Header
View tracker

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Hej bloggy

Har hållt på med ett inlägg nu i typ 6 månader haha. Ger upp.

Jag tänker vara helt ärlig och säga att det inte kommer komma något inlägg på ett tag med bilder och en bibel om vad jag har haft för mig sen sist.

Jag åker hem om typ 2 månader!! Hur sjukt? Ska försöka göra ett ordentligt inlägg när jag kommer hem. Ska verkligen försöka haha. Men sen kommer jag nog tyvärr sluta blogga. Eller kommer åtminstone inte skriva om min vardag på samma sätt som jag gör nu. Jag älskar att uttrycka mig i text när jag skriver om lite mer djupa grejer. Så säkerligen kommer det komma någon text då och då.

Vi hörs, älskar er alla


Likes

Comments

View tracker

​Vet att jag är världens sämsta på att blogga haha, inte så kul. Men håller på med ett stort inlägg men orkar bara inte göra klart det för det är massa bilder och skit. Förhoppningsvis kommer det upp ganska snart!

Tänkte bara kolla in och säga hej och att jag mår bra och livet äger för det mesta!

PUSS <3

Likes

Comments

​When the rain is blowing in your face

And the whole world is on your case

I could offer you a warm embrace

To make you feel my love

When the evening shadows and the stars appear

And there is no one there to dry your tears

I could hold you for a million years

To make you feel my love

I know you haven't made your mind up yet

But I would never do you wrong

I've known it from the moment that we met

No doubt in my mind where you belong

I'd go hungry I'd go black and blue

I'd go crawling down the avenue

No there's nothing that I wouldn't do

To make you feel my love

The storms are raging on the rolling sea

And on the highway of regret

The winds of change are blowing wild and free

You ain't seen nothing like me yet

I could make you happy make your dreams come true

Nothing that I wouldn't do

Go to the ends of the earth for you

To make you feel my love


Att vara ifrån mina nära och kära såhär länge är det absolut svåraste jag har gjort någonsin, det är så fruktansvärt jobbigt, jag saknar alla där hemma så det gör fysiskt ont, det värker i hjärtat och allt jag vill är att fälla några tårar i mammas famn. Jag vill gråta så jag inte kan stå, jag vill skrika och gråta tills jag somnar. Vet ni, jag har inte gråtit en enda gång sen jag kom hit. Vanligtvis gråter jag iallafall ett par gånger i veckan, inte nödvändigtvis för att jag är ledsen utan det har mer varit som en ventil för mig. Ett sätt att frigöra energi, energi som blir till ångest, som blir ett tryck över bröstet som gör ont. Jag gråter när jag är glad, ledsen, arg, ja det spelar ingen roll, jag gråter mycket bara, för att det är skönt. När jag har varit här har jag inte kunnat låta mig själv känna för mycket, inte längta hem för mycket, inte tänka på sorgliga saker, inte titta på sorgliga filmer för jag är rädd att om jag väl börjar gråta så kommer jag inte kunna sluta. Jag har fem månaders gråt i mig, det trycker på, snart kommer jag explodera. Jag vill gråta men jag vågar inte. 

