Header

Att lämna sitt hemland och sitt liv för att spendera ett år som au pair i USA kan vara väldigt jobbigt och påfrestande lika mycket som det kan vara otroligt givande och roligt. Att lämna tryggheten för att uppleva något nytt och osäkert kan vara läskigt. Men jag lovar dig att du kommer ha den bästa tiden i ditt liv om du bara vågar ta dig iväg, men om du verkligen vantrivs och upptäcker att det inte alls var rätt för dig så kan du bara åka hem. Ingen tvingar dig att stanna, men då vet du och behöver inte fundera om du skulle ha åkt.

Den mesta tiden kommer vara bra med massor av nya erfarenheter, händelser och vänner. Men som med allt annat så går livet upp och ner. Några saker jag tyckte var jobbigt när jag åkte kommer jag lista här och lite tips på hur jag hanterade det.

Orienteringen
Att träffa au pairer från hela världen var roligt och intressant och mycket av lektionerna var bra. Med de skrämde också upp mig väldigt mycket, det var mycket "om du gör detta så blir du hemskickad" och jag funderade på varför jag ens sökte hit. Men jag pushade på och fortsatte. Visst var det viktig information men som svensk hade jag velat att de inte skulle ha skrämt upp oss så mycket, dock är inte alla som svenskar och behövde det för att faktiskt lyssna.

Första mötet med värdfamiljen
Jag kan inte ens förklara känslan av att träffa personer som man bara skypat med tre gånger och du ska sova i deras hus, äta deras mat och ta hand om deras barn. Det är en riktigt konstig känsla! Från att du vaknar så ska du prata ett annat språk också, med i princip främlingar. Man kan lätt känna sig ensam, isolerad och längta hem om man inte aktar sig. Jag sa till mig själv om och om igen att "snart kommer hela den här situationen kännas helt självklar, som att jag alltid har levt såhär" och ta en dag i taget, leva i nuet. En annan sak man kan tänka på är att du gör det här bara en gång i livet, du är här för att uppleva något nytt och det här året kommer vara slut innan du ens vet ordet av det. Du kan spendera hela ditt liv hemma i Sverige om du vill men du har bara ett år i USA, gör det bästa av det och upplev så mycket du kan. Tänk att du är ett barn som vill lära sig allting, ta in varje upplevelse, smaka all mat, undersöka alla saker osv

Första veckan
Oftast kommer man till familjen på en fredag och du börjar jobba på måndagen, då brukar antingen förra au pairen eller föräldrarna gå igenom schemat, visa dig runt och se hur du kör bil. Fråga gärna om ni kan åka och fixa Social Security Number och hur du kommer få lön. Check eller bankkort?
Var hård på reglerna och sätt ner foten redan från början när du passar barnen, de testar gärna gränserna speciellt med nya personer. Att prata engelska hela dagarna kan kännas ovant och nervöst men jag lovar att det släpper väldigt snart. Du kommer bli väldigt duktig väldigt snart, så prata på!

Andra veckan
Runt den här tiden så kommer en Community Counselor på besök för att se hur allting är. Om du och din familj kommer överens. Denna personen kan du vända dig till om du får några problem, de agerar som ett medlare mellan dig och värdfamiljen. De har även träffar varje månad med alla au pairer i området i din organisation, så ni kan göra saker tillsammans. Fråga gärna om det finns träffar för alla au pairer i området och inte bara din organisation. I min stad sågs alla au pairer från alla organisationer varje tisdag kväll på Starbucks. Att ta ett körkort är också en bra idé, visst du har ett internationellt men att ta ett amerikanskt är extremt lätt och billigt. Det är även bra att ha om det händer något eftersom de brukar bli förvirrade av det svenska. Sen är det ju en rolig souvenir.

