Header

Innan vi går in på mina stressproblem för tillfället: notera min skjorta här nedan. Märket är Filippa K, och jag klickade hem den ifrån Meandmet.com. Jag har aldrig använt en skjorta så som jag använt denna. Fyndade den på rean i somras och tänkte fynda en märkeskappa nu till hösten.

Herregud! Stressdag deluxe. Jag fattar om man som utomstående lyfter på ögonbrynen när en bloggare säger att dom har det stressigt. Ibland himlar jag med ögonen åt mig själv. Dessa larviga sakerna har idag fått min gamla magkatarr att knacka på dörren:

- Bestämma datum för jobbdagar i Köpenhamn (i-landsproblem deluxe).
- Scrolla igenom ett avtal som jag åker dit för att signa på (med mera hehe!).
- Hinna fota outfitbilder. Mitt instagramflöde behövs uppdateras och kund vill ha bilder.
- Min mail. Samma gamla visa jämt. Den gör mig alltid stressad.
- Att jag ska missa events. Min kalender har nämligen strulat. Jag vill ju inte göra någon besviken.
- Hämta ut paket. Detta tar seriöst ganska mycket tid. Mitt paket idag tog allt som allt 40 min att hämta ut?!? Hallå företag - buda uppskattas alltid! Paket är ofta pengar för mig. Kommer dom inte = inga pengar. Kan jag bara få ett körkort sänt från ovan?
- Min födelsedag den 3e oktober. Den är så mycket ångest att jag vrider mig i stolen just nu.
- Att min dator behövs lämnas in för lagning. Veckorna den är borta ger mig ångest av att ens tänka på. Det är tusen grejer kring den jag skulle behöva ta tag i. Lightroom och youtube tillexempel.
- Och när vi ändå pratar teknik - min Iphone 7. Vart är den? Jag vill youtuba enkelt utan min systemkamera.
- Att lägenheten är skitig, och vi får besök över natten. Så är mormor på besök i Stockholm. Hur ska jag hinna lägga ner tid på dom två sakerna?
- Stryka och preppa outfits inför samarbete. Herregud döda mig. Innerst inne är det prio sist men bör vara topp tre i alla fall.

... Och skriva blogginlägg. Äsch, nu känns det bättre efter att ha fått skriva av mig lite. Det är ju trots allt därför jag startade den här bloggen. För att skriva av mig. Nu börjar vi med att möta upp mormor en snabbis, och be henne knäppa av två snabba bilder och hjälpa mig att hämta ut tre paket. Sedan gå igenom mail och avtal innan vår nattgäst kommer. Då blir det middag och förbereda morgondagen som börjar klockan 05:45.

I samarbete med Meandmet.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Sen jag träffade P har jag inte haft en lugn stund en enda helg. Efter en utgång på lördagen kände jag mig ganska nöjd med att bra ligga hemma i sängen och kolla serier. Och pausa med att äta min berömda Elli pizza (pommes, köttfärs, ruccula och vitlökssås på). Men icke sa nicke. Plötsligt stod han där i dörröppningen in till sovrummet och ropade "upp och hoppa!!".

20 minuter senare var vi på Grönalund. Jag blev helt nostalgisk över att vara där, just för att det var min absoluta favoritplats som yngre. På den tiden åkte jag ALLT men nu har jag blivit ganska feg. Trots det åkte jag den Stora Slänggungan som jag underskattade något enormt (till höger i bild). Jag ville väl spela cool framför 8åriga Andrea som vi hade som sällskap. Men det lös nog igenom ganska tydligt att jag var livrädd när jag började gråta på toppen.

P tyckte detta var superkul och tvingade sen upp mig i Uppskjutet. Ni vet, Frittfall fast man åker upp och ner flera gånger? Jag grät innan vi ens hade startat och vrålade "NEEEJ" när karusellledaren frågade om alla var redo.

Skepparkavaj och bootcut jeans Zara // Blus H&M Trend (ny!) // Sneakers Jim Rickey

Tre timmar räckte gott och väl för oss, och vi avslutade kvällen med mini-tacos innan vi somnade i vår nybäddade säng redan klockan 21. Passa förresten på att gå till Grönan, det är inga köer alls, och de sista dagarna är nu på torsdag och fredag.

