Nu är hela kalaset slut och jag ligger förstörd i hotellsängen med Elin och pratar i telefon med Gertrude. Herregud vilken bra helg jag har haft! Vi hörs mer latero när jag är tillbaka på banan igen.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Mickan har fyllt 27 nyligen, så vi var ett gäng som blev bjudna på det berömda Toso. Som jag nämnt innan älskar jag den restaurangen. Atmosfären är så avslappnad och speciell. Jag hade bara druckit drinkar där innan (som är magiska), men igår fick jag smaka på deras håll-käften-meny.

Maten är asiatisk, och man beställer in en massa olika plock. Mina favoriter var råbiffen (ni MÅSTE välja den) och ankan!! Jag tappade räkningen efter 5 rätter... Till det drack vi de bästa vinerna, drinkarna och bubblet. Det sprutade seriöst dompa ur öronen på mig innan vi ens kommit till efterrätten. Och på tal om den... Chokladen rann ut över hela tallriken så fort man rörde den med skeden. Jag älskar för övrigt att avsluta med en espresso martini istället för en kopp kaffe. Det är helt klart min favoritdrink.

Vi alla var glada i hattarna och efter martinisarna kom det fler och joinade... Det vankades nämligen PUSH! Jag sprang in på hotellet och bytte skor för att slippa sabbba mina nya sammetsklackar. Sen stod jag och hoppade i sofforna på klubben tills den stängde. Jag älskar att vara ute med mina vänner och andra härliga människor. När dom öppnade upp taket och spelade Håkan på högsta volym, ja då dog jag lite. Dock kände jag inte igen en enda kotte som var ute, men jag antar att det blir så i och med Summerburst och att alla äldre bara kör fredag och lördag. Haha herregud vilken festprisse jag har blivit det senaste året. Tycker att det är knäppt om jag inte känner igen NÅGON...

Men! Det var svinkul att få träffa så många utav er läsare! Ni är så gulliga och fina. Inte alls ivägen eller drar i en, utan kramas bara varmt och berömmer. Hanna gick hem tidigare men hon är med resten av helgen så då får ni träffa henne! Många undrade om vi bara kommer att stå vid vår cabana imorgon, och nej det kommer vi inte! Så håll utkik efter oss, och kom gärna fram så jag får ge er en kram<3

Stort tack för igår, och grattis igen Mickan<3 Idag blir det Bloody Marys till lunch och så får vi se om vi hinner förbi Heaven23 här på Gothia där det här radarparet styr upp en stökig förfest. Jag har nämligen lovat sen länge att köra en AW på Nouws kontor och sedan förfesta på Storköket med de andra bloggarna.

Oavsett så HITTAR NI MIG PÅ SUMMERBURST SEN!

Likes

Comments

Jag anlände till Göteborg runt lunch igår, och då sprang jag direkt till Nouw kontoret och kramades med min Elin. Jag kan verkligen inte förstå att vi inte jobbar ihop varje dag längre.

Sen kom Hanna med tåget. Då drog vi med henne till LIPP som ligger på Avenyn. Det har varit en grej att vi alltid har gått dit, speciellt när solen steker på uteserveringen. Alla tycker att dom har steppat upp sen renoveringen i vintras, men dom hade tagit bort min caesar från menyn. Blev så besviken...

Men det gjorde inget, för ganska snabbt inpå insåg jag att jag är så lyckligt lottad. Jag har aldrig haft mina bästa vänner ifrån Stockholm och Göteborg samlade på ett och samma ställe innan. Den lyckan.

Och så fick jag in min löjromstoast och livet blev om möjligt ännu bättre.

Det här är den första bilden jag sett på mig själv där jag ser det där som andra pratat om... Att jag lyser. Jag har bara känt det inuti innan. Åh, livet är så fantastiskt.

Vinkade på kyparen och beställde in mer rosé. Man ska passa på när det är fint väder.

När vinet var uppdrucket och fötterna lite rundare så gick vi vidare till takterassen på Scandic som ligger på Avenyn. Den är verkligen att rekommendera! Sedan splittrade vi på oss. Tjejerna gick på picknick med Starclub som vi är här med, och jag gick längre upp på avenyn till TOSO. Det är lätt en utav Sveriges bästa restauranger. Jag bytte skor till sammetsklackar och drog på lite mer läppstift. Det vankades födelsedagsmiddag för Mickan, men mer om det i ett senare inlägg...