Första månaderna

Allting är nytt, spännande och ovant. Oftast har du för fullt upp med att lära dig nya saker för att faktiskt fundera så mycket. Du är i "the honeymoon phase". Ett tips är att inte bara umgås med au pairer, du är ju i USA för att uppleva landet. Det bästa är att hitta amerikanska kompisar och de är väldigt lätta att prata med. Du kan gå upp till vem som helst, var som helst och börja prata. Det är oftast så de bästa historierna börjar.

Efter det kommer oftast en liten dip, nu är inte allting lika spännande längre och kulturkrockarna kanske känns överväldigande. Du kanske längtar hem, oftast under högtider eller födelsedagar. Allting hemma känns lockande och du tänker att Sverige är det bästa landet i världen och är svaret på alla dina problem. Men sanningen är av vi ger hemma lite för mycket credit. Du har dåliga dagar hemma också, allt kan kännas pissigt och tråkigt där med. Familjen och vännerna finns kvar när du kommer hem, Skype är ett väldigt bra verktyg att hålla kontakten med. Det konstiga är att det kommer kännas som tiden har stått stilla hemma när du kommer tillbaka, du har upplevt så mycket men hemma så är allt som vanligt. Du gör bara det här en gång och det kommer snart kännas bättre.

Spara gärna undan pengar till resemånaden eller semester om du inte har pengar sparade innan ditt år. Det är lättare att spara lite varje månad.

Rutin
I nästa fas känns allt som en vanlig vardag, du har koll på allting och det går på rutin. Att prata engelska känns mer naturligt än svenska, barnen känns som dina syskon och du har en bra relation med familjen. Du umgås med kompisar regelbundet och att köra bil känns självklart. Du förstår inte varför du var så orolig innan du åkte.

Jag är lite osäker på nästa fas för det verkar vara olika. För mig så var jag taggad på resemånad och att åka hem för att sedan börja på ett nytt äventyr. Jag kände mig klar som au pair.
Andra förlänger sitt år 6, 9 eller 12 månader, antingen i samma familj eller till en annan.

Kulturkrock
Du kommer att uppleva kulturkrock, det är en sak som är säkert. Ja visst, USA är ett västland men det är ändå väldigt annorlunda från Sverige och familjen är troligtvis annorlunda från dig egen.

Jag kände av uppfostran av barnen. I Sverige så lär sig barnen tidigt att välja och att ha en egen åsikt även om de inte alltid får som det vill. Men i min värdfamilj så kunde inte barnen välja ens när jag gav de två alternativ utan jag förväntades att välja åt dem. Time out är också vanligt.

Att köra bil överallt. USA är gjort för att köra bil, att åka lokaltrafik, gå eller cykla är väldigt ovanligt och kan oftast bara göras i större städer. Alla har en egen bil och du kan tom göra bankärenden eller hämta din medicin utan att lämna bilen. Jag tror jag spenderade större delen av mitt år i bilen.

Upptagna barn. Barnen har oftast ett fullspäckat schema med skola, sport och aktiviteter. Det blir mycket att köra runt, lämna och hämta. De har även läxor som måste göras.

Playdates. I mitt område så valde inte barnen själva när och med vem de lekte med, de bestämde föräldrarna. Man kunde inte heller fråga om man kunde komma över, utan man bjuder in till sig själv.

Mingla. Min första dag i USA så gick jag in i en hiss för att åka ner till frukosten, där var en man som genast sa "hi how are you" vilket jag som svensk tyckte var konstigt. Varför pratar en främling med mig? Lika när man går in i en butik, då kommer de fram direkt och frågar om man vill ha hjälp. Amerikaner är duktiga på att mingla och småprata, vilket svenskar tycker är konstigt.

Uppfattningen jag fick av Amerikaner är att de inte är särskilt finkänsliga, de är ärliga och raka. Ganska högljudda och lite skrytiga. De tänder till fort och låter mycket men det går över ganska fort. De förstår inte riktigt oss, att vi är tysta, försynta och ödmjuka. De tror att vi är blyga och osäkra. Så försök vara rak och självsäker.

