Det är lärarbrist. Värre än någonsin. Det finns typ inga lärare. Jag är en! Wooohooo. Lite stolt över att tillhöra detta släkte som var på väg att dö ut, men kanske får överleva. Ta en ordentlig titt på mig medan jag finns kvar! Jag är en av de unika som fortfarande älskar mitt jobb och inte kan tänka mig att sluta.... i alla fall känns det så nu. 

Jag vill bara flagga för att det är en politisk fråga. Cheferna VILL anställa lärare. Det är bara väldigt svårt att anställa någon som inte finns. Så sitter du där hemma med dina barn nu inför skolstarten och undrar varför det är väldigt lite personal i vissa skolor och att grupperna blir större? Ja.....för det finns inget folk att få tag i. Ingen utbildad i alla fall. 

Vem har ansvaret att fylla skolorna med personal? Rektorerna. Tack och lov att man inte är rektor då, för hur sjutton ska du kunna tillsätta personal som inte finns? En rektor har nämligen ansvaret för sådant som politikerna har ställt till med. Hade det varit ett attraktivt yrke så hade det liksom funnits personal. Eller hur? 

Lärare som vill gå i pension väntar ett tag till för att stötta upp (eldsjälar). 40 tusen utbildade lärare jobbar inte längre utan har sökt sig till andra yrken. Nu är dessa personer lite bättre betalda och förmodligen mindre stressade. Det kan vi väl räkna ut, för annars hade de väl stannat kvar på skolorna? En lärare läser mellan 3,5-5,5 år på universitet, beroende på vilken typ av lärare man blir. Jämför du denna akademiska examen med en annan som motsvarar samma tid ser du (trots att lärarlönerna har blivit något högre än tidigare) att lönerna ligger lågt. Att ha en lägre lön med ett enormt ansvar är tyvärr ingenting som lockar våra medborgare. 

Hur ska vi då fixa detta? Politikerna har inte hunnit lösa problemet. Nu är det så stort att vi inte ens hinner ifatt om vi hade fått massa människor att utbilda sig. Förra året (enligt Skolverket) anställdes 16500 lärare som inte hade examen. Trots att fler läser till lärare nu så hinner vi inte ifatt. Då sitter vi föräldrar (jag är också förälder) där hemma och gnäller. Vems fel är det? Det är INTE skolans fel att det inte finns utbildad personal att få tag i. Vi som forfarande jobbar i skolan (och har utbildningen i ordning): Det är TACK VARE OSS som det blir någon utbildning överhuvudtaget fattar ni väl? Rikta ilskan till politikerna som har makten att förändra saker och ting. 


Likes

Comments

Likes

Comments

Jag och min dotter Meja har börjat köpa en mugg i varje stad. Starbucks har "you are here"-muggarna och nu har det blivit en samling på 6 st. Det finns ju hur många som helst men en samling på 12 muggar blir nog lagom. Jag har ju vansinnigt svårt för just samlingar som inte har ett syfte. Dessa kan vi i alla fall dricka varm chockad i på vintern.

Jag vet inte om varje mugg har en egen färg. Inte en egen färg men en egen ton på färgen. Vi har två som är blå inuti men det skiljer lite i ton. Med tanke på hur många muggar som finns över världen så kanske vissa är identiska invändigt?

Jag har svårt för samlingar. Kanske inte just samlingar utan saker som inte fyller en funktion. Alla kläder jag inte har använt på 2 år ges bort till mamma, lillasyster eller ligger ute på Tradera. Jag har inte en skål eller ett fat i köket som jag inte använder. Jag får en "ren" och lugn känsla i kroppen om lådor är rensade och kläder hänger i färg. Jag kan ibland riva ut hela Mejas garderob för att hänga om alltihop och vika tröjor så det är fint när hon kommer hem. Jag är inte pedantisk på det sättet. Det finns damm i hörnen och kläder som hittat den berömda stolen.... det finns tavlor som står lutade mot väggar och böcker på golvet. Det får ta lite tid innan det blir fint. Jag är inte hysterisk.