Vad tycker ni om mitt set förresten? Jag fick så mycket beröm för det. Hatar att jag inte hann ta någon bild under kvällen ihop med klackarna, för det var sååå jag. Spetstoppen är köpt HÄR och kostymbyxorna HÄR (adlinks).

Likes

Comments

Nu rullar tåget förbi Partille och jag blir lika pirrig som vanligt i magen. Jag är hemma i min stad igen. Himlen är klarblå, och en av dom bästa helgerna på hela året väntar. Hanna och jag bor på Gothia Towers hela helgen och schemat är fullspäckat. Idag ska jag först förbi kontoret, shoppa lite fort, köra ett möte för att sedan möta upp de andra bloggerskorna som åker hit med Starclub. Vi gick på efterfesterna ihop med dom förra året, och ni som har lyssnat på Måndagspepp vet ju vilka DJ's vi festade med då... Jag vågar inte skriva ut vilka som ska köra spelningar på vilka klubbar under helgen... Men ni vill vara på Push eller Backstage. That's all I'm sayin'. Ikväll blir det middag på Toso för att fira Mickan också. Wie!!

Blir extra taggad av att kolla på videon vi fick ihop ifrån förra året med. Nu kör vi! Följ mig på Snapchat @ellinorlofgren för ännu mer flitig uppdatering. 

Likes

Comments

Förlåt för min dags vila härifrån. Det var ofrivilligt faktiskt. Jag har ju en lägenhet jag hyr i Enskede Gård som jag ska ha flyttat ifrån den 1a juni (i nästa vecka). Och då var egentligen planen att jag skulle flytta in i min andra lägenhet vid Gärdet. Men då undrade P varför jag inte bara skulle ha alla mina saker hos honom när jag ändå bor där. Så igår rensade han ur sin garderob rejält för att jag skulle få plats.

Så vi flyttade ihop igår. Jag har en del grejer kvar att flytta in men nu är det liksom på riktigt. En kompis frågade hur det kändes och det känns ju precis som "vanligt". Som det ska vara på något sätt, även fast vi bara dejtat i två månader.

Jag vek kläder och tvättade fram tills halv tolv, så jag har inte sovit många timmar inatt.. Om 1,5 timme går mitt tåg till Göteborg och det råder klädpanik här hemma. Alla mina urringade toppar, klänningar och "festivalplagg" har jag inte hunnit hämta ifrån min gamla lägenhet, alla mina skor är hos mamma och här hemma hos oss har jag mest "kontorskläder". Jag får smita hem till Julia och sno något ur hennes garderob när jag kommer fram till Göteborg.

I och med min flytt hit bor jag numera 3min ifrån min spraytantjej Emma, så jag sprang över till henne efter att den här bilden togs. Har en känsla av att jag kommer gå till henne en del framöver...

Likes

Comments

Svar: Gillar verkligen din blogg! Är bara lite nyfiken på hur du och din kille träffades, känns som ni blev tillsammans så snabbt så det måste ju verkligen varit kärlek vid första ögonkastet?

Svar: Ja, det gick rätt fort hehe. Men är det lätt så är det rätt. Jag är verkligen allt eller inget, och jag visste direkt att jag tyckte om P första gången vi träffades.

Fråga: Hur gammal är din pojkvän och hur träffades ni? Hur är han som person? Känner inte du dig extremt mycket äldre än folk i din egen ålder??? Alla 95or är ju typ fortfarande barn liksom haha
Svar: Han fyller 28 i juni och vi träffades av en slump ute på en klubb. Han är inte den i en grupp som leker allan ballan, utan han sitter mer bakåtlutad med armarna i kors, flinar och lägger in kommentarer. Han är rätt retlig av sig... Och världens snällaste verkligen. En stor björn. Jag älskar hur han är! Haha alltså ålder är verkligen bara en siffra. Jag var tvungen att växa upp fort och det är väl därför jag trivs bättre ihop med lite äldre människor. Men samtidigt är två av mina bästa vänner i min ålder. Allt handlar om vilka perioder man är i livet, och sen har ju olika vänner olika "funktion" i ens liv.

Fråga: Om du skulle bli gravid om ett år, skulle du göra abort då? Om ja, när skulle du i så fall vilja ha barn?
Svar: Helt ärligt så vet jag inte. Det är ingen stress med barn, men då fyller jag ändå 23, och har förhoppningsvis ett stabilt förhållande. Många av mina vänner har tankarna på barn nu också. Men annars, om 5 år kanske. Då har jag och P levt livet ihop ett tag. Jag vill gifta mig och praktiskt vara redo innan jag skaffar barn också. Ni vet, hus och det där.

