Mitt försök till träning idag slutade med smärta igen och en sträckning i nacken utav någon konstig anledning under shoulder press. Körde ändå på jäkligt lugnt men jag var troligen inte tillräckligt uppvärmd.

Börjar tröttna ordentligt på skador. Det jobbiga är att det var så här som min utbrändhet började kännas kroppsligt. Men just nu så kan jag inte koppla det till utmattningen. Bara en redig otur hoppas jag...
Så det blev återigen en avbruten träning..

Hur som helst så blir det vila resten av året nu och bara köra mobilitetsövningar och promenader igen.

När jag får denna smärta så blir bara resten fel. Blir bara sur och frustrerad och drar mig tillbaka. Vill då inte ens vara med familjen. Vilket inte är bra. Jag skall fungera med familj och jobb även vid träning. Men vet ju vad det beror på. Gäller bara att arbeta med det.

Idag så har jag testat något nytt i matlagning. Fick ett recept av en kompis på pressylta vilket jag tyckte var sjukt gott. Det är ett under för jag avskyr det annars men var så gott så jag var helt enkelt tvungen att testa göra en själv.


Dagens övningar vart
https://youtu.be/op9kVnSso6Q
Marklyft
10*60
10*70
10*80
10*90
5*100
3*120

Shoulder press
https://youtu.be/xe19t2_6yis
15*20
10*30
5*35
3*37,5


Bänkpress. (Endast för cirkulation)
https://youtu.be/uqAsj8ozt40

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Det är snart ett år sedan jag kraschade. Ett år av rent helvete samtidigt som det varit mycket kärlek.

Så här långt efter när jag har kunnat smält en hel del om min utmattning så förstår jag att det pågått ett bra tag innan jag kraschade.

Precis innan så mådde jag riktigt illa och förstod att något var verkligen illa med mig men tänkte ändå bit ihop Andreas du ska snart bli pappa som du längtat i så många år på. Då får jag chansen att vara hemma 10dagar och kan ta ut extra semester.

Men så vart det inte i mitt fall. Jag han aldrig riktigt njuta av att äntligen bli familjefar. När väl våran kära efterlängtade dotter Ellie kom till jorden så började känslorna och mina krämpor komma ikapp mig med en rasande fart. Stressen hade satt sina djupa spår i min själ.

Närmare jul när det var dags för mig att börja återgå till jobbet var min energi inte så bra. Samtidigt som det
slutade med att min fru Sarah hamnade på akuten. Fick kämpa för att S skulle få en riktig undersökning och en tre veckors bebis med oss. Efter mycket om och men så fick jag min vilja igenom. Vilket var tur, vart akut operation och läkaren sade hade vi kommit in senare så hade S inte överlevt..

Jag vart självklart kvar med S och hade E med mig vart jag än gick. Självklart kom kära svärmor och höll oss sällskap vilket var en enorm tröst.

Korta ner historien.

Jag har under längre tid haft kroppsliga åkommor som i efterhand kan kopplas till utmattningen.

Aggressiv, skador som aldrig läkte (klev fel i trapp på jobbet och skadade höften blev inte återställd) trött hur mycket jag än sov. Kroppen kunde inte utvecklas. Liknande reumatiska bekymmer, även stickningar/domningar i hela båda händerna. Kunde inte greppa saker bara tappa dem hela tiden. Slutade med operation i båda händer. Men tillbaka på jobbet veckan efter ändå.

När jag mådde som sämst var mitt i sjukskrivningen. Bodde på camping med min underbara familj med mina föräldrar som grannar. Var underbart men kunde ändå inte njuta jag hade ingen kontroll och mådde skit. Jag kände mig helt värdelös som son,make och far. Jag kunde ju inte ens ta hand om mig själ.

Jag kraschade så hårt så jag var tvungen att fly. Jag tog bilen och bara åkte iväg i skogen. Låg i bilen och bara grät. Försökte tänka över mitt liv och vad fan det var som hade hänt. Hur kunde det gå så här långt. Detta var inte jag. Jag ville inte leva så här. Jag hade gjort hela min familj oroliga min lille bror hade satt sig i bilen och letat efter mig. Till slut så hittade han mig och vi pratade. Återvände till campingen och pratade med resten av hela min kära familj.

