roligt att han visade så stort intresse för mitt favorit intresse. Dessutom tycker jag att bilderna blev riktigt bra! Vad tycker ni?
När han kände sig klar, satte han sig bredvid mig på avsatsen på backen för att titta ut över staden och på solen som höll på att gå ner. Världen färgades till en nyans av gul och lätt orange medan solen försvann bakom kullarna på andra sidan staden. Det var verkligen vackert, inte ett enda moln på himlen och alldeles vindstilla. Kallt var det också, temperaturen låg tungt på -6 grader och det kändes på kinderna som färgades lätt röda. Det var en prefekt eftermiddag och jag kände att lugnet började infinna sig igen!
Jag vet inte varför jag älskar det här så mycket. Att bara sitta och se solen gå ner. Men för några minuter finns det ingenting annat som är viktigt och jag bara existerar i nuet tillsammans med resten av världen. Det är perfekt.
Efter att solen hade gått ner, gick vi hemåt igen. Men mycket lugnare den här gång. Vi gjorde hemmagjord varm choklad för att lyxa till det lite och för att värma våra kalla händer. Sedan fortsatte kvällen med film och en stunds läsning i min bok. Det blev en riktigt mysig dag! 
Love! 
Petra Elisabeth 

Follow me on: Facebook | Nouw | Instagram

Likes

Comments

Winter

I just want to go on more adventures. Be around good energy. Connect with people. Learn new things and grow.

Nu när vintern är här har jag påbörjat en ny bucketlist för att se vad jag vill hinna göra den här årstiden. Det finns så mycket som sprider glädje och som är unikt för vintern och jag vill hinna göra allt! Det här är en liten bucketlist jag har satt ihop för att sprida julstämning i min egen vardag och för att påminna mig själv att se glädjen i de små sakerna i livet!

Hoppas ni gillar den!

MY WINTER BUCKETLIST

□ Åka skidor och skridskor.
□ Bygga en snögubbe med morotsnäsa.
□ Läsa en bok för nöjes skull.
□ Gå i pyjamas en hel dag.
□ Baka kakor till jul.
□ Titta på klassiska julfilmer.
□ Göra egna julklappar.
□ Tända en brasa.
□ Umgås med familj och vänner.
□ Förverkliga mina fotoideer för vintern.
□ Ha en spelkväll med tända ljus och nära vänner.
□ Posta julkort.
□ Ha en maratondag med min favoritserie.
□ Skriva ut foton som jag har tagit under året.
□ Göra egen varm choklad från grunden.
□ Besöka en julmarknad.
□ Klä en julgran till julmusik.
□ Åka häst och vagn genom vinterlandskapet.
□ Skriva ett nyårslöfte som faktiskt betyder något för mig.
□ Komma ihåg att leva i nuet.

Vad ser du fram emot den här vintern?

Love! 
Petra Elisabeth 

Follow me on: Facebook | Nouw | Instagram

Likes

Comments

Winter

May the miracle of christmas fill your heart with Joy.