Väder. Vädret och klimatet kan vara väldigt olikt från Sverige beroende på var du hamnar. I Virginia var det över 40 grader i Juli på dagen och 30 på natten, under vintern gick det knappt under nollan utan låg oftast strax över 10.

Enheter. När det kommer till att mäta saker så är precis allting annorlunda. km är miles, cm är inches, meter är feet, Celcius är Fahrenheit, dl är cups, liter är gallons, kg är pounds och de har inte 24-timmars klocka, det är am och pm som gäller.

Att handla. Priset som står på lappen är inte det du kommer att betala. Momsen läggs på efter och den är alltid olika beroende på varan och var du är. Det är bara att glömma att veta hur mycket det kommer bli innan du betalar

Dricks. Man ska nästan alltid ge dricks och ganska mycket. Många lever endast på dricksen så som servitriser. Det är lite svårt att veta vilka man inte ska dricksa.


Det här är de jag kommer på just nu. Jag kanske kommer på fler sen. Har ni några frågor så svarar jag gärna på dem.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Jag tänkte ge lite tips till dig som ansöker om att bli au pair i USA. Jag hoppas att det kan hjälpa någon.

Foton
Inkludera gärna foton på dig med barn i din ansökan. Ja visst är det bra med bilder på dina vänner, familj och när du sportar, men du ansöker ju om att få ta hand om andras barn, så det är viktigt att se att du kommer överens och har erfarenhet med barn.

Video
Att göra en video är viktigt men inte obligatoriskt. Vissa familjer tittar bara på ansökande som har en video och det är en chans för dig att visa din personlighet samt dina kunskaper i engelska. Den behöver inte vara så avancerad, bara ett kort klipp på dig när du berättar om dig själv och varför du vill vara au pair. Om du kan så inkludera ett kort klipp när du tar hand om eller leker med barn. Jag filmade med en digitalkamera (det var innan mobiltelefoner fick en bra kamera, numera funkar det lika bra med en mobil) och redigerade i Windows moviemaker, så du behöver ingen speciell utrustning eller kunskap.
Min video hittar du här: http://nouw.com/pauieiusa/video-17405070


Att välja värdfamilj
Mitt tips när du ska välja familj är att vara öppen med var de bor någonstans så länge det finns andra au pairer eller jämnåriga i närheten och att du har möjlighet att ta dig runt. För om din värdfamilj inte passar dig så spelar det ingen roll var du bor någonstans. Du får ändå 2 veckors betald semester samt en månad efter ditt år om du vill resa runt. Jag lovar att du kommer hinna se massor under din tid i USA.
Min värdfamilj bor mitt i Virginia och jag hade aldrig hört talas om det innan, men jag hade det bästa året i mitt liv! Jag skulle aldrig byta det mot Kalifornien.

Ett annat tips är att inte välja den första familjen du pratar med. Ta tid på dig och känn efter. Magkänslan är jätteviktig! Jag pratade med värdfamiljer i flera månader men inget kändes rätt till min värdfamilj. De hade fyra barn och jag ville max ha två, men det kändes ändå rätt. Så det var tur att jag väntade! Det viktigaste är ändå värdfamiljen, hur bra ni kommer överens. Du kommer spendera den mesta tiden med dem och förhoppningsvis bli en del av familjen, så välj en som passar dig. Men glöm inte bort att du är där för att jobba.


Frågor
Bra frågor att ställa värdfamiljer:
Hur många barn? Hur gamla?
Hur kommer mitt schema se ut?
Kommer jag ha tillgång till bil?
Finns det andra au pairer i mitt område?
Vad för intressen har barnen?
Vad för egenskaper tycker ni är viktiga för en au pair?
Jobbar båda föräldrarna?
Husdjur?
Kommer jag ha en curfew?
Får jag vara med på familjeaktiviteterna?
Får jag ta hem kompisar?
Vad förväntas av mig?
Äter ni någon speciell kost?
Är ni religiösa?
Vilka hushållssysslor förväntas jag göra?
Vilken typ av familj är ni? Aktiv eller lugn?