Detta vart vändpunkten i sjukdomen jag gick med på medicinering och efter ett tag började kroppen återhämta sig. Mina krämpor började försvinna och jag kunde röra mig igen.

Min resa har varit jobbig och mycket återstår. Har fortfarande en hel del arbeta med kroppen och psyket att göra.

Men skulle inte kommit så här långt idag utan hjälp från andra.

Extra stort tack till mina underbara föräldrar. Jag älskar er så mycket. Även min kära syster och bror med familj har betytt mycket för mig.

Sen så har vi mina kära svärföräldrar som varit underbart stöd.

Så har vi underbara Michaela som varit helt underbar vän i det hela.

Sist men absolut inte minst. Min underbara fru som fått stå ut med så enormt mycket. Medan jag legat hemma och varit helt apatisk så har du varit stark och orkat hålla hela familjen hel. Du betyder så mycket för mig.


Självklart så är ni många fler som varit till underbar hjälp åt mig och underbara vänner. Tack för att ni finns. Även fast jag varit väldigt dålig på att hålla kontakten. Fått nya härliga vänner på min resa.


Likes

Comments

Dagen började bra och hade planerat både lite bakning och träning eftersom jag hade energi.

Men något jag lärt mig med utmattning är att det aldrig blir som planerat. När jag började ta fram ingredienser så saknades det lite grejer. Tar mig i kragen och åker för att handla.

Väl hemma och börjar så ser jag att jag köpt fel ändå. Mjöl till tusen och knappt något socker. Blev en sats lussebullar men inget mer. Är inte så förtjust i lussebullar så testade ett nytt recept och dem vart supergoda. Lite fusk får man unna sig till julen 😉
Orken vart som bortblåst med att rusa fram och tillbaka. Så blev inget mer bakande. Sen dem små liven som ville ha uppmärksamhet samtidigt.

Så vart inget mer gjord för denna dag.
Får ta Tabata-träningen imorgon direkt efter jobbet så får något gjort.

Har iallafall hunnit njuta av både en kopp kaffe och mina aminosyror.
Och jag kanske får sitta någon timme innan Ellie vaknar.

Likes

Comments

I mitt liv är det både uppförsbackar och nedförsbackar.
Vissa dagar är lättare än andra, som för många andra.

Jag vill lägga tid på träning och kost, men det är inte alltid orken och viljan räcker till.
Jag behöver pepp, någon som pushar på mig på rätt sätt utan att det blir ett måste och en last.

Ibland kommer det att bli skit och jag misslyckas och jag måste låta det få bli det så.

När man vart sjuk i utmattning, så måste det få ta tid till att hitta gnistan i livet igen och jag är sakta men säkert där.
Det är nu många fler "jag orkar-dagar" än dagar som är jobbiga och mestadels sovs bort.

Jag hoppas att jag orkar hålla bloggen vid liv, och uppdatera om min framgång inom träningen, och också vägen tillbaka till mig själv.

Min blogg kommer därför handla om min vardag. Barn, träning, kost, min sjukdom och min resa tillbaka till mig själv.
Hoppas ni vill följa med mig på min resa.

// A


Likes

Comments

Idag hade jag och lilleman lite egen tid. Killkväll vilket började först med läxläsning sen så körde vi ett snabbt träningspass hemma han och jag. Tänkte försöka köra något lätt hemma varje dag utan redskap. Lilleman var på kom igen ante du klarar det. Så sjukt härlig unge.

Vi körde
5 armhävningar
10 utfall
20 jumping Jacks
7 armhävningar
15 utfall
30 jumping Jacks

Fick vänta in lilleman men vi båda var klara på 4:30
Får minska den tiden på dessa övningar. Men allt med ben tar tid för mig.

Efteråt så tog vi spelkväll lego Batman det tyckte han om så han ville ha flera killkvällar.

Likes

Comments

Har varit en väldigt intensiv dag. Började med en tur till badhuset med barnen, frugan och svärföräldrarna. Vad härligt att få se båda barnen så glada och fulla av liv.

