View tracker

Helvete vad frustrerad jag har varit idag.
Alltså vi började en ny kurs i skolan igår, medicinkurs.
Ja så var vi då medvetna om att vi skulle få en vikarie för den ordinarie läraren är tjänstledig. Köper detta.

Det visar sig alltså att läraren vi ska ha är svenska- och engelska lärare. What the fuck.
Hon är "bara" undersköterska och läste till det på 80-talet.
Hur fan kan man sätta in någon som inte kan ämnet? Det är för mig helt sinnessjukt. Hur ska hon ens kunna bedöma oss när hon inte kan själv?
Idag på lektionen så var det katastrof, vid flera tillfällen sa hon "om jag minns rätt, jag tror & rätta mig om jag har fel". Alltså nej, vi ska inte behöva rätta en lärare.
Hur i helvete tänker dom? Det har varit klart sen i augusti, innan semestern tror jag till och med att vi behöver en vikare, så fixar dom en i förra veckan?!
Under all jävla kritik...
Dessutom är har vi blivit förflyttade IGEN och våra nya lokaler är utformade för 18 elever, vi är typ 25 st..

Vi ska ha mycket praktiska lektioner nu med, öva på att sätta kateter etc, det finns inte ens några lokaler för det.

Ska samla ihop klassen på torsdag så får vi gå och klaga hos rektorn för det här kommer inte fungera i längden.
Uppenbarligen är vi eller våran utbildning inte alls viktig.
Skäms!

-P

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Första november idag, helt sjukt.
Fixar inte riktigt att tiden går så fort, va ju sommar precis!

Jag jobbade igår och i söndags, och det är så att jag arbetar på ett serviceboende inom Socialförvaltningen för äldre missbrukare, och de flesta är fortfarande aktiva.
Vi samarbetar även med ett annat boende där det bor lite yngre människor som till största del missbrukar eller har missbrukat droger.

Jag är alltså boendestödjare i mitt jobb och mitt jobb är helt enkelt att "finnas där" typ. Ingen omvårdnad eller liknande, enbart stödinsatser.

Jag har alltid varit intresserad av just missbruket, hur fan hamnade dom där? Det finns vissa hos oss som har haft riktigt fancy jobb tidigare och sedan hamnat i skiten så att säga.
Ibland kan jag faktiskt bli förundrar över hur fan dom har överlevt, det är inga små konsumtioner av alkohol dom har intagit.

Så vad är ett missbruk?
Missbruk av alkohol - alkoholism, en fortsatt konsumtion av alkoholdrycker trots de hälsoproblem och negativa sociala konsekvenser det orsakar.
Men enklare ord; man skiter i hur de påverkar kropp och knopp och hur det påverkar sina nära och kära typ.
Alla vet också att när man är berusad så har man också ett dåligt omdöme, man kan göra sjuka grejer som ex köra bil, bryta mot lagen, somna utomhus i 15 minusgrader osv.

Missbruk av droger - drogmissbruk, när en drog används på ett sätt som anses vara skadligt för användaren, både fysiskt, psykiskt och fysiologiskt.

Jag träffade en man som hade missbrukat både alkohol och amfetamin, han hade även rökt cigaretter tidigare också. Han berättade faktiskt att det svåraste var att sluta med cigg och alkohol, varför? Jo för att cigg och alkohol finns överallt, verkligen överallt! Amfetamin not so much. Men han har varit clean i över ett år nu och det var de längsta han varit nykter i hela hans liv, helt otroligt. Förövrigt hade han varit yrkeschaufför, minns inte riktigt vad han hade kört för något men det är ju helt sjukt att han har missbrukat både alkohol och droger samtidigt som han har jobbat, han var dock noggrann med att poängtera ut att han aldrig hade kört på fyllan. Tur det.
Sist jag var hos honom bodde han i en sleten etta som "soc betalar" som det så tjusigt heter i folkmun. Riktigt risig var den, gammal som fan men han var glad att han hade tak över huvudet. "Missbruket förstörde mitt liv" berättade han, ja tro fan det, men ändå sorgligt att sitta där i 50+ åldern och se tillbaka på livet och tänka så. Usch
Dont do drugs typ!