Fråga: Det finns en hel del killar du lagt upp bilder på både här och på instagram. Har du någonsin lagt upp en bild på P utan att vi vetat det eller kommer han alltid förbli utanför blogg och instagram när det kommer till bilder?
Svar: Jag har säkert lagt upp någon bild på honom utan att tänka mig för :-)

Fråga: Hur länge har du och "P" träffats? Varför visar du inte upp honom i bloggen? Hur lång är han?
Svar: Sen i slutet av mars. För att det finns så många psykopater som läser bloggen. Som vill veta allt allt allt om mig och tillslut så lirkar dom sig in för att komma nära. Och då blir jag bara rädd, när det blir privat. Och P är privat för mig. Jag har valt det här livet med bloggen, det har inte han. Min pojkvän är 194cm säger han.

Fråga: Hur många förhållanden har du haft?
Detta är mitt andra. Men mitt första "vuxenförhållande". Det är inte okontrollerat där alla känslor känns gånger tusen, utan det är stabilt. Som yngre kändes framtiden så långt bort, med P är den runt hörnet.

Fråga: Känns detta som THE relationship? (alltså det rätta och sista så att säga). Och vem tog första steget av er?
Svar: Ja det gör det. Det var han.

Fråga: Det känns som att du blivit lyckligare av P vilket kanske är självklart, men har du något att säga till mig o alla andra som försöker övertyga oss själva att vi inte behöver någon annan för att bli lyckliga?

Svar: För att kunna känna riktig lycka måste man ha fått känt på riktig smärta. Om jag inte hade gått igenom skitår hade jag inte varit lika lycklig med P nu, för nu både uppskattar jag och upplever vår kärlek på ett annat sätt. Jag blev glad igen för ett år sen, och det är tack vare att jag gjorde rätt val i livet och hade fantastiska vänner. Annars hade jag fortfarande varit deprimerad, med eller utan en pojkvän.

Fråga: Vad är det bästa med P och vad tycker han är bäst med dig?
Svar: Tack! Det bästa med honom är att han får mig att känna mig trygg vart jag än är. Jag trodde ALDRIG att jag skulle känna mig hemma i Stockholm. Gatorna här har gett mig kväljningar av ångest innan. Men nu vill jag aldrig flytta härifrån. Jag smsade nyss och frågade och fick till svar "Du får mig att glömma allt jobbigt som någonsin hänt mig". Ååå vad jag älskar den här mannen.

Fråga: Kan inte du berätta vart ni sågs första gången och hur er första dejt var?
Svar: Vi skulle setts på Nosh & Chow över en middag, men jag avbokade i sista sekund. Sen smsade jag 20 min innan utsatt tid och sa att jag kunde ta en kaffe en snabbis. Så vi sågs på Grodan vid Sturegallerian. Vår "snabbis" blev 5h och några glas vin. Den var intressant och jag ville liksom inte gå därifrån.

Fråga: När var er första kyss? Och när insåg du att du var kär?
På vår tredje dejt. Vi hade käkat middag på restaurangen J. Det insåg jag när jag kikade på honom i smyg under Vårbalen på Marstrand. Han var så fin. Stod där på verandan med solnedgången i nacken och log mot någon. En timme senare fick jag bekräftat av honom att han kände samma sak för mig.

Likes

Comments

Så länge jag kan minnas har jag drömt om ett landställe på Västkusten. Ni vet, sådär lantligt fast fräscht? Vitt med öppna ytor. Gärna med sol hela dagen, och en altan ut mot havet. Andra i min ålder fantiserar nog om sin första lägenhet, och det gör väl jag också. Men det här lockar mycket mer just nu.

Restaurangen vi åt på i Oslo fick mig att drömma mig bort igen, och faktiskt inse precis hur jag vill ha det. I och med att attraktionslagen är min religion kommer jag låta några tankar om dagen gå till att föreställa mig fantastibilden om mitt hus på landet. Hur det känns att mötas av solen i ansiktet när jag ska dricka mitt morgonkaffe på verandan. Eller hur vågorna mot vår brygga, ihop med fiskmåsarnas kackel, ibland tar över konversationerna runt matbordet. JAG DÖR.