När man är runt barn så händer något, man blir en förebild, en vuxen person i någons liv som någon ser upp till. Man är vuxen, stark, stor, man vill aldrig att barnen ska se en svag. Den största synden  är att tappa det framför barnen, det får bara inte hända. Egentligen tror jag att det kan vara bra för barn att få se att det är okej att inte alltid vara stark, även som vuxen, men jag vet ju själv hur det känns, att som barn se en vuxen i sitt liv gråta, hur osäker man blir, man känner att man har ett ansvar, att trösta, men hur hjälplös man känner sig för att man inte vet hur. Jag älskar dessa barnen jag tar hand om, de känns som mina småsyskon, jag vill skydda dem från allt ont i hela världen, jag vill att de alltid ska vara glada. När de är ledsna så känns det som om jag har misslyckats, även om det inte har med mig att göra så känns det alltid som om jag kunde gjort bättre för att skydda dem. Det är så dumt för det hjälper ju inte dem ett dugg, det är ju bra för barn att lära sig vara ledsna och arga och besvikna och allt för att få lära sig att hantera det, men det är svårt. Jag har fått en andra familj här, en familj jag kommer att ha för resten av mitt liv. Jag kommer älska dem till dagen jag dör, och dagen jag åker hem kommer antagligen vara dagen då jag kommer gråta för första gången på ett år. Jag längtar inte efter att åka härifrån, men jag saknar hem. Förstår ni? Jag längtar inte hem för jag vill inte härifrån, men jag saknar hem. Jag vill hem, men jag vill inte härifrån. Det går ju inte att både åka hem och stanna men det är det jag vill. Jag kan inte vara utan min familj och vänner längre än ett år, men nu har jag ju en till familj, hur ska jag kunna leva utan dem? Det jag känner nu och den situationen som jag är i trodde jag aldrig skulle förekomma. Jag tänkte typ, åka hit, ha någonstans att bo, resa, åka hem. Man tar aldrig med känslor i beräkningen, jag la inte en tanke på hur det kommer kännas att resa från min familj till en ny familj som kom att bli min andra familj för att sedan lämna dem också. Om jag hade vetat redan från början att det här är hur jag skulle komma att känna, hade jag åkt då? Ja, utan att blinka.

Under tiden jag har varit här har jag inte umgåtts med folk speciellt mycket, jag har ett par vänner här som jag träffar då och då men jag har valt att spendera största delen av min lediga tid med mig själv. Jag är en ensamvarg i själen, jag älskar att vara ensam, så länge ensamheten är självvald såklart, men jag har verkligen inga som helst problem med att bara umgås med mig själv och mina tankar. När man är själv så tänker man otroligt mycket, man tänker på livet en hel del. Jag tänker mycket på mig själv, vem är jag? Hur är jag? Hur uppfattar andra människor mig? Många tycker nog inte om att tänka sådana tankar, men jag tycker det är intressant, jag kan inte låta bli. Jag får ofta vargtimman när jag tänker på olika scenarion i mitt liv, hur jag har betett mig vid olika tillfällen, "varför drack jag så mycket", "varför kunde jag inte bara varit tyst", "tänk om hon missförstod mig, tänk om jag sårade henne", "varför åkte jag hem till honom, jag skulle skitit i det, jag skulle följt min magkänsla", "varför kunde jag inte bara sagt som jag tyckte, varför var jag bara tyst", jag är säker på att de flesta av er känner igen er. Största delarna av mina dagar sitter jag, går jag, ligger jag, står jag och tänker, på allt mellan himmel och jord. Mina tankar generar ofta i en del ångest, men vet ni vad? Jag har kommit till en punkt där jag har förstått att jag antagligen kommer få leva med min ångest hela livet, jag är en ångestfylld person, och det enda jag kan göra är att försöka hantera den på bästa möjliga sätt. Jag skriver en del, det hjälper, jag ritar, söker inspiration, i stort sätt vad som helst som är kreativt hjälper. Men framförallt så har jag förstått att jag måste sluta vara rädd för den, jag måste lära mig att inte gömma mig för den utan bearbeta den, jag är långt ifrån där, men insikt är väl ett första steg kanske? Detta kanske låter töntigt, jag är 20 år, ung fortfarande, ett barn, vad vet jag egentligen om livet. 


Detta blev ett långt inlägg om en bråkdel av alla tankar och funderingar jag haft under min tid jag varit här, hade kunnat skriva en bok om allt jag har i huvudet.