Likes

Comments

Jag kommer inte uppdatera denna blogg något mer, men om ni är intressarade av mina andra äventyr och resor så har jag gjort en ny blogg. Där skriver jag om mina miniresor och kommer länka till framtida större äventyr.

Den bloggen hittar ni här! Tack ni som följt mig!

Likes

Comments

Hemma i Sverige igen. Väldigt konstigt, tråkigt och händelselöst måste jag säga. Men det är ändå jätte roligt att träffa familjen och kompisarna igen, samt pusta ut efter att ha rest runt så mycket. Har ställt om mig mer än jag trott efter den amerikanska kulturen och tiden, är helt förstörd och jetlagad.
Inte så mycket har hänt, har bara tagit det lugnt, ätit svensk mat och träffat känt folk. Saknar USA så mycket, känner inte alls för att vara kvar i Sverige så länge. Ska nog åka iväg så fort jag kan sen men måste landa här lite först eller hitta på något. Det suger att vara pank, trött och arbetslös, man saknar USA mer då. Men familj och vänner är alltid bra. Vi får väl se vad jag känner för sen när jag repat mig och kommit hem riktigt ordentligt.
Detta blir mitt sista inlägg på denna blogg, gör väl en ny sen när jag åker på nya äventyr. Jag vill tacka er som följt mig på mtt äventyr på andra sidan atlanten, det har verkligen varit superroligt! Jag är så himla nöjd med mitt år, det har verkligen varit det bästa jag gjort i mitt liv. Funderar ni på att åka så gör det! Jag har inte ångrat mig en sekund!
Nu är det dags för mig att lämna denna blogg bakom mig och påbörja ett nytt kapitel i mitt liv, men jag kommer alltid tänka tillbaka på denna tid med ett leende på läpparna.
 
 
 
 
 
 
 

