View tracker
View tracker

Tänk er att till varje människa ni känner så har ni broar, antalet spelar inte någon större roll utan själva grejen är att ni har broarna. Dessa broar ses då som er kontakt med de ni känner och när ni gör något som rubbar denna kontakten så sätter ni mer eller mindre eld på dessa broar.

Hur många gånger är det då okej att bränna dessa broar till de man känner? Och på vilket sätt?
Är det okej att strunta i att svara när någon sms: ar och frågar något eller har man bränt bron då? Eller krävs det lite större saker som till exempel att bara vissa uppskattning till sina vänner när man verkligen behöver de men sedan bara behandla de som vem som helst?
När ska man sätta ner foten och säga, nej, om du och jag ska fortsätta att vara vänner så behöver vi jobba på det här?

Det är svårt, för i grund och botten så handlar det ju om hur sårbara vi själva är och hur lätt vi tar på saker och ting. Vad jag anser som att bränna broar behöver inte alls innebära att det betyder det för dig. Vi alla tar olika hårt på händelser i livet och vi är olika i hur vi ser på kontakt och kommunikation med våra närstående. Detta leder lätt till missförstånd och en "tillsägelse" kan lätt leda till att någon känner sig stött och tror att man inte vill vara vänner längre, förstår ni min tanke?
Om jag säger till en vän att jag tycker att något har gått lite konstigt till så kanske vännen inte alls har reflekterat över det. Men jag som har mina "regler" för hur jag vill bli behandlad har mått dåligt över det. Det är ju helt beroende på hur vi är som personer och vilka relationer vi vill ha.

För mig så bränner man sina broar olika snabbt och olika mycket beroende på hur viktiga de faktiskt är i mitt liv. Jag skulle troligen snabbare anse att någon jag inte har känt lika länge, men ändå har en god relation med, har bränt sina broar. Just för att jag vill veta att den här personen går att lita på och rubbar de tilliten så ja, då är nog tyvärr bron relativt bränd. Samtidigt som en väldigt nära vän kanske har fler gånger på sig att göra virket till aska just för att jag känner personen bättre och är mer fast vid h*n och vet att stundtals så är de ljuset i mörkret när jag behöver denna människan. Tyvärr, är man olika hård mot olika människor beroende på vem de är och vad de betyder för en även om en nära och en mindre nära vän har gjort samma sak. Och där kom vi tillbaka till en del av huvudfrågan. Vad har de gjort för att starta branden? Återigen så är det svårt att avgöra tycker jag för visst vill man hålla alla vänner kärt men ibland så går det kanske över gränsen, eller?

Det finns ibland så mycket som spelar roll, just där och då så det går enligt mig inte att dra alla fall över en kam. Ibland är man mer sårbar, ibland blir det för mycket på en gång och det man hade godkänt för än vecka sen blir nu droppen och ibland är det bara det lättaste att anse att broarna är brända. Vi människor är bekväma av oss vare sig vi vill vara det eller inte och ibland så är det enklaste alternativet att säga att; nej, nu orkar jag inte mer och avsluta. Jag säger inte att det är det bästa men i vissa fall det enklaste.

Hur ser ni på det här? När har era närstående bränt sina broar till er?

Likes

Comments

View tracker

Jag älskar denna kimono/vad det nu heter koftan. Den är luftig och så är den blå och lite lila liknande vilket jag verkligen gillar. Hittade den plus T-shirten inne på Gina Tricot för ​ett tag sedan och tänkte, varför inte? Tror båda kommer vara sköna både nu på våren och till sommaren när man vill ha något skönt men ändå lite finare på sig. Precis som jag tänker i princip varje dag men det var ju det som gjorde de så perfekta. 

Likes

Comments

Godmorgon! Hur är det med er?
Jag mår efter lite prat med en bra vän bra och har börjat morgonen ute i solen. Jag fick ett sug efter att gå ut och fota nya bilder och eftersom solen tittade fram så passade jag på. Tyvärr så dog kameran vilket gör att jag inte riktigt vet hur resultatet blev.

Planerna för idag är att ta ut hundarna på en runda i solen. Det är det enda måstet idag men jag tror att det även blir en sväng på gymmet, det och att vara i stallet är de bästa platserna att rensa tankarna på och det behövs just nu.
Ta hand om er så hörs vi senare!

Likes

Comments

Hej! Hur mår ni? Jag mår bra nej, det gör jag inte och det är därför denna paus kom. Det har varit alldeles för mycket känslor i hjärnan påverkade av det som händer runt omkring mig så jag har fått hålla alla mina texter för mig själv. Det hade varit dumt att publicera de så att vem som helst kan läsa dem och ta illa upp även om det inte är riktat mot just den personen.