Jag fick min önskan uppfylld idag. Jag önskade att det skulle vara snö under första advent i år och idag när jag vaknade, låg snön fortfarande kvar på marken utanför fönstret. Egentligen önskar jag att det ska vara snö hela vägen fram till jul och framför allt på julafton. Men vi börjar såhär.
Jag tog det lugnt hemma, åt frukost och läste i min bok, innan jag plockade ihop min kamerautrustning. Jag hade laddat batterierna till min kamera under natten, så jag stoppade tillbaka ett i kameran och den andra i väskan som reserv. Sedan klädde jag på mig lager på lager, för att kunna vara ute så länge som möjligt. Med stativet över axel och kameran redo i högerhanden klampade jag ut genom dörren i min vinterutrustning, ut i studentkorridoren. Det måste sätt väldigt roligt ut. Resten av studentera hade höstjackor, jumpaskor och eventuellt en mössa på huvudet. Jag deremot, jag var redo för antarktis med stora vinterkängor mössan långt ner över öronen och så mycket kläder att jag nästan inte fick in armarna emot kroppen igen. Att jag liknade en eskimå hade inte vart en överdrift. Men det gjorde ingenting. Jag skulle iväg på äventyr.
Jag anlände till en större sjö som jag har besökt många gånger förut. Jag är alltid ensam här av någon anledning, trotts att det är en sådan otroligt vacker plats. Människokrna i staden kanske inte vet att det finns en så vacker plats så pass nära dem? Men det gör inte mig någonting, det här är bättre för mig när jag fotograferar.
När jag kom ner till sjön låg snön helt orörd ända ner till vattnet och på sjön hade en tunn ishinna bildats. Vattnet var lika blank som glas och när jag såg ut över sjön såg det ut som den lilla flytbryggan svävade fritt mitt emellan de små öarna där ute. Jag har nog aldrig sätt någåt så vackert och fridfullt någon gång. Det såg närstan magiskt ut!
Jag tog några bilder och besämde mig att gå ut och sätta mig på bryggan som sträckte sig ut över vattnet. Jag gick över den orörda snön och sjönk ner med fötterna så långt att halva mina ben försvann. Det var fin pudersnö som flög runt mina ben vid varje steg jag tog och om man lyssnade noga kunde man höra ljudet av de små flingorna som virvlade i luften. Jag vet inte hur jag ska förklara ljudet som kan höras ifrån den fina pudersnön. Det är ett mycket svakt klingande läte, som när miljontals små kristaller slås mot varandra och bildar ett svagt brus. Jag hittade denna video och vid 1 minut kan man kanske höra det ljud som jag försöker beskriva. Jag gick i alla fall och satte mig i den mjuka snön på bryggan. Det var av den här anledningen jag hade tagit på mig alla dessa kläder till att börja med. För att kunna spendera tid i snön utan att behöva besväras av kylan eller av att kläderna skulle bli blöta.
Jag satt där ett tag och kände den mjuka snön forma sig till en naturlig fotölj runt min kropp och jag beundrade världen framför mig. Då och då lyfte jag kameran för att ta en bild på någonting nytt som jag inte hade sätt när jag först kom till platsen och jag njöt av tystnaden.
När jag satt där i snön insåg jag att jag inte rör på mig särskillt mycket när jag är ute och fotograferar. Jag försöker inte hitta någonting som skulle vara speciellt att fånga på bild, inte heller söker jag efter någonting nytt som jag aldrig har fotat förut. Jag tycker om att spendera en längre tid på en och samma plats. Jag tror att det är på grund av flera anledningar. För det första har jag insätt att man ofta finner en plats mycket mer speciell när man ger sig in i den, än vad man ser vid första anblicken. För det andra ändras en plats mitt framför ögonen på en om man har tålamod att se på.

Så istället för att röra mig vidare, sökandes efter någonting nytt, bestämde jag mig för att jag satt bra där jag satt. Och visst hade jag haft rätt! När solen började dyka mot horisonten igen efter sin korta vistelse på himelen, spreds en rosa nyans över trätopparna och färgade den redan vackra patsen till ett förtrollat vinterlad hämat ur sagornas värld.

När solen hade gått ner bestämde jag mig för att plocka ihop mina saker och återvända hem. Det hade redan blivit mörkt men klockan var inte med är fyra på eftermiddagen. Jag hade fortfarnde hela dagen framför mig.
När jag kom hem tände jag ljus och satt på mysik för att sprida mysstämning. Sedan ställde jag mig vid spisen för att göra i ordning en fin adventmiddag för att fira att vintern var här.
Det var en riktigt mysig första advent! Jag har hunnit gjort allt som jag hade hoppats att jag skulle göra idag, samtidigt som jag fick slappna av efter en hel helg med arbete och upsatsskrivande. Nu kan jag gå till skolan imorgon med ny energi, förberädd inför nästa veckas utmaningar.

Hur spenderade du första advent? Gjorde du någonting mysigt?

Love! 
Petra Elisabeth 

Follow me on: Facebook | Nouw | Instagram

Likes

Comments

Winter

It's the most wonderful time of the year!

Idag är det äntligen första december! Som jag har längtat! Det är äntligen vinter och denna gång verkar det som att natur har hängt med i svängarna.
Jag har haft väldigt mycket uppgifter nu när jag har kommit tillbaka till Falun igen. Och det var just därför jag åkte tillbaka, för att plugga. Men när jag har suttit framför datorn, dag ut och dag in, har jag sätt snön falla utanför fönstret och jag har bara längtat ut.