Likes

Comments

Det tog ganska många timmar innan vi kom fram, vi var även försenade så jag tror vi kom fram runt 8 på kvällen till Union Station. Så vi krånglade oss ut och Nick hämtade oss med sin bil för vi skulle bo hos honom. Jag har träffat och pratat med honom ett tag nu så var så lycklig över att se honom igen.
Vi lastade ur alla våra tunga, stora väskor och in i huset, åkte iväg för att handla frukost, hyra film och beställa mexikansk mat. Vi såg en jätte lång film som var fortsättningen på "Knocked Up", sen var vi så trötta att vi bara sov. Vi hade gjort i ordning nedervåningen till min syster att sova i men då skulle Altego (annan Nick) sova där nere så min syster fick sova uppe i rummet brevid oss.
Lördagen vaknade vi sent så vi åt frukost och gjorde oss i ordning för ett poolparty, vi parkerade lite fel och gick runt massa och letade men vi hittade tillslut rätt. Min Nick kände dem som hade partyt, det var på ett hotell. Där fanns DJs, bar, mat, pool och folk. Vi satt vid poolen, tog en drink och hade det bra. Det var bra musik de spelade och folk var glada. Vi var där tills det solen började gå ner och började åka hemåt för att göra oss färdiga för kvällen. Vi åt sushi och åkte ner mot en bar där vi skulle träffa Matt, Nicks kompis. Vi satt där och snackade tills de stängde så då åkte vi till en klubb. Vi pratade, dansade och knäppte massa kort innan en störd tjej började anklaga min syster för att förstöra hennes mobil fast den var sönder innan och ville starta ett slagsmål. Så vi gick där ifrån och tog taxi till seven eleven för att handla saker och sen till Matts lägenhet. Vi hade lite efterfest där innan vi alla däckade. Jag sov i soffan bredvid Nick utan filt på mig så jag frös hela natten men men.
På mogonen pratade vi en massa igen och åt typ brunch på samma bar vi var på kvällen innan. Killarna satt och snackade så mycket att jag aldrig trodde vi skulle komma där ifrån, tog en hel fotbollsmatch tror jag. Men vi sa hejdå och begav oss hemåt igen för att ta en liten nap men vi hängde bara nere för att lyssna på musik. Nicks pappa och pappans flickvän hade gjort middag för oss. Så vi hade en mysig middag tillsammans och såg på Ratatouille innan vi gick och la oss, så trötta som vi var.
Måndagen var den dagen som min syster åkte hem så hon packade och tog in allt i bilen. Vi stannade först vid Vita Huset så min syster skulle ha sett de innan hon åkte hem. Hon såg The Capitol på håll innan. Sen var det bara att åka till Dulles och checka bagaget, äta lite lunch på flygplatsen och säga hejdå. Jag skulle dit igen om inte så länge. Efter det behövde Nick göra lite jobb hemma så jag var lite uttråkad men sen senare så åt vi middag hemma hos hans pappas flickvän. Jag fick för första gången i mitt liv äta krabba, det var gott men väldigt bökigt. Hon hade ett jätte fint, modernt och öppet hus.
Tisdagen åkte vi till Chipotle med Altego, spelade tv spel, jag var bäst på mariokart men inte på rainbow road och gjorde pannkakor. Altego somnade innan pannkakorna dock så jag och min Nick hade en mysig men sen middag. Jag och Nick spenderade massa tid tillsammans och hade det hur bra som helst, var ju trots allt min sista kväll. Så hilma tråkigt!
Onsdagen var det min tur att åka, tror vi försökte förtränga det för vi bara mös tillsammans tills vi blev sena och jag fick packa i turbo fart och inte hann jag äta frukost så tog en banan på vägen dit. Checkade in väskan och började gå mot säkerhets kontrollen. Ville verkligen inte säga hej då till Nick, det var verkligen så himla svårt. En kram och kyss hejdå. Men jag vet ju att jag kommer träffa honom snart igen, dock var det ändå svårt att hålla tårarna borta.
Jag fick gå genom kontrollerna, åka tåg till gaten och ta ett litet flyg till New York för att vänta där i några timmar innan flyget till Stockholm skulle gå.
Allt kändes så konstigt, mitt år i USA var verkligen slut. Jag skulle hem igen och aldrig få tillbaka mitt år. Detta land har verkligen blivit som ett andra hem, en verklighet. Jag har haft den bästa tiden i mitt liv här men det var ändå dags att möta mitt gamla liv, krama om de människor som betyder så mycket för mig. Mitt hemland och trygghet, men jag vet att detta inte är ett farväl. Jag kommer att komma tillbaka och göra nya äventyr!
 
 
 
 
 
 
 