Likes

Comments

Hela veckan hade jag och min kärlek peppat inför vår dejtnight vi skulle ha på lördagen. Framför allt jag. Jag såg framför mig hur vi fixade oss tillsammans, drack en drink, tog en taxi till Mr French och romantiskt promenerade i kajen under stjärnorna innan vi åkte hem...

... Så blev det inte riktigt.

Jag fick ett sms av P som frågade om vi kunde mötas på Escailer innan middagen. Han skulle nämligen dricka bärs med grabbarna. Direkt så förstördes ju min bild i huvudet, och jag har ganska svårt för ändringar när jag har ställt in mig på något. Men som den larviga tjejen jag är svarade jag att det "natuuuurligtvis var lugnt", fastän jag egentligen bara ville ha egentid med honom. Ni vet hur det är. Man vill ju inte vara en tråkig flickvän.

Istället drog jag på min spellista och skrek med till Orup, Lisa Nilsson och Gessle i badrummet medan jag sminkade mig. På mig hade jag min nya puderrosa skimrande topp, och ett par marinblåa kostymbyxor. Sen min mörkblåa päls till det. Kommer köra en repris på den outfiten, så jag kan fota till er.

Sen sågs vi på Escailer, hans vänner och jag. Och det var ju supertrevligt, precis som vanligt när man hänger med dom. Så då släppte jag genast mina inre frustrationer över att kvällen inte skulle bli som jag förställt mig. Då fick jag istället dåligt samvete över att jag hade blivit smygsur. Varför jag delar med mig av det här är för att ni ska bli påminda om att allt inte är perfekt på bloggen även om det kanske ser ut så. Jag (och vårat förhållande) är inte mer än mänskligt.

Jag var proppmätt efter ett födelsedagsfirande för min lillebror som fyllde 14, så att ens få i mig en varmrätt kändes utmanande. Men vi beställde in iskall cava, och sen en råbiff (som jag alltid gör när det finns på menyn). P valde en burgare med anklever på. Om vi hade gjort lite bättre research hade vi valt fisk, då det är deras specialité. Så ta med er det om ni går dit.

Sedan drack vi drinkar och blev smålulliga ihop, jag och min bästis. Det är fantastiskt trevligt på Mr French, och jag funderar på att styra upp en födelsedagsbrunch där. När vi kände oss färdiga så gick vi till bakfickan på Papas (standard) innan vi körde en pang-utgång på Bergmans. Haha! Det var den romantiska dejten det! Nejmen, jag hade en supertrevlig lördag verkligen <3 

Ps. Jag längtar ihjäl mig efter min Iphone 7a vid såna här tillfällen. Jag skäms ju över bildkvalitén. Men jag kan inte ta med mig en kamera till en bar och klubb.

Likes

Comments

Fråga: "Hej Ellinor! Först: tack för att du är du. Du är så klok, mogen, genuin och känns som en bra vän. Vi har lite bekanta vänner hehe och jag har fått höra så gott om dig. Men min fråga är just, varför tror du att det har blivit så (att du är en bra vän)? Tror du att det har med mobbningen du tidigare skrivit om? Eller din pappa? Vi har varit i en liknande sits men jag stänger snarare alla ute. Pusss"

Svar: Okej, vilken sjukt härlig kommentar att läsa, tack tack tack! Undrar genast vilka våra gemensamma vänner är också :-)! Men som du säger, ja jag tror absolut att det beror på det. Jag har blivit sviken, lidit av ångest i flera år och många gånger känt mig ensam. Den känslan vill jag aldrig någonsin att mina vänner ska känna. Jag släpper allt i hela världen för att de jag älskar. Jag är en lojal vän, och får jag inte det tillbaka så är det ingen relation jag satsar på. Jag är noggrann med vilka jag släpper in numera, men förr hade jag hellre hundra ytliga bekanta än inga vänner alls. Det var nog mitt sätt att gå vidare. Att omringa mig med hur många som helst så jag slapp tänka.

Fråga: "Jag läser ganska många bloggar, och majoriteten handlar om att resa utomlands och finna "lyckan" kortvarigt där om du förstår mig rätt. Jag beundrar dig för att du istället lever ditt liv hemma i Sverige (jag kan relatera mer till det) men ändå tycks ha funnit lyckan. Vill du inte resa? Eller är det inte medvetet?"