Alltså jag kan bli så förbannad ibland när jag ser eller hör någon som använder droger eller så. Vafan gör du med ditt liv? Det kan första så jävla mycket, och oftast gör det de också, bestäm dig för att sluta, håll dig till det och lev ditt liv.
Dessutom förekommer det ju knark överallt om man tittar noga, två killar som springer in tillsammans på toaletten på krogen? Nja inte tror jag att ni pissar i kors direkt, och vi ska inte ens tala om cannabis. Cannabis är ju förfan enklare att få tag på än glutenfria frukostbullar typ. Helt sjukt.

Det kan vara så att när man brukar droger eller alkohol så gör man det i självmedicineringssyfte, eftersom missbruk och psykisk ohälsa går hand i hand. Ett annat fenomen som jag också är sjukt intresserad av.

Nåväl, nu ska jag gå upp ur sängen och fixa glutenfria frukostbullar, är hundfri idag så passar på att ligga o dra mig i sängen extra länge.

-P

Likes

Comments

View tracker

Idag har jag varit iväg och gjort högskoleprovet.
Förra helgen berättade jag om det och då sa en vän; varför ska du göra det?
Nja jo nä jag vet inte riktigt, kanske för att alla unga vuxna och ungdomar i hela jävla Sverige söker samma program som mig?
Har sökt till högskolan både vår och höst sen jag gick ut gymnasiet, det är FEM fucking år sen, snart sex och har aldrig kommit in.
Så ja, jag gör provet för att få rockiga poäng så jag kan få läsa något annat. Inte för att vård och omsorg är piss, verkligen inte, men det var inte det jag ville läsa från början :)

I vilket fall som helst, provet är RÖVSVÅRT!! Alltså jag chansade typ på 80% av alla frågor, jag kan inte minnas att det varit såhär svårt tidigare, fan hände?
Blir irriterad faktiskt, hur ska jag komma ihåg matte som jag läste för 6 år sen liksom? Hjälpte inte direkt att jag pluggade innan med hjälp av övningsboken.
Var måttligt frustrerad i slutet och övervägde faktiskt att ge upp o skita i de sista frågorna.. vilket jag typ gjorde haha! Kunde inte en enda så tänkte ungefär såhär: Nä men nu måste det nog va ett C eftersom det har jag inte tagit på länge. Högstadiefasoner.
Tycker det är så hemskt egentligen för dom som verkligen vill läsa på högskolan eller sådär kan oftast inte för de har för kassa betyg o skit, dom som hoppar av och skolkar o allt det där kommer in hur lätt som helst, orättvist!

Aja kul för dom som det gick bra för iallafall hälsningar en bitter brud som är bitter.

Förövrigt var min pojkvän väldigt stöttande idag, skickade hjärtan, pussar och "jag tror på dig hjärtat", vilket var väldigt snällt, jag var inte så snäll tillbaka då jag var så besviken på mig själv. Stackars, synd att vi inte ses förens om över en vecka för annars hade jag kurat ihop mig hos honom och gråtätit choklad.
Distansförhållande suger.

-P



Likes

Comments

Så, som det står i presentationen så läser jag vård- och omsorgsprogrammet på vuxenskolan. Jag vet, det är inte ett skit akademiskt eller högskoligt men ärligt talat så skiter jag i det, dessutom kommer jag ju fan aldrig in på högskolan (haha döda mig)..
Vi har precis läst färdigt kursen psykiatri, vilket ligger mig varmt om hjärtat. Jag tycker att psykiatri är genuint intressant och jag är fascinerad över hur hjärnan kan ställa till det så jävligt ibland.
Nåväl, vi har läst mycket om diagnoser och så vidare, exempelvis schizofreni, adhd, psykoser, depression och annat smått och gott.
Jag blir verkligen ledsen när jag ser hur "farligt" folk tycker det är att prata om psykisk ohälsa, varför i helvete då? Det är ju verkligen svinviktigt eftersom alla troligtvis har haft eller kommer att känna psykisk ohälsa.