Likes

Comments

Flyget tog några timmar men vi var framme på dagen vid JFK flygplats på söndagen. Vi fick ta en taxi till Brooklyn där vi kände en som min värdfamilj är släkt med. Krångligt nog kände inte taxi chauffören till adressen så vi fick ringa och slösade massa pengar på det. Vi kom tillslut fram till en litet sött radhus i Brooklyn och de hälsade oss välkomna. Det var gamla som bodde där och vi skulle bara stanna där två nätter, vår släkting Cliff hade bokat hotell på Times Square till oss resten av dagarna. Han är så himla gullig våran Cliff!
Den dagen tvättade vi bara, jagade internet på caféer och sov, man blir helt slut av att resa.
Måndagen gick vi över Brooklyn Bridge till Manhattan, tittade på Frihetsgudinnan på håll, gick runt på manhattan och åkte tunnelbana. De var så söta och gjorde middag till oss på kvällen, de var jätte trevliga så vi kunde prata med dem i några timmar.
Tisdagen packade vi ihop allt och sa hejdå till dem i Brooklyn och hoppade in i en bil som skulle ta oss till vårat hotell. Vi checkade bara in och sen tog sushi nära där vi bodde och såg bio. Vi såg Hangover 3, vilken var superrolig och ännu bättre när man nyss varit i Vegas och kände igen massa ställen.
Onsdagen sov vi länge, gick på stan och sen på kvällen gjorde vi oss i ordning för att gå ut. Vi bestämde oss för att gå ut på en klubb som hette Marquee som låg en bit bort. Först när vi gick ut så blev vakterna vid hotellet jätte nyfikna och tyckte vi såg bra ut, vi tog en taxi bort. Vi var sent där så var svårt att komma in men vi flirtade lite med killar som stod på gästlistan och lyckades ta oss in. Sen när vi precis kommer fram till dansgolvet där Martin Solveig spelade kom vakterna och putta bort oss och sa att Justin Bieber skulle komma. Han var omringad av folk men vi fick se bakhuvudet på honom inte ens två meter bort. Lite roligt men jag var inte så exhalterad direkt. DJerna var bra, mycket folk och en bra klubb. Tror alla där var modeller eller något sånt. Dansade och hade askul. Vi hängde med på efterfest hos några och satt och snackade på ett tak, de var jätte trevliga och en av killarna var så rolig att dansa med. Vi var hemma i tid till att äta frukostbuffén som fyllemat och sen däcka i våra sköna mjuka sängar. Solen hade sedan länge gått upp.
Torsdagen sov vi länge innan vi gick upp och begav oss mot Central Park och usch vad varmt det var! Helt fuktigt också! Jag gick där och nästan dog letandes efter skugga. Central Park är sjukt stor och riktigt fin, väldigt bra att de har den där mitt i stan. Vi hade picknick där och såg massa. Vi gick tillbaka och tog en nap, efter det mådde jag inte alls bra så vi fick skippa att gå ut tyvärr. Ville ju så gärna eftersom förra var så bra men kunde verkligen inte
Fredagen checkade vi ut i en brådska och lämnade väskorna i receptionen och gick ut för att shoppa presenter tills det var dags för att åka till bussen som skulle ta oss till DC.
 
 
 
 
 

Likes

Comments

Tisdagen när vi kom var det sent när vi kom fram så det var bara att checka in och sova. Vårat hotell låg vid ett högt torn i Las Vegas som heter Stratosphere.
Onsdagen sov vi ganska länge eftersom vi inte hade sovmorgon när vi var med mamma och chillade vid poolen sen. På kvällen tog vi det lugnt och såg en film.
Torsdagen gick vi till poolen igen och pratade med folk. En kille var en gammal kanadensisk hockey spelare och var dryg, men killen som var med honom var trevig så vi snackade med honom. Vi skulle möta dem uppe i tornet men när vi gick dit på kvällen var dem inte där. Fick tag i killen, som var lik Stiffler så vi kallade honom det, så vi gick till deras rum. Stiffler och hans kusin hade bränt upp sig så mycket så dem bara sov! Haha stackarna!
Jag och Becca skulle ändå möta upp en annan kille, Doug och hans kompis. Doug var bror till tjejen vi träffade på bussen så det var jätteroligt! Vi gick ut på nattklubbar som Surrender, som var ett poolparty fast med DJ och dansgolv med. Såg jättefint och häftigt ut! Cosmo hade flera barer som var hur coola och roliga som helst. Allt i vegas syns att de lagt ner pengar på och ser exklusivt ut. Vi åkte till Vegas skyltn med för att ta kort innan vi åkt till deras hus för att spela beerpong och sånt. Riktigt roligt var det den kvällen!
Fredagen sov vi länge, Becca var vid poolen och hängde med Stiffler medan jag sov. Vi hängde med honom på hans rum och snackade och skrattade. Sedan gjorde vi oss i ordning för att Tiesto skulle spela på en klubb. Stiffler kunde tyvärr inte följa med oss men Tiesto var faktiskt det bästa jag vart på, stämningen och musiken var fantastiskt! Roliga folk pratade vi också med som vi åkte på efterfest med på Ceasars Palace i en svit och var kvar där och festade tills solen gick upp.
Lördag var vi på poolparty med Doug och Chris som också var så härligt och trevligt. Verkligen en upplevelse! Sen var vi hemma för att packa. Tog ett bra tag och kom på när vi var klara att det inte var någon idé att gå ut så vi hängde med Stiffler och sov två timmar.
Söndagen gick bilen till flyget kl 4 på morgonen så var bara att checka ut och hoppa på den. Ta flyget till NYC.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Likes