Jag hoppas ni alla där hemma har det bra, jag saknar er allihopa, längtar tills vi ses <3

haj 


Likes

Comments

Hej på er

nu har jag försökt fixa det här jävla inlägget i två veckor men inget funkar så nu slänger jag bara upp det som det är haha.

bloggen hamnar som sista prioritet nu eftersom jag känner att jag typ inte har tid, eller lust för den delen, att blogga speciellt ofta. Hur som helst sen senast har följande hänt:

vi åkte till Shellharbour för jag ville ta dykarcert, en väldigt mysig liten stad och just den dagen hade de en liten marknad och det va fint väder och allt, mysig dag. När vi var klara där åkte vi till Fitzroy falls som är en nationalpark eller något med massor av vattenfall, och så är det en vandringsled som man vandrar så finns det olika look out points där man ställer sig som på "balkonger" och tittar på vattenfallen och utsikten och allt, väldigt vackert och en fin upplevelse.

Jag gjorde ett nytt försök att åka till Sydney, denna gången inte ensam dock haha. vi åkte hela familjen och det var en jättefin dag. vi åkte till Circular Quay och tittade på opera huset och sånt turistigt. vi åkte färjorna, vilket jag älskade, hade kunnat spendera en hel dag på att bara åka färjorna, hur mysigt som helst. det var också väldigt fint väder den dagen. sen gick vi till the rocks eller vad det nu heter som typ är den äldsta delen av sydney, det var fint och mysigt iallafall. sedan åkte vi vidare till st.james och åkte upp i sydney tower där man hade utsikt över hela sydney. det var fint men tyvärr var det väldigt mycket folk där uppe så jag blev lite stressad, men det gick bra ändå :)

har även lyckats klättra upp hela vägen för kullen nu haha, underbart. och bästa utsikten över hela gong där uppe. lätt min bästa plats hittills. och man är så lycklig när man är där uppe eftersom signalsubstanserna pumpar genom kroppen på ett helt sjukt sätt. det är värsta träningspasset haha!

har också varit nere och gått en del längs stranden, det finns en pool där på klipporna, ser så mysigt ut att simma där.

jag var på universitetet och kollade när det var öppet hus där, blev himla sugen på att börja där pga att campuset var så himla fint och mysigt och hela stämningen verkade så skön och avslappnad. men det enda ämnet jag är intresserad av som de undervisar där är psykologi och jag vetefan om jag vill bli något inom det ändå.. kanske kan göra ett år eller något om jag blir riktigt sugen haha

umgås mycket med barnen såklart och älskar dem så himla mycket. dom är så himla roliga och trodde allvarligt talat aldrig att jag skulle bli såhär fäst vid dem. jag känner mig som deras storasyster typ och fattar inte hur jag ska kunna åka härifrån sen haha:( kommer va så ledsen. speciellt den minsta som jag spenderar mest tid med, han var världens svåraste i början men nu har han börjat acceptera mig mer och mer och han säger han att han älskar mig och han vill vara nära hela tiden och han är bara världens gulligaste. har några videos som jag tänkte visa er, men jag lägger upp dem vid ett annat tillfälle.

vi var och åkte skidor i Thredbo som är den största skid resorten här tror jag. det var mysig men jag har inte åkt skidor på hundra år och va riktigt nervös, för Sarah och Trent hade fått för sig att jag va värsta proffset och när jag förklarade att så inte är fallet så skrattade dom typ och sa "oh you're just being shy now". så hade prestationsångest till max men det gick faktiskt oväntat bra, så det var kul. vi bodde i en jättemysig stuga med en brasa och så. mys.

Efter typ två månader av teoriplugg och fem dyk fick jag äntligen mitt dykcert. så jävla lycklig och nu ska det ut och dykas. har faktiskt planerat en dykresa i april för att åka och dyka med hajar. det är inte så dramatiskt som det låter. det är ofarliga hajar och det verkar vara en otrolig upplevelse. om allt går enligt mina planer kommer jag även att åka till Bali som sista destination innan jag åker hem i slutet av maj. Och vad jag har hört är bali en av de finaste ställena att dyka på, så det hade verkligen varit en dröm!

senaste två veckorna har jag varit iväg med Trent och pojkarna först till surfers paradise och nu har jag varit en vecka med bara pojkarna, utan trent i Dubbo, Trents hemstad. En liten stad, lite mindre än Ängelholm, men rätt charmig ändå. mer om detta en annan gång och lite bilder och så.