Så idag, den första december, var jag äntligen klar med uppgifterna och det firades med att gå ut i vinterlandet.

Världen där utanför var lika vacker som jag hade föreställt mig. Allt hade klätts i ett tjockt lager iskristaller och kontrasten mellan de mörka grenarna och den vita snön var slående. Och högst upp i trätopparna hade grenarna fått en mörk, lila nyans.

Vi gick ner mot vattnet för att se ut över isen på sjöarna. Vi var tvungna att akta oss för att inte gå för nära sjön eftersom man inte såg var marken slutade och vattnet började.

Det var helt fantastisk att se ut över vattnet. Allt var stilla, inga ljud och inga rörelser. Bara vinter så långt ögat kunde nå. Små snöflingor singlade stilla ner mot marken, men jag skulle inte kunna påstå att det snöade. Det var som att snöflingorna hängde i luften.
Kylan bet i kinderna medan vi gick längs sjöarna och det var som att vi fick se allt för första gången. Ingenting såg ut som det har gjort och jag kan knappt minnas en sådan underbar vacker vinter! Det är såna här tillfällen denna stad är skapad för. Jag kan absolut förstå varför det här är en vinterstad.
Tillslut satte vi oss ner för att bara titta ut över vattnet. Medan jag satt där på en snöig bänk, kunde jag inte låta bli att föreställa mig alla saker jag hoppas att jag ska hinna med den här vintern. Jag tog upp en penna och ett block ur fickan och började klottra ner någonting som visade sig vara en början på en Winter bucketlist. Jag kände kreativiteten flöda, som den alltid gör så fort jag klivet ut i naturen. Och jag kan knappt vänta på de dagar då jag är ledig och kan gå ut och göra mina idéer till verklighet. Ni kommer få ta del av min bucketlist senare, när den är klar vill säga. Men tills vidare får ni nöja er med mina vinterbilder.

I vilken stad bor du och har det kommit snö där än?

Love! 
Petra Elisabeth 

Follow me on: Facebook | Nouw | Instagram

Likes

Comments

Autumn

Remember, remember, the last day of november.

Ps. Här är de sista bilderna jag tog ifrån min lillsemester i Stockholm, innan jag åkte tillbaka till Falun!

Idag var det den sista dagen av november och snön föll utanför fönstret som ett underbart avslut eller kanske en underbar början. Nu är det inte bara en ny månad utan även en ny årstid! Vi säger hej då till hösten och Hallå till vintern och första december!
Den här månaden som gått, har vart riktigt skön! Jag började med att avsluta praktiken och påbörja en ny kurs som innehöll mycket hemstudier. Så efter en vecka med några föreläsningar och en tenta, åkte jag hem till Stockholm för lite ledighet.
Jag tillbringade kvällarna med att umgås med vänner och familj och på dagarna, medan de var och arbetade, gick jag ut med min kamera.
Jag fick uppleva den första snön i Stockholm vilket förvånade mig. Jag hade trott att snön skulle falla i falun innan den föll i Stockhom. Dock låg den inte kvar längre än två dagar innan det började regna. Men jag hann vara ute och dansa i snön båda dagarna och tog även bilder som jag hade längtat efter att ta.
Som sagt, det skedde mycket roligt denna månad. Jag klarade praktiken och läkemedelsräkningen, jag var på middagar, kafébesök och bio samt andra underbara äventyr med vänner och familj.
Men det bästa med denna månad som gått är att jag har fått ta det lugnt och vila upp mig. Efter flera veckor med praktik och skola, har det vart skönt att få vara hemma, umgås med folk och bara egna tiden åt det jag vill göra. Det har definitivt vart höjdpunkten av november!
Imorgon är det en ny månad, en ny årstid och sista veckorna av det här året! Jag har väldigt mycket att se fram emot och jag är så exalterad över allt som ska hända!
Det första jag ser fram emot är vintern. Snön ligger tjock utanför mitt fönster och jag fick min önskan uppfylld, snö på första advent, som är imorgon. Jag har många idéer på hur jag ska fotografera i vinter och jag kommer göra om hela min instagram till ett vintertema, vilket jag ser fram emot.
Det andra jag ser fram emot är typiskt för December månad. Jag har en lugn kurs som sträcker sig över jul och nyår, fram till mitten av januari. Under den tiden ska jag passa på att fira jul och nyår nere i Stockholm. Det kommer bli en underbar tid med mina vänner och min familj och förhoppningsvis kommer snön till Stockholm också!
Sist, men inte minst, ser jag fram emot det nya året. När december månad är slut innebär det också att jag bara har ett år kvar på min tre år långa utbildning! Visst är det galet?
Ja, det är mycket att se fram emot, och mycket som kommer förändras under den kommande tiden, franför allt nästa år. Nu får jag bara inte glömma bort att njutna!