Efteråt så var vi hem och rasta hunden och lämna henne hos svärföräldrarna, för att skulle åka in och fira min systerdotter som fyllt 13. Jäklar va tiden går 13 år innebär också att jag och frun firar 13 år sommar i år.

Hur som helst så när vi väl hade kommit fram till Sala fick jag en förvirring igen glömde vart vi skulle. Kan ju inte föra annat än att skratta egentligen. Frun sa bara vi skall fira din systerdotter. Då var jag på banan igen 👍🏻

Var där ett tag vart bjuden på härlig mat och tårta. En liten vilostund i soffan. Medan syster ändå gosa med Ellie.

Väl hemma igen kom svärföräldrarna på bjudning varma mackor. Var planerat lite rödvin men efter en klunk skrek magen nej. Fick såna enorma sura uppstötningar så det var inte värt det.
Nu tv sen blir det efterlängtad säng.

Helhet så har det varit en helt underbar dag med mycket kärlek.

Planera att hälsa på boxen igen imorgon få känna lukten av svett och hårt arbete.

Likes

Comments

Ser hur samhället är uppbyggt på stress. Jag ser folk stressa upp sig som tusan och riskera andras liv för att hinna fram i tid.

Tro nu inte att jag är guds bästa barn, för det är jag verkligen inte. Jag är nog exakt samma jäkla skrot och korn själv. Själv varit superstressad. Stressa mellan platser, stressa hem till familjen. Få familjelivet att fungera ihop med arbetslivet. Det har inte fungerat som det ska och jag har också fått betala för stressen.

En gång i tiden så var jag en som hade kontroll. Jag visste vad jag gjorde och vart jag hade mina saker.
Planerade och fixade allt därefter. Men allt har ett pris.

Jag försökte fixa allt så bra som möjligt. De jag inte kunde fixa försökte jag skaffa hjälp till men när det inte gick gjorde jag sakerna själv ändå. För att det inte skulle drabba mig i senare skede.

Behövde folk hjälp så gick det fortare att fixa felen direkt själv så jag kunde återgå till min del av jobbet. Men ibland kommer livet ikapp en.

Idag är jag helt slut.
Har ingen koll och blir väldigt lätt arg och frustrerad. På vad ingenting. Räcker med att försöka höra någon prata samtidigt som det är störande ljud i bakgrunden. Jag försöker hitta vägen tillbaka till mitt vanliga liv men det är inte lätt.

Det är många som inte förstår riktigt hur eller vad som händer med mig. Ena stunden kan jag verka så glad och skratta. Även säga att jag mår bra. Men sanningen är att jag ljuger. Det är en påklistrad fasad.

Jag mår inte bra. Jag mår piss, jag är jämt arg på mig själv för sanningen är att jag hatar mig själv. Jag kan inte koncentrera mig, minsta störning så är jag borta. Mitt minne är ett skämt. Jag fungerar inte med för mycket runt omkring. Gör att jag sover. Måsten är ångest.

Jag kan vara på väg någonstans på ett ärende och verkligen försöka koncentrera mig men räcker med att någon säger hej.
"Vad fan tänkte jag på nu igen" jag är borta frustrationen är ett faktum. Inte på den som sa hej utan på mig för att jag är så jäkla korkad och inte kommer ihåg.

Jag kommer inte ens ihåg om jag gav hunden mat eller inte. Om jag då får frågan frugan om jag gett mat, så är frustrationen där igen. För jag kommer inte ihåg...
Jag kan inte ens tänka tillbaka om jag gjort det eller inte för min skalle är tom. Helt svart..

Jag vill inte ha det så här men idag är detta jag. Vilket då gör att ´nej jag mår inte bra´.
Kan ha bättre och sämre stunder kan ena stunden skratta men det är bara ett skal.

För att överleva detta så har jag ett autopilot läge. Det är inte för att vara elak mot dig eller någon annan men när det utav någon anledning inte funkar stänger min kropp av driften och går in på autopilot.

Det vill säga jag är där kroppsligt du kan prata med mig och jag svarar.
Men ärligt så minns jag inget av vad vi säger. Jag finns inte där psykiskt helt enkelt. Har ingen aning om vad vi pratar om. Blicken flackar och tappar koncentrationen direkt.
Jag behöver en inköpslista på en vara, en endaste liten vara!
Så då kan man tänka sig att ett samtal är inte att tänka på att minnas, lägger du dessutom till lite ljud runt i kring så är det tvärkört.