nu ska jag sova för imorgon ska jag till Mungery races, spännande hey?

hörs snart igen kanske. PUSS hej

Likes

Comments

Jag blir sämre och sämre på att blogga haha. Ska bättra mig, lovar.
Förra helgen åkte jag med Sarah, kayla och Christian till Kiama som ligger bara några mil från Wollongong. Där finns ett blow hole som det heter på engelska, ingen aning vad det heter på svenska. Det är iallafall en klippa som är ihålig typ och så sprutar det upp vatten där som på en val. Så vi åkte dit och tittade och det var spännande. Sen gick vi och lunchade på ett café. Kiama var en otroligt mysig liten stad och jag gillade verkligen den, otroligt mysig stämning och väldigt vackert, kommer definitivt åka dit igen och då kan jag ta lite mer bilder och visa.
Barnen hade sista veckan med lov förra veckan så de var hemma med mig. Trent åkte till NZ förra måndagen, på tisdagen var jag med barnen på the science centre på universitetet och i lördags åkte vi till Temora. Temora är där pappa bodde när han var här. Vi bodde hos Rob och Barb som är Sarahs föräldrar och de som pappa bodde hos. Vi åt gott och pratade om allt möjligt och dagen därpå åkte vi ut till farmen där pappa jobbade och kollade. Det var en sjukt konstig känsla men det var såklart jättekul att se allt.
Nu har Jippy fått sina vaccinationer så nu kan jag börja gå ut och gå med honom.
Hörs snart ❤️

Likes

Comments

Hej på er!
Hoppas er helg och vecka har varit bra.
I söndes åkte vi till hunter valley som ligger ungefär 4 timmar härifrån. Det är en liten by eller liknande med en massa vingårdar runt om kring. Det finns även en stor utställningsträdgård med bland annat en isbana, snö och en sagoträdgård. Vi var där i två nätter och åt god mat och sånt. Träffade även Stuart och Fleur och deras tre flickor vilket var väldigt trevligt.
Tyvär blev jag sjuk där pga air conditionern så nu lever jag typ på te med honung och ingefära. Hade feber inatt men mår bättre idag så förhoppningsvis är jag frisk imorgon.
Idag var vi och kollade på minions på bio.
Nu har jag varit här i snart en månad men det känns som längre. Jag har inte börjat få hemlängtan än men jag saknar såklart mina vänner och min familj. Som tur är kommer mamma i december och pappa i februari, så behöver inte vänta ett år på att få träffas. Såhär länge har jag aldrig gått utan att kramas med mamma och pappa. Det är nog det jag saknar mest från hemma, tillgängligheten. Att bara längta efter en kram och kunna få det i samma stund. Sånt tänker man inte på förrän det inte är lika tillgängligt.

Likes

Comments

Hallå bloggy!

Nu är det några dagar sen jag uppdaterade så tänkte slänga ihop ett inlägg medan jag väntar på att middagen ska bli klar. I lördags fyllde Trent år så då började vi dagen med att gå och äta frukost eller brunch typ, sen efter det åkte vi in till stan och såg en film på bio, inside out hette filmen och det var en som jag har velat se ett tag så det passade ju perfekt. Det är en animerad disneyfilm som handlar om känslor, att det är ok att vara ledsen och sånt. Faktiskt en väldigt bra film både för vuxna och barn. Sen på kvällen var jag barnvakt för Sarah och Trent skulle och äta med några vänner och fira lite.