Något jag har tänkt på under mitt uppehåll är hur mycket man har utvecklats sen man var mindre. Jag läste en tweet som löd ungefär såhär "om jag kunde gå tillbaka till när jag var mindre och kunde guida den unga versionen av mig själv så hade livet sett bättre ut nu" och ja, det kanske hade sett bättre ut men hade vi haft samma erfarenheter? Troligen inte, vi har säkert lärt oss mer genom att göra misstag och fått ångra sig i efterhand, men ibland så tänker jag ändå att det hade varit skönt att bara ha fått lite tips och råd från någon som visste hur allt skulle bli när man blev äldre. Någon som kunde hjälpa en in på rätt spår så att man inte hade ångrat saker såhär i efterhand.

I mitt fall hade jag velat ha någon som sa åt mig att inte vara så dömande och blyg. Jag har troligen tappat en del vänner bara för att jag var så blyg när jag var mindre och bytte skola till sexan. Man var liten och förstod kanske inte det då men idag så ser jag ju så klart att det hade kunnat se ut på ett annat sätt om jag bara hade varit lite mer glad och öppen.

Som ni säkert förstår så snurrar en massa tankar just nu och jag ska försöka använda de till något bra och skriva bra texter. För jag känner ändå att det säkert inte bara är jag som känner såhär, det är säkert inte bara jag som ibland hela världen på mina axlar. Det är bara så att det är skämmigt att säga att man inte mår bra och det är lättare att bara svara: jag mår bra istället för nej, idag så mår jag inte bra. Jag tror att man är rädd för att man ska ses som en börda om man vågar säga att allt inte står rätt till. Vi är så himla försiktiga ibland, onödigt försiktiga och jag tror att i längden så är det bättre att säga sanningen istället för att ständigt försköna sitt liv.

En aning flummig men man kan inte vara på sin spets varje dag ;)
Kram

Likes

Comments

Det är något speciellt med hästar som man själv måste uppleva för att förstå. Det är något som gör att trots man använder sin kropp så kopplar man av och för mig är det det bästa som finns. Ibland känns det som att de förstår en bättre än människor. De säger inget men det tillåter en själv att vara tyst och slappna av. Med hästar blir det ingen spänd tystnad, med hästar är det okej att vara exakt den man är. ❤

Likes

Comments

Hej! Ännu en solig förmiddag visar sig i staden idag och det ska jag se till att ta till vara på idag. Jag har precis kommit hem från skolan och ska alldeles strax ta på mig ridkläderna för att åka ut till stallet. Hästen ska bara skrittas idag men i det här vädret så känns det helt okej. När jag kommer hem så väntar hunden på en cykeltur och mellan det och lite plugg så ska jag ta mig till gymmet. Jag var där igår och körde kondition men idag blir det styrka. Jag ska passa på att åka dit när det inte är så mycket folk så behöver man inte vänta lika länge på vikterna.

Annars så är livet bra idag. Jag ser fram emot helgen då mina föräldrar och jag ska ta en tripp till sommarstugan och det ska bli jätteskönt att få komma iväg lite. På landet så kan man bara vara och det behövs just nu känner jag.

Vi ses senare!
~Olivia

Likes

Comments

Något jag har tänkt på under mina senaste löparrundor är hur mycket längre man kommer om man lär sig att arbeta med sitt psyke. Än så länge i min löpträning så springer jag typ intervaller för att mina benhinnor inte ska balla ur igen. Jag bygger sakta men säkert upp min kondition och springer med ett bra tempo så långt jag orkar och när jag inte orkar mer så springer jag lite till.

Trots att benen är trötta så fortsätter jag tack vare att jag börjar "springa med hjärnan" istället för benen. Jag vet att om jag skulle låta benen bestämma så skulle jag absolut stanna men jag vet också att det är i de här lägena där jag fortsätter som jag kommer att utvecklas snabbare. Jag vet att om jag lyckas använda mina tankar till att pressa lite till så kommer min kondition bli bättre snabbare eftersom jag utmanar när det är jobbigt. Jag pushar mig själv trots att jag inte orkar mer och bevisar för mig själv att jag visst orkar. Det blir som ett slags belöningssystem genom att pressa lite till och när jag har gjort det så tillåter jag mig själv att vila.

Genom att göra så, så bygger jag upp min kondition snabbare och samtidigt så stärker jag mitt psyke. Uthållighetsträning gånger två liksom. Jag tror att det är sunt att stärka sitt psyke, göra det uthålligare och lära sig själv att ibland kunna hålla ut även om musklerna inte vill mer. Enligt mig så är det viktigt hela tiden i livet, att orkar pressa lite till. Att orka hålla ut och studera lite till, att orka hålla viljan uppe även när det den egentligen är slut. På sätt så kommer man att utvecklas snabbare och man kommer komma längre än vad man har gjort innan.