Comments

Fredagen flög vi till San Francisco, jag mitt klumpiga arsel glömde mitt pass i min stora väska som fick vara kvar i LA. Men vi upptäckte att jag kunde flyga med mitt ID om jag inte lämnade landet.
Vi kom fram på morgonen och fick vänta på rummet, men vi fick komma in tidigare ändå. Trött som jag var tog jag en nap medan mamma och syster utforskadeområdet. När jag vakna gick vi till In-N-Out som är en hamburger restaurang i Californien, väldigt känt. Gott var det med. Sen var vi bara på rummet och sov.
Lördagen blev det lyxfrukost på hotellet innan vi åkte med tåget in till stan. Vi gick runt längs hamnen där det var pierer och affärer. Vi kom fram till ett ställe som hette Fishermans Warf som var ett turist ställe med massor av affärer och folk. Vi var där hela dagen innan vi åkte hem och bubblade i bubbelpoolen på hotellet lite innan det var dags för sängen.
Söndagen fick vi lyxfrukost igen, in till stan och gå på affärer. Sedan köpte vi mat och bar iväg till Golden Gate Bridge med buss. Vi var lite förvirrade så vi frågade en tjej och hon var supertrevlig och hjälpsam. Hon körde oss tom till bron för att det inte gick någon buss, och vi fick hennes nummer. Hon sa att hon hade en bror som bode i Las Vegas som kanske kunde visa oss runt. Vi tog buss och spårvagn till tåget, spårvagn är ju typ ett måste att åka när man är här.
Måndagen spenderades i en park för att njuta av vädret och mat, lit mer shopping blev det innan vi gick till en fin indisk restaurang. Min värdmamma gav ett presentkort på restaurangen som var väldigt exklusiv, kände mig som en prinsessa bredvid rika business folket och god mat. En trevlig upplevelse.
Tisdagen tog vi flyget tillbaka till Los Angeles, shoppade lite och till hotellet för att hämta våra väskor. Vid flygplatsen var det dags att säga hejdå till mamma som skulle hem och för syster och mig att åka till Las Vegas!
 
 
 
 