Vad är dina bästa minnen av november?

Love! 
Petra Elisabeth 

Follow me on: Facebook | Nouw | Instagram

Likes

Comments

Autumn, Family and friends

Imagination is the only weapon in the war against reality.

Orient expressen har hamnat på löpsedlarna många gånger och det är en unik historia som har inspirerat hundratals. År 1929 fastnade ett tåg i en snöstorm, 96 kilometer från Istanbul, Turkiet. Det skedde inga mord men händelsen fångade Agata Christis fantasi och det blev starten på den världskända boken "Murder on the Orient Express", som nu har premiär på bio. Det är den filmen som jag och min familj boka biljetter till under söndagskvällen.

Vi tog bilen in till Sickla för att hämta ut biljetterna, någon timme innan filmen skulle börja. Vi hade reserverat biljetterna tidigare på söndagen men alla hade haft saker att göra på dagen, så vi bestämde att vi skulle ses hemma hos oss och sedan åka in till bion tillsamman på kvällen. Filmen vi hade valt att se var Mordet på Orient expressen som är baserad på en bok av Agata Christi och det är en av mammas favorit författare.

Efter att vi hade hämtat ut biljetterna valde vi att gå till ett fik precis bredvid biografen, för att umgås. Vi beställde varsin dricka ifrån deras hemgjorda-must-sortiment och en bakelse. Det var ett litet kafé med högt i tag och på borden stod ett tänt ljus bredvid en röd ros. Vi satt och pratade om gamla minnen innan det blev dags för oss att gå tillbaka till biografen.
Innan det var dags för film, passade vi på att köpa lite popcorn och läsk. Vi bestämde att vi skulle mysa till det till max en sån här söndagkväll och det gjorde vi! Vi hade dessutom riktigt bra platser, även fast vi hade bokat biljetterna så sent.
Filmen handlade om en detektiv vid namn Hercule Poirot som hamnade på ett tåg på väg från Istanbul. Han skulle spendera flera dagar på detta tåg med flera andra, då okända karaktärer som var på väg åt samma håll. Och det var under samma natt som tåget spårade ur, som ett mord begicks. Sedan får man följa honom på hans resa mot att hitta mördaren och på så sätt även lära känna resten av karaktärerna.
Filmen var riktigt bra! Den var bra gjord och miljöerna var väldigt vackra. Filmen utspelade sig på ett gamalt tåg där röken spreds ut med vinden från den stora skorstenen på loket och de flög fram genom vinterlandskapet. Karaktärerna hade helt otroliga kostymer som passade perfekt in under sena 20-talet och det var bara bra skådespelare med i filmen! Det var en film som spred julkänslor, vilket jag inte hade räknat med.

Jag talade med mamma efter att filmen var slut för att få höra hennes jämförelse med boken och hon berättade att filmen var väldigt lik. De hade tagit med många viktiga scener även fast de inte hade få med allt, såklart. Filmer brukar som sagt aldrig överträffa böcker av just den anledningen. Men hon tyckte att filmen var riktigt bra! Jag måste säga att filmen gjorde mig väldigt intresserad av att läsa boken, speciellt nu runt jul. Jag ska se ifall mamma har den kvar så att jag kan få låna den när jag kommer tillbaka näta gång.

Det var i alla fall en riktigt mysig sista kväll här i Stockholm. Idag åker jag tillbaka till Falun för att förbereda inför termin 5 och lämna in några uppgifter jag har arbetat på under denna tid. Sedan åker jag tillbaka ner igen för Jul och nyår. Jag längtar redan!
Love! 
Petra Elisabeth 

Follow me on: Facebook | Nouw | Instagram

Likes

Comments

Senaste inlägget