Jag vill ha mycket grönska. Plantor och blommor som är genomtänkt placerade. Gärna med en gång mellan husen och parkeringen som ser ut som den här över. Trä tycker jag är fult och om det bara är grus får man ont under fötterna. Jag vill att mina små kids ska kunna springa barfota (är jag sjuk som tänker såhär?).

Exakt såhär vill jag att mitt matrum ska se ut. Med vita enorma fönster längst långsidorna som fungerar som skjutväggar, ihop med ett vitmålat tak som är minst dubbla min längd. Med vita takbjälkar och en maffig kristallkrona som pyntas med ris under påsk och midsommar.

Ett långbord är ett måste. Det gör allt så familjärt och alla i sällskapet blandas. Gamla som unga. När jag växte upp har det alltid funnits ett barnbord och ett vuxenbord, vilket ju också var kul ibland. Men det känns mer familjärt att sitta alla tillsammans och ha traditioner ihop. Och när kidsen blir uttråkade får de gå in till stora huset och äta godis i tv-rummet tills mormor nattar dom. Så kan vi vuxna fortsätta att dricka vin, lyssna på Ted Gärdestad och älska livet.

Det känns som jag syndar när jag längtar efter framtiden och att skaffa familj. Som om jag bara borde njuta i nuet, och det gör jag ju också. Men jag kan inte förställa mig något mysigare just nu än allt här över. Äsch, tills dess ska jag ha det så himla kul. Nu lever jag ju de enklaste åren egentligen.

Likes

Comments

Igår åkte jag och redaktören @elinskoglund (aka min bästis) här ifrån Nouw till Oslo för att samla alla norska Nouw-bloggare.

Med oss hade vi Johannes Hansen som föreläste om att tro på sig själv och sina drömmar. Jag har ju tipsat om honom tusen gånger förut, men jag rekommenderar verkligen hans bok "Fuck your fears!".

Vi både bodde och hade föreläsningen på Clarion Hotel Royal Christiania. Väldigt centralt och perfekt för företagsgrejer! Vi blev välkomnade så himla fint...

... Med en massa choklad, bubbel, nötter och andra gottigheter. De två timmarna med Johannes gick jättefort och jag lärde mig som vanligt mycket om mig själv. Udden på pennan brann nästan för att jag skrev så snabbt. Jag sitter med mitt skrivblock och läser igenom mina anteckningar nu, och en notis jag gjorde som jag kommer ta med mig är:

"Det handlar inte om rädslan för nuet egentligen, utan rädslan för att det ska bli som det förflutna igen. Att man ska behöva gå igenom samma sak."

Sedan tog vi en maxi taxi (varför finns det inte såna i Stockholm? Man fick plats 16pers och är ju den perfekta partybussen mellan fester). Vi hamnade på det här MAGISKA stället 10min ifrån centrum som hette Kolonihagen. Jag blev helt seriöst kär. Det såg precis ut som det landställe jag har föreställt mig att ha som äldre. Ni ska få se fler bilder i ett senare inlägg.

Var vi ett gäng bloggare som anlände eller..? Haha!! 

På undervåningen satt det flera par, och på ovanvåningen var det två rum med långbord som man kunde boka. Det kändes lite som en upprustad lada, där köket var öppet för alla att kika.

Det blev en fyrarätters.

Sachimi till förrätt! Jag har aldrig beställt det innan då jag har lite svårt för rå fisk.. Och blev tyvärr inte frälst denna gången heller. Alla andras tallrikar var dock slickade när servitrisen kom in med nästa rätt.

Som var någon italiensk rätt jag inte minns namnet på, med getost till. Vi fick ett supergott vitt vin serverat också. Jag har alltid haft svårt för det sedan en snefylla i de tidiga tonåren. Men numera, mmm. Det finns ju så himla många äckliga vita viner dock. Jag skulle supergärna vilja gå på en vitvinsprovning och verkligen lära mig. Jag älskar ju vin.

Sedan kom en torsk med kikärtor, ärtor och en sötare buljong in. Denna var min favorit. Rödvinet slank ner som vatten. Om det är något jag älskar så är det rödvin!! Dock har jag börjat bli så himla trött av det. Kanske för att man oftast dricker det i lugnare sammanhang? Eller för att det bara har den effekten på en.

Och efterrätten!! Jag är ett väldigt stort fan av kaffeglass. Det är så sjukt gott ihop med choklad och en kopp svart. Brownien var kladdig och toppad med pekarnnötter, ingen tråkig kombination må jag säga.