Likes

Comments

Lite nervös och förväntansfull var jag på väg till LA, få träffa sin familj igen efter ett år! Mellanlandade i Charlotte, NC men det gick ganska snabbt. Det som tog tid var att vänta på syster och mamma vid utrikes terminalen, men allt gick bra och mamma grät när hon såg mig. Vi satte oss vid ett café och väntade på en av våra släktigar som bor i LA, vi skulle få bo med dom i fyra dagar. Han var jätte trevlig och som vi hade förväntat oss men lite orolig för hans flyg var försenat. Vi hade så mycket packning att det nästan inte fick plats i bilen! Men vi kom in och körde till deras hem. Var ett sött kvarter som ser precis ut som på film och hans fru och barn väntade på oss. Dom var gulliga och hjälpsamma, de hade förberett massor tills vi skulle komma. Första kvällen hann vi bara äta sushi tillsammans men var mysigt och väldigt gott!
Fredagen fick vi jättegod frukost med färsk frukt, yoghurt och crossaint och satt och pratade länge vid frukosten. Dagen spenderades på Universal Studios Hollywood med roliga attraktioner och intressanta filurer. Åkte även runt och såg där de filmar olika filmer och serier. Väldigt intressant!
Vi var där hela dagen innan vi åkte till en mexikansk restaurang för middag och sovdags när vi kom hem.
Lördagen var min familj ensamma på New Port beach, var mysigt och såg ut som på film men alldeles för kallt i vattnet. Var även söta affärer runt om. När vi kom hem så gjorde vi oss i ordning för att vi skulle ha en stor middagen. Dom hade bjudit in massor av vänner för att de skulle träffa oss! Åt revbensspjäll, kyckling, mac and cheese och potatissallad i massor och satt utomhus och pratade. En av gästerna har jobbat med massa kändisar och filmer så han berättade lite hur egotrippade dem var, men vissa var trevliga. Alla gäster var så snälla och roliga. Vi tog en bild och sen var det dags för sängen.
Söndagen åkte vi för att se Beverly Hills och Hollywood. Det var faktiskt inte som på film! Beverly Hills mest då med dyra stora affärer och stora fina hus. Såg ingen kändis dock. Hollywood var nästan en besvikelse och inte alls så glamoröst som man tänkt sig. Var nästan en slum men änså roligt att ha sett. Sen körde vi nästan enda fram till Hollywood-skylten vilket var väldigt kul och fin utsikt.
Måndag var det att säga hejdå till våran släkt och tacka för allt dem gjort för oss. De är vekligen hur trevliga och gulliga som hellst! Ville typ inte lämna dem hehe
Vi checkade in på ett hotell i Beverly Hill (det tillhör Beverly Hills men är inte så glamoröst som det låter, men väldigt fint) för att spendera några dagar på egen hand. Vi vilade upp oss lite och syster blekte och klippte mitt mitt hår. På kvällen hittade vi en riktigt mysig asiatisk restaurang i en galleria nära hotellet, maten var supergod också!
Tisdag åkte vi ner till Santa Monica beach för att sola och shoppa lite. Hittade hur mycket fint som hellst och det tog hela dagen.
Onsdagen såg vi UCLA som är känt för att vara ett stort, bra och vackert universitet och det var det vekligen. Vill gå där! haha Tog sedan bussen till Venice beach för att se vad de var. Massa hippies, konstiga människor, hemlösa, "gröna doktorer" som sålde hash och massa saker att skratta åt! Var verkligen en upplevelse men tror det är finare på sommaren och dagen så folk är på stranden. Gick till Santa Monica för att äta sushi och ta bussen hem.
Torsdagen spenderades i Santa Monica igen för att äte frozen yogurt och gå i affärer, sen tillbaka för att packa och sen äta middag med våran släkting.
Fredagen fick vi vakna mitt i natten nästan för att ta oss till flyget och San Francisco.
 
 

 
 
 
 
 
 
 
 
 

Likes

Comments

Jag sa ju hejdå till alla vänner på universitetet min sista helg, Luisa på tisdag morgon, Elina på tisdag kväll och på onsdag kväll hade min värdfamilj en middag för mig.
Jag hade beställt en stek med potatismos som för mig är väldigt amerikanskt och så gott! Nana och Grandad kom också. Så vi satt och åt och hade de mysigt. Sedan gav jag dem hejdå presenter och jag fick också massor av saker. Dem verkade nöjda och jag var väldigt glad. Sen var det bara ner och packa inför morgondagen då jag skulle till Los Angeles för att påbörja min resemånad och träffa min familj!
Mina värdföräldrar sa hejdå tidigt på torsdag morgon och min värdpappa sa att jag hade varit en jättebra au pair och att barnen älskade mig. Så himla gulliga!
 Elinas kille hämtade mig och körde mig till flyget. Kändes så konstigt att lämna mitt hem för ett år, men förstår nog inte riktigt. Tror nog att jag ska komma tillbaka igen.
Nu är det nya äventyr som väntar!

Likes

Comments