Jag minns februari 2014, min pojkvän hade precis åkt till Thailand och skulle vara där i tre veckor på semester och jag kände mig så sjukt ensam. Jag minns att det var en lördag kväll och jag tror att jag precis hade kommit hem från nånting eftersom jag la mig i soffan. Då kände jag plötsligt hur hela jag blev så tung, jag vägde nog 1000 kg, jag blev helt varm i kroppen och trodde att jag på riktigt skulle sjunka ner under jorden, jag blev så fruktansvärt rädd och fick andningssvårigheter. Jag fick min första panikångestattack.
Jag ringde till min mamma, som förövrigt bor 7 mil bort, och grät och va skräckslagen, det blev hon med. Vi kom överens om att jag skulle ringa till en kompis som bodde i närheten och så gjorde jag. Jag ringde även vårdguidens nr för att höra vad dom tyckte. Min vän kom som ett skott och vi fick åka till vårdcentralens akutmottagning.

När jag kom till VC så var dom inte alls empatiska, minns inte ens att dom berättade att det var en panikångestattack jag hade haft, det fick jag klura ut själv. I alla fall tog dom alla kontroller (bltr, puls, temp osv) och allt var såklart ok, jag hade lite lågt blodtryck men annars var allt finfint, de skickade hem mig utan anmärkning.

Kul som fan var det, jag köpte en chokladkaka och min vän stannade hos mig ett tag, sen var det inget mer om det. Jag tror inte ens vi har pratat om den kvällen nåt mer efteråt.
Det är det jag menar, varför gjorde vi inte det? Det gled liksom bara ut i sanden sen rullade livet på som vanligt igen.
Vi måste bli bättre på att prata om saker och ting, även jobbiga saker!
När jag pratar med mina vänner om psykisk ohälsa så är det förvånansvärt fler i min omgivning som lider eller har lidit av det än vad jag trodde.

Sitter ofta och funderar på hur vi ska kunna förebygga psykisk ohälsa på bästa sätt inom familj och vänner, det är inte så lätt som man tror, många är väldigt slutna i sig själva och har den här perfekta ytan.
Jag kommer förmodligen inrikta mig inom psykiatrin i mitt yrke, ser verkligen fram emot det.
Jag vill göra skillnad!





Likes

Comments

Så jag satt och tänkte lite på det här med sociala medier, vad är okej att skriva och inte?
Jag kan känna att Instagram är till för bilder och kanske någon liten text, Facebook är till för.. dela videos och tagga varandra i roliga bilder? Jag vet inte. I vilket fall som helst så tänkte jag att en blogg kan man ju ha, där kan man ju skriva lite vad man vill.

Jag har haft en annan blogg på blogg.se, eller den finns ju kvar men jag har den mer som minne, och denna för mina nutida tankar. Jag tror jag har meningslösa inlägg från 2009 eller tidigare i min gamla blogg. Jag var sjukt omogen på den tiden.

Denna blogg är inte till för att visa mode och skönhet, eftersom jag inte riktigt orkar lägga så mycket tid på sånt, dessutom finns det så många redan. Den är inte heller till för att jag ska berätta vad jag gör på dagarna, eftersom det är inte intressant. Jag lever ett riktigt Svensson plugg-liv med hund, lägenhet, pojkvän och allt det där.

Jag kommer använda denna för att kunna skriva av mig, lite tankar och åsikter och sådär. Jag kommer inte nämna denna blogg för mina vänner utan den som tycker den är läsvärd får tycka det och den som inte gör det behöver inte läsa den.

-P

Likes

Comments