På söndagen åkte jag till Sydney, helt själv, nä det är inget skämt. Tog tåget på morgonkvisten, dock åt fel håll så fick hoppa av i Shellharbour och vänta till nästa kom haha. Men det gjorde inget. Tågresan tog ungefär 2 timmar och tågen här är inte alls som hemma. De ser ut mer som tunnelbanor och de går mycket långsammare, men jag fick se en hel del under resan och det är konstigt ändå hur sjukt annorlunda allt är här från hemma, på vissa punkter är mycket samma men på det mesta är det helt annorlunda. Det är spännande faktiskt. Hur som helst så kom jag fram till Sydney och fick väl en mindre chock, det var så extremt mycket folk och jag får lätt panik i stora folkmassor. Men gjorde mitt bästa för att ta mig samman och letade mig ut från underjorden. Tanken var att jag skulle ta mig till Circular quay men förstog inte riktigt hur man gjorde och fick typ en spärr i huvudet så kunde inte fråga någon heller så jag gick runt lite i själva staden istället. Kom till chinatown, sen hittade jag ett köpcentrum där jag impulshandlade ett par pyjamasbyxor och sen kubba jag tillbaka till centralen haha. Var där i en timme ungefär, men det räckte gott och väl :) Sarah och Kayla kom och hämtade mig i Wollongong och när jag kom hem var jag helt utmattad. Var stolt över mig själv ändå att jag ens tog mig dit, stort steg. Nästa gång ska jag ta mig ut till Circular quay.

Igår gjorde jag inget speciellt, hade en extrem huvudvärk hela dagen. Tog bilen till verkstaden för ett hjul behövdes bytas, det var första gången jag körde själv här! Sen facetimade jag med pappa på kvällen och sen somnade jag.

Idag tog jag barnen till skola och dagis själv för första gången, så nu i fortsättningen kommer jag göra det varje dag. Var sjukt trött imorse men när jag kom hem så satt jag mig och fixade naglarna för ville inte somna. Mina uggs kom idag, det är typ halva priset på dom här, så det var sjukt najs. Men när jag skulle ta på dom så hände något med min rygg och nu har jag typ nackspärr fast i ryggen :( hoppas dock att det bara är i musklerna och inte i ryggraden!

Nä nu ska vi äta. Hoppas allt är bra hemma! puss <3 <3

Likes

Comments

Nu har barnen fått middag och ska lägga sig alldeles strax. Klockan är 19.15 här och 19.30 är bedtime.
Igår gjorde jag inget speciellt, efter jag hade lämnat barnen på skola och dagis så åt jag frukost och sen gick jag ut och gick en runda. Denna staden är typ byggd på en miljon kullar så vart man än går så är det antingen brant uppförsbacke eller nedförsbacke. Det finns en backe som är helt sjuk, skulle gissa typ 45 graders uppförs i ca 2,5 km, det var extremt jobbigt och ska vara helt ärlig och berätta att jag inte klarade hela vägen upp... Mina ben höll typ på att trilla av haha.. Men målet är att jag ska kunna springa upp för hela, klarar jag det är jag kung :)
Idag fixade jag svingod frukost och sen har jag bara umgåtts med hunden och nu ikväll hade barnen simskola så var med dem där.
Hoppas allt är bra med er hemma!
Puss

Likes

Comments

Nu är det tisdag morgon här och familjen har för en timme sen ungefär åkt iväg till skola och jobb och allt så då passar jag på att blogga lite.
I söndags var jag och kayla ute på en bush walk som dom kallar det, tror det är att man är ute och går i skogen bara, det var iallafall hur mysigt som helst, men sjukt jobbigt. Först gick vi i uppförsbacke i kanske en halvtimme och sen kom vi fram till något som Kayla kallade en paddock, jag antar att det är en hage eller en äng typ. Väl där satte vi oss och åt lite frukt och drack vatten och kollade på den vackra utsikten. Här i wollongong så har man havet på ena sidan och massa berg på andra sidan så vart man än kollar så är det verkligen sjukt fint.
Igår så var det min första dag som jag jobbade så jag hjälpte till med barnen på morgonen och sem gjorde jag lite sysslor här i huset under dagen. Det var riktigt kasst väder igår och det ösregnade hela dagen, men tog mitt paraply och kubba ner till köpcentret för behövde öppna ett bankkonto och skaffa busskort och lite sånt.
Idag ska jag kolla sista avsnittet av game of thrones och sen pll och sen ska jag städa lite och så. Vi hörs ikväll eller imorgon. Puss

Likes

Comments