Vilket även kan vara jobbigt hemma då jag försöker vara social med barnen och det kan bli lite stimmigt då kan jag behöva en paus från mina egna underbara barn. Vilket är det jobbigaste för mig då det finns inget mer än dem som jag älskar.


Jag försöker hitta hem igen, men som sagt resan hem är lång.
Jag förstår att ni vill väl, men kan vara frustrerande. Jag kan blir frustrerad och arg på er, men jag menar det inte. Jag kan inte kontrollera mig själv.


Vi glömmer. "Det är inte heller våran vilja men så är det"
Säger vi nej tjata inte." Det ger oss bara ångest" blir ett måste
Vi försöker så gott vi kan." Just nu får vi ta saker i små steg"
Vi klarar inte motgångar. " jobbigare än ni tror" gråter verkligen för småsaker


Träningen här i början på veckan känns fortfarande i hela kroppen fast det egentligen bara borde ha varit en uppvärmning. Men även här får jag ta det lugnt så det ska bli roligt att träna igen och inte ett måste. För då gör det större skada än nytta för min del. Känns också jobbigt att veta vägen hem är lång.

Likes

Comments

Idag är ingen bra dag alls känner mig helt fucked up
Men idag så skiter vi i mig helt och pratar om något som hände idag.

Något jag börjat lära mig är just vad som är viktigt och det finns bara en sak som är viktigt: 

LIVET

Allt annat kommer efteråt. Anledningen jag tar upp detta är för idag är jag sjukt förbannad på egoister som riskerar andras liv.

Skulle få finbesök från frugans kusin (M) idag som skulle hjälpa oss att planera för Ellies namnceremoni. Jag höll på att baka lite men det vart snabbt en vändning. Fick ett meddelande om att M var inblandat i en olycka. Kalla kårar far i kroppen och hoppar in i bilen för att åka mot platsen.

Väl på plats möttes jag av en herre som säger att allt är bra och verkar nonchalant. Tittar mot M's bil. Hon sitter i den och två yngre killar står utanför och kollar och ler.
Går fram och M kliver ut helt ledsen och jag kramar om henne.

Nu vart det annat liv i luckan när dem såg att jag var vän med M.
Herrn började nu komma med bortförklaringar om varför olyckan hände. Sa bara jaja, men ser du vita linjen där? Den betyder att man inte får korsa den. Då vart det tyst och herrn lät mig vara.

Efter mycket annat så kom det fram i slutändan att herrn hade bråttom att köra en familj till Arlanda för resa. Vilket dem var sena till så då gör man en omkörning vid heldragen linje av flera bilar plus i kurva. Inte nog med det så visa det sig att dem var 6 st passagerare i en bil för 5 st. Vänta.. Det blir värre.
Det fanns​ även två barn i bilen utan bilkudde och babyskydd.

Det bara koka i mig! Hur fan kan man tänka sig att köra som en galning. Riskera andras liv och dessutom inte säkra barnen i bilen. Men hur jäkla arg jag en var så försökte jag hjälpa familjen boka om deras biljetter men utan framgång då det inte passade dem.

Så nästa gång åk för fan tidigare, tänk på andra, riskera inte andras liv för att du är dum och inte planerar din resa!
Tackar för att det gick så bra som det gick!




Likes

Comments


Morgonen då kändes det som en superhero-dag, det kändes som om inget kunde stoppa mig 👊🏻
Kom i säng tidig kväll igår, var helt slut och la mig 21:30 även fast jag sovit 1,5 timme på dagen.

Börja dagen med uppgång kl 07. Glömde ej hunden ute idag heller 👊🏻 fan jag är duktig.
Kändes som om morgonrutinerna fungerade perfekt.