Det handlar en del om att kliva utanför sitt psykes komfortzon och att lita på att man klarar det. Med ett starkt och "självständigt" psyke så kommer vi att klara oss bättre i alla situationer som livet kommer att sätta oss i. Många gånger är vi starkare än vi tror och arbetar vi med det så blir vi ännu starkare. Det gäller bara att hålla ut när det bli jobbigt och lära oss hur vi gör så att det blir mindre jobbigt.

Tro på er själva och kom ihåg att det är fint att kunna vara självständig och stark för sig själv.
~Olivia

Likes

Comments

Vi alla växer upp, vi gör mer eller mindre uppror mot våra föräldrar och blir till egna individer under tonåren. Vi lämnar vissa vänner och träffar nya. Vissa människor kommer att fortsätta vara våra vänner under hela livet och andra kommer att ha ett stort inflytande på oss ett tag och sedan blir de bara till en gammal ungdomsvän. Vi kommer i efterhand se att en del hade ett dåligt inflytande på oss medan andra formar oss positivt till den vi är idag. Alla, unga som gamla, måste våga testa för att lära oss om rätt och fel och alla människor måste få trampa upp nya stigar för att hitta stigen som passar ens egna liv.

Det kan vara fint att se hur människor runt om en utvecklas, lär sig om livet och skapar sin egna "gyllene medelväg" men lika fint kan det också vara smärtsamt. Det kan göra ont att se hur människor öppnar stigar långt ifrån det som de redan har och lägger det gamla lite i skymundan. Det kan göra ont att se hur gamla vänner tas för givet och förväntas vara på samma ställe när man inser att det inte alls var rätt väg att gå.

Livet är till för att utforska och lära sig om. När vi föds har vi inte en karta att följa som visar exakt hur vi ska gå för att leva utan vi måste själva skapa vår karta som passar det vi vill. Därför måste man pröva, men att glömma bort det gamla för att hitta något nytt kan göra stor skada. Att lämna något man hade bara för att testa något annat kan göra mer turbulens än nytta i försöket att rita sin karta. Vi kan inte ta andra människor för givet och vi kan inte bara stänga ute människor för att vi slukas upp av andra, just nu mer intressanta individer. Då kommer vi till slut stå kvar med ingenting och stigar som korsar varandra hej vilt, vi kommer att tappa vad vi kommer ifrån och många gånger våra stora tryggheter som alltid finns där.

Ägna alla dina vänner en extra tanke trots att ni inte har setts på länge. Ägna de som du vet står där i vått och torrt en extra, varm tanke och glöm inte bort att det du redan har finns där av en eller annan anledning. Våga testa ny vägar men försäkra dig också om att de som står i början av vägen också vill och kommer stå med dig i slutet. Glömmer man det så slutar folk till sist att bry sig och i slutet står man då ensam med ingenting. Livet är som ett spel, ibland får man chansa men ibland får man hålla i det man redan har för att kunna vinna något nytt. ♥

Likes

Comments

Hej! Har ni haft en bra dag? Min har varit väldigt bra men som vanligt så är jag (och nästan resten av min klass) lite torsdagstrött. Torsdagar är liksom en mellandag, det är inte helg när man kommer hem men det är heller inte långt kvar till helgen så man har inte en hel vecka att se fram emot, dagen bara finns där helt enkelt. Trots det så har jag fått mycket gjort och känner mig nöjd.

Jag har kommit in i ett bra flyt med både skola och träning och har på senaste verkligen tänkt till runt mitt beteende och min inställning till saker och ting. Livet är inte lätt och särskilt inte när man är tonåring och är lagom lost i världen men som jag skrev igår får det inte gå ut på alla andra. Ibland måste man bita i det sura äpplet och nicka och le åt livet och det är jag dålig på ibland. Däremot är jag väldigt bra på att gräva ner mig i saker som har hänt eller tankar som jag tänker och det förstör både för mig och andra. Jag gräver ner mig i ett mörkt håll och så lägger jag över jorden och tänker att det funkar bra att vara där nere, men det gör det inte alltid.

Ens inställning till allt har så stor betydelse och har man tänkt på sitt beteende och sina tankar så är det lätt att märka att de faktiskt spelar roll. Se bara hur bra det gick på hoppträningen i tisdags när jag hade bestämt mig att det skulle gå bra! Ibland räcker det bara att påminna sig själv om att det blir bättre om man är positivt inställd till det som händer och att om man själv är glad blir alla andra också glada.

Ta hand om er och påminn er själva om att ni är värda att må bra och ni är värda att vara glada!
~Olivia

Likes

Comments