View tracker
View tracker

​Varför är kärlek så svårt? Jag vet att säkert en av mina bästa kompisar läser det här nu. Men till er som läser och inte känner mig kanske förstår mig kanske inte. Har ni känt samma sak? Att kärlek nog är det bästa och värsta som finns. Det lättaste och det svåraste på samma gång. Jag hatar att skriva öppet om hur jag känner men eftersom ingen av er vet vem jag är bryr jag mig inte ett SHIT just nu. 

Jag hatar det samtidigt som jag älskar det. En del av er kanske nu tänker typ varför snackar hon gojja men vafan, kärlek är inte det lättaste, även om ni kanske tycker det. Killen jag gillar umgås mycket med tjejer som vänner och nojig blir väl fan alla i den situationen, speciellt när det är hans ex han hänger med. Varför får då inte jag vara med mina killkompisar? 

Om någon av mina närmaste kompisar läser det här nu tänker ni säkert att det är töntigt hur mycket jag tänker på det och JA DET ÄR DET JAG VET. Men vafan om ni hade gillat någon mycket hade inte ni också tänkt på hen typ minst 4 ggr per dag. Att det är rätt för killen jag gillar att vara med sitt ex som han en gång gillat, men det är fel för mig att vara med en killkompis jag inte känner eller någonsin känt något för. BULLSHIT FOR REALS. 

Medans jag skrev det här föll en del tårar. Varför? Inte för att jag är ledsen, för att jag är arg. Allt är fel, skitfel. 

XOXO, Bitch

Likes

Comments

View tracker

​Imorse när jag vaknade upp var jag sjukt nervös. Idag hade vi det sista nationella provet i franska. Nu tänker väl de flesta av er typ vad snackar hon om, man har inte nationella i franska? Men jo, min skola valde att ha det som vanligt. Sämsta skolan EVER.  Hur som helst klev jag upp och gick till skolan, gjorde mig redo för det muntliga provet som faktiskt visade sig gå fett bra. Je m'appelle Pierre, oui. 

​När jag senare hade teknik skulle jag göra en presentation men insåg snabbt att jag inte hade med mig mitt usb som jag hade den på. Min lärare ansåg att betyget inte skulle bero på den så jag slapp göra det. NAJS. 

Tidigare förra veckan insåg jag även att jag inte var tvungen att göra det muntliga provet i matte heller. Min lärare ansåg att mitt betyg inte var dependent on it så jag slapp. Dels för att ingen annan kunde göra det med mig och dels för att jag redan hade de kraven uppfyllda, I guess, jag är inte så insatt. 

Det jag vill komma fram till med det här inlägget är mest att ikväll sätts betygen och jag är nöjd med dem. Anledningen till att jag kände för att skriva av mig är för att det nu endast är en vecka kvar av grundskolan.  

JAG TAR GRUDENTEN PEOPLE!!

xoxo, BITCH.


Likes

Comments

Han med bomberjackan. Han med bomberjackan och timberland skorna. Vem är han egentligen? Hur är han som person? Vad tänker han när han går och rappar genom ljushallen egentligen? 

Jag går ju i skolan, som alla andra normala 16 åringar. Varför är en del personer bara så självupptagna? Så självgoda. Jag menar, det är väl en bra sak vissa gånger, men att man bara går där och inte ser sig omkring. Att ingen annan i ens omgivning spelar någon roll. 

Jag kommer ihåg första dagen han började. Han kom till skolan i en stor fluffig dunjacka och jag kommer ihåg honom sen låg- och mellanstadiet. Då var han en liten mullig pojke. Nu var han lång och inte särskilt mullig längre. Jag kommer ihåg att jag alltid hade hatat honom från första början, men jag tänkte att han kanske hade ändrats i sin personlighet med tanke på att hans utseende också hade det. BOY I WAS WRONG. 

Han var lika självupptagen som då, men det var något med honom ändå som jag kände på mig hade förändrats. Redan första veckan var han på "gangster" gänget. Jag bara himlade med ögonen så fort jag såg dem tillsammans. Jag har aldrig riktigt förstått mig på de som håller på med alkohol och cigg osv. Inte för att jag själv aldrig har testat alkohol, jag kan vara ärlig och säga att jag faktiskt gjort det som 16-åring. Men vem har aldrig testat öl från sina föräldrar eller fått lite cider med 0,7 % alkohol i. Det kan man till och med köpa på ica utan problem. Hur som helst förstår jag mig inte på "the troublemakers" i skolan. De är inte coola? Hur de är gör är de fortfarande inte coola. 

Tillbaka till killen med bomberjackan. Nu går jag i nian, äldst vilket är oändligt skönt och kan titta ner på de små. Men skämt o sido, kan jag faktiskt inte förstå mig på honom. Han hade förstås inte bomberjackan i sjuan eftersom han går i åttan nu, skulle den förmodligen vara ganska utsliten vid det här laget. Men grejen med att han har den varje dag med sina urbanears. går runt som en jävla rappare och tror att han är nåt är det jag stör mig mest på. Han tar mycket plats och ger inget till de andra. 

Vi hade fritidsgården på besök en dag. De hade musik på scenen i ljushallen och han kommer upp och tar micken, börjar rappa. The fact that alla kallar honom för Gucci då och då är också så sjukt jävla fånigt. Min stackars kompis visste inte ens vad han hette så det enda hon sa var Gucci. 

En rolig sak som hände för några veckor sen bland mig och mina kompisar var att vi själva döpte om oss till smeknamn som prada, chanel, MBMJ osv. Jag fick heta Prada, vilket gjorde mig ganska stolt. Joke's on u, inte alls faktiskt. 

Det jag vill få fram med det här inlägget är egentligen inget speciellt. Bara att jag stör mig på honom. Gucci.​

xoxo, bitch

Likes

Comments