Var iväg direkt i morse och körde ett eget pass på boxen. Borde ha varit en dans på rosor men jäklar va otränad man är. Har noll kondition och svettades direkt. Känner faktiskt av i kroppen redan nu till kvällen. Får se hur jag kommer känna mig i morgon

Körde på innan första morgonpasset skulle komma. Så vart klar lagom till dem kom så vart lite småprat med dem andra. Hann prata med coachen medan dem andra tränade. Får se om jag kommer boka in mig på morgonpassen i veckan eller om jag gör som nu kör lite innan dem andra kommer men stannar och pratar lite med coachen efteråt.

Första pass sen oktober tror jag visst 🤔 Har ingen koll om sist om jag skall vara ärlig
Uppvärmning: 2 varv
700meter rodd
100su (hopprep)
20 jack lunch
20 crunch
20 squads

3 varv
Frivändning 30kg*10
Marklyft 50kg*10
Räknas normalt inte ens som uppvärmning 😱

Vart en timmes powernap dag. Men ändå helt slut hela dagen har varit tröttsamt och huvudvärk.

Träffat på svärföräldrarna idag också dem ville ju träffa sitt barnbarn efter 2 veckors semester. Vart kvar där ett tag och käkade middag. Försökte även slumra till lite på deras soffa.

Var i väg med frun för att Lilla E skulle få sin 3 månaders-spruta, men på vägen såg jag att jag återigen hade glömt att tanka och denna gång var den på botten. Kan ju inte annat än skratta från att ha full koll på precis allt till nollkoll.

Väl på BVC jag nervös för sprutorna. Hon vart ledsen men gick att trösta väldigt lätt direkt efteråt, iallafall då. Nu på kvällen märks det mer att hon är lite nere och tjurig men ingen feber ännu.

Helheten i dag. Kände mig som en superhjälte på morgonen men närmare kvällen superzero.

Humöret är inte med även om inget gjort det så är jag sur, arg och ledsen på en och samma gång. Känslorna åker bokstavligen berg och dalbana.

En låt som jag lyssnar ofta på: https://www.youtube.com/watch?v=jK-iHTjTTyY

Likes

Comments

Ja jäklar ja, den så kallade powernapen var inte så kort som det var tänkt. Låg helt avtuppad i 1 1/2 timme 😱

Vaknade upp och såg frugan helt utslagen på soffan. Verkade inte må så bra. Så hon har fått vila lite extra idag.

Ni som känner mig vet att jag inte lagar husmanskost! Dels för att frun tycker inte att jag gör god mat och hon har rätt 😉
Men idag så gjorde jag mat och vilken kaos. En sån enkel sak som köttfärssås tog mig 80 min att göra.
Kunde inte göra två saker samtidigt, jag var riktigt förvirrad. Sen var ju lilleman på mig hela tiden. Han försökte få mig att ta den lätta vägen medan jag lagade maten och låta honom titta på tv.

Tv och spel är något som inte används så flitigt här hemma även om det blivit mer den senaste tiden efter vi fått Ellie

Men jag lyckades till slut ändå att få ihop maten och dagen. Även om jag gjorde helt bakfram.

Tro inte att jag lyckades samla kraft att ringa till försäkringskassan. Det vänder sig i magen bara tanken på att ringa. Även om det är för min skull. Då har jag ändå lyckats få en bra handledare och hjälp. Vet att många har otur och rent helvete med dem. Men jag har fått en bra start och behöver bara skicka in mina papper utan att göra mer jobb. Vilket underlättar sjukt mycket. En stor sten som släppt.

Imorgon skall E vaccineras, och jag är sjukt nervös inför det.
Tänkte åka ner till boxen och försöka göra något i träningsform iallafall.

Försöka ringa handläggaren och be om hjälp.

Ändå sjukt nöjd för vad jag gjort idag
Är inte lätt att komma ihåg vad som skall göras samt få energi till det som skall göras.

Är jättelätt att stå på sidan om och säga ryck upp dig eller bit ihop. Men det funkar inte så.

Tro mig jag försöker jag har själv sagt till mig själv bit ihop skaka av dig allt och fortsätt. Det är därför jag är där jag är idag.
Utbränd,ångest, minnesstörningar och koncentrationssvårigheter, ont i kroppen, illamående, sura uppstötningar och sömnsvårigheter eller sjukt trött är en del av min vardag idag.

Önskar jag visste hur jag kunde få tillbaka vardagen

Likes

Comments