Den mörka ölen som serverades till desserten gick inte hem hos mig även fast jag kan tokälska öl. Ölsorten Sleeping Bulldog är så vidrig, och den här var snarlik den. Så jag återgick till det smarriga vinet. Tröjan är ny och köpt HÄR och den hade jag ihop med ett par tightare kostymbyxor och ett bredare skärp.

Jag hamnade i säng tidigt efter att ha avslutat kvällen med en GT i hotellbaren.

Och det här var min frukost imorse. Såhär kan det se ut när man för första gången inte tar av ALLT bara för att det blir fint på bild. Det kändes så onödigt att slänga så mycket som jag brukar annars. Ni vet när man tar alla juicer, smoothies, fikabröd, mackor och pålägg som finns bara för att det ska bli en "instagramvänlig bild"?

Nåja. Tack Oslo för ett kul dygn! Och tack alla tjejer för att ni kom, och Johannes för att du föreläste! 

Likes

Comments

Efter en skitmorgon hamnade jag tillslut på flyget, raden bakom Johannes. Tryggt och bra. Då behövde jag inte längre lägga all min energi på att hamna rätt. Johannes är ju Sveriges främsta mentala rådgivare och vi har ju träffats ett par gånger. Nu känner han mig, ur sina granskande ögon.

När jag känner mig svag hör jag hans röst i huvudet och blir starkare. Det är så intressant det där med personlig utveckling. Jag har alltid varit en väldigt svart eller vit människa, med två väldigt tydliga sidor. Johannes tycker att jag har fått fler nyanser det senaste, och så är det faktiskt. Jag har blivit någon annan sedan jag flyttade till Stockholm. Mer harmonisk, ansvarstagande och förstående. Jag är inte sådär iskall längre, och känns något jobbigt så är jag trygg i känslan att det kommer att gå över snart. Johannes säger att det är nya Ellinor 2.0.

På flyget tänkte jag mycket på det här. Vem jag har blivit. För er som inte vet det så är något av det mest intressanta jag vet - människors roller i olika sammanhang. Jag har bytt roll. Blivit mammigare. När Hanna sov över hos oss var det inte hon som bäddade sin säng, la fram sovkläder och sminkborttagning eller planerade vad vi skulle äta till frukost. Det var jag.

Det händer alltid så mycket saker i mitt liv. Oftast har det varit turbulens med människor runtomkring mig, men nu händer istället allt på en och samma gång i mitt liv. På ett bra sätt. Jag är inte rädd, utan känner mig snarare starkare än någonsin - trots att allting är helt nytt. En ny era som Ellinor 2.0 behärskar väldigt bra. Jag är trygg i att allt löser sig.

När vi landade satte vi oss i taxin och åkte till hotellet. Sedan har dygnet gått väldigt fort och nu väntar Johannes nere i lobbyn på mig så att vi kan åka tillbaka till Stockholm. Jag skriver om mina roliga timmar i Oslo när jag är hemma igen. XX

Likes

Comments

Dagar som dessa önskar jag att jag vore någon annan. Varför upplever jag otroligt enkla saker så fruktansvärt svåra? Att flyga är det mest påfrestande jag vet. Idag gick det till den gränsen att jag behövde ringa mamma för att fråga när jag behövde gå hemifrån. Matten i mitt huvud går inte ihop. Jag har ingen uppfattning om hur lång tid saker tar, och visst är det bäst att dubbelkolla, men jag kände mig värdelös. Att jag som vuxen människa inte klarar av något som en 10åring kan.

Jag skulle rensa ur min väska imorse och stod med 4 olika saker som skulle läggas på 3 olika ställen. Och min hjärna fick black out. Det går liksom inte. Så jag fick lägga ner allt och lämna en sak i taget på rätt ställe.

Plötsligt insåg jag att mitt pass är hos mamma och att jag bara har mitt ID. Samtidigt behövde jag checka in. Jag har aldrig förstått varför man ska göra det och ser det som ett ångestmoment varje gång. Aja nu är jag påväg och vi får väl se om mitt ID funkar. Håll tummarna för mig!:-) och precis i skrivandets stund inser jag att jag glömt mina solglasögon på tåget som precis lämnade av mig på perrongen. JAG PALLAR INTE. Jag vill bara sitta i solen på Västkusten och dricka vin utan bekymmer. Precis som jag gjorde för två veckor sen.

Likes

Comments

Instagram @ellinorlofgren

1 345370 Next