Svar: Jag kommer låta som en torrboll nu - men nej, jag vill inte resa runt. Jag åker inte iväg någonstans om jag inte vill det till 100%. Hela livet har jag levt i väskor som jag släpat mellan föräldrar, handbollsmatcher och kompisar i stan. När jag träffade P visade han mig var riktig trygghet var, och jag känner att jag behöver typ två sabbatsår där jag bara tar igen allt lugn som jag aldrig har fått tidigare. Haha fyf*n vad trist jag låter. Jag kanske har blivit det.

Fråga: "GRATTIS till dig och din kärlek för att ni har hittat varandra! Jag såg er på Sturehof i förra veckan och ni passar verkligen tillsammans. Min fråga är om du är svartsjuk? Eller hur har du har kommit över hans förflutna? Jag själv klarar inte av det nämligen..."


Svar: Alltså med just P så har jag aldrig varit svartsjuk, för han har aldrig gett mig anledning. Men killar innan honom däremot har gjort mig osäkra, och en del besvarat mina tvivel. Jag försöker tänka på konsekvenserna och att mitt förflutna inte ska paja min nuvarande relation. För hur kul hade det varit för honom att inte bli litad på när han inte har gjort något fel? Eller bli begränsad i sitt liv för att jag har problem med mig själv? Svartsjuka bidrar bara till olycka... Men jag har aldrig varit svartsjuk av mig.

Fråga: "Jag har lagt märke till att du får denna frågan ofta, men hur gick du vidare ifrån uppbrottet med din pappa? Hur vågade du ta steget? Jag orkar verkligen inte med min pappas beteende längre men undrar bara vad som kommer hända om han inte finns där. Älskar dig och din blogg. Och hur sjukt det än låter, gör du mig stark."


Svar: För mig kom det ganska naturligt. 18 år av konstant besvikelse utan att få ett endaste förlåt kan bara resultera i en enda sak. Han har varit kärnan till mycket olycka i mitt liv, och jag har varit så jävla förbannad på honom för det. Men med tiden har jag insett att han inte är en hemsk människa, han är bara inte kapabel till att vara en bra pappa. Och det har hjälpt mig att gå vidare.


Jag sa ju tack och hej, men om du inte känner dig helt hundra på hur du ska hantera situationen, kan du alltid ta avstånd ett tag. Börjar du sakna igen, ja men hör av dig!! Oavsett om det är en månad eller tre år senare. Han är fortfarande din pappa. MEN, glöm aldrig bort att blod inte alls är starkare än vatten, och att vänner är familjen man själv väljer. Ps HÄR hittar ni en artikel om pappor som överger sina barn.

Fråga: "Jag har följt dig i flera år och man märker verkligen på sättet du skriver att du är inne i en ny period i livet<3 Beror allt på din pojkvän? Eller flytten tillbaka till Stockholm? Jag blir så nyfiken. Kan du inte starta en ny podcast? Jag vill höra dig och dina tankar igen."


Svar: Ja, allt i livet är nytt och fantastiskt tack vare min P. Han har hållit ihop mitt kaos sen den dagen vi träffades (utan att han kanske vet om det), vilket har gjort att jag kunnat lägga fokus på att formas till den där Ellinor jag länge har velat vara. Han får mig att våga, och känna trygghet i att han finns där om inte allt går som jag tänkt.

​​Jag saknar faktiskt att podda. Skulle jag göra det igen, skulle jag dock rikta mig till en annan målgrupp, och absolut inte prata om ytliga saker som jag tidigare har gjort. Måndagspepp kändes i perioder inte alls som jag.

Likes

Comments

Jeans H&M Trend // Skjorta Moves // Klackar na-kd // Clutch Malene Birger

Här får ni bättre bilder på en efterfrågad outfit! Jag blir mer och mer bekväm framför kameran (har haft jätteångest kring helkroppsbilder enda sedan jag startade upp bloggen). Men nu är istället problemet att få hjälp med att fota. Även om det bara är en mobilbild så har jag förstått att ni hellre ser såna bilder på mina outfits, än inga alls? Ska försöka bättra mig. Kanske fota med P innan han smiter iväg till jobbet tex. Nåja, idag har varit en orolig dag för mig och när P kom hem hade han köpt rosor och mina favoritnötter. Och just nu står han och lagar THAI, min favorit! Alltså. Tänk att han är min. 

Och hörrni, tack för alla fina komplimanger om mitt förra blogginlägg. Ju mer ni kommenterar, desto mer gillar jag att lägga upp alla de där texterna, som annars bara skräpar någonstans.

Likes

Comments