​Idag satt jag med kaffet i soffan och råkade hamna framför ett program: "Extrema samlare". Att vara en extrem samlare klassas som en sjukdom och jag ser dessa proffs prata lugnt och sansat med denna samlare för att diskutera om den tomma gamla tändsticksasken kan slängas eller inte. Det tålamodet har jag absolut inte. Men om jag skulle få tillgång till en samlares hus utan att denna fick vara hemma, och ha "fria händer" så hade jag ÄLSKAT det jobbet. Jag hade skickat en lastbil till tippen och en till välgörenhet. När jag tittar på en samlares hem är det inte så att jag känner att jag blir äcklad eller aldrig skulle vilja gå in. Tvärtom. Jag ser alla dessa högar med kläder som jag vill vika. Alla kartonger jag vill slänga, alla barbiedockor jag vill borsta och ta på fina kläder så att barnen ser vad för saker de har. Jag hade älskat att arbeta med rensning och klädvikning helt enkelt. Finns det en marknad för det eller? Typ..... Ring mig om du har en jävla röra hemma, men du får inte bestämma någonting. Jag får liksom "fria händer"!

Likes

Comments

OFF WE GO. I sista minuten blev det en resa till Prag. Johan fyllde 40 och vägrade ha en fest. Något måste man ju göra liksom, tänkte Johan, och bokade Prag utan att kolla vädret. Att vi skulle vistas i en storstad i 36 grader var det ingen av oss som riktigt tänkte på. Det var lite roligt när jag tittade ner i Johans resväska och han hade bland annat lagt i en tunnare jacka (om det blir lite kyligt) och en stickad långärmad tröja. Han fick lämna kvar halva packningen hemma.

Det är så här vackert överallt. Detta var min första resa till Prag men inte den sista. En höstresa hit får det bli någongång. Det var lite för varmt för att beta av allt på "Detta-måste-vi-se-listan". Vi satt mest stilla på olika restauranger. I den vindstilla, kokande staden.

Den magiska Karlsbron. Charles Bridge.

Vet inte vad jag tittar på här men det finns sevärda byggnader precis överallt. Här är vi turister med karta och kompass. Det fanns hur mycket som helst att se så 3 dagar är ju för lite.

Där har vi mitt första glas vin på en restaurang mitt på Avenyn. Där fick jag lära mig att här kan jag inte beställa vin, Alla glas vin jag beställde fick jag lämna. Öl och drinkar, absolut, Vin? Absolut inte.

Magiska platser, magiska vyer.

På kvällen samlades ungdomarna på torget. Alla sitter rakt på gatan. Jag har aldrig upplevt en stad som har så rent på gatorna. Det fanns folk överallt som arbetade med att hålla det rent. Kanske skulle Göteborg satsa på detta? Vi ligger så efter. Det finns säkert en och annan arbetslös som kan tänka sig att hålla rent på våra gator och torg för en dräglig lön. När vi väl var tillbaka på svensk mark blev smutsen på våra gator väldigt påtagligt. Mer städning åt våra städer!

Vi var bara en 12 minuter lång promenad till Katedralen när vi satt här. Jag såg taket på kyrkan. Men med 36-38 grader orkade jag inte röra mig. Här satt vi fast några timmar.

Underbar restaurang. Gå över Karlsbron och bara fortsätt gå. Detta är den sista restaurangen på den gatan. Om du åker hit måste du sätta dig här.

Mina solglasögon gick sönder och mina extra låg på hotellrummet. Dessa fula fick jag köpa för 75 kr i en butik på vägen. Hade inget val.

Det blev aldrig höga klackar. Kullerstenar överallt och det krävs en del promenader. Åker du hit ska du lämna stilettklackarna hemma och måste du ha en finare sko så ta en klack som inte fastnar.

Johan tyckte bilen var lite rolig. Jag blev mer förvånad över minionen som sitter i. Reklambil.

Fanns en svart klänning här inne. Den var magisk. Den var även på rea. När jag räknade ut vad den skulle kosta i svenska kronor så blev det ändå 8000. Jag hängde snällt tillbaka den.

Denna chokladbutik hade allt!

Även bra läsning på väggarna.

Här var maten lite rolig men inte så god tyvärr. Det var däremot ett supermysigt ställe att sitta på. Speciellt när det helt plötsligt började ösregna.

Vi bodde på Grand Majestic Plaza och vi hade gångavstånd till allt. Både till Avenyn, Karlsbron och Gamla stan.

Ölen var billig överallt. "Dyrare" på turistfällorna men det blev liksom aldrig dyrt.

Maten var god men jag åt inte det typiska tjeckiska köket. Deras rätter är lite mer höstliga "rejäla" grytor och kötträtter. I denna värme åt jag lite lättare.

Shoppingen var trevlig och visst fanns den en del butiker vi inte har här, men allt kostar som hemma. Jag var inte imponerad av shoppingen men å andra sidan har jag bara varit på Avenyn och i Gamla stan.

Invånarna träffade vi aldrig. Förutom de som jobbade på restaurangerna vi åt på eller de två taxichaufförer vi åkte med. Stan är full av turister från hela världen men det var svårt att "se" de som faktiskt bodde där.

Gatorna var rena och fina och det luktade aldrig sopor eller annat trots detta innerliga varma vädret.

Taxi åkte vi bara till och från flygplatsen (supertrevliga chaufförrer som gärna berättar om sin stad) och om jag får gissa så är det ungefär halva priset om vi jämför med Göteborg.


Likes

Comments

Jag är precis på väg att somna när jag hör min dotter Meja och hennes kompis Ida tassa runt i köket. Det lagas frukost och det förbereds inför en camping. En nattlig camping. Det fnissas och det fixas. Ett stort överkast och kudde hittades i källaren. Det blir bra att slumra på för att sedan dumpa i en container. Hur länge kan de har sovit? Klockan visar 4. Jag själv har i alla fall inte sovit alls. Meja kollar vädret: 12 grader nu, 18 grader sen, 40 procent risk för regn kl 17. Då är det insläpp. Inte så farligt. Meja går gärna på Håkans båda konserter på Ullevi. Idag är en mycket speciell konsert för hon missar i morgon. Hon ska till New York med sin pappa. Hon får inte ihop det tidsmässigt.

Meja fick plats 119. Om du kommer bland de 200 första får du inte bara vistas i "the inner circle" utan du får även stå på peace-tecknet (scenen ska vara byggd som ett peace-tecken). Hon är så lycklig. Jag är så stolt över henne. Hennes sätt att vara, hennes val av vänner, hennes driv när det gäller både skolarbete och strävan efter det hon vill. Vi skrattar mycket och bråkar aldrig. Jag kan på allvar räkna våra bråk på min vänstra hand. Det är rätt otroligt, eller hur? Hon fyller ändå 16 år nu. Man får nypa sig i armen och hoppas att det håller förevigt....

Älskar dig, Meja! Hoppas du får en magiskt Håkan-kväll igen! Drick vatten och ät! Ta hand om varandra och sjöng tills rösten spricker! Rösten behöver inte hålla två konserter denna gång.



Likes

Comments

​Att ge bort, sälja, eller behålla själv. 


Du behöver: 

papperskärare

mönstrat papper

cellofanpåsar

snöre

tändsticksaskar

dubbelhäftande tejp

svart eller brun stämpel

Den bästa dubbelhäftande tejpen köper du på Biltema eller liknade ställen. Mycket billigare och då får du en rulle som du klarar dig på i all evighet. En pappersskärare är inte ett måste men det blir smidigare, snyggare, verkligen rakt och det bli roligare att pyssla. Fint papper finns att köpa på Panduro eller liknade butiker. Cellofanpåsar beställer jag från Ebay. En svart eller brun stämpel behövs för att skugga kanterna på det papper du väljer till din ask. Det blir alltid snyggare med en diskret mörk kant. Jag använder en liten kudde som man sätter på sitt finger när jag skuggar. Jag kommer bara inte ihåg vart jag köpte dessa.... hm.... men det lär ju finnas i butiker som säljer scrapbooking-prylar. Det är väldigt mysigt att göra askar till julen. Det finns fina papper med glitter, ängar och tomtar. Då brukar jag köpta glitterlim till kanterna istället för att skugga med stämpel. 


Likes

Comments

Att börja med stora salladsblad gör så att den inte blir för blöt. Ska den inte ätas direkt så är sallladsbladet ett skydd mot brödet.

Röran är absolut viktigast. Eftersom detta är Viggos rulle så blir den rätt färglös. Han väljer bort sådant som jag hade lagt i. Denna röra innehåller bara hackat kokt ägg, dill, crème fraîche, pressad citron, salt och peppar. Jag hade gärna haft i hackad chili och dijonsenap....

På med handskalade räkor!

På med en halv skivad avokado.

....och salladslök....

​Klar. Perfekt sommar-lunch om du får räkor över. 

Likes

Comments